EpiWux 2008. Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård

Tandvården i Dalarna EpiWux 2008 Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård En tvärsnittsstudie i Dalarna 2008 avseende 35-, 50-, 65-, 75- och 85-åringar samt analys av personalresurser inom tandvården Dalarna Birgitta Nordström, Folktandvårdens kansli, Falun Kristina Edman, Centrum Oral Rehabilitering, Falun

EpiWux2008 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Material och metod...6 Resultat...8 Patientenkät...8 Klinisk undersökning...15 Beskrivning av genomsnittligt tandstatus i de olika åldersgrupperna...18 Utbildningslängd...21 35-åringar som inte sökt tandvård alternativt endast akuttandvård/ 35-åringar som regelbundet sökt tandvård...23 Personalresurser...24 Diskussion...25 Enkät/ klinisk analys...25 Metoddiskussion...30 Prognos för de närmaste fem åren...30 Personalanalys...31 Slutord...32 Referenser...33 Ordlista...36 Bilaga 1; Patientenkät 2008 Bilaga 2; Bortfallsanalys 1 2008 Bilaga 3; Bortfallsanalys 2 2008 Bilaga 4; EpiTab 2008 Bilaga 5; Personalanalys 2008 Bilaga 6; Utveckling under 25 år < Sid 1/37 >

EpiWux2008 < Sid 2/37 >

EpiWux2008 Tandvården i Dalarna. EpiWux 2008. Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård. En tvärsnittsstudie i Dalarna 2008 avseende 35-, 50-, 65-, 75- och 85-åringar samt analys av personalresurser inom tandvården Dalarna. Sammanfattning Bakgrund: Landstinget har ett vårdansvar för att tandvården inom länet bedrivs på lika villkor för hela befolkningen. För att utföra en god planering av tandvården krävs uppföljning av befolkningens munhälsoutveckling, undersökning av befolkningens attityder och utöver det kunna se eventuella trender för att ge en bild av hur framtiden kan komma att se ut. Epidemiologiska studier bland vuxna invånare i Dalarna har genomförts vart femte år sedan 1983 i de s.k. EpiWux-studierna. Vid dessa tillfällen har även en kartläggning av personalresurser utförts. Metod: Tvärsnittsstudien baserar sig på en enkätundersökning och en klinisk undersökning i fem olika åldersgrupper (35-, 50-, 65-, 75 och 85-åringar) i Dalarna. Den kliniska undersökningen utfördes hos ordinarie behandlare inom folktandvården respektive privattandvården. Personalresurser kartlades dels via en enkät samt via Landstinget Dalarnas personaladministrativa datasystem. Resultat: Enkätundersökningen visar att en fjärdedel av 35-åringarna söker tandvård aldrig eller endast akut. Främsta orsaken är ekonomiska skäl och 35-åringarna har i vissa fall mer tandsjukdom än övriga åldersgrupper. Drygt 90 % av samtliga åldersgrupper anser sig ha god tuggfunktion. Cirka 5 % uppger sig ofta ha besvär från tänderna. Majoriteten är nöjd med tändernas utseende. Graden av nöjdhet med tandvården ökar med stigande ålder, från 80 % hos 35-åringarna till 90 % hos 85- åringarna. Tobaksvanor minskar över tid totalt sett i de studerade åldersgrupperna. Daglig rökning har minskat från 28 % 1983 till 10 % 2008. I 35- och 50-årsgruppen har en stadig minskning av rökning skett genom åren förutom i årets undersökning bland 35-åringar där frekvensen åter ökat, framför allt bland kvinnor. Här har en 33-procentig ökning skett (från 9 % till 12 %) från 2003 till 2008. Den kliniska undersökningen visar att tandlösheten ligger totalt på 5 %. Ingen tandlöshet ses i de två yngsta åldersgrupperna för att sedan öka med stigande ålder till 14 % hos 85-åringarna. Majoriteten inom samtliga åldersgrupper är kariesfria. Det finns dock enstaka individer med relativt mycket karies. De flesta finns bland 35-åringar. Parodontalt sett är cirka 75 % av samtliga i stort sett friska. Avancerad parodontit förekommer hos 7 % av samtliga åldersgrupper, högst andel i den äldsta gruppen. Personalanalysen visar, vid en jämförelse med tidigare år, att allmäntandläkarkåren under den senaste tioårsperioden minskat med nästan 30 % bland tandläkare under pensionsåldern. Tandhygienistkåren har ökat med 50 % under samma period. Konklusion: För att behålla den hittills uppnådda goda munhälsan i Dalarna och ytterligare förbättra densamma, krävs stora insatser av tandvården i framtiden. Inte minst gäller detta den äldre delen av befolkningen. Äldre blir fler och har fler egna tänder där både reparativ och förebyggande vård kommer att behövas. Även bland yngre vuxna finns indikationer på att vårdbehovet kommer att öka i framtiden. Tandvården uppsöks i många fall inte förrän besvär uppstår och behandlingsbehovet kan då vara stort. Resultaten från 2008 års studie och vissa jämförelser med tidigare år ligger till grund för tandvårdens planering den närmaste framtiden. För att långsiktigt följa tandhälsoutvecklingen i länet finns starka skäl för att utföra en ny studie år 2013. < Sid 3/37 >

EpiWux2008 Introduktion För att planera tandvård krävs dels en objektiv bedömning av kliniska data exempelvis antal tänder och deras status, protesförekomst, diagnostik av munhålesjukdomar m m. Dels subjektiv data som anger hur patienten själv upplever sin munhälsa och den erbjudna tandvården. De totala resurserna är begränsade, därför är det nödvändigt att tandvården planeras utifrån befolkningens behov av olika vårdinsatser. Epidemiologiska uppgifter saknas på nationell nivå när det gäller vuxnas tandhälsa. I samband med att det nya tandvårdsstödet trädde i kraft 1 juli 2008 har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att inrätta ett nationellt tandhälsoregister för vuxna (20 år och äldre), av de uppgifter som tandvården sänder in till försäkringskassan. Registret har för avsikt att innehålla uppgifter om kvarvarande tänder och intakta tänder. Även diagnoser och behandlingsåtgärder registreras och lagras. Här finns alltså möjligheter till framtida uppföljning. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför årligen, sedan 1975 undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) där viss information om den subjektiva tandhälsan finns. Liknande uppgifter finns även sedan 2004 från Nationella Folkhälsoenkäten som Statens Folkhälsoinstitut årligen genomför. Regionala undersökningar avseende tand/munhälsa och munvårdsvanor har däremot utförts inom flera län. Under de senaste 25 åren har epidemiologiska studier av vuxnas munhälsa genomförts vart femte år i Dalarna (1-5). Till och med år 2003 har dessa studier omfattat 35-, 50-, 65- och 75-åringar. Andra exempel på regionala studier är Jönköpingsundersökningarna (omfattande 3- till 80-åringar) som genomfördes 1973-2003 (6). I Västerbotten (7) och i Norrbotten har undersökningar genomförts avseende 35-, 50-, 65- och 75-åringar. Den senaste i Norrbotten utfördes 2001 av Degerman- Svensson enligt telefonsamtal med Norrbottens Läns Landsting september 2009. I Örebro och Östergötland har en studie utförts angående 50- och 60-åringars tandvård och attityder (8). Enligt SCB är medellivslängden 2008 i Dalarna 83,1 år för kvinnor, samt 79,1 år för män (9). Förväntad återstående livslängd, är ett mer betydelsefullt mått för vårdplanering och den har ökat för varje år. Nedan ses en jämförelse mellan 2003 och 2008 (tabell 1). Tabell 1. Förväntad återstående medellivslängd. Jämförelse 2003 och 2008. Ålder Kön Återstående medellivslängd 2003 Återstående medellivslängd 2008 35 år 43,2 44,7 47,6 48,5 50 år 29,1 30,5 33,0 34,1 65 år 16,4 17,6 19,7 20,7 75 år 9,7 10,5 12,2 12,5 85 år Ingen uppgift 5,3 Ingen uppgift 6,6 Ett rådande mått på tandhälsa är antalet tänder/tandlöshet. Tidigare studier i Dalarna har visat att den totala tandlösheten i den vuxna befolkningen (35-75 år) har minskat från 17 % till 3 % mellan åren 1983-2003 (1-5). Epidemiologiska studier utförda i Jönköping visade att tandlösheten halverats mellan åren 1973 2003, från 16 % till 8 %, i åldersgruppen 40-70 år (10). < Sid 4/37 >

EpiWux2008 Olika faktorer har i flera studier visat sig påverka munhälsan, t ex individens attityd, socioekonomiska faktorer, utbildningslängd m m (11,12). Befolkningen har kvar fler tänder allt högre upp i åldrarna, vilket inte alltid är problemfritt. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och medicinering (13), vilket kan leda till muntorrhet som ökar risken för tandsjukdomar och mer tandvårdsresurser kommer att krävas. Prognoser från Socialstyrelsen visar dessutom att antalet tandläkare i Sverige kommer att minska kraftigt i framtiden (14). Allt ovan sammantaget blir en stor utmaning för tandvården. Antalet tandhygienister förväntas öka enligt samma prognos. Tillgängligheten på tandläkare är sämst i Dalarna jämfört med övriga Sverige. En analys från Socialstyrelsen av regional tillgång på tandläkare per 100 000 invånare visade att tandläkartätheten inom offentlig och privat tandvård var lägst i Dalarna följt av Östergötland och Gävleborg med knappt 70 tandläkare per 100 000 invånare. Det kan jämföras med Västra Götaland, Västerbotten och Stockholms län där det fanns cirka 90 tandläkare per 100 000 invånare dvs. nästan 30 % fler (15). Av Dalarnas vuxna befolkning fick 84 % regelbunden tandvård 2003 (5), vilket kan jämföras med data från Jönköpingsundersökningen 2003, där 90-95 % uppgav att de fick regelbunden tandvård (6). En stor förändring av hela Tandvårdsreformen genomfördes 1 juli 2008. Hela systemet från 1974 ersattes med en ny reform och 65+-reformen (kostnadslättnad för personer över 65 år) togs bort. Denna nya reform består av två delar. Dels får alla medborgare en s.k. tandvårdscheck och dels ett skydd mot höga kostnader. Tandvårdschecken innebär att alla mellan 20-29 år samt över 75 år får 600 Skr vartannat år. Åldrarna däremellan får 300 Skr vartannat år. Högkostnadsskyddet ger 50 % ersättning mellan 3001-15 000 Skr och 85 % ersättning för kostnader överstigande 15 000 Skr. Syftet är att högkostnadsskyddet ska lämnas efter behov och inte efter ålder. Vad detta får för effekter vet vi inte i dagsläget, men högkostnadsskyddet kan leda till att det blir större efterfrågan på reparativ tandvård vilket kräver mer tandläkarresurser. Den första EpiWux-studien i Dalarna genomfördes 1983. Ändamålet har varit att studera munhälsans utveckling i länet över tid, att undersöka vuxenbefolkningens attityder till den tandvård som erbjuds och till sin egen munhälsa. Med fakta från de olika studierna har vissa trender i munhälsoutvecklingen kunnat urskiljas. Länets tandvårdsresurser har samtidigt med dessa studier beskrivits, både inom offentlig och privat sektor. Kartläggningen gäller både det aktuella läget samt hur vårdgivarna bedömer den närmaste femårsperioden. Studierna har legat till grund för Dalarnas tandvårdsledning och politiker för att kunna planera och ta strategiska beslut när det gäller den framtida tandvården i Dalarna. Då antalet äldre-äldre ökar är det befogat att även studera ytterligare en åldersgrupp; 85-åringar. Syfte Syftet med 2008 års tvärsnittsundersökning var att: studera aktuellt munhälsoläge i delar av Dalarnas vuxenbefolkning att jämföra 2008 års resultat med tidigare års studier i vissa avseenden för att följa den utveckling som skett under de senaste 25 åren studera delar av Dalarnas vuxenbefolknings uppfattning om sin egen munhälsa, samt till den tandvård som erbjuds idag < Sid 5/37 >

EpiWux2008 studera hur vissa faktorer t ex hälsobeteende, utbildningsnivå, ekonomi m m påverkar munhälsan studera fördelningen av personalresurser, hur utvecklingen har skett över tid och bedöma hur den närmaste framtiden ser ut göra en bedömning av befolkningens framtida behov av tandvård Material och metod Population och urval Urvalsramen utgjordes av samtliga mantalsskrivna personer i Dalarna inom åldersgrupperna 35, 50, 65, 75 och 85 år. Ur Dalarnas befolkningsregister drogs 2007-12-01, 360 personer ur respektive åldersgrupp. Detta i form av ett obundet slumpvist urval, stratifierat i sex olika geografiska områden motsvarande tidigare basområden i länet; Norra Dalarna, Mellersta Dalarna, Borlänge, Falun, Västerbergslagen och Södra Dalarna (tabell 2). Urvalet utgjordes av sammanlagt 1 800 personer, 961 kvinnor (53 %) och 839 män (47 %). Tabell 2. Urval EpiWux-undersökningen 2008 Antal män Antal kvinnor 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Totalt 190 174 169 171 135 839 170 186 191 189 225 961 Totalt 360 360 360 360 360 1 800 Metod Undersökningen omfattade både en postenkät och en efterföljande klinisk undersökning hos ordinarie behandlare. Saknades tandvårdskontakt erbjöds ett fritt val inom tandvården i Dalarna. Undersökningen var kostnadsfri för deltagande personer. Innan utskick av enkäten genomfördes en pilotstudie på 50 personer, tio individer i varje åldersgrupp. Avsikten var att undersöka förståelsen för formuleringarna i enkätens frågor. Där tolkningssvårigheter förekom ändrades utformningen av frågan. Samtliga i urvalet erhöll tillsammans med enkäten ett följebrev med en inbjudan och information om studien. Informationen omfattade syftet med studien och att det förutom enkäten ingick en frivillig, kostnadsfri klinisk undersökning som vid behov inkluderade röntgenbilder. Enkätformuläret (bilaga 1) omfattade 69 frågor. För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar användes i stort sett samma frågor som tidigare, men även några ytterligare frågor eftersom en ny åldersgrupp tillförts. Ofullständigt ifyllda enkätformulär har kompletterats via telefonintervju. Om svar på enkätformuläret inte inkommit inom tre veckor efter utskicket, har ytterligare två påminnelser sänts ut. Med första påminnelsen sändes en ny enkät tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Yrkestillhörighet före eventuell pension hos de svarande, delades vid bearbetning in i fem olika grupper. Indelningen har utförts enligt SCB s socioekonomiska indelning, SEI (16). Den kliniska undersökningen genomfördes utifrån ett utsänt formulär. Olika förutsättningar fanns för insändande av kliniska data. På grund av detta användes två typer av standardiserade formulär, ett inom folktandvården och ett inom privattandvården. Folktandvården i Dalarna använder sig av det digitala journalsystemet T4. Data avseende tidigare tandvård, kariesstatus och < Sid 6/37 >

EpiWux2008 parodontalstatus sändes in via en elektronisk remiss till en remissinstans som benämndes EpiWux 2008. De delar som inte kunde remitteras sändes in via ett undersökningsformulär. Eftersom andra journalsystem används inom privattandvården, registrerade privata vårdgivare data på samtliga kliniska uppgifter i ett standardiserat undersökningsformulär som sändes in per post. Registrering av kronkaries grundades på klinisk undersökning och den röntgenologiska diagnosen D 3. Rotkaries omfattade endast aktiva skador. Primära och sekundära skador registrerades separat för både kron- och rotkaries. I den parodontala undersökningen ingick registrering av tandköttsfickor 6 mm, fästeförlust och blödning vid sondering. För att kunna jämföra 2008 års studie med tidigare års EpiWux-studier har samma underlag använts för klassificering av parodontal sjukdom. Resultatet av den kliniska undersökningen har sammanförts i tre grupper: Frisk/gingivit (utan tecken på marginal benförlust), Moderat parodontit (benförlust omfattande maximalt en tredjedel av rotlängden, enstaka fästeförlust i furkationer) samt Avancerad parodontit (benförlust omfattande mer än en tredjedel av alveolarbenet, vertikala benfickor, fästeförlust i furkationer). Inför undersökningarna inventerades vilken röntgenteknik som användes. Samtliga folktandvårdskliniker använder digitalt system (Schick, Unident). Inom privattandvården varierar tekniken. Ungefär hälften av de privata vårdgivarna använder analog teknik (49 %) övriga använder digital teknik. De digitala bilderna sändes in till projektgruppen via C-Takt Link (ett krypterat e-postsystem där känsliga personuppgifter kan skickas) eller CD-skiva. Bilderna via CD-skiva lades in i Schicks bildarkiv för granskning. Till dem som använde sig av analoga bilder sändes dubbelfilm ut, vårdgivaren behöll ena kopian och sände in den andra. Beroende på tandantal, har två alternativt fyra röntgenbilder i sidopartierna kompletterat den kliniska undersökningen (s.k. stående bitewing). Med hjälp av de insända röntgenbilderna har klinisk data kunnat verifieras t ex antal tänder, tidigare terapi, karies (till viss del), fästeförlust, exudattandsten m m. Förutom aktuell status insändes uppgifter angående riskbedömning gällande karies, parodontit samt restaurationer. Utförliga anvisningar avseende samtliga undersökningsvariabler sändes till samtliga vårdgivare. Röntgenmaterial granskades, förutom av ordinarie behandlare, av två tandläkare inom projektgruppen. Som hjälpmedel vid granskning av analoga röntgenbilder har röntgenbetraktare med 1½ gångers förstoring använts. Där tveksamheter förekom vid bedömning av materialet har dessa fall diskuterats, tills enighet av bedömningen uppnåtts. Data från den kliniska undersökningen har sammanställts på ett s.k. överföringsformulär. Samtliga enkäter och överföringsformulär har skannats för databearbetning. Data från den kliniska undersökningen redovisas efter ålder, kön eller område, då materialets storlek inte tillåter ytterligare uppdelning. Personalresurser Kartläggning av personalresurser har skett avseende tandläkare och tandhygienister i enlighet med tidigare års EpiWux-studier. Uppgifterna angående folktandvårdens personal har hämtats från det personaladministrativa systemet Heroma 2008-09-01. Från privattandvården har < Sid 7/37 >

EpiWux2008 motsvarande personaluppgifter hämtats via en enkät till privata vårdgivare registrerade hos Försäkringskassan, 53 tandläkare och sju tandhygienister. Analysmetod För statistisk dataanalys har programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, version 16.0 Inc., Chicago, IL, USA) använts. Bortfall Patientenkät och patientundersökning Hela urvalet utgjordes av 1 800 personer, 839 män (47 %) och 961 kvinnor (53 %). Av urvalet svarade 1 375 personer (76 %) på utsänt enkätformulär. Var tionde av dem som - trots påminnelser - inte hörde av sig, ringdes upp och tillfrågades om anledningen. Vanligaste orsakerna var att det inte blivit av, orkar inte med alla enkäter som skickas ut från alla håll eller att man av princip inte svarar på enkäter. Den kliniska undersökningen omfattade 1 158 personer (84 % av ifyllda enkätsvar, 64 % av totala urvalet). En mer detaljerad sammanställning av bortfall och dess orsaker, avseende enkät och klinisk undersökning, framgår av bilagorna 2 och 3. Privat vårdgivarenkät Enkäten till de privata vårdgivarna besvarades av 58 personer (av 60), dvs. 97 % av samtliga. Etiska aspekter Studiedeltagarna har informerats skriftligt om studien samt att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas utan att orsak behöver anges. Vid besöket för klinisk undersökning har studie-deltagarna undertecknat ett samtycke till att medverka. Påskrivet samtycke sändes in till projektgruppen tillsammans med det ifyllda undersökningsformuläret. Deltagarna fick även information om vem som är personuppgiftsansvarig i Landstinget Dalarna samt att de, kostnadsfritt, kunde ta del av insamlad data gällande dem samt få eventuella fel rättade. Etiska kommittén i Uppsala har godkänt studien. Statistisk metod Resultaten har i sin helhet bearbetats och sammanställts i form av frekvens- och korstabeller. Fisher s Exact Test har använts vid analys av fyrfältstabeller, vid analys av övriga tabeller har Pearson s chitvå test använts. Vid jämförelser av medelvärden har Mann-Whitney U test använts. Konfidensintervall har beräknats på 95- procentsnivå (p<0,05). Statistiker vid Centrum för klinisk forskning (CKF) i Falun har anlitats. Resultat Resultaten från både enkätundersökningen och den kliniska undersökningen redovisas även i tabellform (bilaga 4). Patientenkät Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 1 375 personer, vilket motsvarar 76 % av totala urvalet. Svarsfrekvensen var högst bland 65- åringar (84 %), framför allt kvinnor och lägst bland 35- och 85-åringar (68-69 %). I den yngsta gruppen var svarsfrekvensen lägst bland män. Sociodemografiska data, vårdformstillhörighet Av alla som besvarat enkäten uppger 98 % att de bott i Sverige i mer än 20 år (n=1 347). Det gäller samtliga 75- och 85- åringar. Nedåt i åldrarna minskar antalet något. Bland 35-åringarna har 91 % bott i Sverige i mer än 20 år och 5 % har bott i Sverige i mindre än tio år. < Sid 8/37 >

EpiWux2008 Av dem som svarat på enkäten är 48 % kunder hos folktandvården och 45 % hos privattandvården (n=1 372). Saknar tandvårdskontakter gör 6 %, de flesta inom 35- årsgruppen. Tandvårdsvanor besöksfrekvens Av 35-åringarna uppger 25 % att de saknar regelbunden tandvårdskontakt. Av dem som besöker tandvården minst vartannat år går majoriteten (66 %) hos folktandvården. Bland 50-åringarna uppger 15 % att de saknar kontakt med tandvården. Majoriteten av regelbundna besökare (56 %) går hos folktandvården. Av de 65-åringar som besöker tandvården går majoriteten (66 %) till privat vårdgivare. Saknar kontakt med tandvården gör 10 %. I de högsta åldersgrupperna besöker något fler 75-åringar (57 %) och 85-åringar (53 %) privattandvården. Saknar tandvårdskontakt uppger 14 % av 75- åringarna och 29 % av 85-åringarna. Av samtliga som inte går regelbundet till tandvården uppger 31 % att främsta orsaken är ekonomiska skäl. Jämförs åldersgrupperna, är ekonomin det vanligaste skälet i alla grupper, förutom bland 85- åringar. Där uppger 60 % den främsta orsaken till ej nödvändigt, har helprotes och upplever inget behov. Ingen skillnad ses mellan könen. Av dem som inte får regelbunden tandvård uppger 12 % alternativet ej fått tid som den främsta orsaken. Ekonomi inverkan på val av tandvård Totalt uppger 18 % att de avstått helt eller delvis från tandvård på grund av ekonomi (n=1 343). I samtliga åldersgrupper är det övervägande kvinnor. Av 35-åringarna uppger 27 % förändrade tandvårdsvanor på grund av ekonomiska skäl. Billigare behandlingsalternativ väljer 11 % och 16 % avstår helt från att söka tandvård. Ungefär motsvarande värden ses hos 50-åringarna, dock något färre i den grupp som helt avstår från tandvård. Dessa två grupper skiljer sig från 65- och 75- åringarna, där hälften så många uppger dessa svarsalternativ (13 % totalt). I 85- årsgruppen minskar gruppen ytterligare till 9 % som avstått tandvård av ekonomiska skäl. Vid jämförelse mellan personer behandlade inom folktandvården och privattandvården uppger 19 % respektive 12 % att de avstår tandvård på grund av ekonomi. Upplevd tillgänglighet och service Generellt sett upplevs god tillgänglighet till tandvård i länet. Av samtliga tillfrågade upplever 88 % att det är lätt eller ganska lätt att få tid för tandvårdsbesök, ingen skillnad ses mellan könen (n=1 310). Områdesvis upplevs högst tillgänglighet i Västerbergslagen och Södra Dalarna där 94 % anser att det är lätt/ganska lätt att få tid, följt av Falun och Borlänge med 88 % samt Norra och Mellersta Dalarna med 83 %. Jämförs åldersgrupperna kan vissa skillnader ses. Minst nöjda med tillgängligheten är 35-åringarna där 25 % anser att det är ganska svårt eller svårt att få tid. Motsvarande siffra för 50-åringar är 15 % och i de tre högsta åldersgrupperna uppger cirka 7 % detta. Fler av privattandvårdens kunder upplever god tillgänglighet jämfört med folktandvårdens kunder; 97 % respektive 83 % (n=1 241). Att det är ganska svårt/svårt att få tid hos tandvården svarar 30 % av dem som inte har regelbunden tandvård (n=208). Majoriteten finns i de två lägsta åldersgrupperna. Öppettider, före 08.00 och efter 17.00 Av dem som önskar möjlighet till behandlingstider före klockan 08.00 eller efter 17.00 finns de flesta bland 35- och 50- åringar. < Sid 9/37 >

EpiWux2008 Öppet före 08.00 önskar 43 % av 35- åringarna och 35 % av 50-åringarna. Totalt i alla åldersgrupperna är det cirka en femtedel som har detta önskemål (n=1 350). Regionvis är spridningen jämn med marginell övervikt i Falun. En tredjedel av samtliga svarar att de önskar öppettider efter 17.00 (n=1 340). De åldersgrupper som visat mest intresse för detta är även här 35-åringar, där 67 % uppgivit detta svar samt 56 % av 50-åringarna. Oavsett vårdtillhörighet finns majoriteten i Faluregionen. För övrigt är spridningen jämn i länet. Av de 35- och 50-åringar som önskar öppettid efter 17.00 och behandlas inom folktandvården finns de flesta i Mellersta Dalarna (24 %) och inom privattandvården i Faluregionen (29 %). Av 35- och 50-åringar som saknar tandvårdskontakt och önskar senarelagda öppettider finns huvudparten i Borlängeområdet. Av de två yngsta åldersgrupperna och enbart de som uppger sig sakna regelbunden tandvårdskontakt önskar 69 % öppettider efter 17.00 (n=103). Främsta orsaken till att de inte besöker tandvården är dock ekonomin, men cirka 16 % uppger att de inte fått någon behandlingstid. Majoriteten av dessa finns i Borlänge, Mellersta och Norra Dalarna. Viktigt i kontakt med tandvården När det gäller vad man som enskild person uppfattar vara viktigt i kontakten med tandvården har maximalt fyra av nio fasta svarsalternativ fått uppges. Mest viktigt är att bli kallad regelbundet. Minst viktigt är att kunna påverka besökstiderna samt kort väntrumstid (figur 1). Ingen skillnad föreligger mellan svaren från dem som besöker folktandvården respektive privattandvården. För dem som saknar tandvårdskontakt är kostnadsinformation och tryggt omhändertagande viktigast. Info behandlingsalternativ Bli kallad regelbundet Snabbt nå tandvården Få samma behandlare Påverka besökstiderna Förhandsinformation kostnad Förebyggande vård Tryggt omhändertagande Kort väntrumstid 14 16 28 35 36 40 46 48 74 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Figur 1. Vilka av följande påståenden tycker du är de viktigaste i din kontakt med tandvården? Max fyra alternativ ska fyllas i. < Sid 10/37 >

EpiWux2008 Kallelseintervall Revisionspatienter kallas till tandvården med olika intervall. Majoriteten (80 %) upplever detta tidsintervall lagom, 18 % anser att de kallas för sällan. Att de kallas för ofta uppger 2 % och dessa finns bland 35- och 50-åringar (n=1 313). Subjektiv munhälsa Subjektiv munhälsa är ett begrepp bestående av flera faktorer. För att på olika sätt belysa detta ställdes i enkäten frågor om upplevda besvär, estetik och tuggfunktion. Totalt uppger knappt 5 % ofta besvär (n=1 334). Inom de olika åldersgrupperna är frekvensen jämn. Angående estetiken är 86 % inom alla åldersgrupper mycket nöjda eller i stort sett nöjda (n= 1303). Ett fåtal, 3 % uppger sig absolut inte nöjd med tändernas eller i förekommande fall protesernas utseende. Den åldersgrupp där man är mest missnöjd är 35-åringar där nästan 20 % är inte särskilt nöjd eller absolut inte nöjd, att jämföra med 50- och 65-åringar där 14 % är missnöjda och bland 75- och 85-åringar där cirka 11 % är missnöjda. Tuggfunktionen upplevs god hos nästan alla individer, 93 % (n=1361). De fåtal som är missnöjda med tuggfunktionen finns främst bland 85-åringar, där 13 % uppger att de kan tugga ganska dåligt eller dåligt. Tuggförmågan bland 35- åringar upplevs dålig eller ganska dålig i samma utsträckning som bland 75- åringar (8 %). Hos 50- och 65-åringar är motsvarande värde 4 %. Munhygienvanor I samtliga åldersgrupper använder sig 89 % av tandborste minst en gång per dag (n=1 139). Merparten (72 %) uppger mer än en gång per dag. Eltandborste uppger sig 20 % använda en eller två gånger per dag (n=1 116). Fluortandkräm minst en gång per dag använder 95 % av de svarande med egna tänder (n= 1 091). Flest frekventa användare finns i 35-årsgruppen (98 %) för att sedan minska till 91 % hos tandförsedda 85- åringar. Drygt hälften (53 %) av dem som har egna tänder uppger sig använda någon form av rengöring mellan tänderna minst en gång per dag (n= 1074). En klar majoritet finns i de högsta åldersgrupperna där över 70 % av 75- och 85-åringarna uppger detta (62 % av 65-åringarna). När det gäller de yngre grupperna svarar 38 % av 50- åringarna och 18 % av 35-åringarna att de använder approximala hjälpmedel dagligen. Extra fluorskydd dagligen utöver tandkräm - det vill säga fluorsköljning, fluortabletter eller fluortuggummi använder 22 % av det totala urvalet. Mest frekvent i den högsta åldersgruppen. Den vanligast använda distributionsformen av extra fluor, inom alla åldersgrupper, är fluorsköljning. Av dem som blivit bedömda att ha hög/mycket hög kariesrisk är det 28 % som använder extra fluor utöver tandkräm dagligen. Av tandförsedda individer uppger 22 % att de använder andra munsköljningsmedel än fluorlösning, minst några gånger i veckan (n=1 069). Förekomsten är jämn över åldersgrupperna utom hos 35-åringarna där användandet är något lägre. Egen uppfattning av protesfunktion Överkäken Av samtliga tillfrågade uppger 18 % att de har en löstagbar hel/delprotes i överkäken (n=1 175). Några få procent av 35- och 50- åringarna har någon form av avtagbar ersättning. Förekomsten ökar sedan markant med stigande ålder. I högsta åldersgruppen uppger 40 % att de har en löstagbar protes i överkäken. < Sid 11/37 >

EpiWux2008 Av dem som genomgått klinisk undersökning och har avtagbar överkäksprotes uppger 52 % att protesen är över tio år gammal (n= 205) och 14 % av protesbärarna anser att den behöver justeras eller göras om (n=199). Underkäken För underkäkens del uppger 12 % av samtliga tillfrågade att de har en löstagbar hel/ delprotes (n=1 118). Även här finns bara några procent i de lägsta åldersgrupperna. Däremot ökar förekomsten påtagligt från 65 års ålder. Av 85-åringarna uppger 35 % att de har någon form av protes i underkäken. Av dem som fått en klinisk undersökning och har löstagbar underkäksprotes uppger 56 % att protesen är över tio år gammal (n=138) och 25 % tycker att den borde justeras eller göras om (n=132). Intresse för implantat i stället för avtagbar ersättning De som bär avtagbar protes av något slag har tillfrågats om intresse för implantatbehandling. Av 65-åringarna är 15 % intresserade och i de högre åldersgrupperna är det endast 3 % som svarat ja på den frågan (n=232). Subjektiva omdömen om tandvårdsbesök Samtliga svarande fick gradera på en fyrgradig skala hur de upplevde olika variabler vid det senaste tandvårdsbesöket. Variablerna var smärta, upplevelse av obehag, avslappnad/spänd och omhändertagande. Majoriteten (65 %) av samtliga åldersgrupper upplevde ingen smärta vid det senaste besöket (n=1 105). Olidlig smärta uppger 1 % av totala urvalet. Uppdelat på ålder uppger 35-åringar mest upplevd smärta, 5 % uppger olidlig smärta. Olidlig smärta i övriga åldrar varierar mellan 0-1 %. När det gäller upplevelse av obehag uppger 90 % inget obehag eller något obehag vid senaste tandvårdsbesöket (n=1 165). Minst obehagligt upplevde de två högsta åldersgrupperna där 96 % uppger dessa alternativ. Drygt 3 % av samtliga tillfrågade uppger att man upplevt mycket stort obehag vid senaste tandvårdsbesöket. Vanligast är detta bland 35-åringar där 8 % uppger detta. De flesta, 55 %, inom hela urvalet upplevde sig avslappnade vid senaste tandvårdsbesöket (n=1 076), från 40 % bland 35- åringarna till cirka 75 % i de högsta åldrarna. Mycket spänd kände sig 5 % av samtliga åldrar. En klar majoritet (87 %) upplever tandvårdens omhändertagande bra" (n=1 189). Värdet ökar med stigande ålder, från 73 % i 35-årsgruppen till 93 % bland 85-åringarna. Privattandvårdens kunder är något mer nöjda med omhändertagandet än folktandvårdens, 92 % respektive 85 % (n=1 122). Information vid senaste tandvårdsundersökningen Information angående munhygien uppger drygt 50 % av samtliga att man fått vid senaste tandvårdsundersökningen (n=1 277). Generellt gäller att ju lägre åldersgrupp, desto större andel har fått information om munhygien. Av 35-åringarna svarar 62 % att de har fått denna information. Kostinformation uppger 9 % av samtliga att de har fått vid senaste tandvårdsundersökningen (n=1 246). Det är i de lägsta åldersgrupperna de flesta får kostinformation (18 %), för att sedan minska till 4 % bland 85-åringarna. Behandlingsförslag, behandlingskostnad och fluorinformation uppger cirka 35 % av urvalet att de fått vid senaste undersökningen (n=1 254-1 258). < Sid 12/37 >

EpiWux2008 Angående behandlingsförslag och kostnad ses ingen skillnad mellan åldersgrupperna, medan majoriteten av dem som uppger att de fått fluorinformation finns i 35-årsgruppen. Information om muntorrhet, tobak och fyllningsmaterial uppger cirka 15 % att de fått (n=1 243-1 254). Majoriteten finns i de högsta åldersgrupperna. Tobaksinformation har flest fått i de lägsta åldrarna och information om fyllningsmaterial har alla åldersgrupper fått i samma omfattning. Upplevd allmän hälsa, livskvalitet I hela urvalet upplever sig en klar majoritet (85 %) må bra eller ganska bra (n=1 358). Ingen skillnad ses med avseende på område, men det skiljer mellan olika åldersgrupper. Andelen som anser sig må inte så bra och ofta dåligt ökar med stigande ålder, från 7 % bland 35-åringarna till 26 % bland 85-åringarna. Begreppet livskvalitet är ett subjektivt begrepp som kan bestå av många faktorer. På frågan om vad munhälsan betyder för den totala livskvaliteten uppger 73 % av samtliga att den är mycket viktig (n=1 349). Inom åldersgrupperna sker en ökning med stigande ålder, med en topp bland 65-åringarna. Ingen skillnad kan ses beroende på område. Endast 2 % anser att munhälsan inte alls är viktig. Hälsoproblem relaterade till fyllningsmaterial Totalt uppger 9 % amalgamrelaterade hälsoproblem (n=1 345). Hälsoproblem relaterade till vita fyllningar anser sig 1 % ha (n=1 339). Av samtliga i urvalet har 6 % bytt ut alla eller de flesta av sina amalgamfyllningar på grund av hälsoskäl (n= 1 349). Av samma skäl har 0,7 % bytt sina vita fyllningar (n= 1 344). Det senaste året har 4 % fått amalgamfyllningar (n= 1 345). Medicinering, hälsokost, muntorrhet Daglig medicinering ökar påtagligt med stigande ålder, från 21 % av 35-åringar till 84 % av 85-åringarna. Av samtliga intar 28 % mer än tre mediciner dagligen (n=1 368). Uppdelat på åldrar ökar frekvensen med stigande ålder från 3 % hos 35-åringar till 63 % hos 85- åringarna. Fler än tio mediciner dagligen intar 1 % av 65-åringarna, 2 % av 75- åringarna och 4 % av 85-åringarna. Av samtliga tillfrågade uppger 24 % att de dagligen intar hälsokostpreparat (n=1 358). Majoriteten (65 %) av dessa är kvinnor. Ingen skillnad ses beroende på område. Uppdelat på ålder är det knappt 20 % av de två yngsta grupperna som intar hälsokostpreparat dagligen, 67 % av dessa är kvinnor. Hos grupperna 65 år och äldre använder 26-29 % hälsokostpreparat dagligen. Även här är majoriteten kvinnor, förutom bland 85-åringar där det inte är någon skillnad mellan könen. Andelen som upplever sig muntorr dagtid ökar med stigande ålder (n=1 370). Undantaget är 35-åringarna som uppger sig vara mer muntorra än 50-åringarna, 26 % respektive 19 %. Bland 65- och 75-åringar är 31 % ofta eller ibland muntorra, motsvarande värde för 85-åringar är 36 %. Cirka 70 % av de muntorra uppger sig åtgärda sin muntorrhet (n=438). Majoriteten (64 %) dricker oftare, 34 % använder sig av salivstimulerande tugg- eller sugtabletter och 2 % använder geler eller sprayer. Inga skillnader kan ses mellan åldersgrupperna. En granskning av upplevd muntorrhet och tandantal har utförts i de tre högsta åldersgrupperna. Ingen standardisering avseende ålder är utförd eftersom resultaten är i stort sett överensstämmande vid närmare granskning av den högsta och den lägsta åldersgruppen. < Sid 13/37 >

EpiWux2008 De individer som har färre än 20 tänder upplever sig mer muntorra än de med minst 20 tänder (p=0,023). Nedan ses en redovisning i tabellform med både procent och individantal presenterat (tabell 3). Tabell 3. Upplevd muntorrhet i de tre högsta åldersgrupperna, en jämförelse beroende på tandantal 65-, 75- och 85-åringar 0-19 tänder (n=255) 20-32 tänder (n= 450) Ja, subjektivt muntorr Nej, inte subjektivt muntorr 38 % 62 % 29 % 71 % Tobaksvanor Genomgående ses i alla åldersgrupper, utom bland 85-åringar, att fler kvinnor än män är dagligrökare. Bland 85-åringarna är det få som röker varje dag och fördelningen är lika mellan könen. För hela urvalet uppgår dagligrökare till 10 % och bland dessa röker över hälften (54 %) mer än tio cigaretter per dag (n=1 346). De flesta dagligrökare finns bland 50- och 65-åringarna (cirka 15 %) och en majoritet finns bland kvinnor. Daglig rökning förekommer hos 10 % av 35-åringarna. Av samtliga tillfrågade är knappt 10 % dagligsnusare (n=1 331). Majoriteten är män (91 %). Antalet dagligsnusare minskar med stigande ålder, från 15 % i 35- årsgruppen, framför allt bland män, till 4 % bland 85-åringarna. Främst nyttjas snus bland 35- och 50-åriga män (cirka 30 %). Den genomsnittliga konsumtionen av snus är två till tre dosor per vecka. Högsta konsumtionen bland samtliga snusbrukare finns hos 35-åriga män med mer än tre dosor/vecka. Huvudsaklig sysselsättning, yrkestillhörighet Andelen förvärvsarbetande är högst bland 35- och 50-åringar, 74 % respektive 81 % (n=1 375). Bland 65-åringarna uppger sig 36 % huvudsakligen förvärvsarbeta. I huvudsak sjuk/ålderspensionär uppger 58 % av 65-åringarna. Bland 35-åringarna är det 26 % som inte förvärvsarbetar. De vanligaste orsakerna är föräldraledighet (9 %), studier eller arbetslöshet (7 %). Bland 50-åringar som inte förvärvsarbetar är två tredjedelar sjukskrivna/har sjukersättning och knappt en tredjedel är arbetslösa (tabell 4). Tabell 4. Huvudsaklig sysselsättning i de olika åldersgrupperna. Procenttalen kan överstiga 100 % eftersom olika kombinationer kan förekomma. Huvudsaklig sysselsättning 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Förvärvsarbete 74 81 36 0 0 Sjukskriven 2 6 2 0 0 Sjuk-/ålderspensionär 3 8 58 86 82 Arbetslös 7 6 3 0 0 Hemmafru/man 1 1 5 16 19 Studerar 7 1 0 0 0 Föräldraledig 9 0 0 0 0 Yrkestillhörighet före eventuell pension ses i tabell 5. Det finns färre lägre tjänstemän i den yngsta åldersgruppen än i de övriga åldersgrupperna, för övrigt ses en jämn fördelning. Utbildningslängd Beträffande utbildningslängd ses stora skillnader mellan åldersgrupperna. Kort utbildning, dvs. folk-/grundskola samt annan utbildning är vanligast bland < Sid 14/37 >

EpiWux2008 75- och 85-åringar. Lång utbildning, dvs. realskola/ gymnasium samt högskola/ universitet, är mer vanligt bland 35- och 50-åringar (tabell 6). Tabell 5. Yrkestillhörighet, procentuell fördelning. (n=1 198) 35 50 65 75 85 Yrke år år år år år Arbetare 53 42 49 55 42 Tjänstemän (låg) Tjänstemän (mellan) Tjänstemän (högre) Företagare/ Lantbrukare Utbildning Folk-/ grundskola Realskola, gymnasium Högskola, universitet 12 20 22 19 24 21 24 18 15 18 11 11 8 6 7 3 4 3 5 9 Tabell 6. Utbildning, procentuell fördelning (n=1 351). 35 50 65 75 år år år år 85 år 15 18 43 58 62 43 45 30 20 18 35 28 17 9 7 Annan utbildning 6 9 10 13 13 Civilstånd, boende, daglig hjälp Majoriteten (70 %) av urvalet är sammanboende/gift (n=1 367). Jämförs åldersgrupperna ökar ensamboende med stigande ålder, från cirka 20 % bland 35-åringar till 57 % bland 85-åringar. I stort sett alla i urvalet (98 %) har eget boende (n=1 352). Bland 85-åringar uppger 8 % s.k. särskilt boende exempelvis gruppboende, servicelägenhet (n=235). I hela underlaget klarar sig 89 % själv i sin vardag (n=1 352). Behov av hjälpinsatser ökar med stigande ålder. I 85-årsgruppen är det 35 % som behöver hjälp. Tandvårdskostnader Av hela urvalet svarade 74 % att de maximalt betalat 2 000 Skr för sin tandvård det senaste året (n=1 354). Här ingår även de 21 % som inte betalat något alls. Ett fåtal (4 %) uppger att de betalat mer än 8 000 Skr. I gruppen som betalat mer än 8000 Skr finns majoriteten bland 65-, 75- och 85- åringarna. De som får sin tandvård utförd inom privattandvården uppger sig ha högre kostnader för sin tandvård än motsvarande grupp inom folktandvården. Kostnader på mer än 2 000 Skr uppger 26 % av privattandvårdens kunder, jämfört med 13 % hos folktandvårdens kunder. Framtida vårdkontakt I stort sett samtliga (93 %) har för avsikt att fortsätta kontakten med sitt nuvarande tandvårdsteam (n=1 310). Ingen skillnad föreligger mellan könen. Något fler av privattandvårdens kunder är positiva att fortsätta hos samma behandlare, 98 % jämfört med 95 % av folktandvårdens. Klinisk undersökning De 1 375 personer som besvarade enkäten kallades för en undersökning till ordinarie tandvårdsklinik. Totalt undersöktes 1 158 personer kliniskt, vilket motsvarar 84 % av dem som svarat på enkäten och 64 % av det ursprungliga urvalet. Folktandvården utförde 52 % av undersökningarna och privattandvården 48 %. < Sid 15/37 >

EpiWux2008 Förekomst av plattprotes Av samtliga kliniskt undersökta har 88 % enbart egna tänder i överkäken (n=1 158). I underkäken är motsvarande värde 91 %. Avtagbara tandersättningar förekommer i stort sett inte i de två lägsta åldersgrupperna. Från 65-åringarna ökar förekomsten med stigande ålder. I överkäken dominerar hela plattproteser och i underkäken är det lika vanligt med hel underkäksprotes som partialprotes. Även i underkäken ökar frekvensen av plattprotes med stigande ålder. Generellt sett är det vanligare med löstagbara ersättningar i överkäken än underkäken. Totalt använder 12 % överkäksprotes och 8 % underkäksprotes av något slag (n=1 158). I 85-årsgruppen har 21 % hel överkäksprotes och 12 % hel underkäksprotes. Implantat fullbroar Implantatstödda fullbroar förekommer endast från 65-årsgruppen och äldre. Implantatbroar (fullbroar) i överkäken förekommer hos 1,4 % i hela gruppen, vilket motsvarar 16 individer (n=1 158). Vanligast är dessa ersättningar bland 75- och 85-åringarna där 3-4 % har en implantatstödd fullbro i överkäken. Endast 1,1 % (13 individer) har en käkbensförankrad fullbro i underkäken. Även här finns de flesta i de högsta åldersgrupperna, 75- och 85-åringar, med en frekvens av 2 %. Bedömning av bettdysfunktion Bettdysfunktion av olika grad förekommer hos 14 % av samtliga undersökta och minskar med stigande ålder (n=1 157). Måttlig dysfunktion finns hos 15 % av 35- och 50-åringar, 13 % av 65-åringarna, 11 % av 75-åringarna och 6 % av 85- åringarna. Grav bettdysfunktion förekommer hos 1 % oavsett ålder. Bedömning av munslemhinna Av alla kliniskt undersökta har förändringar i munslemhinnan konstaterats hos 12 % (n=1 158). 35-åringar och 75-åringar har något fler slemhinneförändringar än övriga åldersgrupper, cirka 15 % jämfört med drygt 10 % i övriga åldersgrupper. Det är i stort sett lika vanligt med röda som vita förändringar, 7 % respektive 6 % (n=1 158). Av alla rodnader är hälften lokaliserade på alveolarutskott/läpp, med en klar majoritet bland män (n=70). Vanligaste lokalisationen för vita förändringar är kindslemhinnan (53 %), med en majoritet bland kvinnor (n=76). Öppna sår förekommer hos en dryg halv procent av hela urvalet (n=1158). I antal betyder det 8 individer. Bedömning av karies-, parodontit- och restaurationsrisk Samtidigt med den kliniska undersökningen bedömdes karies-, parodontit- och restaurationsrisk (tabell 7). Grovt kan sägas att risknivåerna ökar med stigande ålder. Beträffande kariesrisk bedöms fler individer ha hög och mycket hög risk bland 35-åringar jämfört med 50-och 65-åringar. Endast hos 75- och 85-åringar bedöms fler ha de höga risknivåerna. Andelen individer som bedöms ha hög risk för parodontit ökar med stigande ålder till 65-åringarna för att sedan ligga relativt oförändrad i de tre högsta åldersgrupperna. Mest ökar restaurationsrisken med stigande ålder. I 35-årsgruppen bedöms 2 % tillhöra riskgrupperna hög/mycket hög medan motsvarande bedömningar för 85-åringarna är 45 %. < Sid 16/37 >

EpiWux2008 Antal tänder/ tandlöshet Av samtliga kliniskt undersökta är 53 personer dvs. knappt 5 % tandlösa (n=1 158). Totalt tandlös är ingen av 35- eller 50- åringarna, 4 % av 65-åringarna, 7 % av 75- åringarna och 14 % av 85-åringarna. 20 tänder eller fler är ett vedertaget begrepp för ett värde där tuggfunktionen med stor sannolikhet är tillräcklig. Samtliga 35-åringar har minst 20 tänder, liksom 99 % av 50-åringarna, 81 % av 65- åringarna, 59 % av 75-åringarna och 46 % av 85-åringarna. Tandförluster i front och sidopartier Av de tandförsedda individerna har i stort sett alla 35- och 50-åringar samtliga tolv framtänder. Tandförluster ökar sedan med stigande ålder. Det är vanligare med frontala tandförluster i överkäken än i underkäken (tabell 8). I sidopartierna är andelen tandförluster genomgående fler jämfört med frontpartierna. Ingen större skillnad ses mellan käkarna i samtliga åldrar, förutom bland 75-åringarna där något fler tandförluster finns i överkäken. Tabell 7. Riskbedömning avseende karies, parodontit och restauration. Procent. Risk Låg Mellan Hög Mkt hög Ålder K a r i e s P a r o d R e s t 35 år 59 29 8 3 50 år 56 38 5 1 65 år 47 43 7 2 75 år 42 47 9 3 85 år 29 49 17 5 35 år 73 26 1 0 50 år 62 30 6 2 65 år 37 41 16 7 75 år 38 43 13 6 85 år 38 45 15 2 35 år 63 34 2 0 50 år 32 48 17 3 65 år 12 45 36 7 75 år 13 40 38 9 85 år 15 41 37 8 < Sid 17/37 >

EpiWux2008 Tabell 8. Förekomst av fronttänder överkäke respektive underkäke, procent. Antal Åldersgrupp tänder 35 år ök/uk 50 år ök/uk 65 år ök/uk 75 år ök/uk 85 år ök/uk 0 0/0 0/0 3/0 11/1 12/1 1 0/0 0/0 0/0 0/0 1/2 2 0/0 0/0 1/1 2/5 5/4 3 0/0 0/0 3/1 4/3 8/5 4 0/0 2/0 7/3 10/3 5/3 5 2/1 3/0 10/2 12/7 18/8 6 98/99 94/98 76/93 61/80 52/76 Karies Fördelning av kariesskador visas i tabell 9. Majoriteten inom varje åldersgrupp är kariesfri. Totalt bland samtliga tandförsedda är 64 % kariesfria (n=1 105). Tabell 9. Procentuell fördelning av antalet kariesskador hos tandförsedda individer. Antal kariesskador 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Totalt 0 68 68 67 61 55 64 1-2 24 27 27 33 34 29 3-4 5 4 4 5 9 5 5-6 1 1 1 0 2 1 >6 2 0 1 0 1 1 Hos individer med karies har majoriteten maximalt två kariesangrepp. En liten grupp individer har många kariesskador, det vill säga fler än sex angrepp. Inom hela urvalet finns de flesta högkariesaktiva i 35- årsgruppen. Tabell 10 visar en sammanställning av olika typer av kariesmått och hur dessa fördelas mellan de fem indikatoråldrarna. Tabell 10. Kariesskador och mått per individ (medelvärden) Åldersgrupp Karies 35 50 65 75 85 Kron prim 0,6 0,2 0,2 0,1 0,2 Kron sek 0,2 0,4 0,5 0,5 0,8 Rot prim 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Rot sek 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 DT 0,7 0,6 0,6 0,6 0,9 DFT 7,1 13,2 16,5 15,3 13,9 DFSa 4,2 12,2 24,1 23,8 21,8 Beskrivning av genomsnittligt tandstatus i de olika åldersgrupperna (n=1 105). Genomsnittliga bilden av 35-åringars tandstatus Den tandförsedda 35-åringen (dvs. samtliga) har 29,6 tänder, varav 22,2 är intakta. Det motsvarar 75 % av befintliga tänder. Antalet tänder i fronten är 11,9, av maximalt 12, dvs. samtliga är i stort sett fullt tandförsedda. Av fronttänderna är 11,4 intakta. I sidopartierna finns 17,5 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. Nästan 11 sidotänder är intakta, dvs. 62 % av befintliga antalet premolarer och molarer. Knappt en tand är karierad (0,7). Där karies finns är det övervägande primärkaries på kronytor. Ingen rotyta är angripen. Decayed Filled Teeth (DFT), dvs. antalet karierade och fyllda tänder är 7,1 vilket betyder 24 % av befintliga tänder. Decayed Filled Teeth approximal (DFSa) dvs. karierade och fyllda approximalytor är 4,2 vilket betyder 7 % av befintliga approximalytor. Parodontalt har 35-åringen 0,2 tänder med en tandköttsficka som är 6 mm. < Sid 18/37 >

EpiWux2008 Rotfyllningar i sidopartierna förekommer i mycket låg frekvens, endast 0,3 premolarer/ molarer är rotfyllda. Antalet amalgamytor är 3,4. Avseende vita fyllningar och inlägg (guld/porslin) är 7,8 ytor fyllda med dessa material. Genomsnittliga bilden av 50-åringars tandstatus Den tandförsedda 50-åringen (dvs. samtliga) har 27,9 tänder. Av dessa är 14,7 intakta, vilket motsvarar 52 % av befintliga tänder. Antalet tänder i fronten är 11,9 av maximalt 12, dvs. samtliga är i stort sett fullt tandförsedda. Av fronttänderna är 84 % intakta, dvs. 9,8 tänder. I sidopartierna finns 16,0 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. Nästan fem (4,8) sidotänder är intakta, dvs. 30 % av befintligt antal premolarer och molarer. Knappt en tand är karierad (0,6). Finns karies är det övervägande sekundärkaries på kronytor. Ingen rotyta är angripen. Antalet karierade, fyllda tänder (DFT) är 13,2 vilket betyder 47 % av befintliga tänder. DFSa ligger på 12,2 dvs. 22 % av befintliga approximalytor. Tandköttsfickor som är 6 mm förekommer vid 0,6 tänder. Antalet rotfyllningar i sidopartierna är 0,6. Angående fyllningsmaterial är antalet amalgamytor 12,5 och vita ytor samt inlägg (guld/porslin) är 13,5. Genomsnittliga bilden av tandförsedda 65-åringars tandstatus Den tandförsedda 65-åringen (96 % av alla 65-åringar) har 23,8 tänder och 7,3 är intakta (31 %). Av maximalt 12 framtänder finns 11,3 tänder. Av dessa är 6,0 intakta (53 %). I sidopartierna finns 12,5 tänder, av maximalt 20. Något fler tänder finns i underkäken. Av sidotänderna är 1,4 intakta, vilket motsvarar 11 % av befintliga antalet premolarer och molarer. Antalet karierade tänder är 0,6. Där karies finns är det övervägande sekundärkaries på kronytor. Rotkaries existerar knappt. DFT är 16,5 vilket betyder 69 % av befintliga tänder. DFSa är 24,1 dvs. 51 % av befintliga approximalytor. Knappt två tänder (1,8) i sidopartierna är rotfyllda. Angående fyllningsmaterial är antalet amalgamytor 17,1 och vita ytor samt inlägg (guld/porslin) är 19,2. Tandköttsfickor 6 mm finns vid 1,3 tänder. Genomsnittliga bilden av tandförsedda 75-åringars tandstatus Av 75-åringarna är 93 % tandförsedda och har 20,3 tänder. Av dessa är 5,0 intakta (25 %). Antalet fronttänder är 10,3 av maximalt 12. Av dessa är 4,1 intakta, alltså 40 %. I sidopartierna finns 10,0 tänder av maximalt 20. Av sidotänderna är 8 % intakta, det betyder knappt en tand (0,8). Något fler tänder finns i underkäken. Antalet karierade tänder är 0,6 och vanligast är sekundärkaries på kronytor. Rotkaries existerar knappt, men hos de få individer där det finns, är det både primär och sekundär rotkaries. DFT är 15,3 vilket betyder 75 % av befintliga tänder. DFSa är 23,8 dvs. 59 % av befintliga approximalytor. I sidopartierna är 2,0 tänder rotfyllda. Antalet amalgamytor är 13,5 och vita ytor samt inlägg (guld och porslin) är 14,0. Tandköttsfickor 6 mm finns vid 0,8 tänder. < Sid 19/37 >