Januari 2007 Antaget av kommunfullmäktige 2007-03-29, 34 Gäller fr o m 2007-04-01 Allmänna riktlinjer för att möta hot och våld i verksamheterna inom Värnamo kommun 1 Allmänna riktlinjer för att möta hot och våld 1.1 Exempel på former av hot och våld Exempel på olika former av hot och våld som kan förekomma i kommunala verksamheter är följande: Bombhot mot verksamhetens kontors- eller arbetslokaler Sabotagehot mot verksamhet, lokaler, förtroendevaldas eller personals fordon eller bostäder Telefonhot och telefonterror Misshandelshot eller utförd misshandel i syfte att skrämma eller skada Utpressningshot, t ex hot mot familjemedlemmar i hämnd- eller skrämselsyfte Utpressningshot i syfte att få som man vill i något ärende Tydliga eller förtäckta verbala hot Sexuella trakasserier Främlingsfientliga/rasistiska trakasserier mot förtroendevalda och anställda med utländsk bakgrund Mobbningliknande angrepp Okontrollerbara verbala eller fysiska angrepp Angrepp på t ex vårdpersonal i syfte att få tag på medicin/droger m m 1.2 Mest utsatta kategorier De i kommunens verksamheter, som kan bedömas mest utsatta för hot och/eller våld är när det gäller: Förtroendevalda Ledande förtroendevalda (t ex ordförande och vice ordförande) i omsorgsnämnden, medborgarnämnden, miljö-och stadsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Sid 1 (8)
Även ledande politiker i kommunstyrelse och kommunfullmäktige kan drabbas, t ex i samband med starkt kontroversiella samhällsbyggnadsplaner eller omfattande budgetnedskärningar Men även någon enskild vanlig ledamot eller ersättare kan löpa risk att bli utsatt om de av något skäl förknippas med ett beslut/förslag till beslut som allvarligt går någon emot. Anställda Socialtjänstpersonal, vård- och omsorgspersonal, lärare och annan skolpersonal, barnomsorgspersonal, överförmyndarfunktionen, personal vid ekonomifunktionerna receptions- och televäxelpersonal samt tjänstemän som arbetar nära ledande politiker. 1.3 Anledningar till aggressivt och hotfullt beteende Olika personer har skilda skäl för aggressivt och hotfullt beteende. Här ges exempel på några av de vanligaste skälen: Negativa beslut/åtgärder, d v s den berörda personen anser att beslut/åtgärder drabbar negativt Förorättad/kränkt på grund av kränkande behandling eller upplevd kränkande behandling Svår personlig situation som man skuldbelägger andra för Desperat/inlåst livssituation Häftigt svårstyrt humör Aggressivt/hotfullt uppträdande som normalt sätt att ha med samhällsföreträdare och andra människor att göra Psykisk sjukdom, grav senilitet och dylikt 1.4 Hur möter man aggressiva och hotfulla personer? Det är viktigt att man på ett bra sätt försöker möta personer som uppträder aggressivt och hotfullt för att försöka lugna ner dem eller för att undvika att de uppträder aggressivt och hotfullt. Här är några råd om hur man kan göra: Inse att en del svårt utsatta människor ibland kan uppträda irrationellt om de känner vanmakt och känner sig vara i underläge. Särskilt gäller detta svårt psykiskt sjuka/gravt senila människor. De uppträder inte avsiktligt och medvetet på ett aggressivt och hotfullt sätt. Sådant uppträdande/ beteende hör för dem till sjukdomsbilden. Visa respekt, hänsyn och förståelse - även en besvärlig problemmänniska är en medmänniska som har rätt att bemötas på ett riktigt sätt. Klargör dock samtidigt att ni också har rätt att bemötas på samma sätt - ni utför ett uppdrag/ett arbete som rätt mycket styrs av lagar och andra regelverk och som ofta kan vara svårt. Det är inte av illvilja som ni beslutar/vidtar åtgärder som ni måste göra. Sid 2 (8)
Markera vid behov att det förhållandet att ni arbetar i en serviceorganisation/ serviceverksamhet betyder inte att ni måste acceptera vad som helst ifråga om uppträdande och beteende. 1.5 Förskjut fokus från den enskilde till kollektivet En allmänt viktig åtgärd är att på olika vägar - t ex genom den allmänna informationen till invånare om kommunens nämnder och verksamheter, samtal och överläggningar med enskilda och grupper - försöka förskjuta fokus från den enskilde till kollektivet när det gäller negativa beslut som kan väcka aggressiva och hotfulla reaktioner. Det handlar om att klargöra att en enskild förtroendevald eller anställd fattar beslut/vidtar åtgärder utifrån gällande lagar och kommunens interna regelverk. Dessutom fattar politiker beslut utifrån partiideologi, partiprogram och lokala politiska överenskommelser och handlingsprogram. Det är därför nödvändigt, för att minska risken för att den enskilde får klä skott för negativa/obehagliga beslut och åtgärder, att klargöra för de missnöjda att vederbörande nämnd eller förvaltningsledning lojalt står för de beslut som fattats/åtgärder och som vidtagits även av den enskilde inom ramen för sitt uppdrag/sina arbetsuppgifter. 1.6 Lära sig leva med risken Trots alla möjliga, lämpliga och rimliga åtgärder, som kommunen i sin roll som uppdragsgivare och arbetsgivare kan vidta för skydd och säkerhet mot hot och våld i arbetet, så kan inte sådana risker helt undanröjas. Det innebär att man, både som förtroendevald och anställd, måste försöka lära sig att leva med risken utan att för den skull fara illa, känna rädsla och oro varje dag när man skall till sitt uppdrag/arbete. Det gäller att hitta ett sätt att vara väl medveten om risken men ändå inte ständigt oroa sig för att det skall hända något. Man kan jämföra med vissa andra uppdrag/yrken i vårt samhälle vilka är förknippade med risker för att råka illa ut: En byggnadsarbetare kan när som helst ramla ner från en byggnadsställning och skada sig svårt eller omkomma; en bussförare eller lokförare kan när som helst råka ut för en allvarlig trafikolycka; en brandman kan falla ner från ett höjdfordon eller skadas vid rökdykning; en polis kan när som helst råka ut för misshandel eller beskjutning; en banktjänsteman eller butiksanställd kan bli utsatt för rån med risk att komma till skada. Detta är några exempel på yrken i vilka den enskilde yrkesutövaren måste försöka lära sig leva med risken. Sid 3 (8)
1.7 Kommunens skydds- och säkerhetsåtgärder Kommunen som uppdragsgivare till de förtroendevalda och arbetsgivare för de anställda skall vidta följande skydds-/säkerhetsåtgärder. Åtgärderna skall dels syfta till att minska utsattheten för hot och våld i arbetet, dels syfta till att ge stöd och hjälp till dem som utsatts för hot och våld. Hot och våld skall alltid anmälas till arbetsgivaren och bör som huvudregel polisanmälas Hot och våld är allvarliga brott. Både därför att sådant agerande är ett allvarligt brott och för att utåt markera att hot och våld mot kommunens förtroendevalda och anställda inte accepteras bör polisanmälan alltid göras. För incidenter med sjuka och dementa personer torde särskilda bedömningsgrunder tillämpas. När det är aktuellt att polisanmälan skall lämnas in är det inte ovanligt att den drabbade inte själv vill göra det utan att någon annan, t ex en chef eller kommunens säkerhetsansvarige, skall göra det. Det är ofta rädsla för att bli utsatt för repressalier som ligger bakom att personen själv inte vill stå för anmälan. Emellertid är det så rent formellt att det i princip alltid är en drabbad som skall göra anmälan, d v s den s k målsäganden. Denna princip gäller oavsett vad en polisanmälan handlar om, d v s vilket slags brott det rör sig om. Men polisen accepterar, när oro finns för repressalier, att t ex en chef eller en säkerhetsansvarig gör anmälan i egenskap av arbetsgivarföreträdare. Polisen brukar dock framhålla att den drabbade skall vara medveten om att den hotande personen (förövaren) i allmänhet inte har några svårigheter att förstå vem som ytterst ligger bakom att han/hon har blivit polisanmäld och blir kallad till förhör. Det är alltså inte säkert att man kan undgå att bli utsatt för repressalier därför att någon annan gjort polisanmälan. Utbildning/information i hantering av aggressivitet och hot Utbildningen/informationen skall ge kunskap om varför människor kan uppträda aggressivt och hotfullt, hur man kan försöka möta sådant uppträdande och beteende för att i bästa fall undvika att sådana situationer uppstår, hur man fysiskt kan skydda sig om man blir direkt angripen (självförsvar). Utbildning/diskussioner om det egna beteendet Utbildning/diskussioner i den förtroendemannagrupp man tillhör (t ex aktuell nämnd/styrelse) respektive i den personalgrupp man som anställd ingår i. Denna utbildning/dessa diskussioner skall syfta till att ge kunskap om hur det egna uppträdandet och beteendet - även om det är omedvetet och oavsiktligt - kan provocera fram hot- och våldsituationer. I diskussionerna kan man hjälpa varandra att uppmärksamma i sammanhanget negativa uppträdanden och beteenden, som man själv inte är medveten om, men som kamrater/kolleger ser. Sid 4 (8)
Pedagogisk bearbetning av hot- och våldtendenser I verksamheter - t ex i skolan, inom vård- och omsorgsverksamhet och social gruppverksamhet - där man har att göra med personer som tenderar att uppträda/bete sig på ett aggressivt och hotfullt sätt kan man försöka att i enskilda och gruppsamtal/aktiviteter bearbeta dessa attityder och tendenser. Syftet skall vara att stävja och helst eliminera tendenser att hota sig fram till det man vill. Passerkontroll och larm Det är inte ovanligt att aggressiva/hotfulla personer uppträder olämpligt redan när de kommer till en reception eller annan mottagningsfunktion, d v s redan innan de har träffat den förtroendevalde eller anställde som egentligen är måltavlan för aggressiviteten/hotfullheten. Ibland händer motsvarande när de, efter att ha besökt en viss person och blivit upprörda eller missnöjda, skall passera ut via en reception eller liknande. För att åstadkomma en tillfredsställande trygghet för berörd personal bör en reception/mottagningsfunktion vara utrustad med överfallslarm. Man bör även ha ett system för passerkontroll, d v s att en aggressiv/hotfull person endast släpps in under betryggande former. Larmade besöksrum med flyktvägar Om lokaliteterna medger det bör man ordna ett eller ett par särskilda besöksrum i vilket/vilka man kan ta emot personer som man vet är aggressiva och hotfulla eller om vilka man kan förvänta att de kommer att uppträda så. Besöksrummet skall vara försett med överfallslarm och helst ha två in- och utgångar varav den ena kan fungera som flyktväg om situationen blir sådan att besöksmottagaren snabbt måste lämna rummet för att inte bli fysiskt angripen. Möblera eget rum så att det lätt går att komma ut Måste man alltid ta emot besök på eget tjänsterum, eller inte förväntar sig hotfullt uppträdande utan tar emot i det egna tjänsterummet även om det finns särskilt besöksrum, bör man möblera rummet på lämpligt sätt. Skrivbord och arbetsstol placeras längst in i rummet och besöksstolarna placeras närmast dörren. När man tar emot besöket sitter man själv på den besöksstol som står närmast intill dörren så att man snabbt kan ta sig ut om det skulle bli nödvändigt. Mobila larm/mobiltelefoner vid hembesök Personal inom t ex socialtjänst och vård/omsorg, som gör hembesök respektive arbetar inom hemtjänst i brukarnas bostäder, bör förses med mobila larm eller mobiltelefon med vilket/vilka de snabbt kan larma polis, bevakningsföretag och närmaste chef. Detta kan vara nödvändigt eftersom personal, som blir utsatt för aggressivitet och hot vid hembesök kan hindras att försöka använda bostadens telefon för att få hjälp. Sid 5 (8)
Jourcentral som man meddelar vart man åker En dygnet-runt-bemannad jourcentral kan inrättas, t ex genom en form av larmavtal med SOS-Alarm. Socialtjänstpersonal som skall göra hembesök eller vårdpersonal i hemtjänsten som skall besöka brukares bostäder, anmäler till jourcentralen vart och när de åker och ungefär när de räknar med att vara klara. Efter utfört besök/arbete meddelar de jourcentralen att de lämnat bostaden vid den ungefärliga tidpunkt de anmält. Om jourcentralen inte inom en viss tid efter anmäld klartid fått positiv rapport skall det finnas en rutin för att larma bevakningsföretag eller polis. Tillåt inte ensam att ta emot eller utföra besök Det bör inte vara tillåtet i verksamheten att en förtroendevald eller anställd ensam tar emot ett besök eller utför ett hembesök när man vet - eller på goda grunder kan förvänta - att den aktuella personen kommer att vara aggressiv och hotfull. Om det av sekretesskäl är så att man inte kan ha någon annan närvarande vid ett besök kan man vidtala en arbetskamrat/kollega att finnas till hands i något angränsande utrymme. Vid ett hembesök där medföljande arbetskamrat/kollega inte får lyssna till samtalet så får denne finnas till hands i ett angränsande rum. Debriefinggrupp/debriefingfunktion för bearbetning av hot- och våldupplevelser För den förtroendevalde eller anställde, som utsatts för hot och våld, finns ett behov av att bearbeta upplevelsen och reaktionerna. Beroende på omständigheterna kan det antingen vara i form av enskilda samtal med en enskild drabbad eller gruppsamtal med en grupp personer vilka gemensamt har utsatts för samma hot. För att göra detta möjligt bör det finnas en debriefinggrupp/debriefingfunktion i kommunen för bearbetning av hot- och våldupplevelser i arbetet. Värnamo kommun har en POSOM grupp med representanter från både landstinget, polisen, skolan och omsorgen. Dessa personer har god kompetens och erfarenhet av stöd- och bearbetningssamtal med människor som hamnat i krissituationer 2 Råd till förtroendevalda och anställda som blir eller kan bli utsatta för personhot Utöver de åtgärder som kommunen kan vidta i egenskap av uppdragsgivare och arbetsgivare kan den enskilde hotdrabbade förtroendevalde eller anställde själv vidta vissa åtgärder. Det handlar om sådant man som hotdrabbad kan göra under den period hotsituationen varar och som gäller vad man kalla en ökad uppmärksamhet kring sig själv i syfte att minska riskerna. Nedanstående råd kan t ex tryckas upp i en särskild folder som kan delas ut till enskilda förtroendevalda eller anställda vid behov. De råd som här ges avser vad vi kan kalla enkla förstahandsåtgärder. Är hotsituationen mycket allvarlig och mer komplex så finns det ytterligare åtgärder som kan vidtas. Sid 6 (8)
Vid en hotsituation: Tag alltid kontakt med kommunens säkerhetsansvarige för ett samtal om situationen och en diskussion om vilka åtgärder som kan vara aktuella. Vid behov sker ett samråd med polisen om åtgärder utöver de nedan angivna skulle kunna vara aktuella. Brev och andra postförsändelser Får ni brev/postförsändelser som är ovanligt tjocka, känns litet tyngre än vad de borde eller känns stela/hårda: Lägg dem åt sidan, försök inte öppna dem. Lås gärna in dem i något skyddat utrymme så länge. Tag omgående kontakt med säkerhetsansvarig för undersökning. Så länge man inte försöker öppna en postförsändelse som kan vara en brevbomb är den inte farlig; den skall nämligen tåla posthanteringen. Får Du hotelsebrev: Spara brev (och kuvert), polisanmäl samt kontakta säkerhetsansvarig för information. Motsvarande gäller om Du får sådant som e-post. Informera er registratorsfunktion om att vara uppmärksamma på den post som kommer hit och är avsedd för er. Paket, väskor eller andra föremål Ligger det ett paket, står/ligger en väska eller något annat liknande föremål (som kan innehålla något) oväntat i ert arbetsrum eller i bostaden så skall ni inte röra det eller flytta på det. Kontakta omgående polisen och informera även säkerhetsansvarig om ni inte kan klara ut bland omgivande personer att det tillhör någon av dem. Telefonhot Om någon ringer till er - på kontoret eller i bostaden - och framför hot: Försök att hålla samtalet igång så länge som möjligt och försök lyssna till rösten, sättet att uttrycka sig, event. bakgrundsljud etc. Anteckna allt som sagts och era intryck av personen. Tag omgående kontakt med polisen för anmälan samt med säkerhetsansvarig för information. Telefonförfrågningar/telefonförsäljare/dörrförsäljare Var uppmärksamma på telefonförsäljare som ringer och föreger att de säljer varor och tjänster. De begär ofta uppgifter om bostaden, familjen, levnadsvanor etc. för att få rätt bild av kunden. Det kan nämligen likaväl handla om att någon kartlägger sina mål. Motsvarande kan även gälla för dörrförsäljare som dyker upp. Om det aldrig tidigare kommit någon sådan men gör det i anslutning till att man utsatts för ett hot är det skäl att vara uppmärksam; det kan också handla om en kartläggningsaktion. Hemsidor och E-postmeddelanden Var medveten om faran av att lägga ut för mycket information och bilder på privata hemsidor. Denna information kan lätt användas av personer som önskar hota eller skada dig. Var också uppmärksam på att e-posttrafiken är lätt åtkomliga för dessa personer och att ett e-postmeddelande ska betrakats som lika säkert som ett vykort Sid 7 (8)
Uppmärksamhet kring bostaden och vägen till och från bostaden En del personer, som framför personhot, ägnar sig ibland åt att systematiskt kartlägga vanor och levnadsmönster. Var därför uppmärksamma på omgivningen och andra trafikanter och personer som ni möter eller passerar på er väg till och från bostaden. Oavsett om ni kör bil, åker tåg/buss eller går: kontrollera om det verkar som om någon följer efter er på ett sätt som verkar omotiverat. Variera under en tid framöver arbetstider samt tider och färdvägar när ni tar er till och från arbetsplatsen. Var även uppmärksamma på bilar som normalt inte brukar stå i närheten av bostaden eller arbetsplatsen eller personer som omotiverat tycks uppehålla sig i närheten. Uppmärksamhet vid barnens förskolor och skolor Om ni har barn i förskola eller skola kan det vara viktigt att också öka uppmärksamheten när barn skall lämnas och hämtas vid förskolan/skolan resp om barn på egen hand tar sig till och från skolan. Överväg, om det gäller ett skolbarn, att en tid följa till resp hämta barnet vid skolan. Informera personalen så att de också är extra uppmärksamma om det dyker upp personer kring förskolan/skolan som normalt inte brukar finnas där, som uppträder på ett onormalt sätt eller som visar ett påtagligt intresse för något visst barn, eller om det kommer någon okänd som uppger sig skall hämta ett visst barn. Använd garaget respektive öppna och väl synliga P-platser Har Du garage i anslutning till bostaden: Ställ alltid in bilen och lås garaget ordentligt. Undvik att ställa bilen utomhus vid bostaden annat än korta stunder. När Du parkerar vid Din arbetsplats eller någon annanstans: Välj en öppen, väl upplyst och väl synlig plats, gärna så nära som möjligt intill där det hela tiden passerar människor förbi. Var uppmärksam på att allt verkar normalt när Du skall använda bilen, d v s att ingen verkar ha rört bilen på något sätt. Om det ser ut som om någon rört bilen, försökt bryta sig in i den eller har gjort det; låt bilen vara och kontakta polisen. Uppmärksamhet vid resor, besök, konferenser m m När ni reser med tåg, eller buss: Var även då uppmärksam på omgivningen. Stå eller sitt alltid så att ingen kan komma fram till er bakifrån (dvs. stå eller sitt mot en vägg, en avbalkning eller liknande så att ni har ryggen skyddad). Stå en bra bit in på plattformar och hållplatser (dvs. inte nära plattforms- och trottoarkanter), med ryggen skyddad och så att ni har god uppsikt framåt och åt sidorna. Motsvarande gäller om ni befinner er i foajéer och restauranger ex vid konferenser. Placera er så att ni alltid kan se när någon människa är på väg emot er. Sid 8 (8)