Forskning om spel och automater

1 Forskning om spel och automater Trots att kommersiellt spel om pengar förekommit under lång tid och omsätter mycket stora summor och i många länder utgör en viktig finansieringskälla för ideella organisationer, staten och nöjesindustrin är forskningen om spel och spelproblem relativt begränsad. Ett framträdande drag är att ytterst liten forskning är utförd på ett sådant sätt att man med någon säkerhet kan dra slutsatser om orsakssamband. För att kunna göra sådana slutsatser skulle dels behövas longitudinella studier, där man följer ett urval personer under lång tid, dels kontrollerade studier av experimentell eller kvasiexperimentell typ, där de studerade personerna randomiseras till en eller flera försöksgrupper och en kontrollgrupp. Mycket få sådana studier finns dokumenterade. Forskning om spelproblemens omfattning På grundval av den kliniska definitionen av spelberoende i DSM 1 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association) har olika frågeinstrument utarbetats, främst SOGS (South Oaks Gambling Screen)eller Fischer DSM IV 2. Rent allmänt kan sägas att mätningar enligt SOGS tenderar att ge högre värden än mätningar enligt DSM IV. I undersökningar där dessa frågeformulär används brukar vanligtvis redovisas två grupper med spelproblem. Som troligt patologiska spelare (spelberoende) karaktäriseras personer som har uppenbara svårigheter att avhålla sig från spel och vars spelande har fått flera allvarliga konsekvenser. Som problemspelare karaktäriseras personer som har fått mer än enstaka problem på grund av sitt spelande, men som inte helt når upp till kriterierna för spelberoende. Andra mätinstrument, t.ex. det kanadensiska PGSI, klassificerar spelare i olika riskgrupper samt problemspelare. I det följande kommer begreppet spelberoende att användas för dem som i undersökningar enligt SOGS och DSM IV kan betecknas som troligt patologiska spelare. Begreppet problemspelare används också, när så framgår av sammanhanget, som ett sammanfattande begrepp för både patologiska spelare och personer som har ett problematiskt spelande utan att kunna betecknas som patologiska spelare. En definition av begreppet spelberoende återfinns i den 10:e upplagan av ICD (International Classification of diseases) 3 där spelberoende karaktäriseras som en underavdelning inom impulskontrollstörningar på följande sätt: F 63.0 Spelberoende: Karaktäriseras av frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar patientens liv på bekostnad av sociala, yrkesmässiga eller familjemässiga förpliktelser. I de mätinstrument som används för att diagnostisera spelberoende eller mäta omfattningen av spelproblem i befolkningen används en kombination av frågor som avser att uppskatta dels upptagenhet av spel, dels vilka skadliga konsekvenser spelandet har lett till. De olika mätinstrumenten utvecklas kontinuerligt och skilda varianter används i olika länder. En fullständig genomgång av de olika instrumenten som använts i tabell 1 skulle bli omfattande. En viss försiktighet bör tillämpas när det gäller att tolka de olika värdena, men tabellen visar ändå att förhållandena är relativt likartade i olika länder med en likartad ekonomisk och social struktur. 1 Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV-TR. 4.ed. American Psychiatric Association, 2000. Washington, DC. 2 För en beskrivning av mätinstrumenten se: Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., Jonsson, J., Nilsson, T. & Svensson, O. (1999). Spel och spelberoende i Sverige. Rapport nr 3 i Folkhälsoinstitutets serie om spel och spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. 3 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97). http://www.sos.se/epc

2 I flera stora länder eller delstater har kvalitativt goda prevalensstudier genomförts under senare år. Andelen som kan betecknas som spelberoende varierar mellan 0,2 % och 1,9 % av befolkningen och andelen problemspelare mellan 0,8 och 4 %. De låga prevalenstalen för problemspelare i kombination med att ett överdrivet spelande uppfattas som ett socialt mindre acceptabelt beteende bidrar till att det är både svårt och dyrbart att genomföra sådana undersökningar av hög kvalitet. Dock visar undersökningar med skilda metoder en relativt hög grad av samstämmighet och resultaten synes relativt stabila. Det kan dock ifrågasättas i vilken utsträckning man genom sådana undersökningar kan nå de tyngsta problemspelarna 4. Prevalensstudier är en av de få typer av spelstudier som är genomförda på en normalpopulation, något som är angeläget för att få tillförlitliga uppgifter och generaliserbara uppgifter. Annan vanligt förekommande forskning har i allmänhet utförts på speciella urval, såsom hjälpsökande, deltagare i självhjälpsgrupper, besökare på kasinon eller andra lokaler där spel förekommer. I några experimentella studier har frivilliga deltagare, vanligtvis studenter använts. Studier som beskriver särdragen hos patologiska spelare har vanligtvis utgått från personer som är i behandling eller deltar i självhjälpsgrupper. Dessa studier visar ofta att det finns en relativ stor andel av de patologiska spelarna som också har andra missbruksproblem, såsom alkoholproblem. De fåtaliga studier som är gjorda på en normalpopulation visar också på ett samband mellan riskabelt spelande och andra missbruk, men inte alls i lika hög grad som de undersökningar som gjorts på speciella populationer. Detta är endast ett exempel på betydelsen av att utgå från ett urval från hela befolkningen. En utförlig diskussion om betydelsen av sådana undersökningar för att få en rättvisande uppfattning av spelproblem förs av H. Shaffer i en artikel om folkhälsoperspektiv på spel. 5 Några av de viktigare prevelensstudierna genomförda under senare år är följande presenteras i översikten på följande sida. Studie Land/Stat Instrument Norge, Lund o Nordlund (2003) SOGS/NODS 6 Norge Götestam o Johansson (2003) DSM-IV 7 Andel spelare Andel troligt patologiska spelare (spelberoen de) Andel problemspelare Domineran de spel i befolkninge n Domineran de spel bland problemspelare Metod Andel svarande Antal svar (Ålder) 95% 0,3 % 0,4% Lotto Automater Telefon/ post, 55%, 5532 (15-74) 70% livstid 0,15 % 0,45 % Lotto Automater Telefon 47,8 % 2014 (18+) 4 Detta problem diskuteras utförligt av Rachel Volberg i artikeln: Volberg.R.A.(2004) Fifteen years of problem gambling prevalence research: What do we know? Where do we go? Egambling. No 10, Feb. 2004. 5 Shaffer, H.J. (2003). A Public Health Perspective on Gambling: The four Principles. AGA Responsible gaming lecture series. Vol 2, No 1.Chicago, Ill., USA 6 Ingeborg Lund, Sturla Nordlund: Pengespill og pengespillproblemer i Norge (SIRUS-rapport nr 2, 2003). Oslo 2003. 7 Götestam, K. G., & Johansson, A. (2003). Characteristics of gambling and problematic gambling in the Norwegian context: A DSM-IV-based telephone interview study. Addictive Behaviors, 28, 189-197.

3 Canada Community Health Survey (CCHS 1.2) (2002) 8 PGSI 76 % 5 % (totalt problemspelare och riskspelare) Varav: 0,5 % problemspelare, 1,5 % måttlig risk 2,8% låg risk Lotterier, skraplotter, kasino Automater, Kasinon, bingo, hästspel Sammanlägg ning av flera undersöknin gar 24 997 (15 +) USA, Nevada (2001) Volberg, SOGS/NODS 9 Storbritannien (2000) Sproston, Erens, Orford. SOGS (DSM IV) 10 Nya Zeeland (1999) Abbott & Volberg. SOGS-R 11 Sverige (1998) Rönnberg, Volberg et al 12 SOGS-R, DSM IV 86% livstid 68 % sen. året 72 % senaste året 3,5 % 2,9% Kasino Kasino Telefon 48% 2217 (18+) 0,8 % Lotteri Kasino Book-maker spel (odds) Personlig intervju och enkät 65 % 7680 (16+) 95 % Livstid 0,7-1,4 % 1,4-2,5 % Lotto Automater Telefon 75 % 7139 (15-74) 95 % livstid 1,2 % livstid 0,6 % sen. År 2,7 % livstid 1,2 % sen. År Lotterier restaurangka sinon, automater, vadslagning Telefon och post 72 % 7139 (15-74) USA (1999) Gerstein, Hoffman et al NODS 13 86 % livstid 63 % sen. år 1,2 % 1,5 % Lotterier, kasino Trav o galopp, kasino Telefon o personlig intervju 55,5 % 2417 (18+) Stor andel spelberoende bland automatspelare I flera av de stora undersökningar framgår att spelautomater, trots att de inte är det vanligast förekommande spelet bland normalspelare är det spel som dominerar bland problemspelare. Vidare framgår från nästan samtliga stora befolkningsundersökningar att andelen problemspelare är tre till sju gånger större bland automatspelarena än bland andra spelare. Ett exempel är från hälsoundersökningen i Kanada. Enligt denna har upp till 25 % av automatspelarna spelproblem eller har riskabelt spelbeteende, medan motsvarande andel för lotterier, vilket var det vanligast förekommande spelet var 7 %. Kasinospelare, bingospelare och de som satsade på spel på hästar var en mellangrupp där andelen problem- och riskspelare var cirka 15 % 14. Uppgifterna från den svenska prevalensundersökningen (Rönnberg 1999) är inte direkt tillämpbara på dagens läge eftersom antalet spelautomater var mycket begränsat i Sverige då 8 Marshall, K., & Wynne, H. (2003). Fighting the odds. Perspectives on Labour and Income, 4(12), 5-13. 9 Volberg, R. A. 2001. Gambling and Problem Gambling in Nevada. Report to the Nevada Department of Human Resources. Carson City, NV: Department of Human Resources. 10 Sproston K, Erens B, Orford J. Gambling behaviour in Britain: results from the gambling prevalence survey. London: National Centre for Social Research, 2000. 11 Abbott, M.W., & Volberg, R.A. (2000). Taking the pulse on gambling and problem gambling in New Zealand: A report on Phase One of the 1999 National Prevalence Survey. Wellington: Department of Internal Affairs 12 Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., Jonsson, J., Nilsson, T. & Svensson, O. (1999). Spel och spelberoende i Sverige. Rapport nr 3 i Folkhälsoinstitutets serie om spel och spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 13 Gerstein, D., Hoffmann, J., Larison, C., et al. (1999). Gambling impact and behavior study. Report to the National Gambling Impact Study Commission, National Opinion. Research Center at the University of Chicago, Chicago, USA. 14 Marshall & Wynne (2003) a.a.

4 undersökningen genomfördes. Av de intervjuade hade 15 % spelat på automater under det senaste året. Av dem kunde 1,7 % bedömas vara spelberoende och ytterligare 3,6 % problemspelare. Motsvarande värden för hela populationen var 0,6 respektive 1,4 %. Den norska prevalensundersökningen 15 anger att 32,5 % av spelarna spelar på automat minst en gång per månad och ytterligare 50 % några gånger per år. Totalt hade 4,7 % av automatspelarna spelproblem, jämfört med 0,7 % av hela undersökningspopulationen. Den Australiska Productivity Commission 16 rapporterar att 9,27 % av dem som uppger spelautomater som sitt favoritspel (det man spenderat mest pengar på) hade någon form av spelrelaterade problem, medan motsvarande värde för alla spelare var 3,0 %. I Lalanders och Westfelts rapport Den statliga spelapparaten 17 redovisas på ett underlag av sammanlagt 11 000 intervjuer sju gånger högre frekvens av problemspelare bland automatspelare än bland övriga spelare. Såsom det påpekats inledningsvis ger den här typen av data inga klara besked om orsakssamband. Vidare kan man inte avgöra om det är personer med spelproblem som dras till spelautomater eller om det är automatspelandet som sådant som utlöser spelproblemen. De som spelar på automater är ofta yngre personer som rör sig mycket ute i krogmiljöer och dessa har generellt en högre grad av riskbeteende än andra. Vissa uppgifter från internationell forskning visar dock att även personer i medelåldern, i synnerhet kvinnor, allt oftare har spelproblem relaterat till spelautomater. Bland annat påpekas av Productivity Commission att en undersökning 1991 visade att 86 % av problemspelarna var manliga, medan data från hjälp- och stödorganisationer från åren 1997-98 visat att andelen män bland de hjälpsökande sjunkit till häften. Det innebär att andelen kvinnor har tredubblats, något som kommissionen menar har samband med introduktionen av spelautomater 18. I några undersökningar redovisas för vissa andra spelformer större andelar spelberoende än bland automatspelare. I allmänhet rör det sig om spelformer med mindre utbredning, varför sådana värden inte slår igenom i befolkningsundersökningarnas totalvärden. Automatspelare dominerar bland hjälpsökande Av dem som ringer till den svenska stödtelefonen för spelberoende och deras anhöriga uppger cirka 50% av spelarna att spel på automater utanför kasinona är deras största problem 19. Även i Norge är det omkring 50 % av de uppringande spelarna som menar att spelautomater är deras största problem. Av de kvinnor som ringer är dock andelen som har problem med spelautomater närmare 60 % 20. 15 Lund och Nordlund (2003) a.a. 16 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra (chapter 6 p.54) 17 Lalander P, Westfelt L. (2004). Den statliga spelapparaten. SORAD-forskningsrapport nr. 22-2004. Stockholm. 18 Productivity Commission 1999. Chapter 6, p.58 19 Helårsrapport för år 2003 020-linjen. Spelinstitutet/Statens Folkhälsoinstitut. URL: http://www.spelinstitutet.se/reports/objects/hj_lplinjens_hel_rsrapport_2003.pdf 20 Statusrapport. Hjelpelinja for speleavhengige. Lotteritilsynet. Førde, 1. oktober 2003 URL: http://www.lotteritilsynet.no/dav/cd1536f597604d04a8428470655c13d2.doc

5 I Australien uppskattar Productivity Commission att andelen hjälpsökande som har spelautomater som sitt största problem varierar mellan 68 och 81 % av samtliga hjälpsökande i de olika delstaterna. 21 Från självhjälpsgrupper i Sverige rapporteras också om att automatspelare dominerar kraftigt bland nytillkommande deltagare. Samma gäller för de som ger stöd och behandling till spelberoende (muntliga rapporter). I Danmark har mellan 75 och 80 % av de hjälpsökande till Center for Ludomani eller Frederiksbergscentret uppgivit att spelautomater är ett av deras problemspel. De därnäst mest förekommande problemspelen var spel på kasinon och Oddset (20-32 %) 22. Blå korset Senter i Oslo har sedan år 2000 erbjudit gruppbehandling för spelberoende. Crika 400 klienter har sedan dess behandlats. Överläkaren Hans Olav Fekjær vid BKS påpekar att flertalet av de hjälpsökande har haft problem med automatspel och att många av dem inte har haft några nämnvärda problem tidigare, men pga. sitt spelande har ödelagt ett gott liv 23. En liknande kommentar lämnas i en doktorsavhandling från Australien, där författaren går igenom ett antal rapporter från i första hand South Australia och Victoria State samt internationell litteratur på området. Enligt författaren står problemspelare på spelautomater för den helt dominerande delen av de hjälpsökande. Problemen drabbar dels grupper som redan tidigare har varit utsatta och befinner sig i en svår ekonomisk situation, dels personer som aldrig tidigare har behövt söka hjälp med att klara av sitt liv eller sin ekonomi. Särskilt oroad är författaren över att alltfler kvinnor, som tidigare inte spelat alls, nu har problem med spelautomater 24. I provinsen Alberta i Kanada visar en rapport att av 3 100 personer som sökt hjälp för spelproblem under år 2000 hade 67 % automatspel som sitt favoritspel. Kasinospel (13 %) och Bingo (12 %) kom därefter. Av 3 527 samtal till stödtelefonen i provinsen under samma period var 50 % relaterade till automatspel. Anonyma spelare (GA) rapporterade att cirka 80 % av de nytillkommande deltagarna hade spelproblem och vidare att antalet GA-grupper hade ökat från två år 1991, då automaterna ännu inte hade gjort sitt intåg i Alberta, till över 50 år 2003 25. Tillgänglighetens betydelse Många forskare och debattörer påpekar att det är angeläget att se spelandet och spelproblem ur ett folkhälso- eller samhällsperspektiv där spelarens personlighetsdrag är en faktor och andra faktorer är tillgänglighet, spelmarknadens utformning, social acceptans, information om spelets risker och sociala och psykologiska insatser för spelare m.m. (Shaffer 26, Marshal & Wynne 27, Rönnberg et al 28 samt flertalet större genomgångar av spelpolitik och spelproblem). 21 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra (Chapter 17 p. 36). 22 Røjskær, S. Ludomanibehandling på center for ludomani och Frederiksbergs Centeret. Endelig rapport (2.udg.). Ringgården, Odense 2004. 23 Fekjær, H.O. Spillegalskap - vår nye landeplage. Oslo 2002. 24 Dekker, Sandra. Commercial Gaming: The unfair deal. Akad. Avh. University of South Australia 1997. 25 Smith, G.J., Wyne, H.J. VLT Gambling in Alberta: A preliminary analysis. Final Report. January 2004. Alberta Gaming Research Institute.p.22. URL: http://www.uofaweb.ualberta.ca/abgaminginstitute//pdfs/vlt_gambling_alberta.pdf 26 Shaffer (2003).a.a. 27 Marshall & Wynne (2003) a.a. 28 Rönnberg et al (1999) a.a.

6 Australian Productivity Commission, som troligen har genomfört den mest omfattande analysen av spelmarknaden och spelproblem i ett land, har grafiskt sökt belysa de samverkande faktorer som spelar in på följande sätt 29. Kommissionen kommenterar att tillgängligheten inte bara handlar om antalet spelmöjligheter utan också hur de är lokaliserade. Den kände spelforskaren Blaszczynski citeras A further consideration is ease of access to gambling facilities. People are less likely impulsively to go to an off-course betting office if it is located several miles away. The inconvenience of travel and/or parking vehicles is sufficient to cause them to reconsider the strength of their urge. This is precisely the reason why casinos in some countries require twenty-four hours notice of intent to gamble or are located in non-metropolitan areas... Accessibility is important in terms of time as well as location. Kommissionen framhåller vidare att om ett givet antal spelställen är jämnt spridda over orten får detta större effekt på spelandet än om spelställen är koncentrerade till en stadsdel (t.ex. till centrum). Antal spelmöjligheter (spelautomater) per spelställe har också betydelse menar kommissionen. Om det finns få spelmöjligheter blir spelet mindre anonymt och ger en signal att spelandet inte är något väsentligt i lokalen utan något som ligger utanför den egentliga verksamheten, vilket i sin tur kan ge en känsla av att spelet är mindre socialt accepterat och få till effekt att deltagandet i spelet blir begränsat. En lokal med många spelmöjligheter, såsom ett kasino, kan å andra sidan vidta skadereducerande åtgärder såsom frivillig avstängning, rådgivning etc, något som innebär stora fasta kostnader, men som kan bistå personer med stora spelproblem. Då spel och spelmöjligheterna ökar i ett land ökar också antalet människor som får spelrelaterade problem. Detta finns belagt genom ett flertal studier och sammanställningar, bland annat av Productivity Commission samt i en amerikansk studie där fem stater med olika historia i förhållanden till tillgänglighet jämfördes. Det framgick att de stater som hade haft 29 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra. (Chapter 8)

7 lagliga spelmöjligheter under längst tid också hade högre andelar av befolkningen med spelproblem 30. Nyare forskningsuppgifter kan dock något nyansera bilden av att en allmänt ökad tillgänglighet också ökar spelberoendet. Rachel Volberg diskuterar i en artikel 31 att det finns några undantag. (delstater i USA och Nya Zeeland) där aktiva insatser mot spelberoende tycks ha bromsat upp utvecklingen av riskabelt spelande, trots att spelmöjligheterna ökat. Vilka spelmöjligheter som expanderar har också betydelse. Särskilt tycks en ökning av möjligheterna att spela på automater öka andelen kvinnor med spelproblem 32 Vilken roll spelar automater utanför kasinon? I flera rapporter påpekas att när tillgängligheten diskuteras måste hänsyn tas till vilka typer av spel som är tillgängliga och vilken betydelse det har för problemspelande. I ett kasino finns flera spel som innebär en stor risk för utvecklande av spelberoende. Spelautomater är vanligen det mest förekommande spelet på kasinon. Dessa automater ger möjlighet till spel med stora insatser och stora vinster. I de länder där kasinon förekommer utgör kasinospelare en väsentlig del av problemspelarna, men de utgör i allmänhet inte den helt dominerande delen (ett undantag utgör t.ex. Nevada i USA). Att uppsöka ett kasino innebär ett aktivt val och innefattar ofta en kortare eller längre resa, ofta registrering och inträdesavgift. I slutrapporten till US National Gambling Impact Study Commission redovisas data som antyder att tillgång till ett kasino inom 80 km radie (jämfört med 400 km) ökar andelen problemspelare till det dubbla 33. De spelautomater som finns utanför kasinona är ofta mer begränsade vad gäller möjlighet till insatser och vinster, men är i många länder det spel där man återfinner flest spelberoende. Spelautomaterna är lätt tillgängliga och finns nära eller i den vardagliga miljön. Productivity Commission studerade noga hur tillgången på spelautomater var i de olika delstaterna i Australien och jämförde den med olika mått på förekomsten av spelproblem. Man fann då att det fanns ett starkt samband mellan tillgången på spelautomater och spelproblem (korrelationskoefficient 0,47), även om det inte var helt entydigt. Kommissionens slutsatser är att om spelautomater liberaliseras blir det dels en ökning av andelen automatspelare bland regelbundna spelare, dels en ökning av problemspelare bland dem som spelar regelbundet 34. Kommissionen redovisar också data från Quensland som tyder på att 29 % av problemspelarna inte hade spelat alls innan spelautomaterna introducerades. I den Kanadensiska provinsen Alberta genomfördes en stor studie över automatspelet under år 2002 35. Ingående intervjuer gjordes med 206 automatspelare i olika delar av delstaten. 30 Volberg, R. A. (1994). The prevalence and demographics of pathological gamblers: Implications for public health. American Journal of Public Health, 84, 237-241. 31 Volberg.R.A.(2004) Fifteen years of problem gambling prevalence research: What do we know? Where do we go? Egambling. No 10, Feb. 2004 32 Volberg (2003). Has there been a feminization of gambling and gambling problems in the United States? The Electronic Journal of Gambling Issues: egambling 8. URL: http://www.camh.net/egambling/issue8/feature/index.html 33 Gerstein, D., Hoffmann, J., Larison, C., et al. (1999). Gambling impact and behavior study. Report to the National Gambling Impact Study Commission, National Opinion. Research Center at the University of Chicago, Chicago, USA. 34 Productivity Commission.a.a.chapter 8. 35 Smith, G.J., Wyne, H.J. VLT Gambling in Alberta: A preliminary analysis. Final Report. January 2004. Alberta Gaming Research Institute URL: http://www.uofaweb.ualberta.ca/abgaminginstitute//pdfs/vlt_gambling_alberta.pdf

8 Jämförelser har vidare gjorts med befolkningsundersökningar 1994, 1998 och 2002. Automater (Video lottery terminals) introducerades 1992, avsikten var att 8 600 maskiner skulle utplacerades inom en treårsperiod. Ett tak sattes emellertid 1995 till 6 000 och max sju per lokal. Befolkningsundersökningarna visade inga större förändringar av andelen med spelproblem i hela befolkningen. Den sammanlagda andelen med spelberoende eller spelproblem var 5,4 % år 1994, 4,8 % år 1998 och 5,2 % år 2002. Den senare studien använde dock andra mätinstrument, vilket gör att uppgifterna inte är helt jämförbara. När man närmare studerade svaren i befolkningsstudierna avseende de som spelat på spelautomater fann man att andelen som spelat på automater det senaste året, inte hade ökat nämnvärt mellan de tre undersökningarna, andelen var omkring 13 %. Av de personer som bedömdes vara problemspelare eller spelberoende hade emellertid över 60 % spelat på automater det senaste året. Andelen problemspelare som spelade varje vecka på automater steg mellan varje undersökning och var vid 2002 års studie närmare 60 %, jämfört med 4,3 % för spelare utan problem. Enligt 2002 års undersökning satsade spelare utan problem i genomsnitt (median) $ 10 per månad på automatspel, personer med måttligt riskbeteende $ 100 och problemspelare $ 700. Utredarna skriver: Jämför man studierna från 1998 och 2002 kan noteras att provinsens intäkter från automaterna har ökat med 25 % från $ 460 millioner till $ 575 millioner, men andelen vuxna invånare i Alberta som har spelat på automater har varit oförändrad. Det betyder att de ökade intäkterna kom från ett konstant antal spelare. Med andra ord innebär det att maskinerna spelas hårdare, dvs. längre tid, oftare och med större summor. I redovisningen av intervjuerna med automatspelarna förstärktes bilden av att en stor andel av dessa spelare har spelproblem och har svårt att kontrollera sitt spelande. I sina slutsatser säger utredarna: Framtiden för automat- (VLT-)spel i provinsen beror på två faktorer: a) om individerna kan lära sig spela VLT:s klokt eller om så inte är fallet, kan hållas borta från maskinerna och b) om myndigheterna och speloperatörena är beredda att offra intäkter för att minska problemspelandet. Om man kan lösa dessa frågor på ett tillfredsställande sätt kan man fortsätta med automatspelet i modifierade former. Om inte kommer vi troligen att se en fortsatt hög andel problemspelare bland VLT-spelare vilket kommer att resa frågor om regeringen offrar sårbara medborgare vilket i sin tur kan leda till påtryckningar från allmänheten som till slut får till följd att automatspelen förbjuds helt i Alberta. En australisk undersökning om tillgång på spelautomater och deras utnyttjande i en förort till Canberra använde sig av en kombination av olika data och mätmetoder inklusive intervjuer med 2 447 vuxna, för att detaljerat kartlägga bland annat geografisk närhet och spel på automater. Besök på klubbar (där det vanligen finns spelautomater) är en mycket populär företeelse. Av befolkningen hade 78 % besökt klubbar, vilket gör det till den tredje mest populära sociala fritidsaktivitet efter att äta ute eller gå på bio. Klubbarna hade ett varierat upptagningsområde. En del lokala klubbar fick gäster från hela regionen, andra hade en mer avgränsat lokal kundkrets, medan en del av de intervjuade föredrog klubbar utanför regionen. Beträffande gästernas spelvanor fann man att de som besökte klubbar med en mer lokal förankring hade tyngre spelvanor än de som besökte klubbar med ett vidare upptagningsområde. Vidare fann man att de automatspelare som bodde nära den klubb de brukade gå till, spenderade mer på automatspel än de som bodde längre ifrån.

9 Undersökningen fann också att av besökarna på klubbar var andelen som spelade på automater hög bland dem som var i åldern 18-25 år, ålderspensionärer och personer i den lägsta inkomstgruppen. Personer med höga inkomster, studerande och mycket gamla spelade relativt sett lite på automater 36. Orsaker till spelproblem och spelberoende Som inledningsvis konstaterats finns det relativt lite forskning som med någon säkerhet kan fastställa orsakssamband mellan skilda faktorer och uppkomsten av spelproblem. Det är givet att såväl personlighetsdrag hos spelaren som olika tillfälliga faktorer har betydelse, förutom tillgänglighet och spelens karaktär Det finns flera olika förklaringsmodeller till de individuella faktorer som ligger bakom spelberoende. Bland annat har Jacobs 37 tagit upp likheterna med andra beroendetillstånd. Spelberoende kan ses som ett inlärt tillstånd som för individen antingen kan motverka stress eller höja en annars alltför låg aktivitetsnivå. I ett tidigt stadium av utvecklingen av spelvanorna medför detta stora psykologiska vinster för spelaren. Trots att de positiva effekterna med tiden minskar fortsätter spelandet. Flera forskare har diskuterat den förstärkning (psykologisk betingning) som penningvinster utgör vid spel om pengar och särskilt vid automatspel. Sporadisk och oförutsägbar (intermittent) förstärkning i form av vinster och nära vinster verkar som en faktor som förlänger och intensifierar spelandet. Enligt bland andra Ladouceur et al 38 kan en tidig vinst leda till en ökad risk för utveckling av spelberoende. Andra positiva förstärkningar är spänningseffekten och den aktivitet spelaren utövar. Olika kognitiva modeller har betonat att feltolkningar och feluppfattningar bidrar till att utveckla spelberoende. Ladouceur et al (a.a.) menar att problemspelaren inte tar in vetskapen om att penningspel är konstruerade så att det är omöjligt att vinna i det långa loppet. Tron på att utfallet ska bli positivt bara man spelar länge nog är en vanlig uppfattning bland spelberoende. En annan feluppfattning är illusionen av kontroll, dvs. en tro på att man kan påverka resultatet som egentligen är baserat på slumpen. Illusionen av kontroll innebär en orealistisk tro på den egna skickligheten och möjligheten att utverka strategier som kan vinna över maskinen eller systemet. Målande beskrivningar av feltänkande, magiskt tänkande och illusionen av kontroll återfinns i Lalanders studie över automatspel 39 samt i Hellings intervjuundersökning från år 2003 40. En annan faktor som har betydelse är spelets förmåga att trollbinda spelaren så att denne övergår i ett transliknande dissociativt tillstånd där koncentrationen på spelet blir stor och omgivningen tillfälligt förlorar i betydelse. Det kan finnas flera förklaringar dels till att vissa individer lätt hamnar i sådana tillstånd, dels till att de söker sådana upplevelser. Det kan både 36 Marshall D, McMillen J, Niemeyer S, Doran B (2004). Gaming Machine Accessibility and Use in Suburban Canberra: A detailed analysis of the Tuggeranong Valley. ANU Centre for Gambling Research. Canberra. URL: http://gambling.anu.edu.au/tuggeranong%20final%20report.pdf 37 Jacobs, D. F. (1986). A general theory of addictions: A new theoretical model. Journal of Gambling Behavior, 2, 15 31. 38 Ladouceur, R., Sylvain, C., Boutin, C., Doucet, C. (2002). Understanding and treating the pathological gambler. New York. 39 Lalander P, Westfelt L. (2004). Den statliga spelapparaten. SORAD-forskningsrapport nr. 22-2004. Stockholm. 40 Helling, S. Det är som ett kärleksförhållande : spelmissbruk bland ungdomar Centralförb. för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Stockholm 2003.

10 vara frågan om en flykt från inre obehagskänslor eller en besvärlig livssituation och en önskan att förstärka en positiv känsla. I fas II av den svenska nationella studien av spel och spelberoende visade det sig att andelen som någon gång känt sig som i trans då de spelat var betydligt större (14 %) bland dem med spelproblem än bland kontrollgruppen. Bland problemspelare var det också vanligare än bland andra spelare att de ökade sitt spelande vid såväl positiva som negativa livshändelser 41. Ett stort antal artiklar och översikter belyser i vilken mån personer med spelproblem parallellt också har sjukdomar och andra problem, s.k. komorbiditet. En konstaterad komorbiditet säger inte något om orsakssamband. Är den spelberoende t.ex. deprimerad för att han eller hon är spelberoende, eller spelar han eller hon för att försöka hantera sin depression? I Fas II av den svenska nationella studien visade det sig att problemspelare oftare än andra hade riskabla alkoholvanor och hade haft en mer otrygg uppväxtsituation. Andra studier har visat att personer med spelproblem oftare är deprimerade än andra spelare. I den här översikten skulle det föra för långt att gå igenom de olika teorierna bakom utvecklingen av spelberoende. Det har också visats i flera undersökningar att även om man kan finna skillnader i livsstil, problembelastning och psykisk stabilitet hos å ena sidan personer med ett aktuellt problemspelande och å andra sidan hos spelare utan problem, är skillnaderna inte så stora att de kan ha en förklarande effekt för hela gruppen av problemspelare. Forskargruppen bakom Fas II av den svenska nationella undersökningen kommenterar på följande sätt det faktum att en större och signifikant andel av problemspelarna har uppgivit att de i en eller flera aspekter haft en mer osäker uppväxt än spelarna i kontrollgruppen: Totalt sett gav en större andel av de intervjuade i spelproblemgruppen sådana svar vilket tydde på att de i ett eller flera avseenden hade haft svårare sociala förhållanden än de i kontrollgruppen. Dock är det en minoritet, mellan en sjättedel och en fjärdedel av dem i spelproblemgruppen som menar att någon av de olika socialt belastande faktorerna har varit aktuell. Majoriteten menar att några sådana problem inte har funnits 42. I senare debatt om spel- och spelproblem dominerar flerdimensionella förklaringsmodeller av det slag som bland annat Productivity Commission och Howard J Schaffer har framfört. I en artikel, diskuterar Alex Blaszcsynski, spelforskare vid University of New South Wales svårigheterna med de olika förklaringsmodellerna bakom utvecklingen av spelberoende. Han menar att det grundläggande problemet är att flertalet förklaringsmodeller utgår från att spelare är en enhetlig grupp. Blaszcsynski menar att det är mer fruktbart att särskilja tre undergrupper bland problemspelare: En normalgrupp som inte har några anmärkningsvärda andra problem, en grupp bestående av känslomässigt sårbara individer och en grupp bestående av personer som har biologiskt-genetiskt betingade funktionsstörningar, vilka bland annat leder till svårigheter att kontrollera impulser eller aktivitetsnivån. Blaszcsynski menar att individer i alla tre grupperna kan bli spelberoende, eller åtminstone bli tunga spelare som mer eller mindre tillfälligt förlorar kontrollen över sitt spelande. Vidare framhåller han att en sådan här indelning främst har sitt värde när det gäller att bedöma vilken behandling en spelberoende kan dra nytta av. Personer i den normala gruppen kan dra nytta av rådgivning, självhjälpsgrupper och öppen vård, medan personer i de andra grupperna ofta kan behöva mer 41 Jonsson J, Andrén A, Nilsson T, Svensson O, Munck I, Kindstedt A, Rönnberg S. Spelberoende i Sverige vad känntecknar personer med spelproblem. Rapport om andra fasen av den svenska nationella studien av spel och spelberoende. Statens folkhälsoinstitut 2003:22. Stockholm. 42 Jonsson et al. a.a.

11 omfattande insatser, som också tar sikte på deras andra problem. Blaszcsynski gör i artikeln inga försök att beskriva den relativa storleken på de olika grupperna 43. Det perspektiv som Blaszcsynski lägger kan förklara varför varje enskild faktor inte har en tillräckligt förklarande effekt, eftersom personer med vitt skilda personlighetsdrag kan utveckla spelproblem och endast en del av dem har några sådana bakgrundsproblem som har identifierats i flera olika undersökningar. En fråga som livligt diskuteras är varför inte alla som spelar får spelproblem och vilka faktorer det är som bidrar till att individer utan några identifierade andra problem ändå kan bli spelberoende. Att spelens utformning har betydelse är givet och det finns flera olika skäl till att en stor andel av dem som spelar på spelautomater kan få spelproblem. Spelautomater ger snabb och omedelbar förstärkning. En sådan förstärkning uppkommer inte enbart vid vinst utan också vid nära vinst. Detta kan troligen förstärka eventuellt felaktiga föreställningar om vinstchans. I den tidigare citerade avhandlingen av Sandra Dekker framför författaren att när det gäller spelautomater är det fel att leta efter psykosociala problem hos spelaren om denne får spelproblem: Avhandlingen framför att de problem som är förknippade med spelande på spelautomater (poker machines), snarare än att vara beroende av spelarens personliga tillkortakommanden är ett resultat av maskinernas psykosociala struktur, det förrädiska intrycket av ett nöjesspel, avsiktligt underlättande av kontinuerligt spelande och urholkandet av spelarnas informerade val genom spelindustrins medvetna desinformation och känslomässigt baserad manipulation 44. Blaszcsynski är i sin artikel inte lika kategorisk men framhåller att problemspelare i normalgruppen, helt oberoende av någon inre psykisk störning, har fått sina spelproblem som ett resultat av dåligt omdöme och dåliga beslutsstrategier. De symptom man kan se på depression, ångest, upptagenhet med spel, riskabla alkoholvanor etc. bland problemspelarna i denna grupp är alla enligt Blaszcsynski effekter av ett överdrivet spelande och inte orsaker till det. Satsade summor på spel: Det finns belägg för att en liten andel automatspelare står för en oproportionerligt stor andel av spelomsättningen. I Lalanders och Westfelts studie 45 redovisas data från 11 000 intervjuer där frågor bland annat ställts om satsade summor på spel. De 10 % som spelat mest på Jack Vegas stod enligt denna undersökning för 82 % av spelet på Jack Vegas. För övriga spelare stod de 10 % som spelade mest för 50 % av insatserna. I studien från Canberra rapporteras att hälften av spelarna spenderar mindre än $ 100 per år på automatspel, medan 30 % använder $ 300 eller mer. På en av de undersökta klubbarna spenderade 10 % av spelarna mer än $ 4 000 var på automaterna 46. 43 Blaszcsynski A. Pathways to Pathological Gambling: Identifying Typologies. Egambling nr 1-2000. URL: http://www.camh.net/egambling/issue1/feature/index.html 44 Dekker, Sandra. Commercial Gaming: The unfair deal. Akad. Avh. University of South Australia 1997. 45 Lalander P, Westfelt L. (2004). Den statliga spelapparaten. SORAD-forskningsrapport nr. 22-2004. Stockholm. 46 Marshall D, McMillen J, Niemeyer S, Doran B (2004). Gaming Machine Accessibility and Use in Suburban Canberra: A detailed analysis of the Tuggeranong Valley. ANU Centre for Gambling Research. Canberra. URL: http://gambling.anu.edu.au/tuggeranong%20final%20report.pdf

12 Den mest omfattande studien av automatspel (VLT) hittills i Kanada genomfördes i Nova Scotia 1998-1999 47. I årsrapporten från Alcohol and Gaming Authority refereras resultaten bl.a. på följande sätt 48 : Sexton procent av de regelbundna vuxna spelarna I Nova Scotia eller 0.92 % av befolkningen kan bedömas ha problem med automatspel 1997/98. Forskning baserad på fokusgrupper indikerar att 75 % av automatspelarna är relativt problemfria och att de allra flesta av de regelbundna spelarna huvudsakligen får nöje av att spela utan att lida några långvariga negativa effekter. Icke desto mindre är det rimligt att dra slutsatsen att problemspelare står för en väsentlig del av intäkterna från VLT-spelen. De spenderar i genomsnitt $ 809 per månad att jämföra med $ 229 för regelbundna spelare och $ 53 för sporadiska spelare. Man kan uppskatta att problemspelarna står för drygt hälften av de årliga intäkterna från automatspelet. Productivity Commission i Australien använde data från flera olika undersökningar för att beräkna hur stor andel av intäkterna som kom från problemspelare. Genomgående kom man fram till att cirka 30 % av intäkterna kom från problemspelare. Någon möjlighet att i detalj analysera automatspelarnas andel i Australien förelåg inte då, men kommissionen drar slutsatsen att problemspelare satsar mest på automatspel och racing (vadslagning om hästar/hundar) och att problemspelarnas andel av lotteriintäkter däremot är försumlig 49. Sammanfattningsvis: Både äldre och aktuell forskning visar entydigt att spelautomater är det penningspel som för närvarande mest bidrar till ut vecklingen av spelberoende. Det kan i och för sig finnas spelformer där en större andel av spelarna är spelberoende, men sådana spelformer är inte så utbredda att har betydelse för förhållandet i hela befolkningen. Uppgifter som talar för spelautomaternas betydelse är bland annat: En stor majoritet av dem som söker hjälp för sina spelproblem genom att vända sig till rådgivare eller stödtelefoner uppger att spel på spelautomater är deras största problem. I länder och delstater där spelautomater är lätt tillgängliga och vanligt förekommande är andelen spelberoende i allmänhet högre än i regioner där spelautomater inte förekommer Inlärningspsykologiska teorier och försök visar att spelautomaternas funktionssätt är sådant att de lätt fångar spelarens uppmärksamhet och bidrar till ett förlängt spelande. Flera funktioner hos spelautomaterna bidrar till att förstärka eller möjliggöra sådana beteenden som forskningen har visat är av särskild betydelse för personer med spelproblem. Exempel på sådana är dissociativa upplevelser (spelarens koncentration på spelet blir så starkt att omvärlden tillfälligt förlorar i betydelse), tron att utfallet går att påverka (genom dubbling, olika val av spel etc). En oproportionerligt stor del av automatintäkterna kommer från en relativt liten grupp som spelar mycket. 47 MPM Gaming Research. (1999). Convenience Gaming and Social Impacts in Nova Scotia. A report prepared for Alcohol and Gaming Authority Nova Scotia. In Nova Scotia Annual Gaming Report 1998-99, Vol. II. Halifax, NS. 48 Annual Gaming Report. 1998-1999. Alcohol and Gaming Authority. Dartmouth, N.S. Kanada. URL: http://www.gov.ns.ca/aga/annualreport/gaming%201999%20report.pdf 49 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra.Chapter 7. p 44 ff

13 Försök att minska problemen kring spelautomater har tagit fasta på olika delar av dessa faktorer. I de allra flesta länder finns en åldersgräns för spel på automater (vanligen 18-21 år), de får bara ställas ut i vissa lokaler och det finns oftast en begränsning av antalet. På senare tid har man också på olika håll gjort försök med att påverka automaternas utformning så att de inte så starkt ska förstärka de psykologiska mekanismer som är kännetecknande för spelberoende. Flera av dessa åtgärder har syftat till att minska spelens tendens att underlätta spelarens övergång till dissociativa tillstånd. Dit hör bland annat införande av klockor, mindre ljus- och ljudeffekter, tvingande avbrott i spelandet, räkneverk som visar hur länge man spelat och vilka summor man satsat osv. Andra åtgärder har tagit fasta på att minska spelens förstärkande effekter såsom minskad hastighet, utbetalning i form av värdebevis i stället för mynt, förändrad vinstplan, t.ex. borttagande av progressiva jackpots. Forskningen om effekterna av sådana förändringar, vilken huvudsakligen vilar på några få enstaka laboratorieexperiment visar att förändringar av spelens karaktär har viss betydelse. Långsiktig och storskalig forskning om effekterna av förändring av spelens utformning, begränsade öppettider m.m. finns inte dokumenterad. En tredje väg har varit att informera spelarna. Detta har dels skett genom riktade informationskampanjer, dels genom information i spelautomaterna. När förändringar har vidtagits i en så stor skala att det går att studera skillnader i omfattningen av problemspelande i befolkningen har i allmänhet flera faktorer ändrats samtidigt. Mest dokumentation om sådana förändringar finns om ökning av spelmöjligheterna, utveckling av nya spelmaskiner och öppning av kasinon med spelautomater. Med några få undantag ger sådana studier vid handen att spelproblemen ökar. Undantag utgör vissa stater i USA och förhållanden i Nya Zeeland där andelen spelproblematiker inte ökat trots en ökad tillgänglighet. I detta fall kan detta delvis förklaras med informationsinsatser, ökad kontroll och utökade vård- och behandlingsmöjligheter för spelberoende.