Miljöklassning i praktiken

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Miljöklassning i praktiken"

Stina Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Miljöklassning i praktiken Rapportens innehåll Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel - Higab, Göteborg 1

2 Vad är miljöklassning? CerGfiering = en sammanvägning av en byggnads miljöegenskaper EJ systemagskt arbete En förutbestämd metod Kända, transparanta, kriterier EJ sammanfajande betyg på byggnaden (eller området) 2

3 Många miljöaspekter German Sustainable Build. Certificate SBTool BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan Få miljöaspekter BVD, Building Product Declaration (S) Environmental load profile, ELP (S) Passive house Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel Tove Malmqvist, KTH

4 Historik Drygt 20 års historia 1990 BREEAM (BRE) 2005 Miljöbyggnad 2008 Skanska - LEED 2008 NCC - BREEAM 2009 SGBC 2011 SGBC övertar Miljöbyggnad 4

5 Varför miljöklassa? Hållbara byggnader Lägre drizskostnader Mindre risk för dålig innemiljö Mindre risk för framgda saneringar Mindre miljöbelastning Systemen är också Kvalitetssäkring Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet aj profilera sig på miljöområdet. A"rak&vare byggnader! Högre fas&ghetsvärden! 5

6 Vilka system finns? I Sverige finns tre cergfieringssystem av betydelse Miljöbyggnad (SE) BREEAM (GB) LEED (USA) Dessutom finns EU- systemet GreenBuilding för (enbart) energicergfiering. Interna&onellt finns det e" hundratal olika system. 6

7 Systemens kravnivåer Outstanding PlaGnum Excellent Guld Gold Very Good Silver Silver Good BBR Brons CerGfied Pass Boverkets Byggregler Miljöbyggnad LEED BREEAM 7

8 Systemens innehåll Aspekt/System Green Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi X X X X Material X X X Innemiljö X X X VaAen X X Förvaltning X X Byggavfall X X Infrastruktur och kommunikahon X X Ekologi och val av plats X X Föroreningar X X Process och innovahon X X Transporter, produkhon (BP), bruksskede (BR) X - B X - BP, BR Avfall (bruksskede) X X 8

9 Tillämpningsexempel Idrottshögskolan i Göteborg Higab

10 Higab Äger, bygger och förvaltar specialfasggheter Cirka 300 byggnader Drygt m². 60 anställda OmsäJer 620 miljoner kronor. 10

11 Higabs miljöarbete EnergieffekGvisering Elenergi Bra Miljöval (SNF) Fjärrvärme Bra Miljöval (SNF) Avveckling fossilbränsle Fjärrkyla Lokal småskalig energiprodukgon Klimatkompensering (CDM Gold Standard) Miljöanpassat byggande Miljöanpassade produkter i förvaltningen 11

12 IdroAshögskolan Göteborg Arkitekt: Liljewall arkitekter Foto: Higab/Hans Wretling

13 Exempel Idrottshögskolan Göteborgs Universitet NaGonellt kunskapscenter IdroJshall Testlaboratorium Danssal Utbildningslokaler Kontor Arkitekt: Liljewall arkitekter Foto: Higab/Hans Wretling Miljöbyggnad Guld Ca m² Invigd 17/

14 Resan dit Ursprungligt mål: AJ fokusera mer på miljöfrågorna än Gdigare AJ prova SundaHus Miljödata för val av material och produkter i ej projekt AJ bygga fuktsäkert och dokumentera fuktsäkerhetsarbetet väl 14

15 Erfarenheter Introducera miljöfrågorna i ej Gdigt skede Mål och ambigon redan i förstudien Ta höjd för miljöfrågorna resurser/budget EZerfråga referenser och erfarenhet från Gdigare projekt Specificera miljöfrågorna redan i förfrågningsunderlaget Projektspecifika miljöplaner för projektering och produkgon Hur ska verifiering och kontroll gå Gll Utbildning för konsulter och entreprenörer Låt inte K och E göra som de brukar göra Knyt kraven Gll befintliga normer och riktlinjer 15

16 Processen Förstudie Projektering Upphandling Entreprenad Förvaltning Vision Förankring FörutsäAningar MålsäAning MiljöambiHon Referenser från Hdigare uppdrag Utbildning, informahon och förankring Hdigt i proj.gruppen Genomgång av krav och kriterier Resurser: - Miljösakkunnig/ samordnare - Fuktsakkunnig Bevaka ändringar Föranmälan SGBC Ge miljökraven räa status (AF + AF- bilaga, miljöplan etc) Ange vad som ska levereras i form av handlingar Var tydlig med hur kraven ska verifieras Referenser från Hdigare projekt Ställ krav på räa bemanning - Miljösamordnare - Fuktsäkerhets- ansvarig Utbildning, informahon och förankring Hdigt, för alla entrepr. Miljö- och fuktronder Tät dialog med miljö- och fuktsamordnare Bevaka ändringar på byggmöten. Miljökraven, handlingar etc omfaaas av besiktningen Utbildning och informahon Hll: DriVpersonal Förvaltare Brukare DriV och UH Uppföljning av media Uppföljande mähngar Enkäter 16

17 Higab, framtiden Alla projekt följer miljöklassningssystemet Miljöbyggnad Nybyggnad och omfajande ombyggnad klassas Vald klass bestäms av projektets förutsäjningar OavseJ vilken klass byggnaden uppnår siktar Higab så högt som möjligt på varje indikator 17

18 Integrera med förvaltning

19 Integrera med förvaltningen Så här blir miljöstatusbesiktningen ej underlag i miljöklassningen! 1. Statusinventering 2. Utvärdering 3. MiljöförbäJringar i byggnad Inventering enligt Miljöstatusmetoden AlternaGvt en uppdatering av befintlig Miljöstatusinventering Miljöstatusrapport Åtgärdsförslag Testklassning med det nya webbverktyget Förslag Gll åtgärder för aj eventuellt höja miljöklass 4. Underlag för cergfiering 5. CerGfiering - SGBC 6. Uppföljning Indataformulär Miljöstatusrapport Bilagor Granskning Uqärdande av cergfikat och dekal CerGfikatet gäller i 10 år Ingen verifiering behöver göras under denna period 19 19

20 Sammanfattning

21 Rapportens slutsatser CerGfiering är ej krazfullt verktyg aj uppnå hållbara byggnader Miljöbyggnad är det mest använda systemet i Sverige Miljöbyggnad fungerar bra för offentliga fasgghetsföretag Miljöbyggnad kommer under överskådlig Gd aj vara det dominerande systemet för offentliga fasgghetsföretag Hanteras av Sweden Green Building Council 21

22 Gör så här! Formulera mål för arbetet! Guld, silver eller brons? Testa på ej pilotprojekt! Välj ej lagom stort nybyggnadsprojekt! Utvärdera! Uppnåddes målen? Var ambigonsnivån rimlig? Välj system och ambigonsnivå! Integrera cergfieringen med förvaltningen! Engagera brukarna! 22

23 Slutresultat En väl genomförd cergfiering leder Gll Bra, hållbara byggnader Högre fasgghetsvärden Nöjd företagsledning/poligker Nöjd personal Nöjda brukare, och i slutändan Nöjda ägare/skajebetalare! Beslutet a" miljöcer&fiera är början på en lång resa 23

Relevanta dokument

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per