Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning Frida Fröberg

Transkript

1 Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning Frida Fröberg statens folkhälsoinstitut

2 Spel om pengar bland unga En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2006:09 issn: isbn: författare: frida fröberg illustratör: lotta persson grafisk produktion: ab typoform tryck: edita, stockholm, 2006

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 7 1. Inledning 9 Bakgrund 10 Syfte 11 Metod 11 Definitioner 12 Spel i Sverige Ungdomar och spel 15 Inledning 16 Omfattningen av ungdomars spelande 16 Populära spel 17 Varför barn och ungdomar spelar 18 Barns och ungdomars uppfattning om spel 20 Skillnader mellan pojkars och flickors spelvanor 21 Sammanfattning Spelberoende mätinstrumenten 23 Inledning 24 De vanligaste mätinstrumenten 24 Fördjupning om mätinstrumentens kvalitet 26 Sammanfattning Spelberoende bland ungdomar 31 Inledning 32 Omfattningen av spelberoende bland ungdomar 32 Omfattningen för olika åldrar 34 Omfattningen bland flickor respektive pojkar 34 Spelvanor hos ungdomar med ett spelberoende 34 Andra problem hos ungdomar med ett spelberoende 37 Spelberoende inte ett kroniskt tillstånd 39 Sammanfattning Riskfaktorer för spelberoende hos ungdomar 41 Inledning 42 Individuella faktorer 43 Sociala nätverksfaktorer 46 Skillnader mellan flickor och pojkar 47 Sammanfattning 48

5 6. Prevention 49 Inledning 50 Utvärderade primärpreventiva (universella) insatser 50 Behandling för vuxna personer med spelberoende 51 Praktiska erfarenheter av att behandla ungdomar med spelberoende 51 Teoretiska preventionsmodeller 52 Sammanfattning 54 Bilaga: Tabell 1. Sammanställning av andelen unga som spelat om pengar respektive har någon form av spelproblem 56 Referenser 57

6 5 Förord Grunden till människors levnadsvanor, både de positiva och de som har destruktiva inslag, läggs i tidiga år. Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar inte bara deras livssituation utan också deras levnadsvanor. Det gäller även de ungas förhållande till spel om pengar. I det elfte folkhälsomålet ingår att verka för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Statens folkhälsoinstitut har sedan år 1999 uppdraget att följa utvecklingen av spelberoende och att verka för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Från och med år 2003 har institutet fått möjlighet att genomföra delar i ett förslag till handlingsplan mot spelberoende som överlämnades till regeringen i januari Ett av inslagen i handlingsplanen är att särskilt uppmärksamma ungdomarnas spelvanor och utveckla metoder för att minska skadeverkningarna av spelandet. Trots att unga spelar om pengar i mindre utsträckning än vuxna är det en större andel av de unga som får spelrelaterade problem. Vi har dock mindre kunskap om barns och ungdomars spelvanor och spelproblem än om de vuxnas spelande. Den här kunskapssammanställningen om ungdomars spelande om pengar är ett led i arbetet med att fullfölja förslagen i handlingsplanen. Under år 2006 har också ett utvecklingsarbete påbörjats vid Maria Ungdom i Stockholm. Avsikten är att utforma lämpliga behandlingsinsatser för ungdomar med spelproblem och finna metoder för förebyggande insatser inom området. Förhoppningen är att man därigenom på längre sikt kan skapa ett kunskapscenter för ungdomar med spelproblem. Kunskapssammanställningen bygger på artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt några opublicerade rapporter och presentationer på internationella konferenser. Vidare har kunskap från studiebesök vid forskningscentra och behandlingskliniker för ungdomar med spelberoende inkluderats. Rapporten har sammanställts av utredare Frida Fröberg vid Statens folkhälsoinstitut. Vetenskaplig handledare har varit med. dr Anders Tengström vid Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa, Maria Ungdom och Karolinska Institutet (FORUM). Anders Tengström har även varit medförfattare till avsnitten om mätinstrumentens kvalitet samt riskfaktorer för spelberoende hos ungdomar. Värdefulla synpunkter på en tidig version av rapporten har framförts av professor emeritus Sten Rönnberg och professor Håkan Stattin. Författaren ansvarar dock ensam för den slutliga utformningen av rapporten. Ett särskilt tack riktas till dr Rina Gupta och dr Jeffrey Derevensky och övrig personal vid Kanadabaserade International Centre for Youth Problem Gambling and High-Risk Behaviors samt Geneviève Siebes och Christian Carpenter vid Centre Dollard-Cormier, vilka välvilligt delat med sig av sina erfarenheter av behandling av ungdomars spelproblem. Stockholm den 20 juni 2006 gunnar ågren

7 6 Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen år 2001 (Dnr S2001/9487/FH) utarbetat ett förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende i Sverige. Denna sammanställning, som syftar till att systematisera vetenskaplig litteratur runt ungdomars spel om pengar, utgör en grund för utveckling av de insatser i handlingsprogrammet som berör ungdomar. Litteraturen som sammanställts är vetenskapliga artiklar publicerade i internationella tidskrifter, ett fåtal opublicerade rapporter och ett par presentationer från konferenser. Dessutom har kunskap från studiebesök vid forskningscentra och behandlingskliniker för ungdomar med spelberoende inkluderats. Studier från västvärlden visar att spel om pengar är vanligt förekommande bland ungdomar, dock mindre vanligt än bland vuxna. För ungdomar är chansen att vinna och risken att förlora pengar en viktig motivationsfaktor till att välja att spela eller att avstå, liksom att spel uppfattas som spännande, roligt, ett nöje och ett tidsfördriv. Ungdomar kan ha svårt att skilja på och förstå begreppen slump, öde, chans och sannolikhet och de är dessutom vana vid att spela TV- och datorspel, vilket gör dem till sårbara konsumenter för spel om pengar. Att ha problem med spelandet är vanligt bland ungdomar. I Nordamerika beräknas förekomsten av spelproblem och spelberoende bland ungdomar till ungefär procent, vilket överensstämmer med studier från Australien och Europa. I Sverige uppskattades andelen ungdomar med ett spelproblem eller spelberoende till cirka 5 procent år 1999, att jämföras med 2 procent bland de vuxna. Trots att ungdomar spelar mindre än vuxna är det alltså vanligare att de har problem med spelandet. Genomgången av studierna visar att ungdomar som har problem med sitt spelande ofta även har andra problem, vanligen depression och ångeststörningar, kriminalitet och missbruk av alkohol och/eller droger. Ur studierna framkommer också att riskfaktorerna, det vill säga faktorer som kan öka risken för problematiskt spelande hos ungdomar, är att pojkar i barn och tonåren uppvisar ett impulsivt beteende, att ha vänner som spelar, att ha vänner med spelproblem/-beroende, att föräldrar introducerar sina barn till spel samt att föräldrar spelar mycket, framför allt om de gör det tillsammans med sina barn. Risken att utveckla spelproblem tycks vara högre för pojkar, å andra sidan saknas i stort studier kring flickor och spelproblem. Sambanden mellan olika problembeteenden, kriminalitet, missbruk och spelberoende är fortfarande oklara då det saknas forskning kring detta. Det saknas dessutom nästan helt studier där man följt ungdomar med problem med spel under flera år, och man vet därför i dag inte hur utvecklingen ser ut för ungdomar som haft dessa problem. Det finns ännu endast mycket begränsad forskning kring prevention, inklusive behandling, av spelberoende hos ungdomar, men i litteraturen föreslås att man utgår ifrån kända principer för prevention av andra riskbeteenden för att minska spelproblemen bland ungdomar. Utifrån studier om spel bland ungdomar och kunskap från studiebesök vid behandlingskliniker kan man också dra vissa slutsatser när det gäller behandlingsprinciper, bland annat att information till ungdomar och föräldrar om spel och spelproblem är nödvändig, att ungdomar med spelberoende vanligen har andra samtida problem som måste behandlas parallellt och att motivationshöjande inslag i behandlingen är viktiga.

8 7 Summary The Swedish National Institute of Public Health (SNIPH) was commissioned by the Swedish Government in 2001 (Government communication. S2001/9487/FH) to draw up a proposal for a plan of action to combat pathological gambling in Sweden. This review, the aim of which is to systematise the scientific literature on the subject of young people who gamble for money, constitutes a basis for the development of the measures relating to young people in the plan of action. The literature reviewed is made up of scientific articles published in international journals, a small number of unpublished reports and a few presentations made at conferences. Furthermore, knowledge acquired from study visits to research centres and treatment clinics for young gambling addicts is also included. Studies from the western world show that gambling for money is common among young people, although less common than it is among adults. For young people, the chance of winning and the risk of losing money is a key motivation factor in whether they choose to gamble or not. Another factor is that gambling is seen as exciting, fun, pleasurable and as a way of passing the time. Young people can find it difficult to differentiate between and understand the concepts of luck, fate, chance and probability and they are also used to playing TV and computer games, which makes them vulnerable gambling consumers. Having problems with gambling is common among young people. In North America, the prevalence of gambling problems or pathological gambling among young people is estimated to be about per cent, which tallies with studies from Australia and Europe. In Sweden, the proportion of young people with a gambling problem or pathological gambling was estimated at about five per cent in 1999, compared to two per cent among adults. Despite young people gambling less than adults, they are more likely to have problems with the habit. A review of the studies shows that young people who have a problem with their gambling often have other problems, commonly depression and anxiety disorders, criminality and abuse of alcohol and/or drugs. The studies also indicate that the risk factors, i.e. the factors that can increase the risk of problematic gambling among young people, are: displaying impulsive behaviour to boys during their childhood and adolescence; having friends who gamble; having friends with gambling problems/ pathological gambling; parents introducing their children to gambling and; parents themselves gambling a lot, especially if they do it together with their children. The risk of developing gambling problems seems to be higher for boys. There is, on the other hand, a lack of studies on girls and gambling problems. The relationship between different problem behaviours, criminality, abuse and pathological gambling is still unclear, since there is a lack of research on the subject. In addition, there is almost a total lack of studies where young people with gambling problems have been studied for several years, and we therefore don t know how young people with these problems develop over time. There is as yet very limited research on the prevention, including treatment, of pathological gambling among young people. Some of the literature reviewed proposes that prevention should be based on well-known principles relating to the prevention of other high-risk behaviours in order to alleviate gambling problems among young people. Based on studies of gambling among young people and knowledge acquired from study visits to treatment clinics, we can also draw certain conclusions as regards treatment principles. We can conclude, for example, that information to young people and parents about gambling and associated problems is necessary, that young people with pathological gambling often have other problems which must be treated in parallel; and that motivation-enhancing elements of treatment are important.

9

10 1. inledning

11 10 Bakgrund Svenska ungdomar spelar mer sällan och spenderar mindre pengar på penningspel än vuxna, ändå har en större andel problem med sitt spelande i jämförelse med vuxna. I en svensk befolkningsstudie visade det sig att ungefär 5 procent av åringarna spelade så mycket att de kunde klassificeras som spelberoende eller som problemspelare, medan motsvarande siffra för vuxna var 2 procent. Av okänd anledning tycks alltså risken att få spelproblem vara mer än dubbelt så stor för ungdomar som spelar om pengar än för vuxna. handlingsprogram för att förebygga spelberoende Barn och ungdomar som växer upp i dag exponeras för olika former av penningspel på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Bland annat satsas årligen många hundra miljoner på reklam för penningspel via Svenska Spel och ATG, samt okända summor av utländska spelbolag via utlandsbaserade TV-kanaler och internet. I marknadsföring och i massmedia framställs spel om pengar som underhållning och som något man gör tillsammans med sina vänner som ett sätt att umgås, snarare än något man gör för att vinna pengar. Många personer, särskilt ungdomar, förstår därför sällan riskerna med penningspel. Effekterna av dessa kampanjer är okända, men de riskerar naturligtvis att öka spelandet bland ungdomar och därmed också risken för att fler får problem. Vidare har också formerna för spelmarknaden radikalt förändrats. Nya spel som riktar sig till specifika grupper av människor introduceras ständigt på marknaden. Dessutom har nya media för spel tillkommit i form av internet, TV och mobiltelefoner, vilket radikalt ökat tillgängligheten för penningspel. I dag finns få situationer och tidpunkter i vardagslivet då det inte är möjligt att satsa pengar på ett spel. Det är okänt hur dessa stora förändringar av spelmarknaden och den ökade exponeringen för spel har påverkat och kommer att påverka spelvanorna hos de barn och ungdomar som växer upp. ny spelmarknad nya generationer Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen år 2001 (Dnr S2001/9487/FH) utarbetat ett förslag till handlingsprogram som syftar till att minska spelberoendet i Sverige. I handlingsprogrammet bedömer man att gruppen barn och ungdomar särskilt bör prioriteras. Dels ska preventiva åtgärder genomföras som riktas till alla barn och ungdomar med förhoppningen att höja debutåldern för spel och minska gruppens totala spelande. Vidare bedömer man att särskilda åtgärder riktade mot specifika riskgrupper av barn och ungdomar är nödvändiga. Insatserna som bör genomföras enligt handlingsprogrammet är att: Informera ungdomar, föräldrar och allmänhet om risker med barns och ungdomars spelande på penningspel. Informera skolpersonal och föräldrar om tecken på spelberoende och vad man kan göra för att stödja dem som spelar för mycket. Förbättra beredskapen inom olika samhällssektorer för att känna igen och stödja ungdomar som är eller är på väg att bli spelberoende. Bidra till utvecklandet av kunskapsbaserad behandling inom ramen för öppenvård genom psykiatrins, beroendevårdens och socialtjänstens försorg. Bidra till utvecklandet av kunskapscentra för behandling dit spelberoende ungdomar och deras anhöriga kan söka sig. Stödja forskningsprojekt som syftar till att generera kunskap inom ovanstående områden. För att genomföra dessa insatser krävs kunskap om ungdomars spelande, hur barns och ungdomars spelvanor ser ut, vilka riskfaktorerna är för att utveckla spelberoende, samt kunskap om behandling och prevention. Denna sammanställning syftar till att kartlägga den befintliga kunskapen på dessa områden, och utgör därmed en första åtgärd i den del av Statens folkhälsoinstituts handlingsprogram för att minska spelberoendet som riktar sig till ungdomar i Sverige.

12 11 Syfte Det övergripande syftet är att systematisera befintlig vetenskaplig litteratur för att därigenom sammanställa kunskap om ungdomars spel om pengar. Genererad kunskap ska senare ligga till grund för utveckling av prevention och behandling av spelberoende inom denna grupp. Mer specifikt kommer denna kunskapssammanställning fokusera på följande aspekter av ungdomars spel om pengar: 1. Beskriva ungdomars spelvanor. 2. Studera förekomsten av spelproblem/-spelberoende hos ungdomar. 3. Beskriva risk- och skyddsfaktorer som är relaterade till spelproblem/-beroende hos ungdomar. 4. Studera preventionsprogram eller specifika preventionsinsatser, inklusive behandling. Metod litteratursökning Kunskapssammanställningen har ett brett fokus med många olika delområden, sökning av litteratur har därför skett i ett stort antal databaser för att säkerställa att ingen litteratur missas eller utelämnas. Sökningar gjordes i sociologiska, medicinska, psykologiska och andra hälsorelaterade databaser: Medline, Medline In Process, PsycINFO, SciSearch, Social Sciences Citation Index, Pascal, Cinahl, BIOSIS Previews, Elsevier BIOBASE, New Scientist och Health Periodicals Database. De söktermer som användes enskilt eller i kombination var följande: (gambling OR gaming OR gambler) AND (adolescent OR adolescence OR young OR youth OR teenager). Sökningarna slutfördes i februari 2006 och inkluderar därmed endast artiklar publicerade till och med februari urval En första artikelgallring skedde utifrån artiklarnas sammanfattningar. Endast artiklar som behandlade spel om pengar och barn och ungdomars spelande valdes ut för att läsas i sin helhet. Artiklarna skulle vidare vara publicerade på svenska, norska, danska, engelska eller spanska för att komma i fråga. Artiklar med en inriktning som inte tillräckligt belyste syftet med denna sammanställning valdes bort, exempelvis sådana som enbart behandlade vuxnas spelproblem. Inga specifika kriterier avseende den vetenskapliga kvaliteten på studierna ställdes upp för urvalet då forskningen inom området ungdomar och spelberoende ännu är begränsat och för hårda kvalitetsregler hade gjort sammanställningen bristfällig. Den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna skiftade och det kan naturligtvis påverka vilka slutsatser som är möjliga att dra utifrån enskilda studier. Dessa kvalitetsskillnader kommenteras löpande i texten. Kompletterande sökningar efter ytterligare studier genomfördes med utgångspunkt från de redan identifierade artiklarnas referenshänvisningar, varför ytterligare ett antal artiklar inkluderades till sammanställningen. Ett antal rapporter och en avhandling om ungdomar och spelande som getts ut i Sverige och Norge, men som ej publicerats i vetenskapliga tidskrifter, har också inkluderats. En presentation från en nordisk konferens om spelforskning i Helsingfors i mars 2005, anordnad av Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD), samt en studie som presenterades vid 6th European Conference on Gambling Studies and Policy Issues i Malmö juni 2005, är också inkluderad. Slutligen sammanfattas, i avsnittet om prevention, kunskap inhämtad från studiebesök vid forskningscentra och behandlingskliniker för ungdomar med spelberoende i Montreal, Kanada.

13 12 Definitioner vad menas med spel? Begreppet spel kommer i denna sammanställning endast att användas i bemärkelsen spel om pengar, det vill säga spel där man satsar och kan vinna pengar och där slumpen påverkar utfallet. Alla andra typer av spel är exkluderade, så som rollspel, datorspel, flipper och TV-spel. Att ordet spel används i denna snäva bemärkelse beror på att spel om pengar behandlas som ett enskilt fenomen, åtskilt från andra slags spel, i forskning och kliniska sammanhang. I den engelskspråkiga litteraturen används begreppen gaming och gambling för att spela. Gambling syftar endast på att spela om pengar och kan associeras till risktagande och slumpen, medan gaming även kan syfta på andra slags spel och associeras mer till lek. De som tillverkar, säljer och bedriver spel använder oftare termerna gaming medan de som ägnar sig åt spelberoende oftast använder termen gambling. barn och ungdomar Med barn och ungdomar menas i denna sammanställning personer i åldrarna 8 20 år. vad är spelberoende och spelproblem? I litteratur, forskning och i kliniska sammanhang förekommer flera olika begrepp för att beskriva problem med spelande, alltifrån spelberoende, patologiskt spelande, problematiskt spelande, spelmissbruk till riskspelande. Man skiljer generellt mellan dem som har allvarliga problem med spelandet och de vars problem är något mindre allvarliga. Benämningarna spelberoende och patologiskt spelande avser att personen i fråga uppfyller de diagnostiska kriterierna för en klinisk diagnos. De övriga benämningarna indikerar att endast vissa kriterier är uppfyllda, vilket inte är tillräckligt för en diagnos, men spelandet bedöms dock fortfarande ge allvarliga negativa konsekvenser för individen. Begrepp i forskning Forskningen om spelberoende är huvudsakligen på engelska och de vanligaste termerna för en person som har problem med spelandet är: För det allvarligare tillståndet: Pathological gambler, probable pathological gambler, serious problem gambler och problem gambler. För dem som har mindre allvarliga problem: At risk gambler, risk gambler, in transition gambler och problem gambler. Det innebär att begreppet problem gambler kan syfta på båda dessa tillstånd, vilket gör att man måste kontrollera vilket av dem som avses då begreppet förekommer i engelskspråkig litteratur. Klinisk definition av spelberoende Den kliniska definitionen av spelberoende som används inom sjukvården, enligt det amerikanska psykiatriska diagnossystemet DSM-IV (1), kallas i sin engelska förlaga pathological gambling. I den svenska översättningen används dock termen spelmani. Enligt DSM-IV definieras spelmani av att minst fem av följande tio kriterier uppfylls: 1. Upptagenhet. Man tänker ständigt på spel, planerar att spela, skaffa pengar till spel och så vidare. 2. Tolerans. Man behöver spela för allt större summor för att uppnå spänningseffekten. 3. Kontrollförlust. Man kan inte kontrollera hur mycket man satsar, begränsa spelandet eller sluta spela. 4. Abstinenssymtom. Man får olika symtom då man avhåller sig från spel, som rastlöshet och irritation. 5. Spelar som flykt. Man spelar för att slippa tänka på bekymmer, depression, ångest, skuld med mera.

14 13 6. Jagar förluster. Efter att förlorat pengar återvänder man för att vinna tillbaka förlusten. 7. Lögner. Man ljuger för andra för att dölja sitt spelande. 8. Kriminalitet. Man begår brott, till exempel förskingring, bedrägerier eller stölder för att kunna spela. 9. Sociala konsekvenser. Man riskerar personliga relationer, arbete eller liknande på grund av spelandet. 10. Ekonomiskt beroende. Man förlitar sig på andra i finansiella krissituationer. I Världshälsoorganisationens (WHO) diagnossystem ICD-10 (2) översätts pathological gambling till spelberoende på svenska. ICD-10 definierar spelberoende på följande sätt: 1. Spelandet har lett till negativa konsekvenser. Under minst ett år har personen haft två eller fler episoder av spelande som lett till ekonomisk förlust, personliga bekymmer och att det vardagliga livet har påverkats. 2. Kontrollförlust. Personen själv har en intensiv önskan om att spela som är svår att kontrollera och kan inte sluta spela trots viljeansträngning. 3. Upptagenhet. Personen i fråga är upptagen med tankar eller föreställningar om att spela eller omständigheter kring spelandet. Vare sig i DSM- eller ICD-systemen finns en särskild diagnos för personer med mindre allvarliga problem. Det finns heller inte någon särskild diagnos eller avvägning gjord för ungdomars problem med spelandet. Kriterierna utgår ifrån vuxnas spelberoende och det är oklart i vilken utsträckning de är tillämpbara för ungdomar. I denna sammanställning kommer termerna spelberoende för den som har allvarliga problem och problemspelare för den som har mindre allvarliga problem att användas, respektive spelberoendet och spelproblemet. Spel i Sverige I Sverige har vi för närvarande en reglerad spelmarknad, vilket innebär att endast vissa aktörer får anordna och bedriva spel om pengar i Sverige. Dessa är staten, hästsporten samt folkrörelser och andra ideella och allmännyttiga sammanslutningar. Överskottet från lotterier och spel ska tillfalla allmänna och allmännyttiga ändamål. Svenska staten äger i sin helhet företaget Svenska Spel, hästsportens organisationer äger AB Trav och Galopp (ATG), medan folkrörelserna och olika ideella föreningar har en mängd olika spel, främst traditionella lotterier. Det största spelet är Bingolotto, som är ett rikstäckande lotteri. För många lokala föreningar är hallbingo en viktig inkomstkälla. Undantagna från kravet på att överskottet av spelverksamheten ska gå till allmännyttiga ändamål är restaurangkasino samt spel och lotterier på nöjesfält och tivolin. Dessa spel är å andra sidan de enda som, förutom hästsportens spel, beskattas. spelformer Man kan dela in de vanligaste spelen i dessa kategorier: Lotterier. Här ingår dels traditionella lotterier med lotter och dragning i efterhand, dels skraplotter som ger besked om vinst direkt, exempelvis Triss och Tian. Vadslagningsspel. Vadslagning om olika sportevenemang, exempelvis tillhör idrottstävlingar, hästkapplöpningar (trav och galopp) och hundkapplöpningar de vanligaste vadslagningsspelen. Till dessa spel hör bland annat Tipset, V75, Oddset, Måltipset, Dagens Dubbel och Greyhound-racing. Automatspel. De svenska spelautomaterna heter Jack och Miss Vegas och finns placerade på restauranger och i bingohallar runt om i landet. Jack och Miss Vegas är motsvarigheten till det som förr kallades enarmade banditer, men är i dag helt elektroniska.

15 14 Nummerspel. I nummerspelen, exempelvis Keno, satsar man på att ett visst nummer eller flera, ska dras. Bingo i bingohall. Det finns ett hundratal bingohallar runt om i landet. Kasino. Det finns sedan några år tillbaka fyra statliga kasinon i landet, där man bland annat kan spela på spelautomater, roulette, poker och Black Jack. Restaurangkasino. På 730 restauranger finns kasinospel, vanligen Black Jack eller roulette. Dessa har mer begränsade insatser och vinster än de fyra kasinon där internationella regler gäller. Privata spel. Spel i privata arrangemang, exempelvis kortspel eller vadslagning om pengar. Flera av dessa spel kan man välja att spela via internet, på mobiltelefon, i en spelbutik, eller på till exempel själva travbanan. Spelen förekommer ofta i flera olika varianter, där spelaren kan välja exempelvis kombinationer av nummer, eller låta en dator välja slumpmässigt. En del spel har dragning endast varje vecka, medan andra ger omedelbar återkoppling. Till de spel som bedrivs på den svenska marknaden kommer andra spel som är tillgängliga via internet och som drivs från andra länder. På tusentals spelsajter världen över kan man spela poker, roulette, skrapa lotter, slå vad med mera. åldersgränser Flertalet av de nämnda spelformerna är inte tillåtna för barn och ungdomar under 18 år. Till spelen med åldersgräns hör samtliga kasinospel, spelautomater, hund- och hästkapplöpning, flertalet vadslagningsspel om sport och att spela bingo i bingohall. För att spela på de svenska bolagens spel på internet måste man också vara 18 år, vilket kontrolleras då man registrerar sig som spelare. På de utländska webbplatserna för spel varierar reglerna beroende på lagstiftningen i det land varifrån spelet drivs, men man måste dock ha någon form av kreditkort, vilket i praktiken gör det svårare för många ungdomar att spela.

16 2. ungdomar och spel

17 16 Inledning De flesta undersökningar om ungdomars spelvanor är enkätstudier som genomförts i västvärlden. Vanligen har man i dessa frågat ungdomarna om hur ofta de spelar, hur mycket pengar de vanligen satsar och vilka spel de satsar på. I denna sammanställning presenteras studier som representerar en större grupp ungdomar, exempelvis svenska ungdomar i en viss ålder. En begränsning med dessa studier är att de nästan uteslutande har genomförts i skolor, vilket innebär att uppgifter ofta saknas för äldre ungdomar som inte går i skolan. Skolundersökningar har också generellt bristen att en betydande andel skolungdomar är borta från skolan varje dag, inte sällan de som har problem och som kan ha en ökad risk för spelberoende eller andra missbruk. Vidare saknas kunskap om hur spelvanorna utvecklas över tid, då man i skolstudierna endast har tillfrågat ungdomarna om deras spelvanor vid en enda tidpunkt. Omfattningen av ungdomars spelande De flesta studier om ungdomars spelvanor är genomförda i USA och Kanada och ett fåtal i Europa och Australien. Gemensamt för alla dessa studier är att en majoritet, procent, av alla ungdomar någon gång i sina liv spelat om pengar, och att ungdomar spelar mindre än vuxna (3 14). Den amerikanske forskaren Jacobs har gjort en sammanställning av studier om spelvanor bland kanadensiska och amerikanska ungdomar ur vilken det framgår att över 60 procent av ungdomarna i dessa länder hade spelat om pengar i slutet av 1990-talet (7). I Australien har två regionala studier genomförts som visar att spel om pengar är ganska utbrett bland australiensiska ungdomar. I slutet av 1990-talet uppgav 90 procent av ungdomarna i staden Melbourne, år gamla, att de någon gång hade spelat om pengar (15), medan ungefär 70 procent av ungdomarna i åldern år i delstaten the Australian Capital Territory (som omfattar storstad, landsbygd och småstad) hade spelat under det senaste året (16). spelvanor bland ungdomar i norden Studier från de nordiska länderna visar att spel är lika vanligt förekommande här som i övriga västvärlden. I Norge har Rossow och Hansen gjort en stor undersökning där det framgår att nästan 80 procent av de norska ungdomarna, år gamla, har spelat om pengar under det senaste året (12). De svenska ungdomarna spelar ungefär lika ofta enligt den hittills enda svenska befolkningsundersökningen om spel; 75 procent av de svenska åringarna uppgav att de har satsat pengar på spel det senaste året (17). En skillnad mellan Sverige och Norge är att de norska ungdomarna spelar oftare, mer regelbundet och för större summor än de svenska. Detta gäller dock inte alla norska ungdomar, de flesta spelar fortfarande ganska sporadiskt och för mindre summor, medan 10 procent av de norska ungdomarna står för mer än hälften av allt spelande (12). I den svenska studien ser man att en ganska liten andel, 16 procent, av ungdomarna spelade regelbundet (varje vecka); att jämföras med drygt 40 procent av de vuxna (17). I Sverige genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) årliga drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 9, och sedan år 2000 är frågor om spel inkluderade. Dessutom har man sedan år 2004 även tillfrågat ungdomar i gymnasiets andra ring om deras spelvanor. I dessa undersökningar ser man att spel om pengar är en vanlig fritidssysselsättning framför allt bland pojkarna. Ungefär 40 procent av pojkarna såväl på högstadiet som i gymnasiet spelar om pengar varje månad, och hälften så många flickor (18, 19, 20). ökar spelandet bland ungdomar? Enligt Jacobs sammanställning av studier från USA och Kanada har spelandet bland ungdomar i Nordamerika ökat under och 90-talen. I början av 1980-talet hade 45 procent av de nordamerikanska ungdomarna spelat om pengar, medan 66 procent uppgav att de hade gjort så i slutet av talet (7). Enligt CAN:s undersökningar har spelandet vare sig minskat eller ökat bland svenska nionde-

18 17 klassare under perioden (18, 19). I den senaste undersökningen från 2005 inkluderades frågor om spel på internet för första gången, men det går fortfarande inte att urskilja någon förändring i omfattningen av spelandet bland ungdomar i årskurs 9 (18). Dessa resultat ska dock inte tolkas som att inga förändringar skett i ungdomars spelande, eftersom ungdomar som är yngre eller äldre än de i årskurs 9 inte ingått i dessa undersökningar (för gymnasieungdomar finns ännu endast uppgifter från år 2004 och 2005). Populära spel usa, kanada och australien De mest populära spelen bland ungdomar i USA och Kanada är kort, tärnings- och brädspel med familj och vänner samt vadslagningsspel om sport och bingo. Trots åldersgränser förekommer det även att ungdomar spelar på spelautomater och på kasinon samt via internet. Ungdomarna i Nordamerika spelar oftast privat med vänner och familj, medan de vuxna oftare spelar på de av spelbolagen erbjudna spelen (7, 11). I Australien föredrar ungdomar främst att spela privata kortspel, på skraplotter, häst- och hundkapplöpning samt nätpoker och sportspel. Där det finns tillgängliga spelautomater används dessa också av ungdomar, trots att det inte är tillåtet (15, 16). europa Ungdomar i Europa skiljer sig inte från nordamerikanska eller australiensiska ungdomar avseende vilka spel de väljer att spela på. Brittiska ungdomar spelar exempelvis främst på spelautomater och skraplotter. När spelautomaterna först introducerades i Storbritannien var de tillåtna för alla oavsett ålder, men efter att man hade uppmärksammat att en del ungdomar fick problem med sitt spelande, bestämdes det att alla nya automater skulle ha åldersrestriktioner. I dag är fortfarande de äldre spelautomaterna tillåtna för ungdomar, och procent av ungdomarna uppger att de har spelat på dessa, vanligen på pubar eller i spelhallar (14, 21 24). Även i Norge är spelautomater det mest populära spelet bland ungdomar, följt av sportspel, skraplotter och lotterier. Av de norska ungdomarna uppger procent att de spelar på automater varje vecka, trots en åldersgräns på 18 år (10, 12). I Norge finns ett stort antal spelautomater utplacerade, betydligt fler än i andra europeiska länder. Att automaterna är lätt tillgängliga då de finns i köpcentrum, i affärer, förutom på restauranger och i spelhallar bidrar antagligen till att det är så vanligt bland unga att spela på dem. sverige Bland svenska ungdomar i årskurs 9 är Trisslotter det vanligaste spelet för både flickor och pojkar, men spel på spelautomater är också vanligt förekommande, trots att det inte är tillåtet före 18 års ålder. I CAN:s undersökning år 2005 uppger 20 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna att de har spelat på spelautomater det senaste året. Dessutom hade 4 procent av de 15-åriga pojkarna spelat på sådana automater flera gånger i månaden eller ännu oftare. Sportrelaterade spel som Oddset och Stryktipset är också vanliga, främst bland pojkar. Dessutom uppger 10 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna att de hade spelat poker på internet under det senaste året, och 4 procent av pojkarna den senaste veckan. Annat spelande via internet förekommer också i viss utsträckning, främst bland pojkarna. Pojkar i gymnasieålder spelar i högre utsträckning än de yngre på Oddset och 10 procent spelar poker på internet flera gånger i månaden eller oftare, medan flickornas spelvanor inte tycks skilja sig mellan högstadie- och gymnasieålder (20, 18).

19 18 Varför barn och ungdomar spelar I detta avsnitt presenteras resultat från studier om barns och ungdomars motivation till att spela. Studierna är genomförda i Storbritannien, Kanada och USA och är baserade på intervjuer, enkäter och en experimentell studie med barn och ungdomar år gamla. Ur studierna framkommer att det finns en rad olika skäl till att välja att spela, eller att avstå från spel, alltifrån vinstmöjligheten, till nöjet, den sociala samvaron och flykt ifrån vardagen. vinst och förlust Såväl barn som ungdomar uppger i dessa undersökningar som främsta skäl till att spela att de vill vinna pengar. I en experimentell studie med förskolebarn framgick att pengar har ett särskilt värde. I valet mellan ett spel med en vinst i form av poäng eller godis och ett med en vinst i form av pengar, lockar möjligheten till en ekonomisk vinst fler barn att spela, samt att spela under längre tidsperioder och att återvända på nytt till spelet. Yngre ungdomar, år, uppger i intervjuer att de kan välja att avstå från att spela på grund av risken att förlora pengar, de tycker det är svårt att handskas med att förlora pengar, de har inte så mycket pengar och de har få möjligheter att skaffa mer. En del säger dessutom att de är rädda för att få skulder och att de därför inte vågar satsa pengar (25 28). nöje och fritid Andra skäl till att barn och ungdomar, oavsett ålder, spelar är att det är ett nöje, det är underhållande, roligt och ett tidsfördriv. De spelar oftast tillsammans med andra, föräldrar eller vänner, som en social aktivitet som ger en känsla av sam- och tillhörighet. Det är vanligt att man köper skraplotter tillsammans med kompisarna, eller att man går till spelhallar tillsammans efter skolan som fritidssysselsättning (25, 26). föräldrar spelar I Storbritannien är det vanligt att hela familjen tillsammans tittar på dragningen av det nationella lotteriet på helgen, och för många barn och ungdomar är det en viktig familjeaktivitet (25, 26). Föräldrar påverkar sina barns spelvanor på flera sätt. Studier visar att det oftast är föräldrar som introducerat barn till spel och att de barn vars föräldrar spelar, börjar spela i yngre åldrar och senare i livet spelar mer i jämförelse med andra barn (21, 29). spänning För barn och ungdomar är spel något spännande. Ögonblicket när man skrapar lotten, eller då hjulen snurrar på spelautomaten associeras till en omedelbar och fysiologisk spänning, som känns som ett pirr i kroppen (25, 26).

20 19 tävling Många unga, framför allt pojkar, anger som skäl till att de spelar att de vill kontrollera spelet, vara duktiga, eller vinna över automaten. Det handlar också om att vara en vinnare, att visa för kompisarna att man är duktig på att spela. Om man har förlorat pengar berättar man det helst inte, medan en vinst är något man gärna berättar om (25). flykt och fantasi Ytterligare andra spelar för att tänka på annat, glömma hur det är hemma eller hur man mår. Dessa barn och ungdomar spelar hellre ensamma än med sina vänner och de beskriver spelaktiviteten som ett repetitivt beteende som hjälper till att avskärma verkligheten och hålla tråkiga tankar borta (25). En annan sorts flykt är fantasins, till exempel att drömma om den stora vinsten när man har tråkigt, att kunna köpa vad man vill. Att ha obegränsade tillgångar till pengar tycks för många barn och ungdomar vara en drömtillvaro (26).