Spelberoende i Skåne. Rapport Folkhälsoenkät Skåne Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2

Transkript

1 Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Universitetsjukhuset MAS Malmö Socialmedicinska enheten Clinical Research Centre (CRC) Universitetssjukhuset MAS Malmö Spelberoende i Skåne Rapport Folkhälsoenkät Skåne Kent Nilsson 1, Mathias Grahn 1, Juan Merlo 1,2, Maria Rosvall 1,2, Martin Lindström 1,2 1. Socialmedicinska enheten 2. Forskargruppen socialepidemiologi Universitetssjukhuset MAS Institutionen för Kliniska vetenskaper Malmö Region Skåne Universitetsjukhuset MAS Clinical Research Centre (CRC) Lunds Universitet Hus 28, plan 12 kent.nilsson@med.lu.se och kent.nilsson@skane.se martin.lindstrom@med.lu.se och martin.lindstrom@skane.se

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 4 Syfte 6 Material och metod 6 Definitioner 8 Klinisk definition av spelberoende 9 Resultat 10 Spelberoende 10 Tillgänglighet 10 Individen 10 Kön 11 Sociala faktorer 11 Förebyggande insatser 12 Behandling 12 Folkhälsoenkäten i Skåne Sammanfattning och slutsatser: Är spelberoende ett folkhälsoproblem? 23 Litteraturlista 25 3

4 Introduktion Många människor världen runt spelar med pengar och de flesta gör det utan problem. Denna rapport fokuserar på den andel av befolkningen som inte klarar av att spela utan att det skapar problem av något slag. I ett internationellt perspektiv är omåttligt spelande ett framträdande folkhälsoproblem med hög prevalens i många länder enligt Stucki och Rihs-Middel (2007). De har analyserat situationen i ett antal länder och visar två typer av spelrelaterade problem. Den lindrigare formen kallas problemspelande (eng. problem gambling) och är en mildare form av patologiskt spelande (eng. pathological gambling) som är den andra typen. De menar att man kan se att länder som har liberala spellagar såsom USA, Australien och Schweiz också har en högre prevalens av problemspelande. Tabell 1 visar att i USA är det 3,6 % som har ett problemspelande och i Hong Kong ligger andelen på 4 %. Norge och Italien ligger förhållandevis lågt med 0,4 % repektive 0,7 %. Tabell 1. Prevalens (%) av spelrelaterade problem och patologiskt spelande bland vuxna år Screening med SOGS South Oaks Gambling Screen. * = Diagnostiserat med DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual IV). (Stucki & Rihs-Middel, 2007). Nation Problemspelande Patologiskt spelande Australien 1,2 1,9 Canada 1,3 1,3 Hong Kong * 4,0 1,8 Italien 0,7 0,4 Norge 0,4 0,2 Nya Zeeland 0,8 0,5 Schweiz 2,2 0,8 Singapore * 2,0 2,1 Storbritannien 1,2 0,8 USA 3,6 1,9 4

5 I Sverige är det många som spelar om pengar. En så hög andel som 95% befolkningen har någon gång spelat (Rönnberg m.fl., 2000). Svenska folket spelade för 36 miljarder 2006, vilket fördelat på alla svenskar innebär kr per person (Tryggvesson, 2007) års Nationella folkhälsoenkät indikerar att 66% av kvinnorna och 69% av männen har spelat senaste året. Cirka 2% av kvinnorna och 5% av männen har riskabla spelvanor (Statens Folkhälsoinstitut, 2006). Spel om pengar bland unga människor är av mindre omfattning än bland vuxna, men här finns en större andel med spelrelaterade problem (Fröberg, 2006). Historiskt sett spelade vi redan på vikingatiden då tärningsspel var vanligt. De första statliga lotterierna startades 1772 av Gustav III. Under de efterföljande århundrandena har spel kritiserats av kyrkan samt nykterhets- och arbetarrörelsen. Det var helt förbjudet att spela under en period på 1800-talet (Rönnberg m.fl., 2000) bildades Tipstjänst som hade monopol på spel kopplad till idrott och intäkterna gick till staten och idrottsrörelsen. Ett annat stort spelbolag var Penninglotteriet som ägdes av staten. Det startade 1939 och bolaget gick samman med Tipstjänst 1997 och Svenska Spel bildades, ett bolag som kontrolleras av staten inledde Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) sin monopolverksamhet om spel på hästar, och bolaget ägs delvis av staten (Rönnberg m.fl., 2000). Under 2000-talet har spelandet utökats med de möjligheter som internet innebär. Förutom att man här kan spela via Svenska spels och ATGs hemsidor, kan man också spela t.ex. poker och bingo. Antal möjligheter att spela på nätet förefaller vara nästan obegränsade. Internetpoker har blivit väldigt populärt samtidigt som pokerturneringar marknadsförs hårt såväl inom som utom Sverige (Tryggvesson, 2007). De olika former av legala spel som finns idag är hästspel, hundkapplöpningar, lotterier, kasinon, spel på automatspel och välgörenhetsspel. Spelen har det gemensamt att man förväntas vinna någonting av större värde i form av pengar, eller att man riskerar förlora något av värde, närmare bestämt de insatser man betalar för att spela. Det finns en dimension av skicklighet-slump i alla spel och t.ex. lotterier och bingo är rena slumpspel medan schack nästan är ett skicklighetsspel. Kortspel som poker och blackjack har inslag av både skicklighet och slump (Rönnberg m.fl., 2000). 5

6 Syfte Spelberoende är ett problem som ökar i befolkningen och därför uppmärksammas det allt mer av myndigheter och forskare. Syftet med denna rapport är att belysa den kunskap om problemet som för närvarande finns. Syftet är också att redovisa och diskutera data från de tre frågor om spel och spelberoende som fanns i Folkhälsoenkät Skåne 2004 för att ge en bild av utbredningen av spel och spelberoende i Skåne år Material och metod Denna rapport är en kunskapsöversikt i arbetet med spelberoende, ett sätt att öka kunskap om och förståelse för problemet. Spelberoende är något som förekommer bland såväl unga som vuxna i befolkningen. Källor som använts för att söka efter vetenskapliga artiklar och officiella statliga rapporter i ämnet är Google, Social Sciences Citation Index, PsycINFO, PubMed och Lunds universitets ELIN och sökord har varit spelberoende, spelmissbruk, patologiskt spelande, problem spelare, problem spelande, patological gambling, patological gambler, problem gambling, problem gambler, Folkhälsoenkät Skåne 2004 är en tvärsnittsundersökning av hälsoförhållanden i den vuxna befolkningen i Skåne. Totalt slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år besvarade enkäten under hösten (september-december) Svarsfrekvensen var 59%. Två påminnelsebrev skickades också ut och ett telefonsamtal genomfördes med dem som inte hade svarat efter påminnelsebreven. Sammanlagt personer svarade korrekt (personer med fel kön eller ålder i hushållet av de sammanlagt personer som svarade exkluderades). Det slumpmässiga urvalet var viktat för ålder, kön och geografiskt område för att öka den statistiska styrkan i vissa befolkningsmässigt små områden. Detta har korrigerats med en viktvariabel som tar hänsyn till representativiteten för hela Skåneregionen. Skillnaderna mellan oviktade och viktade prevalenser är mycket små. 6

7 I folkhälsoenkät Skåne finns tre frågor om spel och spelberoende: 1. Den första frågan Har du någon gång under de senaste 12 månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? har svarsalternativen Nej respektive Ja. De som svarar Nej på frågan uppmanas att hoppa över de två följande frågorna om spel. 2. Den andra frågan Hur mycket pengar har du satsat på spel de senaste 7 dagarna? efterfrågar en summa som respondenten själv ska fylla i. Alternativet är att svara Har inte satsat några pengar de senaste 7 dagarna. 3. Den tredje frågan Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna är uppdelad i tre frågor: a) försökt minska ditt spelberoende. b) känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? c) ljugit om hur mycket du spelat?. Samtliga dessa tre delfrågor som indikerar spelberoende har svarsalternativen Aldrig, 1-2 gånger och 3 gånger eller fler. Ett index för spelberoende baserat på dessa tre frågor har också räknats fram i denna rapport. Respondenter som på någon av de tre frågorna om spelberoende angivit något annat svarsalternativ än Aldrig indikeras som spelberoende. De tre frågorna och detta index har tidigare använts av Folkhälsoinstitutet (2006). Ålder indelas i denna rapport i åldersgrupperna 18-34, 35-44, 45-54, och år. Födelseland indelas i rapporten i grupperna Född i Sverige och Född i andra länder än Sverige. Utbildning indelas i 9 år eller färre, år och 13 år eller fler. Svårigheter att betala räkningar har svarsalternativen Aldrig, Någon enstaka gång, Ungefär hälften av årets månader och Varje månad. Självrapporterad hälsa ( Hur bedömer du ditt nuvarande hälsotillstånd? ) besvarades på en femgradig skala med svarsalternativen Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. Variabeln delas sedan in i två svarsalternativ enligt internationell nomenklatur där de båda första svarsalternativen indikerar god hälsa och de tre senare svarsalternativen indikerar dålig hälsa. 7

8 I tabell 2 visas förekomsten (%) av att ha spelat någon gång under det senaste året, ålder, födelseland (Sverige eller annat land), utbildning, svårigheter att betala räkningar, och självrapporterad global (både fysisk och psykisk) hälsa. I tabell 3 visas förekomsten (%) och oddskvoter med 95%-iga konfidensintervall av att någon gång under det senaste året ha spelat om pengar efter ålder, födelseland (Sverige eller annat land än Sverige), utbildning, svårigheter att betala räkningar, och självrapporterad hälsa. Tabell 4 visar förekomsten (%) av hur mycket pengar respondenterna satsat på spel under de senaste sju dagarna. I tabell 5 visas förekomsten (%) och oddskvoter med 95%-iga konfidensintervall för dem som har riskabla spelvanor (index för spelberoende, se ovan) efter ålder, födelseland (Sverige eller annat land än Sverige), utbildning, svårigheter att betala räkningar, och självrapporterad hälsa. Tabell 6 visar förekomsten (%) av dem som har riskabla spelvanor med index för spelberoende i Skåne och riket. Tabellerna 7 och 8 visar fördelningen (%) av svaren på de tre indikatorfrågorna om spelberoende efter ålder, födelseland, utbildning, svårigheter att betala räkningar, och självrapporterad hälsa. Samtliga analyser är stratifierade för kön. Statistikprogrammet SPSS for Windows har använts för att göra analyserna. Definitioner Spel som begrepp används i denna studie i bemärkelsen spel om pengar, med vilket menas där en person betalar pengar i syfte att få tillbaka eller vinna en summa som kan vara mindre eller större än den som satsats. I engelsk litteratur skiljer man mellan gaming och gambling där gambling uteslutande syftar på spel om pengar (Fröberg, 2006). Vanliga engelska termer för spelare med spelrelaterade problem är problem gambler, atrisk gambler, in-transition gambler, disordered gambler, excessive gambler och level 2 gambler. Var och en av dem använder olika kriterie- och klassificerings system. Som exempel kan spelare klassificeras antingen som omåttlig eller normal utifrån hur mycket tid som läggs ner på spelandet, samt med utgångspunkt i utgifter och antal besök på spelställen (Blaszczynski & Nower, 2002). 8

9 Patologiskt spelande föreligger när en person inte har förmågan att kontrollera sitt spelande, och när det får svåra psykosociala konsekvenser på det personliga planet, samt för dennes familj, arbete och ekonomiska situation (Blaszczynski & Nower, 2002). Blaszczynski & Nower (2002) menar att det finns två uppfattningar om hur man ska definiera problemspelarna. Dels kan man bedöma spelarna utifrån den skada deras spelande skapar, dels utifrån de symtom som visar sig i samband med problemspelandet. Klinisk definition av spelberoende Inom psykiatrin är spelberoende en klinisk diagnos och definieras som en impulskontrollstörning. Kriterierna för diagnosen står angivna i amerikanska psykiatriska Diagnostic and Statistical Manual-IV (DSM-IV) (312.31) och lyder: Under en längre tid återkommande olämpligt spelbeteende som tar sig minst fem av följande uttryck (Brené, 2007 s. 11): 1. Tänker ständigt på spel (till exempel upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller att fundera över hur han eller hon kan skaffa pengar att spela med). 2. Behöver spela med allt större summor för att han eller hon skall uppnå den önskade spänningseffekten. 3. Flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med spelandet. 4. Rastlös eller irritabel när han eller hon försöker att begränsa eller sluta upp med sitt spelande. 5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet (till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression) 6. Efter att ha spelat bort pengar återvänder han eller hon ofta en annan dag i syfte att revanschera sig ( jagar förlusterna) 7. Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande. 8. Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande. 9. Äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet. 10. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som uppstått på grund av spelandet. 9

10 Resultat Spelberoende Om man utifrån samtalen till Spelinstitutets stödlinje för spelberoende ska bedöma vilket spel som är mest beroendeframkallande, verkar det vara nätpoker som är största boven. Hälften av alla samtal handlar om nätpoker, vilket är ett spel som pågår dygnet runt på massor av arenor (inklusive internetsidor) samtidigt (Lotteriinspektionen, 2007). Tillgänglighet Tillgängligheten till spel och snabbheten i spelet anses vara den starkast bidragande orsaken till att utveckla spelberoende (Brené, 2007; Blaszczynski & Nower, 2002). Att tillgängligheten till spel per automatik ökar spelandet visar en kanadensisk longitudinell kontrollerad studie. Ett år efter att casino har etablerats på en ort är prevalensen av patologiskt spelbeteende högre på den orten jämfört med orter som inte har casino (Jacques m.fl., 2000). Detta fenomen har också observerats i Malmö där gruppen personer med spelproblem fördubblades från 2000 till 4000 personer ett år efter etableringen av casinot Cosmopol (Westfelt, 2003). Individen I Sverige är spelberoende personer med större sannolikhet än de utan problem män, under 45 år och födda utomlands. De bor i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö och är ogifta eller bor med minderåriga barn i hushållet (Rönnberg, m.fl. 2000). Oförmågan att hantera begäret eller suget efter att spela om pengar gör att det är svårt att sluta spela. Dessutom kan en ostrukturerad fritid verka negativt då det kan innebära att man spelar mer. Den spänning och upphetsning som spelandet skapar verkar dämpande på obehagliga känslor, vilket motiverar patologiska spelare att fortsätta spela. Dålig social anpassningsförmåga är starkt relaterad till begäret att spela. Problemspelande är ett unikt beroende eftersom det skapar en skenbar lösning på problem som det själv har skapat (de Castro m.fl. 2007). Spelandet kan vara ett sätt att fly från de problem man har i livet, vilket bland annat har visats i en kvalitativ studie där man intervjuade 50 problemspelare (Wood, m.fl. 2007). 10

11 Forskare i genetik menar att suget efter intensiv och ibland skadlig njutningslystnad är biologiskt styrd. I likhet med personer med drogberoende finns även hos spelberoende en högre förekomst av en dopamin receptorgen (D2A1), vilket ses som en riskfaktor avseende patologiskt spelande. Neurotransmittorn dopamin är en regulator i hjärnans belöningssystem (Blaszczynski & Nower, 2002). Kön Det finns både likheter och skillnader mellan könen. I en svensk studie gjord av Jonsson m.fl. (2003) har kvinnor och män självrapporterat uppgifter om spelproblem. I fråga om motiven till spelande visar könen ingen signifikant skillnad avseende hur de påverkas av händelser på spelmarknaden, negativa känslotillstånd och felaktigt tänkande i allmänhet. Dock finns skillnader när det gäller positiva känslotillstånd där fler män än kvinnor ökar sitt spelande, samt att män i högre grad än kvinnor felaktigt tror att skicklighet påverkar chansen till vinst. Kvinnor har högre andel av depressiva tillstånd än män, vilket är en riskfaktor som kan leda till spelberoende. Sociala faktorer Många av våra problembeteenden har samband med sociala faktorer. Spelberoende utgör inget undantag. Förr var spel mer än nu en social aktivitet men det går inte säga att dagens desocialisering av spel kan förklara en del av de problem det skapar. Men man kan konstatera att spel i dag i allt högre grad är en ensam sysselsättning (Bernhard & Preston, 2007). I USA visar också (med hänvisning till liknande forskning i sverige) forskning att spelandet om pengar förekommer mest i bostadsområden med lägre socioekonomiska grupper. Man menar också att spelandet kan ses som ett sätt att, eller snarare det enda sättet, för dessa grupper att investera sina pengar. Ekonomerna Clotfelter och Cook som ägnar sig åt att studera samhällspolicyn uttrycker sin oro över den höga förekomsten av lotteriförsäljning i fattiga bostadsområden (Welte, m.fl. 2004). Bergh & Kühlhorn (1994) studerade de sociala och psykologiska konsekvenserna av spelandet bland två grupper av patologiska spelare i Sverige. 42 personer rekryterades via annonser och 63 spelare fann man i psykiatrisk vård samt via socialtjänsten. Grupperna visade 11

12 liknande resultat och ungefär 50 % av personerna hamnade i ekonomisk kris, försämrade familjeförhållanden och sämre relationer till vänner, samt fick psykologiska problem. Man såg också att spelandet blev allt mer ett ensamspel i den grad som det illegala spelandet ökade. Dessutom missbrukade de alkohol regelbundet. Ett utmärkande drag hos dem var att trots detta sociala förfall strävade dessa personer efter att inte bli en börda för samhället. Förebyggande insatser I Sverige finns en artonårsgräns för spel enligt lotterilagen (1994:1000). Lotter som t.ex. säljs genom föreningar är undantagna från lagen för att ungdomar ska kunna sälja dem. Svenska Spel som är ledande på spel på svenska marknaden har en förebyggande policy som innebär utbildning för alla medarbetare och affärspartners. Ett exempel på Svenska Spels förebyggande insatser finns på deras hemsida när det gäller pokerspel. Här finns beloppsbegränsningar, spelarbudget och inbyggda tidsuppehåll i spelet (Svenskaspel, 2008). Norge har haft framgång med det förebyggande arbetet i och med att man har förbjudit spel med sedlar och endast tillåter mynt. Av förklarliga skäl har omsättningen sjunkit med 50%, från 28 miljarder till miljarder på ett år (Ekot, 2007). Behandling Kognitiv beteendeterapi (KBT) används med framgång för att ändra dysfunktionella beteenden hos problemspelare. Individer som är spelberoende har tankemönster som invaggar dem i en säker visshet om att de har en speciell förmåga att spela och vinna. Spelaren tror att det finns sätt där man kan manipulera, förutsäga, förvänta sig eller på annat sätt veta hur det går nästa gång de spelar. De bygger lätt upp illusoriska föreställningar om att de kan vinna, och förluster anses vara tillfälliga (Toneatto, 2002; Sylvain, m.fl. 1997). Ett fåtal studier antyder att behandling med läkemedel mot spelberoende har effekt. Grant & Kim (2002) har behandlat 50 vuxna med diagnosen patologisk spelare enligt DSM-IV med läkemedlet naltrexon (det aktiva ämnet är Naltrexonhydroklorid). Av dessa patienter svarade ca 91 % på läkemedlet och blev bättre i betydelsen att de spelade mindre. Behandlingstiden innan effekt uppstod var 104,9 +/- 85,0 dagar. Läkemedlet naltrexon vitaflo används i Sverige 12

13 mot alkoholberoende (Fass, 2008) vilket visar att spelberoende och alkoholberoende kan vara kroppskemiskt besläktade. Sist men inte minst finns det även i Sverige i raden av anonyma grupper även anonyma spelare (Gamblers Anonymous). Likt de andra självhjälpsgrupperna använder man 12- stegsmodellen för att gemensamt lösa sina spelmissbruksproblem (ga-sverige, 2008). Folkhälsoenkäten i Skåne 2004 Tabell 2 visar att 73,3% av männen och 70,9% av kvinnorna som besvarade folkhälsoenkäten i Skåne 2004 hade spelat någon gång under de senaste tolv månaderna. Åldersfördelningen i datamaterialet är ganska jämn. Tabell 2. Prevalens (%) av att någon gång under de senaste 12 månaderna ha köpt lotter eller satsat pengar på spel samt demografiska, socioekonomiska och hälsovariabler. N= Män (N=12,626) Kvinnor (N=15,131) Totalt (N=27,757) Spel någon gång under senaste 12 månaderna Nej Ja (Internt bortfall) (575) (577) (1152) Ålder (Internt bortfall) (0) (0) (0) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (0) (0) (0) Utbildning 13- år år år (Internt bortfall) (1095) (1589) (2684) Svårigheter att betala räkningar Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (265) (331) (596) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (277) (424) (701) Folkhälsoenkät Skåne

14 Ungefär 12% av respondenterna är födda i något annat land än Sverige, vilket innebär att denna grupp är underrepresenterad med ungefär 4-5 procentenheter bland de som besvarade enkäten. Av männen har 32,5% en utbildning som är 13 år eller längre. Motsvarande andel bland kvinnorna är 38,9%. Andelen med endast 9-årig sammanlagd utbildning eller kortare är 43,5% bland männen. Bland kvinnorna är denna andel 37,3%. Kvinnorna har således en något högre utbildningsnivå än männen. Bland männen hade 75,9% aldrig problem med att klara av att betala räkningarna under året,bland kvinnorna 72,5%. De respondenter som hade problem med att klara av att betala sina räkningar varje månad utgjorde 3,8% av männen och 4,7% av kvinnorna. Prevalensen av dålig självrapporterad hälsa är 28,7% för männen och 33,2% för kvinnorna. I tabell 3 visas förekomsten av att någon gång under de senaste 12 månaderna ha köpt lotter eller satsat pengar på spel i olika ålders-, födelselands-, utbildnings-, ekonomisk stress- och självrapporterad hälsa-kategorier samt oddskvoter med 95% konfidensintervall för dessa kategorier jämfört med respektive referenskategori. Den yngsta gruppen (18-34 år) har spelat någon gång under de senaste tolv månaderna i signifikant mindre utsträckning än ålderskategorierna 35-44, och år bland männen. Bland kvinnorna har den yngsta åldersgruppen (18-34 år) spelat signifikant mindre under de senaste tolv månaderna än samtliga äldre åldersgrupper (35-44, 45-54, och år). En signifikant lägre andel av både män och kvinnor födda i andra länder än Sverige har spelat någon gång under de senaste tolv månaderna jämfört med män respektive kvinnor födda i Sverige. Bland männen födda i Sverige har 75,1% spelat under de senaste tolv månaderna och bland män födda i andra länder 60,7%. Motsvarande siffror bland kvinnorna är 73,2% respektive 54,8%. Andelen som spelat vid något tillfälle under de senaste tolv månaderna är också högre bland personer med medellång respektive kort utbildning jämfört med referenskategorin med hög utbildning bland både män och kvinnor. Av männen har en högre andel spelat minst någon gång under det senaste året bland dem som uppger svårigheter att betala räkningar någon gång under året (76,9%) och dem som uppger svårigheter ungefär hälften av årets månader (77,1%) jämfört med dem som aldrig har svårigheter att betala sina räkningar (72,4%). 14

15 Tabell 3. Prevalens (%) och åldersjusterade (med undantag för ålder) oddskvoter (OR) med 95%-iga konfidensintervall (95% CI) av att någon gång under de senaste 12 månaderna ha köpt lotter eller satsat pengar på spel efter demografiska variabler, socioekonomiska variabler och självrapporterad hälsa. N (män) =12626 och N (kvinnor) = Män Kvinnor % OR (95% CI) % OR (95% CI) Ålder ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) (Internt bortfall) (575) (577) Födelseland Sverige Andra länder ( ) ( ) (Internt bortfall) (838) (789) Tabell 5 forts. Utbildning 13- år år ( ) ( ) -9 år ( ) ( ) (Internt bortfall) (1688) (2172) Svårigheter att betala räkningar Aldrig Någon enstaka ( ) ( ) gång Ungefär hälften av ( ) ( ) årets månader Varje månad ( ) ( ) (Internt bortfall) (792) (856) Självrapporterad hälsa God Dålig ( ) ( ) (Internt bortfall) (838) (976) Folkhälsoenkät Skåne Bland kvinnorna är denna andel högre bland dem som har svårigheter under ungefär hälften av årets månader (75,0%) och lägre bland dem som har svårigheter varje månad (66,4%) jämfört med gruppen som aldrig har problem (71,2%). Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan att ha spelat vid något tillfälle under de senaste tolv månaderna och självrapporterad global hälsa. Av tabell 4 framgår att andelen som satsat mindre än 100 kronor under de gångna sju dagarna är 22,3% av männen och 23,0% av kvinnorna. Bland männen har 18,2% och bland kvinnorna 7,3% satsat kronor under de senaste sju dagarna. 15

16 Tabell 4. Spel bland män och kvinnor. N (män) =12626 och N (kvinnor) = Folkhälsoenkät Skåne Män Kvinnor Totalt N % N % N % Aldrig under de senaste 12 månaderna Inte satsat pengar de senaste 7 dagarna Satsat <100 kronor under senaste veckan Satsat kronor under senaste veckan Satsat kronor under senaste veckan Satsat kronor under senaste veckan Satsat 5000 kronor eller mera under senaste veckan (665) (690) (1355) Folkhälsoenkät Skåne Det är en mycket liten andel av de som besvarat enkäten som har satsat 500 kronor eller mera under den senaste veckan. Andelen är 2,0% bland männen och 0,3% bland kvinnorna. Tabell 5 visar andelen män och kvinnor med riskabla spelvanor indelade efter ålders, födelseland, utbildning, svårigheter att betala räkningar och självrapporterad hälsa, samt oddskvoter med 95%:iga konfidensintervall för dessa kategorier jämfört med respektive referenskategori (som alltid har oddskvoten 1,0). Högst andel riskabla spelvanor har män i åldersgruppen år med 5,2% och skillnaden till de andra åldersgrupperna är signifikant. Bland kvinnor är andelen 2,7% högst i åldersgruppen år, och skillnaden är också här signifikant. När det gäller födelseland har män och kvinnor födda i andra länder signifikant mer riskabla spelvanor än de födda i Sverige. Här är andelen 8,6% för män och 4,3% för kvinnor. Män och kvinnor som har kortast utbildningstid har riskabla spelvanor i signifikant högre utsträckning än de med högre utbildning, andelarna blad de lågutbildade är 5,7% respektive 3,1% jämfört med 2,8% respektive 0,5% bland de högst utbildade. Bland dem som har 16

17 svårigheter att betala räkningar varje månad är 11,2% av männen och 3,3% av kvinnorna spelberoende enligt vår definition. Bland män och kvinnor med dålig självrapporterad hälsa har 6,2% respektive 3,0% spelberoende, medan motsvarande andelar bland män och kvinnor med god självrapporterad hälsa är 3,3% respektive 1,1%. I tabell 6 framgår att män och kvinnor enligt folkhälsoenkäten i Skåne 2004 har lägre andel med riskabla spelvanor, 4,2% respektive 1,7%, jämfört med andelen i riket som är 5,8% för män och 2,2% för kvinnor. Jämför man med Statens folkhälsoinstituts (FHI:s) uppgifter om riskabla spelvanor i Skåne, ligger andelen för män och kvinnor över riksgenomsnittet, 6,0% repektive 2,6%. I folhälsoenkäten i Skåne 2004 har således Skåne en lägre andel spelberoende jämfört med nationella data från Statens Folkhälsoinstitut, medan FHI:s egna data för Skåne ligger högre än hela Sverige vad gäller spelberoende. Tabell 5. Prevalens (%) och åldersjusterade (med undantag för ålder) oddskvoter (OR) med 95%-iga konfidensintervall (95% CI) för dem som har riskabla spelvanor efter demografiska variabler, socioekonomiska variabler och självrapporterad hälsa. Män Kvinnor % OR (95% CI) % OR (95% CI) Ålder ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) (Internt bortfall) (729) (898) Födelseland Sverige Andra länder ( ) ( ) (Internt bortfall) (993) (1101) Utbildning 13- år år ( ) ( ) -9 år ( ) ( ) (Internt bortfall) (1440) (1630) Svårigheter att betala räkningar Aldrig Någon enstaka ( ) ( ) gång Ungefär hälften av ( ) ( ) årets månader Varje månad ( ) ( ) (Internt bortfall) (935) (1161) Självrapporterad hälsa God Dålig ( ) ( ) (Internt bortfall) (989) (1281) Folkhälsoenkät Skåne

18 Tabell 6. Prevalens (%) för de som har riskabla spelvanor i Skåne och riket. Män Kvinnor Skåne* Skåne** 6.0 2,6 Riket** * Folkhälsoenkäten, Skåne ** Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut 2004 I tabellerna 7 och 8 visas hur svaren på de tre frågorna som ingår i index för spelberoende var för sig varierar beroende på ålder, födelseland, utbildning, förmåga att betala räkningar och självrapporterad global hälsa för män (tabell 7) respektive kvinnor (tabell 8). Bland de män som spelat under de senaste tolv månaderna har 1,9% försökt minska sitt spelande en eller två gånger under det senaste året, medan 1,5% av männen försökt minska sitt spelande tre gånger eller flera. Motsvarande siffror bland kvinnorna är 1,0% respektive 0,7%. Av männen har 1,3% känt sig rastlösa och irriterade en eller två gånger under det senaste året, och 0,7% tre gånger eller flera. Av de kvinnor som spelat åtminstone någon gång under det senaste året har 0,4% upplevt irritation och rastlöshet en eller två gånger under det senaste året, medan 0,2% uppger att de haft denna upplevelse tre gånger eller flera. Bland männen som uppger att de spelat om pengar under det senaste året har 1,0% respektive 0,7% ljugit om hur mycket de spelat en eller två respektive tre gånger eller flera, medan motsvarande siffror bland kvinnorna är 0,3% respektive 0,2%. 18

19 Tabell 7a. Prevalens (%) av att under de senaste 12 månaderna ha försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad, respektive ljugit om hur mycket man spelat efter ålder, utländska bakgrund, utbildning, ekonomisk stress och självrapporterad hälsa i gruppen som spelat minst vid något enstaka tillfälle under de senaste 12 månaderna. Män (N=8904*). Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna försökt minska ditt spelande? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (200) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (365) Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (925) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (344) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (387) Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (457) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (718) 19

20 Tabell 7b. Prevalens (%) av att under de senaste 12 månaderna ha försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad, respektive ljugit om hur mycket man spelat efter ålder, utländska bakgrund, utbildning, ekonomisk stress och självrapporterad hälsa i gruppen som spelat minst vid något enstaka tillfälle under de senaste 12 månaderna. Män (N=8904*). Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (1275) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (684) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (732) Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna ljugit om hur mycket du spelat? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (457) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (707) Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (1265) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (671) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (725) Folkhälsoenkät Skåne *N=8904 är de som svarade ja på frågan om man spelat någon gång under de senaste 12 månaderna. 20

21 Tabell 8a. Prevalens (%) av att under de senaste 12 månaderna ha försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad, respektive ljugit om hur mycket man spelat efter ålder, utländska bakgrund, utbildning, ekonomisk stress och självrapporterad hälsa i gruppen som spelat minst vid något enstaka tillfälle under de senaste 12 månaderna. Kvinnor (N=10399*). Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna försökt minska ditt spelande? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (393) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (517) Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (1445) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (536) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (635) Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (763) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (875) 21

22 Tabell 8b. Prevalens (%) av att under de senaste 12 månaderna ha försökt minska sitt spelande, känt sig rastlös och irriterad, respektive ljugit om hur mycket man spelat efter ålder, utländska bakgrund, utbildning, ekonomisk stress och självrapporterad hälsa i gruppen som spelat minst vid något enstaka tillfälle under de senaste 12 månaderna. Kvinnor (N=10399*). Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (1755) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (893) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (986) Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna ljugit om hur mycket du spelat? Aldrig 1-2 gånger 3 gånger eller flera Ålder (Internt bortfall) (875) Födelseland Sverige Andra länder (Internt bortfall) (854) Utbildning -9 år år år (Internt bortfall) (1736) Ekonomisk stress Aldrig Någon enstaka gång Ungefär hälften av årets månader Varje månad (Internt bortfall) (870) Självrapporterad hälsa God Dålig (Internt bortfall) (961) Folkhälsoenkät Skåne *N=10399 är de som svarade ja på frågan om man spelat någon gång under de senaste 12 månaderna. 22

23 Andelarna för dessa indikatorfrågor på spelberoende är således låga för både män och kvinnor. Bland män som är födda i andra länder än Sverige och bland män som ofta upplever svårigheter att betala sina räkningar är andelen som svarar jakande på de tre indikatorfrågorna högre än bland män födda i Sverige och bland män utan problem att betala sina räkningar. Bland kvinnorna är variationerna mindre, vilket delvis kan bero på att förekomsten av spelrelaterade problem är mindre än bland män. Framför allt har kvinnor födda i andra länder än Sverige försökt minska sitt spelande under de senaste tolv månaderna. Sammanfattning och slutsatser: Är spelberoende ett folkhälsoproblem? Denna rapport visar att andelen personer som någon gång under det senaste året har ägnat sig åt spel med pengar är mycket hög i den vuxna befolkningen. Andelen är 73,3% bland männen och 70,9% bland kvinnorna. Spel med pengar är något vanligare i åldersgrupperna 35-44, och år bland män, samt i åldersgrupperna 35-44, 45-54, och år bland kvinnor, jämfört med den yngsta åldersgruppen år. Personer födda i andra länder än Sverige har i mindre utsträckning än personer födda i Sverige spelat om pengar. Personer med lägre utbildning har i högre utsträckning spelat under de senaste tolv månaderna än personer med högre utbildning. Gruppen med svårigheter att betala sina räkningar ungefär hälften av årets månader har en högre benägenhet än personer som aldrig har problem att betala sina räkningar att ha spelat om pengar vid åtminstone något tillfälle under det gångna året. Däremot ses inget samband med självrapporterad hälsa. Andelen personer som satsar 500 kronor eller mera på spel i veckan är liten, bland männen 2,0% och bland kvinnorna 0,3%. Det index på spelberoende som beräknats indikerar att män har spelberoende i större utsträckning än kvinnor, 4,2% respektive 1,7% i folkhälsoenkäten Skåne Dessa siffror kan jämföras med resultaten på exakt samma indexfrågor från Statens folkhälsoinstituts nationella enkät 2004 som visar att andelen med spelberoende i Skåne är 6,0% bland männen och 2,6% bland kvinnorna, medan andelen med spelberoende i hela riket i den nationella 23

24 folkhälsoenkäten är 5,8% bland männen och 2,2% bland kvinnorna. I skåneenkäten är det signifikant flera personer födda i andra länder än Sverige, med låg utbildning, med svårigheter att betala räkningar och med dålig självrapporterad hälsa som indikerar spelberoende. Bland männen är andelen med spelberoende signifikant högre bland de yngsta männen i åldersgruppen år, medan åldersfördelningen av spelberoende är den omvända bland kvinnorna. När vi redovisar de tre indikatorfrågorna för spelberoende separat är det en liten andel i undersökningen som under de senaste 12 månaderna försökt minska sitt spelande, under de senaste 12 månaderna känt sig rastlösa och irriterade, och under de senaste 12 månaderna ljugit om hur mycket de spelat. Detta är frågor som indikerar spelberoende. Bland männen är andelen 3,4% (1,9%+1,5%), 2,0% respektive 1,7%, bland kvinnorna 1,7%, 0,6% respektive 0,5%. Andelen personer som spelar om mycket pengar och indikerar spelberoende är således ganska låg. Innebär detta att spelberoende inte är ett folkhälsoproblem? Frågan kan inte helt entydigt besvaras med ledning av resultaten i denna undersökning. Andelen personer som spelar är ganska likartad i alla åldersgrupper. Sannolikt har andelen som spelar om pengar ökat i alla åldersgrupper. Äldre åldersgrupper har således sannolikt ändrat sina spelvanor sedan sin ungdomstid. Spel om pengar har blivit mera vanligt och det är troligt att de negativa konsekvenserna i form av spelberoende kommer att öka i befolkningen. Det finns dessutom med viss sannolikhet systematiska fel i undersökningen som kan leda till en underskattning av problemet spelberoende. För det första kan svarsfrekvensen 59% leda till en underrepresentation av människor som spelar om stora summor och människor med spelberoende. Sannolikheten att sådana personer inte svarar på en postenkät är troligen stor. Den lägre andelen med spelberoende i folkhälsoenkät Skåne 2004 jämfört med motsvarande siffror för Skåne i den nationella folkhälsoenkäten 2004 kan bero på den relativt låga svarsfrekvensen 59% i folkhälsoenkäten i Skåne. Det finns också risk för missklassificering. Denna missklassificering skulle med största sannolikhet i första hand bestå i att personer som i verkligheten spelar om stora summor och egentligen har problem med spelberoende som borde leda till jakande svar på de tre indikatorfrågorna i viss utsträckning ändå svarar nekande på dessa frågor. Trenden att spel om pengar ökar och den sannolika underskattningen av 24

25 problemet i undersökningen gör att spelberoende trots allt kan sägas vara ett folkhälsoproblem. Kunskaperna om hur man effektivt förebygger spelberoende är i nuläget begränsade. Minskad tillgänglighet till spel och övergång till att endast (som i Norge) tillåta spel med mynt kan vara vägar att förebygga och därmed minska risken för spelberoende i befolkningen. Möjligheterna till behandling av spelberoende, i synnerhet kognitiv terapi, gör att spelberoende också är en angelägenhet för sjukvården. Det är intressant att notera att gruppen födda i andra länder än Sverige å ena sidan i mindre utsträckning har spelat minst någon enstaka gång under det senaste året, men å andra sidan har en något större andel med spelrelaterade problem än de som är födda i Sverige. Detta beror sannolikt på att gruppen födda i andra länder än Sverige är heterogen och sammansatt av människor med ursprung i många olika länder. De relativt små talen i denna grupp medger ingen ytterligare uppdelning i olika kategorier av födelseländer. Litteraturlista Bergh, C. & Kühlhorn, E. (1994). Social, psychological and physical consequences of pathological gambling in Sweden. Journal of Gambling Studies Vol. 10, No. 3, p Bernhard, B. J. & Preston, F. W. (2007). Sociologies of Problem Gambling. American Behavioral Scientist Vol. 51, No. 1, p Blaszczynski, A. & Nower, L. (2002). A pathways model of problem and pathological gambling. Addiction 97, p Brené, S. (2007). Underliggande biologiska orsaker till spelberoende en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, rapport 2007:02. 25

26 de Castro, V., Fong, T., Rosenthal, R. J. & Tavares, H. (2007). A comparison of craving and emotional states between pathological gamblers and alcoholics. Addictive Behaviors 32, p Ekot (2007). Sedelstopp minskade spelberoendet. Sveriges radio Ekot Fass (2008). = &DocTypeID=7&UserTypeID= Fröberg. F. (2006). Spel om pengar bland unga en kunskapsammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, rapport 2006:09. ga-sverige (2008) Grant, J. E. & Kim, S. W. (2002). Effectiveness of Pharmacotherapy for Pathological Gambling: A Chart Review. Annals of Clinical Psychiatry, Vol. 14, No. 3, p Jacques, C., Ladouceur, R. & Ferland, F. (2000). Impact of Availability on Gambling: a Longitudinal Study. The Canadian Journal of Psychiatry Vol. 45, No. 9, p Jonsson, J., Andrén, A., Nilsson, T., Svensson, O., Munck, I., Kindstedt, A. & Rönnberg, S. (2003). Spelberoende i Sverige vad kännetecknar personer med spelproblem? Statens folkhälsoinstitut rapport 2003:22 Lotteriinspektionen (2007). Pokerrapport - med fokus på svensk livepoker Nationella folkhälsoenkäten (2006). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rönnberg, S. m.fl. (2000). Spel och spelberoende i Sverige. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, rapport 2000:21. 26

27 Stucki, S. & Rihs-Middel, M. (2007). Prevalence of Adult Problem and Pathological Gambling between 2000 and 2005: An Update. Journal of Gambling Studies 23, p Svenskaspel (2008). samhallsrapport/spelansvar/forebyggandearbete/forebyggande_arbete.html Sylvain, C., Ladouceur, R. & Boisvert, J. M. (1997). Cognitive and behavioral treatment of pathological gambling: A controlled study. Journal of Consulting and Clinical Psychology 65, p Toneatto, T. (2002). Cognitive Therapy for Problem Gambling. Cognitive and Behavioral Practice 9, p Tryggvesson, K. (2007). Nätpokerspelandet i Sverige Omfattning, utveckling och karaktär SoRAD Forskningsrapport nr Stockholm: Stockholms universitet. Welte, J. W., Wieczorek, W. F., Barnes, G. M., Tidwell, M-C. & Hoffman, J. H. (2004). The Relationship of Ecological and Geographic Factors to Gambling Behavior and Pathology. Journal of Gambling Studies Vol. 20, No. 4, p Westfelt, L. (2003). Kasinoetableringar, spelvanor och spelproblem situationen före och efter etableringen av statliga kasinon i Sundsvall och Malmö. Stockholm: SoRAD forskningsrapport nr. 16. Wood, R. T. A. & Griffiths, M. D. (2007). A qualitative investigation of problem gambling as an escape-based coping strategy. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice Vol 80(1), p