UTVECKLINGSSTÖD TILL SOCIALT FÖRETAGANDE. En slutrapport från Samordningsförbundet Östra Östergötland ETT SAMARBETE MELLAN

UTVECKLINGSSTÖD TILL SOCIALT FÖRETAGANDE En slutrapport från Samordningsförbundet Östra Östergötland ETT SAMARBETE MELLAN

Förord Tack för att du tar dig tid att läsa om det arbete som gjorts för Östra Samordningsförbundets räkning. Det finns många faktorer som bidragit till de utvecklingsprocesser som skett och som fortsatt pågår, och jag är övertygad om att betydelsen av Samordningsförbundets satsning har ökat både kunskapen och medvetandet om sociala företag inom Samordningsförbundets geografiska område. Jag vill påstå att det genom detta arbete har det skett en spridning på nationell nivå vilket sätter både kommunerna som regionen på kartan i utvecklingsfrågan. Det kommer att bli fler strateger i Sverige med liknande uppdrag. Samordningsförbundet Östra Östergötland - ni är värda uppmärksamheten för ert tänk. Samordningsförbundet Östra Östergötland är finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Förbundet består av Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Satsningen på att ha ett utvecklingsstöd till sociala företag kopplat till näringsliv är ett nytt grepp som förutom att stödja de sociala företagen och det offentliga också har vidgat synen på socialt företagande. Rapporten speglar lite av komplexiteten med socialt företagande samt alla de olika roller som bärs av både det offentliga men också de sociala företagen och nätverken runt omkring. Ett stort tack till alla som jag mött i mitt arbete och som på olika sätt bidragit till kunskap och förståelse och som medverkat till den utveckling som skett. Tack! Veronica Höijer Norrköping 2015-09-18 3

Sammanfattning Sociala företag är betydelsefulla för en komplett arbetsmarknad - det ska finnas arbete för alla. De flesta människor förstår vikten av att ha ett jobb att gå till, vara behövd och känna sig som en del av samhället. Arbetsintegrering innebär att ha en daglig sysselsättning som genererar egen försörjning, vilket ger, förutom skatteintäkter, också förbättrad hälsa, egenmakt och livskvalitet. Försörjare blir goda förebilder för sina barn och de människor som finns i nätverket och i omgivningen. Det finns olika typer av socialt företagande och socialt entreprenörskap med olika sätt att jobba på men alla har samhällsförbättring för ögonen med det gemensamma målet att på olika sätt stödja människor till delaktighet i arbete och samhälle. Funktionen och rollen som strateg för socialt företagande är komplex, där kunskap om de kommunala och övriga offentliga system och regelverk är viktig samtidigt som kunskap och förståelse för det sociala företagandets förutsättningar är nödvändig. Ännu en parameter är att förstå vad individer med särskilda behov behöver för att nå en arbetsmarknad som idag ställer höga krav. Sociala företag är en väg in för att bredda arbetsmarknaden. Rollen består i att vara kunskapsbärare, lots och förmedlare, en kommunikativ brygga och översättare mellan individer, sociala företag, handläggare och beslutsfattare. Funktionen har bland annat inneburit att skapa stödjande strukturer som ska hålla över tid och där den politiska förankringen kan brytas ner i kommunala handlingsplaner och riktlinjer. Politikens diskussion och beslut om hur man ser på socialt företagande är viktig och ligger till grund för det fortsatta arbetet med socialt företagande. För att kunna erbjuda en stödjande struktur krävs kunskap, vilket har varit en huvudinriktning för strategen. Informationsinsatser har skett på flera nivåer inom kommunala förvaltningar och nämnder, till arbetsgrupper samt till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det har genomförts ett antal informationsinsatser till Bildningsförbunden, organisationer och föreningar av olika slag, speciellt inom den sociala ekonomins sektor. Näringslivet har varit ett mål för information om socialt företagande men också om upphandlingar enligt Lagen om Offentlig Upphandling (LoU) med sociala hänsyn och om sociala krav. Upphandling som stödjande struktur är ett arbetsområde som nu också tagit fart. 4

Det är en väg till mer hållbar utveckling av affärsmässiga relationer mellan kommuner, näringsliv och sociala företag. Det offentliga måste börja våga ställa krav och näringslivet i sin helhet behöver förstå varför kommunerna och det offentliga ställer dessa krav. Upphandling som styrmedel för att skapa arbetstillfällen är inte ett särskilt riktat instrument till sociala företag utan mer som samhällsåtgärd mot långvarig arbetslöshet. Ett socialt företag som underleverantör eller samarbetspartner är ett sätt att nå målen och för att möjliggöra detta kan kommunerna bidra med informationsinsatser även fortsättningsvis. Många företag är idag väldigt intresserade och gör redan en del för att ta ett större socialt ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett vanligt begrepp som det finns verktyg att använda sig av. Det finns ett ökat samhällsintresse av att veta hur produkter har tillverkats, var och under vilka arbetsförhållanden. Det gör att nästa steg, att jobba på den lokala marknaden, inte är så stort. Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget kring socialt företagande. Det finns många aktörer som på olika sätt har ansvar för och vill förbättra situationen som arbetslöshet innebär. Det som oftast saknas är en samordning av dessa aktörer då de alla har en egen modell att jobba utifrån men där vinsterna på gemensamt arbete kan skapa mervärden i alla dessa organisationer. Strategen har påbörjat flera insatser av samverkan med flera aktörer och ser ett fortsatt behov att tillgodose. Även inom de sociala företagens egen sfär finns samverkansvinster att göra. Det har till exempel startats ett nätverk för de sociala företagen i Östergötland. Erfarenhetsutbyte samt stöd av varandra är en bra modell för utveckling och samarbete har växt fram mellan de sociala företagen. Omvärldsbevakning och uppdatering på vad som händer i Sverige och i Europa med socialt företagande och upphandlingsfrågor har varit en källa till utveckling. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som organisation har stöttat ett nationellt nätverk för kunskapshöjning och delande av erfarenheter. Nätverket har haft dialog med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket och flera andra centrala organisationer för att försöka få en bild av och påverkan på det framtida arbetet med arbetsintegrerande sociala företag. Socialt företagande är i allra högsta grad aktuellt då det är återkommande punkter på dagordningen på SKL:s Arbetsmarknads och Näringslivsdagar i Uppsala. Det visar vikten av en breddad arbetsmarknad där det finns plats för alla. 5

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 8 Syfte 8 Mål 9 Definitioner och begrepp 10 Sociala företag - något att räkna med 12 Strategens roll och uppgift 13 Hur har man gått till väga? 14 Resultat: stöd till sociala företag 20 Kommunernas röster om utfallet 32 Reflektioner 34

Bakgrund Behovet av mer information och kunskap om socialt företagande och hur kommunerna kan och får stödja den här formen av företagande är stort. Det finns också ett behov av att förstå skillnaderna mellan de olika former av sociala företag som finns, så att rätt insats kan ges till de olika företagen eller att de kan bli lotsade till rätt instans. Vidare finns ett behov av att tydligt kunna ge information utåt mot både medborgare, näringsliv, föreningsliv och myndigheter. Östra Östergötlands samordningsförbund inriktar sig på strukturella förändringar via projekt. Samordningsförbundets strategi är att bygga upp och finansiera verksamhet till de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden och har behov av samordnade insatser. Lokala, långsiktiga, behovsanpassade och över tid föränderliga plattformar ska byggas upp i de tre kommuner där förbundet verkar. Kunskaper och erfarenheter från plattformarna ska sedan spridas och tas tillvara i de ordinarie organisationerna med målsättningen att färre personer hamnar mellan stolarna. Samordningsförbundet satsade på projektet Utvecklingsstöd till sociala företag, under tiden december 2012 till november 2014, och en strateg för socialt företagande anställdes. Strategen fick i uppgift att arbeta i alla tre kommuner med placering på näringslivskontoret i Norrköpings kommun. Satsningen kom till mot bakgrund av den regionala rapporten Arbete för alla där den sociala ekonomin generellt och sociala företag speciellt beskrivs som vägar för fler i arbete. Genom att ha en strateg anställd med placering på näringslivskontoret lyfts de sociala företagens företagande och dess affärsmässighet. Det ger en struktur till hur man i kommunen kan få hjälp och stöd för den enskilde medborgaren som har frågor om socialt företagande och det ger en kunskapsplattform för kommunen och dess egna verksamheter att stå på. Syfte Syftet med att anställa en strateg för socialt företagande är att öka och bredda kunskapen inom området socialt företagande inom Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommun, öppna upp för samverkan kring och för sociala företag genom samordning samt hitta stödstrukturer för fortsatt utveckling av området socialt företagande som en naturlig del vid etablering av nya företag. 8

Mål Målet med tjänsten är att öka och bredda kunskapen om sociala företag och även se till så att dessa inte blir en tillfällig lösning, samt utveckla samverkan mellan berörda aktörer och skapa stödstrukturer. Målsättningen med tjänsten är att bidra till: arbete och fler arbetstillfällen, dels genom tillväxt av sociala företag och fler i arbete genom befintliga sociala företag ansvarstagande i enlighet med social hållbarhet kopplat till näringslivet, det vill säga CSR mervärden, så som delaktighet och ansvarstagande, skapa nätverk för sociala företag i regionen, att hitta strategier för framtiden som håller över tid. Att ha bidragit till stödstrukturer i form av policys, inriktningsdokument, riktlinjer eller andra kommunala dokument som stödjer den kommunala processen att nå ut med information och öka kunskapen om socialt företagande till alla delar inom kommunerna, näringslivet samt det civila samhället i den sociala ekonomin och övriga som efterfrågar information. Tjänsten präglas av den mäklande och kunskapsbärande roll som övriga tjänstemän på näringslivskontoret har. Det finns en förväntan att samverka med andra, att vara ute och besöka både organisationer och företag samt att fungera som både lots och bollplank. 9

Definitioner och begrepp Vad är skillnaderna? Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer tar sin utgångspunkt i viljan att förbättra sådant man anser saknas eller inte fungerar i samhället, och bidra till att de gemensamma, samhällsnyttiga funktionerna utvecklas. Det finns ett ökande intresse i samhället att driva företag med samhälleliga och sociala mål. Ett vanligt begrepp i dessa sammanhang är socialt företagande. Socialt företagande är en rubrik för fler benämningar av företagande med sociala värden. Sociala entreprenörer med sociala innovationer, arbetsintegrerande sociala företag och sociala arbetskooperativ är några av de begrepp som används. Sociala företag, med sina dubbla affärsidéer, har lika stort fokus på människor som företagandet men återinvesterar vinsten för utveckling av medarbetarna eller affärsutveckling för att kunna skapa fler arbetstillfällen. Social innovation Sociala entreprenörer driver förändring. De är ofta engagerade i att förbättra livsvillkoren för enskilda människor och verka för samhällets bästa. Sociala innovationer har en social intention både i sitt innehåll och i sitt syfte. Det kan exempelvis handla om nya sociala relationer och samverkansformer. En social innovation är bra för samhället och kan även innebära att den har ökat samhällets förmåga att gå till handling. Sociala innovationer stimuleras av en gränsöverskridande samverkan mellan den sociala ekonomin, offentlig och privat sektor samt enskilda individer. Exempel på en social innovation är till exempel vårdcentraler. Sociala innovationer bidrar till att lösa samhällsutmaningar, fylla sociala behov och skapa ett attraktivt Sverige, och har historiskt visat sig vara avgörande för samhällsutvecklingen. Det handlar om idéer som i förlängningen förbättrar människors välstånd och förnyar sättet att tänka som individ, organisation, samhälle. (Vinnova, 2015) Arbetsintegrerande sociala företag Grunden för arbetsintegrerande sociala företag är, liksom för vilket företag som helst, en affärsidé. Förutom affärsidén bygger företaget också på integrering till arbete och samhälle. Skillnaden är mest tydlig i valet av anställda som oftast består av de som inte har fått möjlighet att erhålla anställning i ett traditionellt företag och som på olika sätt står utanför samhället. Arbetsintegrerande sociala företag är enligt Tillväxtverkets definition ett företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väldokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i de egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. 10

Sociala arbetskooperativ Många sociala företag drivs i form av ett socialt arbetskooperativ. Ett kooperativ drivs och ägs av de som arbetar där. Då medlemmarna tillsammans äger verksamheten styrs kooperativet enligt principen en medlem en röst. På så vis skapas delaktighet med både inflytande och ansvar. I kooperativets styrelse bör kooperatörerna vara i majoritet. I sociala arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat syftet att utveckla och göra bruk för var och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagets angelägenheter. Corporate Social Responsibility, CSR eller social hållbarhet Corporate Social Responsibility (CSR) avser företagens frivilliga insatser för att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet. Det finns många namn för att beskriva samma sak. Ibland benämns CSR även som företagens samhällsansvar. Enligt EU-kommissionen innebär begreppet ett koncept där företag integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna. Definition av socialt ansvarstagande enligt ISO 26 000: Socialt ansvarstagande innebär ett transparent och etiskt uppförande som bidrar till hållbar utveckling, som följer tillämplig lag och är förenligt med internationella uppförandenormer. Det innebär också att socialt ansvarstagande är integrerat i hela organisationen, att det praktiseras i organisationens relationer och att organisationen tar hänsyn till intressenternas intressen. Socialt ansvarstagande handlar om den potentiella och faktiska påverkan en organisations beslut och aktiviteter har, och därför utgör organisationens dagliga verksamhet det viktigaste området att hantera. Socialt ansvarstagande bör vara en integrerad del av den övergripande strategin, där ansvarsområden och ansvarighet är fördelade på alla lämpliga nivåer i organisationen. CSR-aktiviteter kännetecknas av att de sträcker sig utanför det ansvar som företag är skyldiga enligt lag. De kan exempelvis omfatta följande: Att kräva att leverantörer respekterar mänskliga och fackliga rättigheter. Samarbete med leverantörer för att förbättra sociala och miljömässiga förhållanden. Att systematiskt förbättra miljö- och klimatarbete. Att arbeta för att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållanden för de anställda. Att utveckla nya produkter eller tjänster utifrån en social eller miljömässig dimension. CSR blir allt viktigare i företagens vardag, då företag världen över arbetar tvärs över landgränserna. 11

Sociala företag - något att räkna med Under de senaste 15 åren har antalet arbetsintegrerande sociala företag stadigt ökat i Sverige. 1997 fanns cirka 35 företag, 2010 cirka 150 företag och 2014 närmare 350 företag. De sysselsätter när denna kartläggning görs cirka 10 000 personer, varav ungefär en tredjedel är anställda. I Östergötland finns det 33 företag som tillsammans sysselsätter drygt 830 personer varav drygt 430 är anställda i företagen. Tillsammans spänner de över nästan 120 olika verksamhetsområden. De flesta sociala företag tar emot personer från arbetsförmedlingen i arbetsträning och utgör, förutom arbete och sysselsättning, också en möjlig väg med rehabilitering/habilitering till arbete och hälsa. Ytterligare effekter så som nya sociala mönster, där exempelvis föräldrar som får jobb blir förebilder för kommande generationer finns också. Integrationen skapar förståelse för det samhälle vi lever i vilket bidrar till att individen blir mer benägen att vilja påverka. I Östra Östergötlands Samordningsförbunds geografiska avgränsning finns idag minst 13 företag med sammanlagt 54 verksamheter. 147 personer är anställda och ca 400 personer i sysselsättning/arbetsträning. På www.sofisam.se finns mer information och kunskap om arbetsintegrerande socialt företagande. Där kan arbetsintegrerande sociala företag registrera sig. Informationen riktar sig till myndigheter och arbetsintegrerande sociala företag. SKL:s roll För Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det viktigt att alla människors arbetsförmåga tas till vara. SKL har en roll i att på olika sätt stödja det växande intresset i många kommuner för arbetsintegrerande sociala företag. Kommunerna kan både vilja stimulera bildandet av nya företag och omvandla existerande kommunala arbetsverksamheter till fristående företag. SKL har till uppgift att bistå med information, kunskap och kontakter. Inom SKL drivs ett nätverk bestående av personer inom offentlig sektor som på olika sätt arbetar strategiskt med utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande. Där finns representanter från samordningsförbund och kommuner men också från regioner. Genom nätverket sker omvärldsbevakning, goda exempel sprids och erfarenheter utbyts. Det är dessutom ett forum för dialog och frågor och förslag kan föras vidare till politiken eller andra berörda parter. Mer information finns på www.skl.se. 12

Strategens roll och uppgift Utvecklingsstöd till sociala företag Huvuduppgiften för funktionen som strateg är att sprida kunskap om sociala företag och stimulera tillväxten av arbetsintegrerande sociala företag till personer som har svårigheter att få plats på den ordinarie arbetsmarknaden. Funktionen är placerad vid näringslivskontoret i Norrköpings kommun men riktar sig även till Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. I uppdraget ingår att: vara sakkunnig, drivkraft och stödresurs till kommunerna i frågor som rör möjligheter till skapande av arbetsintegrerande sociala företag och nyttjande av sociala kriterier vid upphandlingar samt i frågor som rör grundstruktur i kommunerna avseende policys och riktlinjer ansvara för information och marknadsföring om arbetsintegrerande sociala företag både inom och utom kommunerna bygga upp en stödstruktur och kontaktnät med berörda myndigheter, organisationer och näringsliv vara stödresurs och driva frågan om socialt ansvarstagande mot näringslivet stödja och lotsa de personer samt föreningar/organisationer som är intresserade att starta arbetsintegrerande sociala företag. Verksamheten hålls ihop av verksamhetsledaren från Samordningsförbundet Östra samt en styrgrupp bestående av representanter från de tre kommunerna. 13

Hur har man gått tillväga? Strategen som sakkunnig, drivkraft och stödresurs Placeringen av tjänsten som ska stödja utvecklingen av sociala företag har lagts på näringslivskontoret i Norrköpings kommun. Även i Valdemarsviks och Söderköpings kommuner var frågan från start näringslivsinriktad men på grund av personalförändringar blev det istället en arbetsmarknadsfråga. Frågan har efterhand kommit att bli gemensam för både arbetsmarknad och näringsliv. I Söderköping var intentionen från start att arbetet med sociala företag och sociala kriterier i upphandling skulle vara en fråga för både arbetsmarknads - och näringslivskontoren men i praktiken kom frågorna att hanteras inom arbetsmarknadsområdet. Samverkan mellan näringslivssamordnare och arbetsmarknadschefen är dock betydelsefull. Näringslivskontoret ansvarar direkt mot kommunstyrelsen och därmed ger placeringen tillträde till kommunens olika förvaltningar liksom till de politiskt tillsatta nämnderna. För att stödja det sociala företagandet på kommunal nivå är det också viktigt med det politiska ställningstagandet i frågan. Genom att i de styrande dokumenten visa att kommunen tar sociala företag på allvar så går det att göra handlingsplaner för hur kommunen kan och vill stödja processen till nya sociala företag samt som stöd till de som redan finns och deras utveckling. 14

Policys och riktlinjer Policys och inriktningsdokument har stor betydelse. Syftet med att ha en policy är att visa på fördelarna med sociala företag och deras möjligheter att påverka och utvidga arbetsmarknaden genom att de som står längst från arbetsmarknaden kan öka sin egenförsörjning, förbättrad hälsa och minska sitt bidragsberoende genom arbete och sysselsättning. En policy kan också tydliggöra kommunens roll i relation till offentlig sektor i övrigt men även i relation till näringslivet. Det är oerhört viktigt att förhindra eventuella oklarheter när det gäller näringslivets tolkning av otillbörlig konkurrens, som sociala företag ofta anklagas för. Policyn gör det möjligt för respektive förvaltning och verksamhet att se sin roll i arbetet med sociala företag och individer som kan omfattas av dessa. Riktlinjerna i policyn ska även möjliggöra för de olika verksamheterna att koordinera det egna arbetet och ta fram egna handlingsplaner för arbetet att främja sociala företag. För kommunen finns följande motiv till att ha en policy i syfte att främja sociala företag: främja arbete och sysselsättning för människor som står långt ifrån dagens arbetsmarknad stärka och utveckla människors egenmakt, självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen och minska bidragsberoendet stärka kommunens arbete med integration och bostadsförsörjning, som syftar till att minska och förhindra människors utanförskap i vårt samhälle. Norrköpings kommun har i de styrande dokumenten (måldokument och inriktningsdokument) skrivit att socialt företagande ska vara en del av kommunens näringslivsstrategi för att arbete för alla ska kunna tillgodoses. Kommunens övergripande måldokument 2015-2018, del av dokumentet: Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag. Måluppfyllelse: bl. a Antalet nystartade sociala företag har ökat varje år. Minst 300 företag har besökts av näringslivskontoret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete. Inriktningsdokument näringslivskontoret: En arbetsmarknad för alla. På riktigt. Med höjd utbildningsnivå följer ökade möjligheter till jobb och framför allt jobb med bra villkor. Samtidigt får inte tröskeln till arbetsmarknaden vara så hög att den blir oöverkomlig för vissa. Därför är det viktigt se socialt företagande som en del av näringslivspolitiken. Bättre upphandlingar Att upphandlingsregler följs är avgörande för att få schyssta villkor för företagen som vill delta i dessa upphandlingar. Upphandlingarna bör i största möjliga mån utformas så att mindre företag har möjlighet att delta. 15

I Söderköpings och Valdemarsviks kommuner fanns inga skrivelser alls om vare sig inriktning eller policys för hur stöd kan vara till sociala företag och vilken viljeinriktning dessa frågor har. Efter information hos nämnderna gjordes ett förslag till policy och till inriktningsdokument. I samarbete med respektive kommuns kontaktperson diskuterades och arbetades förslag till underlag fram. Dessa förslag är nu upp till kommunerna att hantera. Informationsinsatser En stor del av arbetet har handlat om att sprida kunskap om socialt företagande och informera om strategens funktion inom de kommunala förvaltningarna och nämnderna, men även ut till de organisationer och aktörer som finns runt omkring - det civila samhället inte minst. Inom det offentliga syftar informationen till att via ledningsfunktionerna inom kommunen sprida att det finns en resurs att tillgå i frågor som kan beröra och tangera olika sakfrågor kring socialt företagande. Till övriga, utanför, syftar informationen till att skapa kännedom om att det finns stöd att tillgå. Under 2013-2014 planerades och genomfördes besök i de olika nämnderna inom kommunerna samt hos verksamhetskontoren med dess ledningsgrupper. Målet med informationen var att sprida kunskap om strategens roll och funktion för att personal inom kommunen ska veta vem de ska ta hjälp av och hänvisa till. Det kan röra sig om frågor kring upphandlingar, människor som vill starta ett socialt företag eller i möten med de sociala företagen. Dels som leverantörer eller där de sociala företagen är arbetsplatser för de som har behov av stöd till arbete. Information och kunskap ut till många olika grupperingar och på flera nivåer ger mer förståelse för socialt företagande som alternativ och företeelse på arbetsmarknaden. Upphandling med sociala krav Upphandling är ett styrmedel för att stödja processen med stöd till små och medelstora företag, inkluderat sociala företag. Kraven kan ställas på olika sätt och det är viktigt att ställa krav med relevans till uppdraget. Det måste också vara i proportion till storleken på uppdraget och omfattas av likabehandlingsprincipen. Förutsättningarna ligger i ILO:s åtta kärnkonventioner. Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO:s konventioner om rätten till arbete innebär: främjande av möjligheter till anställning främjande av anständigt arbete främjande av överensstämmande med sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter att stödja social integration och främja den sociala ekonomins organisationer främjande av tillgänglighet och design för alla att främja små och medelstora företag att ta hänsyn till frågor som har med etisk handel att göra 16

att sträva efter högre grad av frivilligt åtagande när det gäller företagens sociala ansvar (CSR) att bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Exempel på hur sociala krav kan ställas: anställer eller anordna utbildning för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden främjar mångfald i fråga om kön, ålder, funktionsnedsättning och etniskt ursprung tillgodoser tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning säkerställer att kommuninvånares synpunkter tas tillvara samt erbjuder praktik- eller lärlingsplatser upphandlingar ska utformas så att de underlättar för och uppmuntrar till fler anbudsgivare, bland annat små och medelstora företag och sociala företag. Utredningsuppdrag Upphandlingsfrågorna fick en central roll och sågs i Norrköping som den viktigare strukturförändrande frågan att komma vidare med. Trots nya riktlinjer som tydligt anger den politiska viljan har det inte hänt så mycket efter att de nya riktlinjerna införts 2012. Brist på kunskap och erfarenhet samt rädsla för att använda sociala krav blev tydligt då förvaltningarnas inköpare och Upphandlingscenter inte visste hur de ska tolka riktlinjerna, eftersom det är ett komplext område. Frågan lyftes vid ett informationstillfälle till kommunstyrelsen, vilket ledde till en utredning om socialt hänsynstagande vid ombyggnation och renoveringar i bostadsområden. Gruppen innehöll representanter från olika delar av kommunen så som tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, arbetsmarknadskontoret, näringslivskontoret (strateg för sociala företag) samt Hyresbostäder. Utredningen pågick under perioden januari till juni- 2014. Syftet med utredningsuppdraget var att hitta strategier för att skapa fler arbetstillfällen. En tydlig inriktning för utredningen var att lägga förslag som kan bidra till att bryta utanförskap, genom att boende i ett socialt utsatt bostadsområde också får möjlighet att arbeta i området. De förslag och rekommenderade åtgärder som förts fram i utredningen när det gäller att utveckla socialt ansvarstagande kan sammanfattas under begreppen upphandling, information och samverkan. Utredningen förordade att åtgärder i första hand riktas mot verksamhetsområdena fastighetsskötsel samt drift och underhåll, av det skälet att det troligtvis är enklare att där nå framgång att rekrytera (då det är enklare utifrån arbetsuppgifter och kompetens), vilket gör att insatserna kan nå fler individer. I ett senare skede bör ombyggnationer och renoveringar omfattas. Rekryteringen ska ha ett fokus på personer som står till arbetsmarknadens förfogande, som finns i det området där renoveringar och ombyggnationer, alternativt fastighetsskötsel samt drift och underhåll, ska ske. Kompetens ska beaktas utifrån arbetsuppgifter och urvalet sker i samverkan med Arbetsförmedlingen samt lokala arbetsmarknadskontor. 17

Samverkan med externa parter Samverkan som berör utvecklingen av stödstrukturer i Östergötland, främst Norrköping, har skett mellan flera aktörer. De rådgivare som får stöd av det offentliga (Coompanion, Nyföretagarcentrum, Almi och Norrköping Science Park Startup) har varit inbjudna till träffar för att se vad som kan generera framtida insatser och hur vi kan hjälpas åt i de olika specifika riktningarna. Olika offentliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget har ingått i olika träffar där samverkan har varit målet. Stödstrukturer och kontaktnät En stödstruktur för arbetsintegrerande sociala företag är ett nätverk av organisationer, myndigheter och personer som alla bidrar till och underlättar för fler företag att starta och överleva. En väl fungerande stödstruktur består både av ett internt nätverk av företag samt ett externt nätverk av myndigheter och organisationer. Det interna nätverket kan betyda att flera kooperativ går samman i en paraplyorganisation/kooperativ som sköter/administrerar gemensamma tjänster. Det externa nätverket innebär ett nära samarbete med de myndigheter som deltagarna har kontakt med och får sin ersättning ifrån. Stödstrukturer kan bestå av ett antal olika konkreta funktioner. Exempel på vad de kan innehålla är: kontaktperson/lots/stödperson från kommunen som kan stödja utifrån ett utvecklingsperspektiv, till exempel en person på näringslivssidan upphandlingsstöd vid Lagen om Offentlig Upphandling (LoU), användandet av sociala krav vid upphandlingar samt anbudsskrivning samverkansstöd, vara den samlande kraften för nätverksträffar utbildningsstöd, vara en plattform för utbildning inom olika områden utvecklingsmedel, på olika sätt bidra till stöd vid start och/eller utveckling av affärsidéer. I Norrköping skulle exempelvis den sociala investeringsfonden kunna vara en väg, eller som i Göteborg där kommunen har gått med i Mikrofond Väst handledarstöd, vid start av sociala företag och som resurs vid behov support med plattformar, IT-stöd, länk samlingar, expertis samt evenemang externa stödfunktioner så som Coompanion, Mikrofonder, Nyföretagarcentrum, andra större sociala företag i regionen, IOP (idéburet offentligt partnerskap), uppdrag (köpa tjänster) och bidrag. En strategi för att stödja de befintliga sociala företagen i Östra Östergötland var att skapa nätverk i regionen. Erfarenheter runt om i Sverige visar att mötesplatser och forum med gemensamma frågor är av stor betydelse för utveckling. De flesta sociala företag sliter med samma frågeställningar och möter väldigt ofta samma svårigheter. Med stöd i form av nätverk växer ofta nya tankar och idéer fram som kan leda till fler företag och/eller fler affärsidéer som kan generera fler arbetstillfällen. 18

Väldigt många människor, enskilda eller tillsammans med andra, bär idéer där de kan göra en samhällelig insats. mobilisering kring arbetslösheten. Det övergripande målet för Portalens verksamhet var att öka graden av självförsörjning utifrån ett perspektiv där drömmar blir till verklighet. Samverkan är ett nyckelord för utveckling och behövs på alla fronter för att frågor som rör socialt företagande ska hitta lösningar, speciellt där det offentliga är involverat. Samordningsförbunden är viktiga, eftersom de innefattar de myndigheter som på olika rör individen. De har möjlighet att utifrån sina respektive organisationer stödja individers processer och vara påtryckare till förändring, även när det gäller socialt företagande. Inom det offentliga finns ofta ett stuprörstänk avseende frågor om ekonomi. Det gemensamma behovet inom en kommun att finna lösningar med försörjning, behandling eller stöd till arbete kan sträcka sig över flera förvaltningsområden. Vid samverkan med olika förvaltningar inom samma kommun samt externa parter är chansen större för lyckat resultat. Ofta är fler externa aktörer inom civilsamhället inkopplade när det kommer till ovanstående behov. Civilsamhället består här av behandlingsaktörer, föreningar eller sociala företag som erbjuder arbetsträning, sysselsättning eller arbete. Olika studieförbund och kyrkor som på olika sätt kan vara involverade i aktörernas behov av utveckling kan också ingå i civilsamhället. Allmännyttans bostadsbolag tar ofta ett ansvar för sociala frågor. Hyresbostäder AB i Norrköping har tagit flera initiativ till samverkan mellan olika parter, däribland Portalen i Hageby. Portalen är ett samverkansarbete mellan Hyresbostäder AB, Marieborgs Folkhögskola, ABF, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Norrköpings kommun vars utgångspunkt var att gemensamt få till stånd en samhällelig CSR och näringslivet Kopplingen mellan sociala företag och näringslivet är begränsad. De sociala företagen är underrepresenterade i de befintliga företagsforum som finns (till exempel Företagarna) och en del av arbetet har varit att försöka skapa intresse och förståelse för deras plats i näringslivet. Likaså att hitta kontaktytor inom det branschområde som det sociala företaget verkar. Tanken är att de sociala företagen ska bredda sina nätverk, hitta kopplingar och nya marknader. Näringslivet i stort är redo att ta ett större samhällsansvar och genom att knyta ihop de sociala företagen med övriga näringslivet blir det en väg att jobba med CSR. Stimulera till tillväxt med stödoch lotsfunktion Genom möten och träffar med individer och grupper som vill, är på väg att starta, har startat eller bara vill veta mer om sociala företag, finns stöd att få. Många personer bär idéer där de kan göra en samhällelig insats. För en del är det bara en idé som inte är möjlig att förverkliga, men de vill ändå veta mer eller bolla med någon som förstår deras tankegångar - det kan ju vara idéer som faktiskt kan putsas lite på eller passa ihop med någon annans idé. Strategen har agerat som en lots inom kommunens olika förvaltningsområden och varit företrädare för de sociala företagen vid behov. Likaså vid samverkan med och lots till olika intresseorganisationer och rådgivare, exempelvis Coompanion eller Nyföretagarcentrum. 19

Resultat: stöd till sociala företag Effekterna av att det har funnits en person som har kunskap inom området har lett till ett efterfrågat behov av bland annat studieförbund, arbetsmarknadsaktörer, enskilda personer med frågor samt föreningslivet som vill utveckla sina idéer. Det fanns ett större behov av att ha någon att vända sig till än vad som var förväntat. Även inom näringslivet har det funnits många frågor som handlar om hur man kan bidra med olika samhällsinsatser eller liknande - en dialog som lever i allra högsta grad. De större företagen inom näringslivet jobbar idag med hållbarhet, även inom det sociala området. Många har egen personal för dessa frågor men för de mindre och medelstora företagen som också vill ta ett större samhällsansvar finns ett behov av att få stöd i sin utveckling i dessa frågor. Strategens roll har inneburit att erbjuda tillgång till nätverk och kunskap samt att lotsa och föra samman olika aktörer med liknande idéer. Fler verksamheter och företag har sin utgångspunkt i samhällsförbättring men som inte ligger inom ramen för arbetsintegrerande sociala företag. Dessa företag är dock ofta samarbetspartners för de arbetsintegrerande sociala företagen. En viktig utgångspunkt är att också förstå just skillnaderna mellan att vara en samhällsaktör eller ett arbetsintegrerat företag. Arbetet som sakkunnig, drivkraft och stödresurs till kommunerna I Norrköpings kommun har det sedan projektets början funnits styrande dokument, vilket har varit en framgångsfaktor för att nå ut till kommunens alla förvaltningar och nämnder; Näringslivspolitiken ska genomsyra all kommunal verksamhet. Det betyder att samtliga nämnder och förvaltningar inom ramen för sina uppdrag ska sträva efter att aktivt bidra till goda förutsättningarna för utveckling och tillväxt i etablerade företag och att underlätta för företag att starta i eller flytta till Norrköping. I Söderköpings kommun har förslag om policys och inriktningsdokument lämnats till de kommunala tjänstemännen för vidare bearbetning inom den egna organisationen. I Valdemarsviks kommun landade förslagen om policys och riktlinjer samt inriktningsdokumenten hos politiken. Där tog det dock stopp på grund av personalförändringar och förändringar inom politiken. Följden blev att arbetsprocessen inom kommunen avstannade. I början av 2015 kunde dock arbetet återtas, ny muntlig information hölls för kommunstyrelsen om hur kommunen kan fortsätta sitt arbete med styrande dokument, och näringslivsrepresentanten blev inkopplad. Idag ligger frågan hos kommunchefen. Avtalsstöd I ett fall ställde strategen upp som biträde vid avtalsskrivning mellan kommun och ett socialt företag. Genom innesittande kunskap om det sociala företagandets förutsättningar fungerade strategen en brygga mellan kommunen och det sociala företaget, vilket ledde till fortsatt avtalsförhållande mellan kommun och leverantör, det vill säga det sociala företaget. Upphandling med sociala krav I januari 2014 fick kommunstyrelsens kansli i Norrköpings kommun ett uppdrag om utredning av att utveckla ett utökat socialt ansvar i samband med ombyggnationer och renoveringar. Utredningen pågick från januari fram till juni 2014 då ett förslag skickades till kommunstyrelsen. Förslaget antogs och gick vidare till kommunfullmäktige där det 20

klubbades igenom den 26 augusti 2014. Det beslutades att kommunstyrelsen ska leda utvecklingsarbetet med att sprida information och öka kunskapen om socialt ansvarstagande och sociala hänsyn hos företag, kommunala förvaltningar och bolag. Uppdraget har landat hos bland annat strategen att utveckla. Kommunstyrelsen har också som uppdrag att beskriva socialt ansvarstagande och sociala hänsyn i ekonomiska termer samt initiera en studie, alternativt uppföljning, av utredningsuppdraget. Det uppdraget ligger hos ekonomi- styrningskontoret och bedrivs med stöd av strategen. Kommunalförbundet Fjärde storstadsregionen (Upphandlingscenter) gavs ett förstärkt uppdrag att utveckla sociala hänsyn vid upphandlingar. Uppdraget ska ske i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag samt eventuella externa parter, som Arbetsförmedlingen. En målsättning för kommunen och dess bolag är att krav på sociala hänsyn ska ställas i 50 procent av alla tjänsteupphandlingar år 2020. Kraven med sociala hänsyn har börjat ställas, till en början lite försiktigt men det har utökats. I arbetet med upphandlingsfrågorna har strategen jobbat med information internt inom kommunen, för att riktlinjerna ska användas, samt varit drivande gentemot Upphandlingscenter. Det har funnits stor okunskap om riktlinjernas innehåll och osäkerhet kring hur de ska användas och tolkas. Efter utredningsuppdraget från kommunstyrelsen i Norrköping, där strategen medverkade, har arbetet konkretiserats till större informationsinsatser i samverkan med Upphandlingscenter och beställare inom kommunen. Strategens roll är bland annat att vara sakkunnig. Ett konkret samarbete mellan näringslivskontoret, strategen och Upphandlingscenter påbörjades under 2014. En lista över kommande upphandlingar fastställdes, för att sedan göra gemensamma informationsinsatser till beställarna i kommunens olika förvaltningar, för att lägga ett större tryck på kraven med sociala hänsyn. Praktiskt stöd och information erbjuds i direkt koppling till aktuella upphandlingar för att skapa vana och kunskap inom kommunen. Bland annat har information gått till den centrala inköpsgruppen inom kommunen. I det fortsatta arbetet har fem upphandlingar genomförts, dels på tekniska kontoret för drift och skötsel av Gata-park, samt genom kultur- och fritidsförvaltningen för drift av Himmelstalunds camping. Det har också ställts krav med sociala hänsyn för drift och utveckling av Sörsjöns fritidsområde. Under våren 2015 samarbetade strategen med kommunens städcontroller samt Upphandlingscenter kring en städupphandling där sociala krav har lagts in. 70 % av alla utförare som leverantören ska anställa för uppdraget ska stå långt från arbetsmarknaden. Även inom kommunens transporter pågår förberedelser för upphandling där krav på sociala hänsyn ska ställas. Som ett resultat av upphandlingarna har en person under projekttiden fått en anställning i driftsupphandlingen av Gata-park. Sörsjöns friluftsområde och Himmelstalunds camping hade två säsongsarbetare eller skolungdomar per respektive verksamhet som krav. I Sörsjön var det två personer i bolaget för driften av campingen. 21

Innan de kom igång ordentligt för säsongen delade dessa två på sig och den som slutade var den som hade kontakten med Arbetsförmedlingen. Resultatet blev till slut en skolungdom som jobbade deltid (50 %) och att en ungdom, som varit arbetslös i två år, fick arbeta heltid. Under säsongen ökade behovet och det anställdes ytterligare två personer till reception och städ. Insatsen vid Himmelstalunds camping har lett till fyra personers anställning (tre årsarbeten). Tre av dessa fyra personer anställdes med ett lönestöd från Arbetsförmedlingen, två på halvtid och en på heltid. Den fjärde personen anställdes som ansvarig och ordinarie på heltid. I städupphandlingen är inte avtalet påskrivet än och resultatet ser vi först år 2016, då avtalet träder i kraft 1 januari 2016. Till följd av de skarpare kraven ser vi ett behov av att stödja den/de leverantörer som vinner uppdraget, vilket har lett till ett nytt gemensamt arbete mellan Upphandlingscenter, kommunens arbetsmarknadskontor, näringslivskontor samt Arbetsförmedlingen. Det innebär att vi har skapat en arbetsgrupp för att jobba med frågorna: Hur kan vi stödja leverantören så kravet kan bli uppfyllt genom processen? Vad är rimligt till uppdraget? Städupphandlingen har lett till att Norrköpings kommun tillsammans med Upphandlingscenter ska ha en informationsdag för leverantörer hösten 2015, där kommunens mål och syfte med sociala krav presenteras. Det är också ett sätt att söka dialog med leverantörer för att hitta en konkret arbetsmodell för hur rekryteringen kan bli så bra som möjligt. Vi behöver också inom kommunen ha en dialog om kraven, så att de blir rimliga i förhållande till uppdraget. Upphandlingscenter har också jobbat fram en ny mall där krav om sociala hänsyn finns med, på samma sätt som gäller för miljökrav. Skrivningen till höger kommer från städupphandling som lades ut i juni 2015. I Söderköping gjordes en upphandling där ansvarig utformade en egen modell, för att testa att ställa sociala krav vid upphandlingen. Resultatet blev att en leverantör anställde tre personer som stod långt från arbetsmarknaden. 22

SÄRSKILT KONTRAKTSVILLKOR Norrköping kommuns mål är att Upphandlingar med social hänsyn ska öka. Det innebär att främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden. De prioriterade grupperna är ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättningar. Syftet med insatserna är att ge personer möjligheter att närma sig arbetsmarknaden och bli självförsörjande genom arbete samt att främja den sociala integrationen. Förhoppningen är att det även ska bli en attraktiv väg för stadens leverantörer att hitta arbetskraft. Entreprenören ska, vid varje tidpunkt under den pågående avtalsperioden, antingen genom egen anställd personal, via underleverantör eller genom anställning i arbetsintegrerade socialt företag, ha minst 70 % av utförande personal från de prioriterade grupperna. Vidare ska denna personal minst ha en allmän visstidsanställning (AVA) i högst 720 dagar eller den maximala tid som centrala kollektivavtal stadgar. Anställningarna ska omfatta en anställning på 100 % av individens förmåga, till exempel 50 % arbetsförmåga och 50 % sjukersättning. Resultat i siffror för hela perioden december 2012 till juni 2015: Upphandlingar med specifika sociala hänsyn/krav Antal upphandlingar 5 Anställda 5 Säsongsanställda 7 Varav skolungdom 2 Nätverk - Nationellt: 8 träffar, ca 60 kommuner - Regionalt: 8 träffar, 15 företag 214, deltagare 23

Rollen Strateg Bilden beskriver projektets organisatoriska resultat, med de olika roller och funktioner som växt fram utifrån uppdraget tillsammans med efterfrågan på tjänsten samt den samverkan som byggts upp. Lotsfunktion Strateg socialt företagande Rollen strateg har formats utifrån uppdraget med behov av kunskapsspridning, nätverksbyggande och hållbara strukturella strategier för att kunna möjliggöra tillväxt av sociala företag inom Samordningsförbundet Östras upptagningsområde. Målgrupp för strategen är internt mot offentlig verksamhet och externt mot övriga aktörer i samhället. Lots inför affärsrådgivning För att stödja tillväxten av fler sociala företag är det mycket viktigt att fånga in goda affärsidéer och lotsa dessa vidare så att så många som möjligt omvandlas till företag. Rollen som kommunikativ brygga har också visat sig vara av värde, då avståndet mellan de offentliga och de sociala företagen kan vara långt vad gäller kunskap och förståelse för varandras uppdrag och språkbruk. Under projektperioden har 82 företagsbesök genomförts. Lotsfunktion och stöd till individer samt grupper har under uppdragsperioden fram till juni 2015 uppgått till 104 möten. Se tabell till höger. Information/kunskapsbärare Nämnder, förvaltningar Upphandling, LoU Politiken, strategiska dokument och policys Stöd till kommunala verksamheter INTERNT EXTERNT Lots B R Y G G A Strateg socialt företagande Finansiering, resurser Östsam Östgötamodellen Omvärldsbevakning, nätverk, SKL Nätverk sociala företag Samverkan offentliga aktörer Näringslivet, företagare Övriga samarbetspartners, ex Hyresbostäder, IOGT Sociala entreprenörer Föreningar Universitet Upphandlingscentrum Rådgivare: Coompanion, Nyföretagarcentrum, Almi 24

Projektresultat i siffror till och med juni 2015 Aktivitet 2013 2014 2015 Totalt Företagsbesök/möten 10 48 24 82 Samverkansmöten offentliga 65 43 17 125 Samverkansmöten externa 26 36 24 86 Nätverksträffar regionala 0 6 3 9 Nätverksträffar nationella 3 3 1 7 Informationsinsatser internt 18 25 8 51 Informationsinsatser extern 0 31 18 49 Stöd till individ/grupp 19 55 30 104 Total antal aktiviteter 513 I december 2013 invigdes ett socialt företag i Valdemarsvik och under våren 2014 hände det som ingen vill ska hända, verksamheten fick läggas ner. Det samarbete som de två parterna (en entreprenör och ett redan befintligt socialt företag) diskuterade och satsade på höll tyvärr inte, då förväntningarna inte stämde med verkligheten. Trots lång introduktion och diskussion mellan parterna uppstod missförstånd kring vad som kan förväntas av den andre. Parterna valde att dela på sig och i och med det försvann också förutsättningarna för att driva det vidare. Det blev också svårigheter i dialogen med Arbetsförmedlingen vilket avgjorde ett definitivt avslut. I Söderköping har det funnits tre personer som haft en företagsidé men som har haft behov av stöd för start för att ha någonstans att vara på samt lära sig mer om socialt företagande. Ett sätt att ge möjlighet till den utvecklingen var att koppla ihop de tre personerna med ett befintligt socialt företag. Möjligheternas Hus utvecklades och satsade på fler arbetsområden för att göra plats för fler. Bland annat har de anställt personer som handledare, med kompetens inom bland annat design inom textil, snickeri och tryckeri. Möjligheternas hus invigde i december 2014 en butik där de lättare kan synliggöra sin produktion inom textilarbetet samt att deras ITpersonal blir mer lättillgängliga. De har en lokal för större snickeriarbeten för att också kunna utveckla den verksamheten, samt en önskan om att kunna utöka verksamheten med bageri och kafé. Möjligheternas Hus tog sig an de tre personerna och två av dem fick anställning i verksamheten. En av dem flyttades över i sin sysselsättningsfas från Arbetsförmedlingen. I Norrköping har stöd och rådgivning till ett socialt företag bland annat handlat om att 25

skapa tillit till deras verksamhet som ett socialt företag, eftersom deras bolagsform gett dem svårigheter att få förtroende från kommunens sida. Deras bolagsform anger dock att de är ett arbetsintegrerande socialt företag som återinvesterar i företagets verksamhet samt i de anställda för utveckling. Till stor del har företaget haft förväntningar som inte infriats när kommunen inte köper tjänster i form av arbetsträning/rehabilitering av externa parter utan har tillgång till platser utan kostnad. Strategen har i detta fall bidragit till att få de båda parterna att förstå varandras behov och vilja. Information och marknadsföring av socialt företagande Genom strategen, vars uppdrag är att svara på frågor som rör socialt företagande, skapas en kontaktyta mellan kommunen, näringslivet och de sociala företagen. Funktionen är en del av stödstrukturen samtidigt som den lotsar vidare till andra parter. Funktionen står för kunskap och kontakter in mot kommunen och ut mot övriga samhället. Vid besöken i kommunernas nämnder har upphandling kommit i fokus då sociala företag kan vara utförare av tjänster. Det är en viktig fråga, speciellt för de förvaltningar och nämnder där innehållet är av en hårdare karaktär, till exempel Stadsplaneringsnämnden/ kontoret och Tekniska nämnden/kontoret. Sociala företag ses som en mjuk fråga då syftet är att människor ska komma in i arbetslivet. Oro har funnits att genom upphandling ställa krav som inte känns relevanta för den speciella upphandlingen och hur konkurrenssituationen ska uppfattas hos leverantörer. Det blev en fråga att ta vidare till Upphandlingscenter för att öka samt bredda kunskapen kring sociala hänsyn. I Norrköping har även information gått ut till verksamheter gruppvis inom arbetsmarknadsförvaltningen. I Söderköping och i Valdemarsvik har det skett via direktkontakt med handläggare. Information och kontakt knöts även med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kontaktpersoner utsågs i respektive organisation med syfte att vara sakkunnig med stöd av kommunstrategen. Ett flertal informationsinsatser inom Arbetsförmedlingen har också skett, dels i personalens egna forum samt i specifika enheters forum. Under projektets tid har information om socialt företagande gått ut till flera föreningar och organisationer, bland annat HSO (Handikapporganisationens Samordningsförbund), Internationella föreningen och Mötesplats civila samhället. Det har kommit förfrågningar efter att någon eller några ur olika organisationer har förstått eller hört om att funktionen finns. En del har sett på Norrköping kommuns hemsida när de sökt efter information och stöd. Oftast vill de ha generell information om vad socialt företagande är men också om hur de kan gå vidare om de har idéer de vill förverkliga. Flera vill ha stöd och hjälp med nätverk. Informationsinsatser har även riktats till olika arbetsmarknadsaktörer såsom Eductus, Jobbverket, Arbetsfabriken med flera, som velat ha information till deltagare i deras verksamheter. Bildningsförbunden i Östergötland har fått information i samverkan mellan strateg och Regionförbundet Östergötland efter avslutat projekt En Östgötamodell. Några enskilda studieförbund har fått mer djupgående information efter önskemål. Vid de tillfällena har även information varit med deras deltagare i verksamheten. 26