Cancervård Sammanfattning Dödligheten i cancer har sjunkit under de senaste 4 åren och överlevnaden efter diagnos har ökat. Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna till tidig diagnos. Däremot ökar antalet diagnostiserade cancerfall, även med hänsyn till att befolkningsmängden ökar och de äldre blir allt fler. För närvarande är det förebyggande åtgärder som ger störst möjligheter att minska sjukdomsbördan av cancer. Hälso- och sjukvården behöver därför satsa mer på prevention. Dödligheten skiljer sig åt mellan olika cancerformer. För prostatacancer har dödligheten ökat med 1 procent per år under de senaste 2 åren, medan dödligheten i både bröstcancer och kolorektalcancer har minskat med 1 procent per år under samma period. Patienter med lungcancer har hög dödlighet, och behandlingsresultaten är sämre än för flera andra cancerformer. 9 procent av alla personer med lungcancer är rökare. Rökstopp eller utebliven rökdebut utgör därför de effektivaste åtgärderna för att minska insjuknande och dödlighet i lungcancer. Inom lungcancervården finns utrymme för stora förbättringar. Väntetiderna från remiss till beslut om behandling är orimligt långa för många lungcancerpatienter. Analyser visar också att både diagnostiska metoder och behandlingsval vid lungcancer skiljer sig åt mellan olika regioner. Vidare visar nya studier att en högre behandlingsintensitet förbättrar överlevnaden i lungcancer. För såväl lungcancer som andra cancerformer har dessutom socioekonomiska faktorer betydelse för både insjuknande och överlevnad. Cancervården i Sverige uppvisar goda resultat i ett internationellt perspektiv men står inför framtida utmaningar, framför allt på grund av att antalet personer som insjuknar ökar, liksom läkemedelskostnaderna. Vården kan förbättras genom ökad kunskapsstyrning, god perso naltillgång och en likvärdig palliativ vård i hela landet. Underlag, mått och indikatorer I detta avsnitt belyser vi cancervårdens kvalitet och resultat. Vi ger särskilt utrymme åt lungcancer, som är den cancerform som orsakar flest dödsfall. Lungcancervården har också varit mindre belyst i tidigare rapporter. Underlaget har huvudsakligen utgjorts av rapporter från kvalitetsregister, statistik från dödsorsaksregistret och nationella cancerregistret samt vetenskapliga studier. Här redovisas: insjuknande och dödlighet i cancer, samtliga tumörer canceröverlevnad fem respektive tio år efter diagnos insjuknande, dödlighet och överlevnad i lungcancer väntetider från remiss till behandlingsbeslut för lungcancerpatienter regionala skillnader i behandling av lungcancer i relation till överlevnad femårsöverlevnad efter cancerdiagnos i några europeiska länder. Allt fler diagnostiseras med cancer Antalet diagnostiserade cancerfall har ökat kraftigt de senaste 4 åren, från omkring 2 per år i början av 196-talet till över 5 år 27. Ök- 374
ningen beror på faktorer som ökad befolkningsmängd, ökat antal äldre personer samt förbättrade möjligheter att ställa diagnos. Det är troligt att antalet personer som får cancer kommer att fortsätta öka i framtiden på grund av dessa omständigheter. I slutet av 26 fanns det 375 personer folkbokförda i Sverige som diagnostiserats med någon form av cancer under sin livstid. Av dessa var 57 procent kvinnor. Men även med hänsyn till demografiska faktorer har antalet diagnostiserade fall ökat. Ökningen har då varit cirka,5 procent per år för kvinnor och cirka,8 procent per år för män under de senaste 2 åren. Ökningen per år har varit högre de senaste tio åren:,7 procent för kvinnor och,9 procent för män. Figur 3:88 illustrerar dödlighet och insjuknande mellan år 1965 och 27. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Antalet kvinnor som fått diagnosen bröstcancer har dessutom ökat sedan 196- talet, bland annat på grund av att mammografiscreening har införts. Hos män står prostatacancer för den högsta andelen diagnostiserad cancer. Även här har antalet fall ökat kraftigt. En viktig förklaring är att PSAprov har använts alltmer för att ställa diagnos. Efter bröstcancer och prostatacancer är lungcancer och kolorektalcancer de två vanligaste cancertyperna i Sverige. Antalet personer som insjuknar i kolorektalcancer har varit i stort sett oförändrat sedan 196-talet för båda könen om man räknar bort effekten av en ökad och äldre befolkning. För lungcancer däremot har antalet insjuknanden ökat för kvinnor de senaste 2 åren, medan det sjunkit för män. Rökning är den helt dominerande riskfaktorn för att insjukna i lungcancer. Figur 3:88. Insjuknande och dödlighet i cancer Insjuknande 1965 27 och dödlighet* 1965 26, samtliga cancerformer (åldersstandardiserat). Insjuknande kvinnor Dödlighet kvinnor Antal per 1 7 6 5 4 3 2 1 Insjuknande män Dödlighet män 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 24 27 År *Puckeln i dödlighetskurvorna beror på förändrade kodningsrutiner. Under 197-talet blev i stort sett alltid cancer den underliggande dödsorsaken om personen var diagnostiserad med cancer. Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Det finns sociala skillnader i risken att utveckla flera olika cancerformer. Lågutbildade kvinnor löper till exempel högre risk än högutbildade att få bland annat lung- och livmoderhalscancer, vilket delvis kan förklaras av skillnader i levnadsvanor. Högutbildade kvinnor löper däremot större risk än lågutbildade att drabbas av bröstcancer, vilket bland annat förklaras av att högutbildade oftare föder barn senare i livet. Socialstyrelsen har utformat nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancervård [1]. Arbetet med nationella riktlinjer för lungcancervård pågår och beräknas vara klart år 21. 375
Tabell 3:17. Förebyggande av cancer Olika riskfaktorers uppskattade andel av cancerdödligheten samt möjlig reduktion till år 22 genom förebyggande insatser. Riskfaktor Cancerlokalisation Uppskattad andel av total cancerdödlighet (procent) Möjlig reduktion till år 22 (procent) Tobaksrökning Lunga, struphuvud, munhåla, svalg, 2 25 65 matstrupe, bukspottkörtel, njure, urinblåsa, livmoderhals m.fl. Alkohol Munhåla, struphuvud, matstrupe, bröst, lever 3 3 Kost Övervikt och fetma Flera Livmoder, njure, bröst, matstrupe m.fl. 3 25 Fysisk inaktivitet Tjocktarm, sannolikt bröst m.fl. > 3 5 Infektioner (t.ex. HPV) Magsäck, livmoderhals och övriga anogenitala lokalisationer, lever 5 2 UV-strålning och joniserande strålning Hud m.fl. 2 1 Ärftliga faktorer Bröst, äggstockar m.fl. 2 5 Källa: Cancerfonden 24 [3] Cancer kan förebyggas För närvarande är det förebyggande åtgärder som ger störst möjligheter till att minska sjukdomsbördan av cancer [2]. I en utredning från Cancerfonden uppskattas att dödligheten i cancer skulle kunna sänkas med 3 procent inom en tjugoårsperiod om cancerprevention prioriterades på ett helt annat sätt än i dag [3]. Tabell 3:17 visar de olika riskfaktorernas andel av den totala cancerdödligheten och hur mycket det är möjligt att reducera dödligheten. Det klart effektivaste sättet att minska antalet personer som insjuknar i cancer är att få färre att börja röka och fler att sluta röka. Mellan 2 och 25 procent av all cancer kan hänföras till rökning. Av det nationella kvalitetsregistret för lungcancer framgår också att cirka 9 procent av alla personer med lungcancer är rökare. Vidare anses dåliga kostvanor och övervikt eller fetma bidra till omkring en tredjedel av all cancer. Fetma är en väldokumenterad riskfaktor för ett flertal cancerformer. I avsnittet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård redovisas sjukvårdens arbete med att påverka levnadsvanorna. Dödligheten minskar och överlevnaden ökar En tydlig indikator för cancervårdens kvalitet och resultat är dödlighet och överlevnad, även om detta är relativt grova mått. Visserligen har antalet 376
personer som insjuknar i cancer ökat, men antalet som avlider i cancer har ökat i mycket mindre utsträckning. Om måttet justeras för demografiska förändringar så har dödligheten till och med sjunkit de senaste två decennierna med i genomsnitt cirka,3 procent årligen. Även antalet personer som överlevt sin cancersjukdom har ökat under de senaste 4 åren (figur 3:89). Dessa förbättringar hänger bland annat ihop med att vården har förbättrat möjligheterna att ställa diagnos tidigt. Dödligheten skiljer sig dock åt mellan olika cancerformer. För prostatacancer har dödligheten ökat med 1 procent per år under de senaste 2 Figur 3:89. Canceröverlevnad 1965 22 Överlevnad bland män och kvinnor 5 respektive 1 år efter diagnos (åldersstandardiserat). Kvinnor, 5 år Kvinnor, 1 år Relativ överlevnad i procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Män, 5 år Män, 1 år 1965 197 1975 198 1985 199 1995 1999 22 Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen År åren, medan dödligheten i både bröstcancer och kolorektalcancer har minskat med 1 procent per år under samma period. Det finns också regionala skillnader i både dödlighet och överlevnad i cancer. Historiska skillnader i exempelvis screening kommer att påverka statistiken i många år framöver, och därför är det svårt att uttala sig om de regionala variationernas orsaker och betydelse. Den svenska cancervårdens positiva resultat har att göra med faktorer som god tillgång till screening för bröstcancer och livmoderhalscancer och effektiv diagnostik och behandling [4 6]. Screening för livmoderhalscancer och mammografi berörs i avsnittet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Lungcancer stora utmaningar kvarstår För lungcancervården finns stora förbättringsmöjligheter. Patienter med lungcancer har hög dödlighet och behandlingsresultaten är sämre än för flera andra cancerformer. Även kunskapsläget är sämre än för bröst- och kolorektalcancer. Ett nationellt register för kvalitetsuppföljning av lungcancer startades dock år 22. Lungcancer utgör drygt 6 procent av samtliga cancerfall hos både män och kvinnor. År 27 diagnostiserades totalt 3 23 lungcancertumörer: 1 627 hos män och 1 576 hos kvinnor. Medelåldern vid diagnos var 7 år för män och 68 år för kvinnor år 26. Samma år avled 3 479 personer med lungcancer som den huvudsakliga dödsorsaken. Antalet diagnostiserade fall har trefaldigats under de senaste 4 åren, från 1 1 fall per år i 377
Figur 3:9. Lungcancer Insjuknande (1965 27) och dödlighet (1965 26) i lungcancer (åldersstandardiserat). Insjuknande kvinnor Dödlighet kvinnor Antal per 1 inv. 7 6 5 4 3 2 1 Insjuknande män Dödlighet män 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 24 27 År Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen personer per år i början av 196-talet till drygt 3 personer per år i början av 2-talet. Patienter som fått diagnosen lungcancer har en kort överlevnad. Detta har inte förändrats markant under de senaste 4 åren (figur 3:91). Överlevnaden har dock förbättrats något under senare år. Dödlighetskurvorna i figur 3:9 följer nästan helt det motsvarande mönstret för insjuknande. Männens minskade dödlighet i lungcancer beror främst på att färre blir sjuka, vilket i sin tur beror på att män röker mycket mindre än tidigare. I viss mån beror den minskade dödligheten även på att män inte längre exponeras lika mycket för farliga ämnen i industrin. För kvinnor har dödligheten däremot ökat, vilket beror på att kvinnor under många år har rökt alltmer. Förbättrade behandlingsmetoder och ökad användning av cytostatika har dock haft en svagt positiv inverkan på patienternas överlevnad. början av 196-talet till omkring 3 3 fall per år under mitten av 2-talet (figur 3:9). Om man räknar bort effekten av en ökad och äldre befolkning har antalet cancerfall dock minskat för män med i genomsnitt 1,2 procent per år under de senaste 2 åren, men ökat för kvinnor med i genomsnitt 2,8 procent per år under samma tidsperiod. Bland personer under 55 år insjuknar sedan slutet av 199-talet fler kvinnor än män i lungcancer. Mönstret hänger intimt samman med de ändrade rökvanorna hos män och kvinnor. Antalet personer som avlider i lungcancer som huvudsaklig dödsorsak har minskat med i genomsnitt 1 procent per år för män men ökat för kvinnor med i genomsnitt 3 procent per år (med hänsyn tagen till demografiska förändringar). Antalet avlidna i lungcancer har ökat från omkring 85 Figur 3:91. Lungcancer, tvåårsöverlevnad Relativ tvåårsöverlevnad för personer med lungcancer, år 1965 25. Procent 5 4 3 2 1 Kvinnor Män 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 25 År 378
Figur 3:92. Insjuknande och dödlighet i lungcancer efter utbildning Genomsnitt för perioden 21 25 (åldersstandardiserat). Antal per 1 inv. 7 6 5 4 3 2 1 Gymnasium Insjuknande Grundskola Kvinnor Universitet Grundskola Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen Gymnnasium Dödlighet Män Universitet Eftersom det är svårt att bota lungcancer så är och förblir rökstopp den effektivaste åtgärden för att undvika att en person insjuknar och avlider i lungcancer. Sverige har internationellt sett få rökare: 11 procent av männen och 14 procent av kvinnorna var dagligrökare år 28 [7]. Trenden är också kraftigt nedgående. Sedan år 198 har antalet vuxna som röker minskat med cirka 5 procent. Detta har haft en påtaglig inverkan på insjuknandet i lungcancer. Numera har de flesta vårdcentraler rutiner för och särskilda resurspersoner för rökavvänjning, men potentialen för förbättringar är stor. Ibland upptäcks lungcancer med lungröntgen vid hälsoundersökningar. Prognosen för dessa patienter är betydligt bättre än för de patienter som kommer när symtomen har gjort sig gällande. Problemet är dock att endast enstaka cancertumörer upptäcks på detta sätt. Lungröntgen är därför inte lämplig som screening [8]. Screening med datortomografi för högriskgruppen storrökare med eller utan KOL diskuteras inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i insjuknande och dödlighet för lungcancer (figur 3:92). Personer med lägre utbildningsnivå insjuknade och dog i högre grad i lungcancer än personer med högre utbildningsnivå under perioden 21 25. Detta gällde för både kvinnor och män. När det gäller överlevnad (figur 3:93) är skillnaderna med avseende på utbildningsnivå störst för åldersgruppen 3 64 år. För personer över 65 Figur 3:93. Lungcanceröverlevnad vid olika utbildningsnivåer Relativ överlevnad efter lungcancerdiagnos för kvinnor och män med olika utbildningsnivå* i åldern 3 64 år vid diagnos (åldersstandardiserat). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Låg Medel Hög 1 2 3 4 *Med låg utbildning avses grundskola, medelutbildning motsvarar gymnasium och hög utbildning motsvarar universitet Källa: Cancerregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 5 År 379
år är skillnaderna i överlevnad däremot små mellan personer med olika utbildningsnivåer (visas inte i figur). Skillnaderna i insjuknande beror med stor sannolikhet på att lågutbildade röker mer än högutbildade. Den högre dödligheten och den lägre överlevnaden i de lägre socioekonomiska grupperna beror troligtvis på att sjukdomen är i en mer framskriden fas när man kontaktar vården. Flera studier har visat att lågutbildade söker sjukvård i lägre grad än högutbildade och att de oftare har svårare att ta sig fram i vården när de väl har tagit kontakt. Dessa förhållanden beskrivs mer utförligt i avsnittet Jämlik vård. Figur 3:94. Väntetider för lungcancerpatienter Utredningstid från remiss till behandlingsbeslut för lungcancerpatienter diagnostiserade åren 22 26. < 1 vecka 1 2 veckor 2 3 veckor 3 4 veckor 4 5 veckor 5 6 veckor 6 7 veckor 7 8 veckor 8 9 veckor > 9 veckor Provtagn. före remiss Uppgift saknas 5 1 1 5 2 2 5 3 Antal patienter Källa: Nationellt register för lungcancer Väntetiderna är för långa Det nationella registret för lungcancer redovisar tiden från det att remiss nått fram till utredande klinik till dess att beslut om behandling har fattats (figur 3:94) [9]. Enligt Svenska lungcancergruppens rekommendationer ska 8 procent av patienterna ha fått ett behandlingsbeslut inom 28 dagar efter att den utredande kliniken tagit emot remissen. Enligt det nationella registret för lungcancer var mediantiden för behandlingsbeslut 29 dagar under perioden 22 26. Cirka 18 procent av patienterna fick dock vänta över nio veckor på beslutet. För patienterna med småcellig lungcancer, den mer aggressiva sjukdomstypen, var medianväntetiden för behandlingsbeslut 18 dagar. Vidare var tiden från remiss till provtagning längre än tiden från provtagning till behandlingsbeslut. Dessa ledtider överskrider de gränser som Svenska lungcancergruppen har satt upp. Det är dock oklart i vilken mån väntetiderna påverkar den totala överlevnaden [1]. En fördröjd behandling kan dock minska möjligheterna till ett bra resultat för patienter med ett snabbt sjukdomsförlopp, för patienter som bör opereras eller om väntetiderna är mycket långa. Under alla omständigheter innebär långa väntetider i de allra flesta fall betydande psykologiska och praktiska olägenheter för patienterna och deras anhöriga. Regionala skillnader i behandlingspraxis Eftersom lungcancervården är komplex finns ett stort behov av multidisciplinära team. Knappt hälften av terapibesluten fattas på multidisciplinära konferenser där de olika läkarspecialisterna deltar. Under perioden 22 26 hade Stockholmsregionen den högsta andelen patienter, 72 procent, där behandlingsbeslut fattats vid en sådan konferens [11]. 38
Multidisciplinära team är viktiga både i bedömnings- och behandlingsfasen, men det är särskilt viktigt att onkologernas erfarenhet av cytostatikabehandlingar tillförs. Det krävs stor erfarenhet och kunskap för att kunna använda mer potenta former av cytostatikabehandling. Hittills har ofta lungläkare ordinerat och administrerat cellgifterna. En majoritet av patienterna genomgår såväl bronkoskopi som datortomografi eller ultraljud av bukens övre del. Trots denna kartläggning kan den stadieindelning som blir resultatet av de diagnostiska aktiviteterna bli felaktig i uppemot 4 procent av fallen. I likhet med andra cancerformer får lungcancerpatienter inga symtom förrän i en sen fas. Cirka 5 procent av patienterna har spridd cancer när de får diagnosen, medan 3 procent har lokalt avancerad cancer där strålbehandling eller cytostatika är förstahandsalternativ. Mellan år 22 och 26 behandlades 17 procent av patienterna med enbart kirurgi, 37 procent med enbart cytostatika och 11 procent med strålbehandling i kombination med cytostatika [9]. I sex svenska landsting har man studerat skillnader i överlevnad hos patienter med icke småcellig lungcancer för år 1995 23 (figur 3:95) [12]. Överlevnaden var högre då patienterna i högre grad behandlats med kirurgi och cytostatika. I de landsting som behandlade med kirurgi och cytostatika i lägre grad var dödligheten 2 4 procent högre än i landstinget med den högsta behandlingsintensiteten. Denna skillnad fanns kvar efter att man kontrollerat för skillnader i ålder, kön, sjukdomsstadium, rökning och cancertyp. Figur 3:95. Dödlighet för lungcancerpatienter i förhållande till behandlingsintensitet Landsting i Uppsala-Örebroregionen jämfört med landstinget A med den lägsta dödligheten, för patienter åren 1995 23*. Relativ risk 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,,9,8,7,6 A E D *Relativ risk i förhållande till behandlingsintensitet med 95 % konfidensintervall Källa: Myrdal et al. 29 [12] C Landsting Goda resultat i cancervården vid internationell jämförelse Förekomsten av olika typer av cancer varierar mellan olika länder. Det beror bland annat på demografiska skillnader men också på variationer i livsstil, kultur och välstånd. Skillnader i dödlighet och överlevnad beror exempelvis på vilka cancerformer som dominerar i ett land, på demografiska faktorer och på vårdens kvalitet. Av stor vikt är också möjligheten att ställa diagnos tidigt. F B G 381
I ett internationellt perspektiv har Sverige låg dödlighet i cancer och hög överlevnad. Bland annat visar två nyare studier att överlevnaden är hög i de nordiska länderna, förutom i Danmark [13, 14]. I Sverige är bland annat femårsöverlevnaden i bröstcancer hög. För prostatacancer har Österrike den högsta överlevnaden, följt av Schweiz och Tyskland. Sverige ligger på nionde plats när det gäller personer som diagnostiserats år 1995 1999. Länderna har dock infört PSA-test som diagnostik i mycket olika utsträckning. Med PSA-test upptäcks fler fall av prostatacancer, men många gånger är den cancer som upptäcks inte dödlig. Därför påverkas statistiken för överlevnad i prostatacancer i hög grad av om PSA-test används eller inte. När det gäller överlevnad i lungcancer ligger Sverige över det europeiska genomsnittet, på sjätte plats. Vidare har Norge och Sverige samma resultat för överlevnad i kolorektalcancer, där bara Schweiz visar på högre överlevnad. Författarna konstaterar att om andra europeiska länder nådde upp till samma genomsnittliga överlevnad i cancer som Sverige, Norge och Finland så skulle antalet dödsfall inom fem år efter diagnos i de jämförda länderna minska med omkring 12 procent [13]. Sverige placerar sig också i topp bland de jämförda länderna i en analys av uppskattad total överlevnad för patienter som diagnostiserats med cancer år 2 22 (figur 3:96) [14]. Utmaningar Statistik visar att det finns regionala skillnader i dödlighet och överlevnad i cancer. Likaså varierar täckningsgraden för bland annat mammografi och screening för livmoderhalscancer. Inte heller erbjuds likvärdig palliativ vård över hela landet [15]. Figur 3:96. Överlevnad efter cancerdiagnos i Europa Femårsöverlevnad för kvinnor respektive män efter cancer diagnostiserad 2 22 i några europeiska länder. Kvinnor Män Island SVERIGE Belgien Finland Schweiz Italien Spanien Tyskland Norge Nederländerna Österrike Malta Wales Slovenien England Irland Nordirland Tjeckien Polen Skottland 1 2 3 4 5 6 7 Procent Källa: Verdecchia et al. 27 [14] I det här avsnittet har socioekonomiska skillnader i dödlighet och överlevnad i lungcancer redovisats. Socioekonomiska faktorers betydelse för insjuknande, dödlighet och överlevnad i cancer är även känt från tidigare forskning. De med universitetsutbildning har en bättre överlevnad i ett flertal cancerformer jämfört med de med lägre utbildningsnivå. Det gäller bland annat malignt melanom, mag-, tjocktarms-, lung-, urinblåse-, bröst-, livmoder-, livmoderhals-, prostata- och testikelcancer. Universitetsutbildade har därmed uppskattningsvis sett 4 procent bättre canceröverlevnad i jämförelse med lågutbildade [16]. 382
Kvinnor med högre utbildning har mindre utvecklade tumörer vid bröstcancerdiagnos och även högre femårsöverlevnad än kvinnor med lägre utbildning [17, 18]. En ny svensk studie visar också att risken att dö i bröstcancer är 19 procent lägre för personer med högre socioekonomisk status [19, 2]. Ett annat exempel är att man i Stockholms läns landsting sett att avgifter för screening för livmoderhalscancer har haft en negativ effekt på yngre kvinnors deltagande. Detta har medfört att man åter infört avgiftsfri screening. Även om den svenska cancervården håller hög kvalitet finns en rad områden med utrymme för förbättringar. Under de senaste åren har, som nämnts ovan, regionala skillnader och kvaliteten i cancervården uppmärksammats alltmer. Regeringen tillsatte därför en utredning om en nationell cancerstrategi som presenterades i februari år 29 [21]. Beräkningar som Socialstyrelsen gjort inför arbetet med den nationella cancerstrategin pekar på en mycket betydande prevalensökning. Det betyder att många fler patienter kommer att behöva vård och uppföljning, och att läkemedelskostnaderna kommer att öka. Samtidigt har vissa landsting svårt att rekrytera läkare inom vissa specialiteter. Vidare finns å ena sidan större möjligheter till behandling och ökade krav på klinisk forskning, å andra sidan begränsade resurser. I rapportens avsnitt Patientfokuserad vård beskrivs betydelsen av patientens delaktighet i vård och behandling för förbättrat tillfrisknande. Inom cancervården är ett patientcentrerat förhållningssätt sannolikt av särskilt stor betydelse. Även de påtagliga sociala skillnaderna i insjuknande och överlevnad illustrerar att det finns en stor förbättringspotential för en cancervård på lika villkor för hela befolkningen enligt hälso- och sjukvårdslagens intentioner. Allt detta innebär framtida utmaningar för cancervården. Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Stockholm: Socialstyrelsen; 27. 2. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, 27. 3. Cancerfondens utredning om cancer prevention. Övergripande slutsatser, kunskapsunderlag och angelägna forskningsområden. Stockholm: Cancerfonden; 24. 4. The Swedish Organised Service Screening Evaluation Group. Reduction in Breast Cancer Mortality from Organized Service Screening with Mammography: 1. Further Confirmation with Extended data. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 26;15(1):45 51. 5. The Swedish Organised Service Screening Evaluation Group. Reduction in Breast Cancer Mortality from Organized Service Screening with Mammography: 2. Validation with Alternative Analytic Methods. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 26;15(1):52 56. 6. Socialstyrelsen. Cancervården i Sverige. Kvalitet, struktur och aktuella utmaningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 27. 7. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten. Tillgänglig på www.fhi.se. 8. Hillerdal G. Long-term survival of patients with lung cancer from a defined geographical area before and after radiological screening. Lung Cancer 1996;15:21 3. 9. Lungcancer i Sverige. Nationellt register för lungcancer. Redovisning av material för år 22 26. 383
1. Myrdal G, Lambe M, Hillerdal G, Lamberg K, Agustsson Th, Ståhle E. Effect of delays on prognosis in patients with non-small cell lung cancer. Thorax 24;59:45 49. 11. Lungcancer i Sverige. Nationellt register för lungcancer. Regionala jämförelser 22 26. 12. Myrdal G, Lamberg K, Lambe M, Ståhle E, Wagenius G, Holmberg L. Regional differences in treatment and outcome in non-small cell lung cancer: A population-based study (Sweden). Lung Cancer 29;63(1):16 22. 13. Berrino F, De Angelis R, Sant M, Rosso S, Bielska-Lasota M, Coebergh JW, et al. Survival for eight major cancers and all cancers combined for European adults diagnosed in 1995 99: results of the EUROCARE-4 study. Lancet Oncol 27;8(9):773 83. 14. Verdecchia A, Francisci S, Brenner H, Gatta G, Micheli A, Mangone L, et al. Recent cancer survival in Europe: a 2 2 period analysis of EU- ROCARE-4 data. Lancet Oncol 27;8(9):784 96. 15. Socialstyrelsen. Vård i livets slutskede. Stockholm: Socialstyrelsen; 26. 16. Hussain SK, Lenner P, Sundquist J, Hemminki K. Influence of education level on cancer survival in Sweden. Ann Oncol 28;19:156 62. 17. Zackrisson S, Andersson I, Manjer J, Janzon L. Non-attendance in breast cancer screening is associated with unfavourable socio-economic circumstances and advanced carcinoma. Int J Cancer 24;18(5):754 6. 18. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 28. Stockholm: SKL och Socialstyrelsen; 28. 19. Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Long-term inequalities in breast cancer survival a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncol 28;47(2):216 24. 2. Eaker S, Halmin M, Bellocco R, Bergkvist L, Ahlgren J, Holmberg L, et al. Social differences in breast cancer survival in relation to patient management within a National Health Care System (Sweden). Int J Cancer 29;124(1):18 7. 21. SOU 29:11 En nationell cancerstrategi för framtiden. 384