Behovsutredning Kulturhus Bergsjön Många har önskat ett kulturhus i Bergsjön. Idén om ett lokalt förankrat internationellt kulturhus i Bergsjön tog form 2003. Nu ska det bli verklighet, Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Uppdraget Det övergripande syftet med kulturhusprojektet är att planera och bygga ett nytt kulturhus för göteborgarna. Huset ska byggas i Bergsjön. I Göteborgs stads budget för 2013 är ett Kulturhus i Bergsjön en av stadens planerade investeringar. I kompletteringsbudgeten anslås 125 miljoner kronor för investering 2014. Bakgrund I början av 70-talet öppnades fritidsgården Mångården på Rymdtorget. Runt 1985 fick huset namnet Kulturhuset, verksamheten fick en inriktning mot bland annat teater, film och utställning. Huset som ägdes av Familjebostäder revs 2009. Idén om ett internationellt kulturhus i Bergsjön tog form under 2003. Tidningen Vårt Göteborg skrev: Det gäller att ta vara på den internationella kompetens som finns i stadsdelen och göra Bergsjön mer attraktivt och intressant också för andra som inte bor i Bergsjön. 2004-2006 pågick projektet Konstens Plats i Bergsjön och på Göteborgs Konsthall. Projektet drevs av Göteborgs Stad tillsammans med konstnären och gästprofessorn på Valands konsthögskola Esther Shalev-Gerz och lokala konstnärer från Bergsjön och Göteborg. Deltagarna samlades kring frågorna Vad är konst? och Var finns den plats där konsten äger rum?. Frågan om ett kulturhus i Bergsjön lyftes på nytt. Under 2007 genomförde Kerstin Wennergren en utredning gällande Kulturhus i Bergsjön på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. Utredningen byggde till stor del på intervjuer med Bergsjöbor. I utredningen konstateras att Bergsjön behöver lokaler att hyra, vill man ha fest eller något annat så får man hyra i andra stadsdelar. Grundtanken var att kulturhuset skulle drivas av en förening. En kulturhusförening bildas 2008 och samlar föreningar, företag, organisationer och privatpersoner engagerade i frågan om ett kulturhus i Bergsjön. 2008-2009 genomförde Åsa Riestola på uppdrag av Stadsdelsförvaltningen Bergsjön och Familjebostäder en utredning med uppdrag att undersöka hur fler aktörer skulle kunna involveras i kulturhusprojektet. 2010 startade stadsdelsförvaltningen i Bergsjön ett arbete med att ta fram visioner för Bergsjöns framtida utveckling. Fokusgrupper genomfördes på fyra olika teman, bland 1
annat mötesplatser, torg och kultur. Här diskuterades hur Bergsjön skulle kunna få ett aktivitetshus som är en neutral plats för alla. 2012 genomfördes ett omfattande analysarbete av fyra möjliga placeringar av ett Kulturhus, arbetet genomfördes inom EU-projektet Utveckling Nordost. Tanken var att utveckla de redan befintliga mötesplatserna genom om - och tillbyggnad. I maj 2012 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige i sin budget för 2013 att Göteborg ska få ett nytt kulturhus och det ska ligga i Bergsjön. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg har fått uppdraget att leda arbetet för planering av Göteborgs nya kulturhus. Kulturhusutredning Kommunstyrelsen tillsatte 2011-03-16 en särskild kulturhusutredning. I en komplettering till Kulturhusutredningen 1 daterad 2012-12-02, föreslår Stadsledningskontoret att kulturhusen ska delas in i tre olika nivåer beroende på finansieringsmodell: Nivå 1: lokala kulturmötesplatser, huvudman respektive stadsdelsnämnd Nivå 2: regionala kulturhus, drivs av stadsdelsnämnd som resursnämndsuppdrag Nivå 3: kulturinstitutioner med övergripande ansvar, facknämnd eller bolag huvudman. Ett kommande kulturhus i Bergsjön föreslås att hanteras enligt nivå 2, dvs. som ett resursnämndsuppdrag med drift genom SDN Östra Göteborg. Utredningen uttrycker att Nya kulturhus i Bergsjön och på Backaplan kräver resurstillskott, något som får hanteras i stadens ordinarie beredning av årsbudget. I Kulturhusutredningen föreslås det att kulturhuset i Bergsjön ska vara ett resursnämndsuppdrag med drift genom SDN Östra Göteborg. I utredningen poängteras också att Flertalet kulturhus redovisar mer eller mindre utvecklade verksamhetsidéer men dessa är inte samordnade för staden som helhet. Kopplingen till stadens kulturpolitiska strategi är också viktig och bör förstärkas. Därför är det viktigt att det nya kulturhuset i Bergsjön, utöver att vara ett lokalt kulturhus ska utformas så att det kompletterar, utvecklar och stärker det övriga utbudet i staden. Beslut om kulturhusutredningen tas våren 2013 i samband med att budget 2014 beslutas. Lokaliseringsutredning Efter beslut i stadsdelsnämndens politiska beredningsgrupp för kulturhuset ska lokaliseringsutredningen undersöka placeringar i anslutning till Rymdtorget eller Komettorget. Då både Rymdtorget och Komettorget har för- och nackdelar gällande tillgänglighet, stadsbild med mera ska möjliga placeringar utredas vidare i 1 Ännu ej antagen 2
lokaliseringsutredningen. Under utredningen kommer stadsdelsförvaltningen ha ett nära samarbete med Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är: Tillgänglighet och kommunikationer: Trygghet Samverkan med fastighetsägarföreningen Bergsjön 2021 Samverkan befintliga verksamheter Gröna friytor och stråk 3
Vision och mål för kulturhuset Kulturhuset ska vara en mötesplats som: tar bort osynliga trösklar och lockar till nya upplevelser ger besökarna möjlighet att konsumera, utöva och uppleva kultur. är öppet för både professionella verksamheter och amatörkultur skapar interkulturella och generationsövergripande möten verkar som kulturell generator, inspiratör och självklar samarbetspart visar på det mångsidiga, kreativa och internationella Bergsjön Kulturhuset ska vara en byggnad: där design och funktionalitet möter framtidens högt ställda ekologiska, ekonomiska och sociala krav. där framtidsteknologi skapar möjligheter för virtuella kontakter världen över och för gränsöverskridande kulturellt skapande som arkitektoniskt sätter Göteborgs nyaste kulturhus i Bergsjön på internationella kartan Tidigare och nya förslag Inkomna synpunkter och förslag Bergsjöns Kulturhusförening tog år 2008 fram ett lokalprogram som omfattar en yta på 800 kvadratmeter. Behovsanalysen tar avstamp i detta lokalprogram samt definierar vilka ytterligare ytor som ska tillföras lokalprogrammet. Under en period mellan 2013-02-04 och 2013-04-10 har fyra publika möten för att samla in synpunkter och idéer hållits. Det har även funnits möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter via e-post, Facebook och Twitter. De inlämnade förslagen kan sorteras under följande huvudrubriker: Scen för dans, teater, musik och debatt m.m. Lokaler att låna/hyra, ateljéer repetitionslokaler m.m. Bio och rörlig bild Café, restaurang och uteservering Plats för lek Plats för idrott Öppen mötesplats Berättarcentrum Museum Allt om astronomi Övrigt 4
Behovsanalys Utifrån insamlade förslag och diskussioner på möten samt kulturhusföreningens lokalprogram från 2008 har förvaltningen sammanställt en behovsanalys. Mötet med huset En reception ska vara både välkommande och informativ samarbete med möjlig medborgarservice borde vara möjligt. Receptionen ska vara anknuten till ett kontorslandskap med 10 arbetsplatser som kan ändvändas av flera personer. I anslutning till detta bör det finnas tysta rum för telefonsamtal eller andra känsliga samtal. För större möten ska övriga utrymmen i huset kunna användas. Arbetsmiljön ska naturligtvis uppfylla gällande lagstiftning. I närheten ska även en cafeteria finnas som ska kunna ta hand om ca 100 gäster som även ska kunna användas för olika publika arrangemang. Köket ska vara ett tillagningskök för att möjlighet ska finnas att anordna större fester men också ge möjlighet till kommersiell restaurangverksamhet. Personal I nuläget beräknas drygt ett trettiotal personer helt eller delvis ha sin arbetsplats i kulturhuset. En grundtanke är att arbetsplatserna organiseras i öppna landskap i anslutning till receptionen, med kompletterande grupp- och mötesrum. Minst två av dessa rum ligger i anslutning till kontorslandskapet medan övriga ligger ute i den öppna verksamheten. I huset ska även ett personalrum samt ett vilrum finnas. Plats för alla Plats för barn Barn är en prioriterad målgrupp för kulturhusen. Kulturhusets verksamhet för barn kan inspireras av öppna förskolans arbetssätt och utvecklas till en öppen mötesplats med inslag av kultur av, med och för barn och ungdom. Vid utformning av foajé och café är det särskilt viktigt att barnperspektivet beaktas och att miljöerna utformas på ett inspirerande, utmanande och lekvänligt sätt. Uteytor för lek är viktigt, det är angeläget att se på leken i ett bredare perspektiv och att uteytorna utformas på ett sådant sätt att de kan stimulera lek och rörelse över åldergränser. De inbjudande, lekvänliga ytorna är ett sätt att öppna upp och bjuda in. Viktigt att ta hänsyn till att det behövs plats att parkera barnvagnar. Plats för ungdomar Ungdomarna i stadsdelen önskar att använda lokaler i kulturhuset till olika typer av arrangemang som till exempel danstävlingar, konserter och olika typer av projekt. 5
Det är viktigt att bevaka att det måste finnas en kärna av ungdomslokaler som kan nås utan att passera Kulturhusets huvudentré, detta bland annat för att göra parallella arrangemang möjliga. Öppna mötesplatser Kulturhuset ska möjliggöra möten över generationer. Samtidigt är det viktigt Mötesplats för äldre utformas på ett sätt som är anpassad för dess verksamhet. Hälsoteket är en verksamhet som också ska ha en plats i det nya kulturhuset. Bibliotek Ett bibliotek är en viktig del av ett kulturhus som mötesplats och en naturlig väg in i huset. Utifrån Bergsjöns förutsättningar får en flytt av nuvarande bibliotek noga övervägas. Bergsjöns bibliotek har i dag en yta på 1000 kvadratmeter. Ett alternativ är att skapa en nischad biblioteksfilial, till exempel för ungdomar, rörlig bild i alla dess former eller annan inriktning som inte redan finns i Göteborg. Lokaler för arrangemang Kulturhuset behöver två större ytor som dels kan användas för scenframställningar, filmvisning, konsert och därtill behövliga sidoutrymmen, loger, förråd, toaletter med mera. En sådan lokal bör kunna ta emot ca 300 personer. Den andra större ytan bör även kunna användas som utställningshall med därtill behövliga låssystem och kunna rymma ca 200 personer. Viktigt att ha flexibla lösningar samt flera separata larmzoner som möjliggör brett användningsområde för alla ytor, även för konferens, möten och fester. Kulturförvaltningen ser ett stort värde i att vara en samarbetspart i det nya kulturhuset. Behovsutredningen tar hänsyn till detta och för in det som en förutsättning i det fortsatta arbetet med husets utformning under förstudien. Kurslokaler och kreativa verkstäder Under de senaste åren har flera högre utbildningsinstitutioner varit intresserade av att finnas utanför centrumorådet och det är därför viktigt att tänka på att minst tre av lokalerna ska även kunna fungera som lektionssalar. Många boende utrycker dessutom behovet av att kunna anordna olika kurser i huset. Det innebär att vissa lokaler bör finnas, för såväl uthyrning som för utlåning. Flera efterfrågar möjligheten att kunna erbjuda matlagningskurser eller att i ett slutet sällskap kunna hyra in sig och laga mat tillsammans. Därför ska det finnas en lokal med utökat villakök, det vill säga en lokal med matlagningsmöjligheter för en grupp mellan 15-20 personer. Lokalerna ska vara utrustade med modern teknik och att det finns möjlighet att använda datorer och programvaror. Ateljéer, verkstäder, repetition för såväl dans, teater och musik samt olika mindre möteslokaler är mycket efterfrågade. Det bör finnas ett antal lokaler för olika behov, 6
framför allt av eget skapande. Det är viktigt att planera för låssystem som tillåter användningen av lokaler i även när personal inte finns på plats. Erfarenhet från andra kulturhus bidrar till att behov av förrådsytor inte får underskattas. Breddad inriktning Andra tankar om möjligt innehåll i kulturhuset är kommersiella lokaler för att bredda målgruppen. Tankarna har vuxit fram som ett resultat av det arbete som pågår inom ramen för Utveckling Nordost gällande hållbar utveckling och stadsnära odling. Redan idag arbetar man i många städer aktivt med att öka möjligheter till att närproducera mat. Därför är det viktigt att beakta dessa aspekter när vi har en möjlighet att bygga ett hus för framtiden. Det kan också innebära att huset byggs så att det blir möjligt att odla inomhus. Att förena nytta med nöje och estetik med funktion skapar också former för skapande som vidgar målgruppen från traditionella kulturhusbesökare. Aktivitetsplatser Angöring Entré Foajé Reception Kapprum Inlastning Parkering Transport Återvinning Soprum Uteplats för café/ restaurang Uteateljé Lekytor Odlingsytor Personal Kontorslandskap Personalrum Lokalvård Vaktmästeri Vilrum Toaletter Dusch Kopiering Förråd Öppna mötesplatser Café/ Restaurang Hälsoteket Bibliotek Barn Äldre Växthus Förråd Lokaler för stadsnära odling Arrangemangslokal Teater/Bio/Konsert Loger Toaletter Förråd Dusch Utställningshall Konferens Hyra Ateljé "analoga medier" Ateljé digitala medier Förråd Liten utställningsyta Mindre samlingslokaler Ateljéer Verkstäder Uthyrningskök Lokaler för breddad inriktning Stipendiatplatser Stadsnära odling Kommersiella lokaler för närproducerat Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Ett mål för verksamheten och det nya huset är att det ska ses som en angelägenhet för många invånare i Östra Göteborg och hela staden. Budget 2013: Stadens kultursatsningar ska lyfta Göteborgs mångfald och bidra till möten och ökad förståelse 7
för varandra. En viktig framgångsfaktor är att definiera aktiviteter som bjuder in brett. Den breda inbjudan handlar både om hur utbudet av verksamheter formas och om hur byggnaden gestaltas och integreras i stadsbild och infrastruktur. Placering av huvudentréer och kompletterande entréer samt flöden i huset är strategiskt viktiga frågor. Under förstudien ska en Social konsekvensanalys genomföras. Hållbarhetsperspektiv Stadsdelsförvaltningen Bergsjön var tidigt ute med att profilera sig som eko-stadsdel. Inom ramen för projekt Utveckling Nordost genomförs en förstudie om samverkan mellan stad och land. Under behovsutredningen blir det viktigt att definiera hur arbetet med hållbarhetsfrågorna ska hanteras. Under förstudien ska en hållbarhetsanalys genomföras. Omvärldsperspektiv Det är viktigt att ha kännedom om vilka liknande projekt som genomförts med liknande förutsättningar för att ta vara på erfarenheter. Samverkan och avstämning med Frölunda kulturhus, Blå Stället samt Kåken har inletts. I kranskommunerna bör till exempel kulturhusen i Partille och Mölnlycke studeras. Helsingborg, Örebro och Tensta Konsthall är exempel på kulturhus på lite längre avstånd som lyfts fram. Internationellt nämns bland annat kulturhusen i Helsingfors, Amsterdam och Paris. 8