Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder. Rapporten är en kombination av statistiska uppgifter och kvalitativ information som tar upp bakgrunden, hur undervisningen i främmande språk är organiserad, elevdeltagande, och språklärarnas grund- och fortbildning. Utöver att rapporten visar upp en dagsaktuell bild av situationen, mäter den också observationerna i flera tidsserier, vilket är till stor hjälp för att identifiera trender inom språkundervisningen de senaste åren såväl som de senaste decennierna. Rapportens 61 indikatorer kommer huvudsakligen från följande fyra källor: Eurydike, Eurostat, EU:s internationella språkstudie ESLC, och OECD:s internationella rapport PISA 2009. Genom att sammanställa uppgifterna från de fyra källorna ger Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 samlad information som kan användas för att förbättra kvalitén och effektiviteten på språkinlärningen i Europa. Att förbättra språkinlärningen är inte bara ett av de viktigaste målen för det strategiska ramverket för utbildningssamarbetet ET 2020, utan även ett sätt att underlätta rörligheten över gränserna för EU-medborgare, vilket framhävs i EU:s tillväxtstrategi 'Europa 2020'. Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 är en gemensam Eurydike/Eurostat-publikation som har utarbetats i nära samarbete med Europeiska kommissionen. Rapportens olika referensår och urval av länder beror på datakällan. Uppgifter från Eurydike täcker alla EU-länder, liksom länderna i EES, Kroatien och Turkiet, och har 2010/11 som referensår. De indikatorer som kommer från Eurydike ger i första hand inblick i vilka strategier och rekommendationer i de europeiska länderna som påverkar undervisningen i främmande språk. Nyckelindikatorerna tagna från den internationella språkstudien ESLC 2011 täcker 15 utbildningssystem. Eurostat har samma urval länder som Eurydike, men uppgifterna gäller referensåret 2009/10. Här följer några av de viktigaste slutsatserna i rapporten. Vad är Eurydike? Nätverket Eurydike tillhandahåller information om och analyser av utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa. Nätverket består sedan 2011 av 38 nationella enheter, med säte i alla de 34 länder som deltar i EU:s program för livslångt lärande (EU:s medlemsländer, EFTA-länderna, Kroatien, Serbien och Turkiet). Samordnande och verkställande EU-organ är The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency i Bryssel, som utarbetar nätverkets publikationer och databaser. 1 Europeiska kommissionen

ELEVER ALLT YNGRE NÄR DE BÖRJAR LÄSA ETT FRÄMMANDE SPRÅK Barn i Europa är i allmänhet mellan 6 och 9 år när de börjar läsa sitt första främmande språk. I Belgien (i den tyskspråkiga gemenskapen), är barnen ännu yngre, och har möjlighet att börja redan i förskolan vid 3-årsåldern. Många länder har dessutom på senare tid infört reformer som går ut på att flytta startåldern för språkundervisningen längre ner i åldrarna. Andelen elever på låg- och mellanstadiet som inte läste något främmande språk minskade från 32,5 % till 21,8 % mellan 2004/05 och 2009/10. Men även om eleverna börjar läsa ett främmande språk allt tidigare, har antalet undervisningstimmar inte ökat nämnvärt. I själva verket är antalet undervisningstimmar i främmande språk få i jämförelse med andra ämnen. Startåldrar för det första respektive andra främmande språket som obligatoriskt ämne i förskolan, grundskolan och/eller gymnasiet, 2010/11 Första främmande språket som obligatoriskt ämne Startålder Andra främmande språket som obligatoriskt ämne Helt genomfört Håller på att införas Varierande startåldrar Inget obligatoriskt främmande språk FLER ELEVER LÄSER TVÅ FRÄMMANDE SPRÅK I de flesta europeiska länder är det obligatoriskt för alla elever att läsa två främmande språk i minst ett år. Läsåret 2009/10 läste i genomsnitt 60,8 % av de europeiska eleverna på högstadiet två eller fler främmande språk, vilket är en ökning med 14,1 % jämfört med 2004/05. På gymnasiet märks stora skillnader i de flesta länderna då det gäller andelen elever som läser två eller fler främmande språk; på studieförberedande program är det 59,4 % och på yrkesförberedande program och i yrkesutbildningen 39,4 %. 2

ENGELSKA ÄR DET ABSOLUT VANLIGASTE FRÄMMANDE SPRÅKET I EUROPA Engelska är ojämförligt det vanligaste främmande språket i skolan i nästan alla länderna, och det gäller redan på låg- och mellanstadiet. Sedan 2004/05 har andelen elever som läser engelska ökat på alla utbildningsnivåer. Läsåret 2009/10 var det i genomsnitt 73 % av eleverna i Europa på lågoch mellanstadiet som läste engelska. På högstadiet och studieförberedande program på gymnasiet var andelen över 90 %. På yrkesförberedande program och i yrkesutbildningen uppgick den till 74,9 %. Engelska är obligatoriskt ämne i sammanlagt 14 länder eller regioner inom länderna. Obligatoriska främmande språk enligt de centrala utbildningsmyndigheterna (någon gång under den obligatoriska skolgången), 1992/93, 2002/03, 2006/07, 2010/11 BE fr BE de BE nl BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU HU 2010/11 2006/07 2002/03 1992/93 UK-ENG/ UK- MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE WLS/NIR SCT IS LI NO HR TR 2010/11 fi/sv da 2006/07 fi/sv da 2002/03 fi/sv da 1992/93 fi/sv da Engelska Franska Tyska Inga obligatoriska främmande språk fi = finska ; sv = svenska; da = danska Inga angivna obligatoriska språk Efter engelska kommer antingen tyska eller franska som det vanligaste främmande språket i undervisningen i de flesta länderna. I ett stort antal länder ligger spanska på tredje eller fjärde plats bland de främmande språk som oftast förekommer, särskilt på gymnasienivå. Samma placering gäller för italienska, men i ett mindre antal länder. Ryska är det näst vanligaste främmande språket i skolorna i Lettland och Litauen, länder där stora ryskspråkiga grupper bor, och även på högstadiet i Bulgarien. 3

Andel elever på låg- och mellanstadiet som läser engelska, franska och/eller tyska. Länder där ett av dessa språk var det som de flesta studerade, 2009/10 Engelska Franska Tyska Det språk de flesta studerade Andra språk som studerades : = ingen information tillgänglig; - = inte tillämpligt Källa: Eurostat, UOE YTTERST FÅ ELEVER LÄSER ANDRA SPRÅK ÄN ENGELSKA, FRANSKA, SPANSKA, TYSKA ELLER RYSKA 2009/10 var andelen elever som läste något annat språk än engelska, franska, spanska, tyska eller ryska under 5 % i de flesta länder, och i ett stort antal länder låg andelen på under 1 %. De länder som hade störst andel elever som läste något annat språk än de fem vanligaste, var de länder där det alternativa språket var obligatoriskt. Det gäller till exempel svenska eller finska i Finland, och danska i Island. 4

Andra främmande språk än tyska, engelska, spanska, franska och ryska på högstadiet och gymnasiet, i procent av alla språk som undervisas på den nivån, 2009/10 Högstadiet Gymnasiet, Gymnasiet, yrkesförberedande program, studieförberedande och yrkesutbildning program : = ingen information tillgänglig; - = inte tillämpligt Källa: Eurostat, UOE ELEVERNAS UPPFATTNING OM ATT SPRÅKET ÄR ANVÄNDBART ÄR EN MOTIVERANDE FAKTOR VID LÄRANDET OCH ENGELSKA UPPFATTAS DEFINITIVT SOM MEST ANVÄNDBART Att eleverna inser användbarheten när de läser språk kan naturligtvis bidra till att öka motivationen. I 15 av de länder eller regioner som deltog i EU:s internationella språkstudie ESLC är det vanligast att eleverna inser nyttan av att lära sig engelska för sin kommande utbildning, i arbetet eller för att skaffa sig ett bra jobb. Andelen elever som anser att engelska är användbart rent privat är mindre. I båda fallen minskar andelen kraftigt när det gäller andra språk. Andra möjligheter att motivera eleverna till att studera språk kan vara att ordna studiebesök eller utflykter i samband med språkundervisningen. I genomsnitt är det bara 28,1 % eleverna i de 15 länderna eller regionerna som ingick i ESLC som säger att de har deltagit i sådana aktiviteter de senaste tre åren. Den högsta andelen finns i Belgien (i den franskspråkiga gemenskapen) och i Nederländerna (38,5 %), och den lägsta i Sverige (13,2 %). RIKTLINJERNA FÖR UNDERVISNINGEN I FRÄMMANDE SPRÅK FÄSTER STOR VIKT VID ALLA DE KOMMUNIKATIVA FÄRDIGHETERNA ÄNDÅ ANVÄNDER BÅDE LÄRARE OCH ELEVER SÄLLAN MÅLSPRÅKET UNDER LEKTIONERNA I ett dussin länder/regioner rekommenderar läroplanen att lärarna ska lägga stor vikt vid de muntliga färdigheterna (det vill säga färdigheter i att lyssna och tala) när de börjar undervisa yngre elever i främmande språk. Men mot slutet av grundskoleutbildningen är de fyra kommunikativa färdigheterna (lyssna, tala, läsa och skriva) jämställda i nästan alla läroplaner. Bevisen är många på att ju mer eleverna utsätts för det främmande språket, desto större färdigheter utvecklar de. Ändå säger eleverna i så gott som alla länder/regioner som deltog i ESLC-studien att lärarna inte genomgående använder målspråket under lektionerna, även om de gör det då eller ganska ofta. 5

Hur ofta det främmande språket används under lektionerna av lärare och elever, 2010/11 Alltid För det mesta Då och då Nästan aldrig Aldrig Lärare Elever Källa: ESLC 2011 DEN GEMENSAMMA EUROPEISKA REFERENSRAMEN (CEFR) BLIR ETT ALLT VIKTIGARE VERKTYG FÖR ATT FASTSTÄLLA VILKEN NIVÅ ELEVERNA UPPNÅTT I de flesta europeiska länder finns det officiella riktlinjer för språkundervisning, som preciserar vilken kompetensnivå man minst måste uppnå i de främmande språken. Nivåerna motsvarar de sex kunskapsnivåer som beskrivs i den gemensamma europeiska referensramen utgiven av Europarådet 2001. CEFR fastställer sex kunskapsnivåer (A1, A2, B1, B2, C1, C2), där A motsvarar användare på nybörjarnivå, B står för självständig användare och C för avancerad användare. Efter avslutad grundskoleutbildning ska den lägsta nivån vara mellan A2 och B1 i det första främmande språket, och mellan A1 och A2 i det andra språket, enligt officiella riktlinjer i de flesta länderna. Rekommendationer om att använda CEFR för att fastställa lägsta godkända kunskapsnivå vid avslutad grundskole- respektive gymnasieutbildning, 2010/11 Gymnasieutbildning Bestämmelser eller rekommendationer om att använda CEFR för att fastställa lägsta godkända kunskapsnivå Inga bestämmelser eller rekommendationer 6

Förväntade lägsta kunskapsnivå, i enlighet med den gemensamma europeiska referensramen CEFR, i det första och det andra främmande språket/de andra främmande språken, 2010/11 Vid slutet av grundskoleutbildningen Användare på nybörjarnivå Avancerade användare Det första främmande språket Vid slutet av gymnasieutbildningen Användare på nybörjarnivå Avancerade användare Det andra främmande språket REKTORER RAPPORTERAR OM SVÅRIGHETER MED ATT TILLSÄTTA TJÄNSTER OCH SKAFFA VIKARIER FÖR SPRÅKLÄRARE I länderna som deltog i språkstudien ESLC är det omkring 25 % av eleverna som går i en skola där ledningen rapporterar om svårigheter med att tillsätta tjänster eller skaffa vikarier för frånvarande språklärare. Trots genomsnittet är skillnaden stor mellan länderna. Situationen är mest kritisk i Belgien (i den franskspråkiga gemenskapen): 84,6 % av eleverna går i en skola där ledningen säger sig ha svårigheter att hitta språklärare. 7

Andel elever som går i en skola där ledningen rapporterar om svårigheter de senaste fem åren med att tillsätta tjänster eller skaffa vikarier i det undersökta främmande språket, 2010/11 Källa: ESLC 2011 FÅ LÄNDER KRÄVER AV DE BLIVANDE LÄRARNA ATT DE SKA TILLBRINGA VISS TID MED SPRÅKBAD I MÅLSPRÅKSLANDET Bara ett fåtal länder har officiella föreskrifter som rekommenderar blivande språklärare att tillbringa en del av studietiden i ett land där man talar språket de ska undervisa i. Av de språklärare som deltog i språkstudien ESLC säger i genomsnitt 53,8 % att de p.g.a. studier eller kurser har tillbringat minst en månad i ett land där man talar språket de undervisar i. Genomsnittet säger däremot inget om de stora variationerna mellan länderna: för de spanska lärarna är andelen hela 79,7 %, men i Estland är siffran bara 11 %. Rekommendationer om innehållet i lärarutbildningen och om en språkbadsperiod i målspråkslandet, 2010/11 Rekommendationer finns om innehållet i utbildningen för blivande språklärare Rekommendationerna inbegriper att man tillbringar en tid i landet där målspråket talas >>> Lärarutbildningen äger rum utomlands Inga rekommendationer * * * 8 EC-31-12-208-SV-N ISBN 978-92-9201-344-8 doi:10.2797/44949 Education, Audiovisual and Culture Executive Agency, 2012.