Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Drottninggatan 26, 4tr 111 53 Stockholm per@lilliehorn.se 070-991 83 56 www.lilliehorn.se Sekreterare i Kretsloppsrådet www.kretsloppsradet.com 2 Vad är miljöcertifiering? Certifiering = en sammanvägning av en byggnads miljöegenskaper Ett systematiskt arbete En förutbestämd metod Kända, transparanta, kriterier Ett sammanfattande betyg på byggnaden (eller området) 3 1
Många miljöaspekter Få miljöaspekter BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan BVD, Building Product Declaration (S) Passive house SBTool German Sustainable Build. Certificate Environmental load profile, ELP (S) Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel Tove Malmqvist, KTH Drygt 20 års historia 1990 BREEAM (BRE) 2005 Miljöbyggnad 2008 Skanska - LEED 2008 NCC -BREEAM 2009 SGBC 2011 SGBC övertar Miljöbyggnad 5 Varför certifiera? Hållbara byggnader Lägre driftskostnader Mindre risk för dålig innemiljö Mindre risk för framtida saneringar Mindre miljöbelastning Systemen innebär också Kvalitetssäkring Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Attraktivare byggnader! Högre fastighetsvärden! 6 2
Vilka system finns? I Sverige finns tre certifieringssystem av betydelse Miljöbyggnad (SE) BREEAM (GB) LEED (USA) Dessutom finns EU-systemet GreenBuilding för (enbart) energicertifiering. Internationellt finns det ett hundratal olika system. 7 Systemens kravnivåer Outstanding Platinum Excellent Guld Silver Gold Silver Very Good Good BBR Brons Certified Pass Boverkets Byggregler Miljöbyggnad LEED BREEAM 8 Systemens innehåll Aspekt/System Miljöbyggnad BREEAM LEED Green Building Energi X X X X Material X X X Innemiljö X X X Vatten X X Förvaltning X X Byggavfall X X Infrastruktur och kommunikation X X Ekologi och val av plats X X Föroreningar X X Process och innovation X X Transporter, produktion (BP), bruksskede (BR) X -B X -BP, BR Avfall (bruksskede) X X 9 3
Miljöbyggnad Svenskt system Utvecklat i anslutning till Bygga-bo-dialogen Förvaltas av Sweden Green Building Council Hette tidigare Miljöklassad Byggnad Dominerande i Sverige Förvaltas av SGBC 10 Tre klassningsområden Tre områden Energi Innemiljö Kemiska ämnen 11 Utgångspunkter Utgångspunkter vid val av aspekter och indikatorer Används i andra system Återfinns i måldokument Är kopplade till miljö- och hälsoproblem Speglar väl de aktuella problemen Är verifierbara och repeterbara Är kostnadseffektiva (innebär rimliga ekonomiska/arbetsmässiga insatser) 12 4
Begrepp i klassningssystemet O A I K Områden Energi Aspekter Innemiljö Kemiska ämnen Termiskt klimat Luftkvalitet Ljus o s v. Indikatorer Halt av visst ämne Klassningskriterier Gränsvärde för klass A-D 13 Aspekter Energianvändning Energibehov Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet Fukt Termiskt klimat & dagsljus Vatten Kemiska ämnen - förekomst Kemiska ämnen förebygga Varje område består av ett antal aspekter 14 Energianvändning Premierar: Byggnader med låg energianvändning Klassningsgrund: Byggnadens energiprestanda enligt svensk implementering av EG-direktivet Klassningskriterier: Utgår från tillgänglig energistatistik 15 5
Energibehov Premierar: Byggnader som utformats för små värmeförluster och liten solvärmelast Klassningsgrunder: -Värmeförlustindex -Solvärmelastindex Klassningskriterier: Utgår från preliminära uppskattningar 16 Energislag Premierar: Användning av förnybara energislag (i synnerhet miljömärkt flödande energi) Klassningsgrund: Andel av olika använda energislag Klassningskriterier: Utgår från använda energislag indelade i 4 miljövalskategorier (bra - dålig) 17 Innemiljö Aspekter och indikatorer Ljudmiljö- en sammanslagen indikator för ljudmiljö Luftkvalitet Radon i luft Ventilation Kvävedioxid i inneluften Termiskt klimat och dagsljus Vinterfallet Sommarfallet Fukt- en indikator för fuktproblem Vatten- en indikator på tappvattentemperatur - legionella 18 6
Innemiljö 8 indikatorer kopplade till innemiljö som premieras: Byggnader med god ljudmiljö Låga halter av föroreningar som kan påverka människors hälsa inomhus Byggnader med ett komfortabelt termiskt klimat Byggnader med goda dagsljusförhållanden Byggnader som saknar fuktskador som skulle kunna påverka människors hälsa negativt Byggnader med tappvattentemperaturer som motverkar legionella 19 Kemiska ämnen Aspekter och indikatorer avseende kemiska ämnen Förekomst Förekomst av farliga ämnen Förebygga Dokumentation av farliga ämnen Utfasning av särskilt farliga ämnen 20 Kemiska ämnen Tre kompletterande indikatorer med koppling till kemiska ämnen som avser att premiera Inventering och sanering av farliga ämnen i befintliga byggnader. Ökad kunskap och kännedom om byggvaror som används vid byggande/underhåll så att kunskap finns för framtida omhändertagande av ämnen som kan påverka människors hälsa och miljö negativt. Byggnader där ämnen med egenskaper farliga för miljö och människors hälsa inte byggs in. 21 7
Exempel, betygskriterier Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt 101 200 Bq/m 3 51 100 Bq/m 3 50 Bq/m 3 Termiskt klimat vinter PPD<20% PPD<15% PPD<10% 22 Tillämpningsexempel Idrottshögskolan i Göteborg Higab 8
2012-11-14 Higab Higab Fastighetsbolag inom koncernen Göteborgs Stad. Bygger och förvaltar allt från industribyar och spårvagnshallar till ateljéer och teatrar. Äger och förvaltar cirka 300 byggnader, drygt 600 000 m². 60 anställda Omsätter 620 miljoner kronor. 25 Higabs miljöarbete Energieffektivisering Elenergi Bra Miljöval (SNF) Fjärrvärme Bra Miljöval (SNF) Avveckling fossilbränsle Fjärrkyla Lokal småskalig energiproduktion Klimatkompensering (CDM Gold Standard) Miljöanpassat byggande Miljöanpassade produkter i förvaltningen 26 Exempel Idrottshögskolan Göteborgs Universitet Nationellt kunskapscenter Innehåller Idrottshall Testlaboratorium Danssal Utbildningslokaler Kontor Miljöbyggnad klass Guld Ca 3 600 m² Invigd 17/3 2011 27 9
Resan dit Ursprungligt mål: Att fokusera mer på miljöfrågorna än tidigare Att prova SundaHus Miljödata för val av material och produkter i ett projekt Att bygga fuktsäkert och dokumentera fuktsäkerhetsarbetet väl 28 Erfarenheter Introducera miljöfrågorna i ett tidigt skede Mål och ambition redan i förstudien Ta höjd för miljöfrågorna resurser/budget Efterfråga referenser och erfarenhet från tidigare projekt Specificera miljöfrågorna redan i förfrågningsunderlaget Projektspecifika miljöplaner för projektering och produktion Hur ska verifiering och kontroll gå till Utbildning för konsulter och entreprenörer Låt inte K och E göra som de brukar göra Knyt kraven till befintliga normer och riktlinjer 29 Processen Förstudie Projektering Upphandling Entreprenad Förvaltning Vision Förankring Förutsättningar Målsättning Miljöambition Referenser från tidigare uppdrag Utbildning, information och förankring tidigt i proj.gruppen Genomgång av krav och kriterier Resurser: - Miljösakkunnig/ samordnare - Fuktsakkunnig Bevaka ändringar Föranmälan SGBC Ge miljökraven rätt status (AF + AFbilaga, miljöplan etc) Ange vad som ska levereras i form av handlingar Var tydlig med hur kraven ska verifieras Referenser från tidigare projekt Ställ krav på rätt bemanning - Miljösamordnare - Fuktsäkerhetsansvarig Utbildning, information och förankring tidigt, för alla entrepr. Miljö-och fuktronder Tät dialog med miljöoch fuktsamordnare Bevaka ändringar på byggmöten. Miljökraven, handlingar etc omfattas av besiktningen Utbildning och information till: Driftpersonal Förvaltare Brukare Drift och UH Uppföljning av media Uppföljande mätingar Enkäter 30 10
Framtiden Alla projekt följer miljöklassningssystemet Miljöbyggnad Nybyggnad och omfattande ombyggnad klassas Vald klass bestäms av projektets förutsättningar Oavsett vilken klass byggnaden uppnår siktar Higab så högt som möjligt på varje indikator 31 Sammanfattning Rapportens slutsatser Certifiering är ett kraftfullt verktyg att uppnå hållbara byggnader Miljöbyggnad är det mest använda systemet i Sverige Miljöbyggnad kommer att vara det dominerande systemet för offentliga fastighetsföretag Miljöbyggnad fungerar bra för offentliga fastighetsföretag Hanteras av Sweden Green Building Council 33 11
Gör så här! Formulera mål för arbetet! Guld, silver eller brons? Testa på ett pilotprojekt! Välj ett lagom stort nybyggnadsprojekt! Utvärdera! Uppnåddes målen? Var ambitionsnivån rimlig? Välj system och ambitionsnivå! Integrera certifieringen med förvaltningen! Engagera brukarna! 34 Slutresultat Certifiering leder till Bra, hållbara byggnader Lägre driftskostnader Högre fastighetsvärden Nöjd företagsledning/politiker Nöjd personal Nöjda brukare, och i slutändan Nöjda ägare/skattebetalare! Beslutet att miljöcertifiera är början på en lång resa 35 12