Årsredovisning 2009 Nordiska Miljöfinansieringsbolaget

Årsredovisning 2009 Nordiska Miljöfinansieringsbolaget

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Verkställande direktörens översikt Kort om NEFCO Styrelsens verksamhetsberättelse 2009 Miljöstatusrapport 2009 Godkända projekt år 2009 Rapport över totalresultat Rapport över finansiell ställning Förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys 1. 1 31. 12 Noter till bokslutet Noter till finansiella rapporter Revisionsberättelse Persongalleri 03 04 09 15 22 26 27 28 29 32 35 44 46 2 Årsredovisning 2009

01 Verkställande direktörens översikt Verksamhetsåret 2009 har varit händelserikt och denna årsredovisning visar att NEFCO gjorde ett mycket gott resultat, trots att den ekonomiska situationen var fortsatt svår i NEFCO:s geografiska tyngdpunktsområden Ryssland och Ukraina. Vår miljöstatusrapport illustrerar att reduktionerna av miljöskadliga utsläpp ökade ifjol i de projekt som NEFCO delfinansierar med andra investerare och aktörer. Framför allt utsläppsreduktionerna av koldioxid, svavel- och kväveoxider samt fosfor och kväve ökade i jämförelse med de reduktioner som NEFCO redovisade år 2008. Till exempel uppgick de direkta och indirekta reduktionerna av koldioxidutsläpp hos de NEFCO-finansierade projekten till över 2,7 miljoner ton i fjol, vilket motsvarar närmare 90 procent av Stockholms stads årliga utsläpp eller två gånger så mycket som Köpenhamns totala koldioxidutsläpp år 2008. De investeringar som gynnade en övergång från fossila bränslen till förnybar energi uppmätte en sammanlagd energiproduktion på 5 534 988 MWh, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för närmare 213 000 finländska hushåll. Även reduktionerna av fosfor till Östersjön ökade med 170 ton till sammanlagt 1 260 ton år 2009. Ökningen av dessa utsläppsreduktioner motsvarar över 232 000 personers orenade avloppsvatten per år. NEFCO godkände sammanlagt 50 nya projekt ifjol inom ramen för NEFCO:s egen investeringsfond och förvaltningsverksamheten. Det är glädjande att vi, trots den globala recessionen och vår nedtrappning av utlåningen i Baltikum, har lyckats säkra ett stabilt projektflöde samtidigt som många pågående projekt nu genererar stora utsläppsreduktioner. De godkända projekten omfattar bland annat uppgraderad avloppsrening, utbyggnad av förnybar energiproduktion, energieffektivisering, förbättrad avfallshantering och renare produktion vid industriella anläggningar. Arbetet för att stävja övergödningen i Östersjön fick också utökad finansiering ifjol då vår nya Östersjö-fond med namnet BSAP Fund grundades på NEFCO:s och Nordiska Investeringsbankens (NIB) initiativ. Fonden beviljar gåvomedel till åtgärder som påskyndar projekt som reducerar övergödande utsläpp och uppfyller de kriterier som återfinns i Östersjökommissionens handlingsplan Baltic Sea Action Plan. Finland och Sverige har investerat i fonden, som redan har godkänt fem projekt. Till ett av årets genombrott kan räknas det ramavtal som NEFCO undertecknade med den ukrainska regeringen i september. Ramavtalet möjliggör finansiering av kommunala projekt som tar sikte på energieffektivisering i kommunalt ägda byggnader i Ukraina. NEFCO:s ukrainska projektportfölj omfattar redan 56 projekt och för 2009 uppgår de ukrainska lånen till 6 procent av Investeringsfondens utlåning och 17 procent av utlåningen från Nordiska Miljö utvecklingsfonden. NEFCO:s klimatarbete har också burit frukt. Senaste höst grundades det nya finansieringsinitiativet Nordic Climate Facility (NCF) tillsammans med Nordiska Utvecklingsfonden (NDF). Inom ramen för detta samarbete kommer NEFCO att delta i beredningen av klimatprojekt i låginkomstländer i Afrika, Asien och Latinamerika. NEFCO:s kolkreditfond NEFCO Carbon Fund (NeCF), som grundades för två år sedan, lyckades utöka sitt kapital med över 24 miljoner EUR ifjol. Fonden avtalade om köp av reduktionsenheter bland annat från projekt som byggde ut småskalig vattenkraft i Vietnam och effektiverade energikonsumtionen inom cementindustrin i Kina. NEFCO:s andra kolkreditfond, Baltic Sea Testing Ground Facility, investerade samtidigt återstoden av sitt totala kapital på motsvarande projekt i Östeuropa. Detta innebär att denna fond, som grundades redan år 2003, nu har fullgjort sitt värv. NEFCO fyller 20 år inkommande höst. Vi kommer att uppmärksamma detta bland annat med ett festseminarium och en historik. Samtidigt ger 20-årsjubiléet oss möjligheten att utvärdera vår verksamhet och smida nya visioner för framtiden. Slutligen önskar jag tacka styrelsen, personalen och våra samarbetspartners som med sina gedigna insatser har möjliggjort de resultat som vi redovisar i denna rapport. I Helsingfors den 4 mars 2010 Magnus Rystedt verkställande direktör 03 Årsredovisning 2009 Verkställande direktörens översikt

02 Kort om NEFCO Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, NEFCO, är en internationell finansieringsinstitution som grundades år 1990 av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. NEFCO:s primära målsättning är att finansiera kostnadseffektiva miljöprojekt i de nordiska närområdena i Östeuropa. NEFCO:s huvudkontor är beläget i Helsingfors i anknytning till Nordiska Investeringsbanken (NIB). NEFCO förvaltar ett flertal miljöfonder som används för att finansiera miljöprojekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, samt tillsvidare under en begränsad period, också i Estland, Lettland och Litauen. NEFCO har även startat ett pilotprogram i Kina. NEFCO finansierar projekt som syftar till att reducera miljöskadliga utsläpp, till exempel växthusgaser eller miljögifter. En stor del av NEFCO:s projekt reducerar även utsläppen av närsalter till Östersjön, vilket motverkar övergödningen. NEFCO erbjuder lån, subordinerade lån och räntestödda krediter till företag och kommuner som investerar i miljöprojekt inom NEFCO:s verksamhetsområden. NEFCO kan även delta med eget kapital i lokala företag som genomdriver projekt i de länder där NEFCO opererar. NEFCO anlitar lokala konsulter i S:t Petersburg och Kiev för att hitta nya samarbetspartners och investerare i Ryssland och Ukraina. Projekt som finansieras av NEFCO måste uppfylla bärkraftiga miljökriterier och generera kvantifierbara utsläppsreduktioner. Varje projektansökan analyseras av NEFCO:s handläggare, miljöexperter och jurist inför behandlingen av bolagets investeringskommitté. Beslut om godkända projekt fattas av NEFCO:s styrelse som består av medlemmar från de nordiska länderna. NEFCO Investeringsfonden Med ett kapital om 113,4 miljoner EUR kan NEFCO medverka som delägare, långivare eller garant i ekonomiskt bärkraftiga miljöprojekt. Fonden finansierar projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, samt tillsvidare, under en begränsad period, också i Estland, Lettland och Litauen. Projekt som har relevanta miljöeffekter i Norden prioriteras, vilket innebär att tyngdpunkten ligger på insatser som reducerar utsläpp i vattendrag och hav samt gränsöverskridande luftburna utsläpp. Det förutsätts att en nordisk partner medverkar i projektet i ett långsiktigt samarbete. Detta kan ske i företagsform genom olika slag av direktinvesteringar, men också andra slags samarbetsprojekt kan komma i fråga t.ex. inom ramen för långfristigt leveranssamarbete. Projekt vars tekniska genomförbarhet och ekonomiska lönsamhet har utretts. NEFCO förutsätter att projektet uppfyller rimliga lönsamhetskrav men fäster, så länge detta uppnås, större vikt vid projektets gynnsamma inverkan på miljön. Investeringsfonden CFF NMF BHSF Övriga fonder Lån Mezzanine Riskkapital Utsläppsrätter Mjuka lån Villkorat bistånd Bistånd Företag/kommuner Projekt 04 Årsredovisning 2009 Kort om NEFCO

Milstolpar under det gångna året Januari Det finska energibolaget EPV Energy investerar i NEFCO Carbon Fund. Februari Finland investerar i NEFCO Carbon Fund. Mars NEFCO:s bokslut för 2008 avslöjar att bolaget godkände hela 64 nya projekt föregående år. Juli Nordiska Investeringsbanken (NIB) och NEFCO grundar en gemensam BSAP-fond för finansiering av projekt som gynnar Östersjöns ekologiska tillstånd. September Den nya klimatfonden Nordic Climate Facility (NCF) etableras tillsammans med Nordiska Utvecklingsfonden. September NEFCO undertecknar ett ramavtal med den ukrainska regeringen. Ramavtalet möjliggör kommunala energieffektiviseringsprojekt i Ukraina. September NEFCO allokerar ytterligare 4 miljoner EUR från Nordiska Miljöutvecklingsfonden för projekt som gynnar renare produktion i industriella anläggningar. November Den nordliga dimensionens miljöpartnerskap, NDEP, fattar beslut om finansiering av två NEFCO-projekt. December Förenta Nationerna registrerar två av NEFCO:s kolkreditprojekt inom ramen för de nationella JI-programmen i Litauen och Estland. December NEFCO allokerar ytterligare 6,7 miljoner EUR från Nordiska Miljöutvecklingsfonden för energieffektivisering i den kommunala sektorn i Ryssland och Ukraina. Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF) En finansieringsordning för mjuk finansiering (d.v.s. räntestödda lån som är fördelaktigare än marknadsvillkor). Syftet är att stärka lönsamhetsförutsättningar för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additionella miljöinvesteringar. Tillsvidare har ca 450 miljoner DKK eller 60 miljoner EUR anslagits för fonden. NMF kan finansiera projekt i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Huvuddelen av insatserna från NMF sker idag i form av s.k. revolverande finansieringsmekanismer där medlen skall återbetalas till NMF. Som exempel kan nämnas förmånliga kreditordningar för renare teknologi, energibesparing och miljöinvesteringar inom lantbruket. De tekniska lösningarna bör bygga på bästa tillgängliga teknologi, dock med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och anpassat till lokala förhållanden. Upphandlingen av utrustning och tjänster, som finansierats genom fonden, kan ske i nordisk, lokal eller internationell anbudskonkurrens. Carbon Finance and Funds (CFF) NEFCO förvaltar två kolkreditfonder; NEFCO Carbon Fund (NeCF) och Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF). Bägge fonder möjliggör investeringar i projekt som reducerar klimatutsläppen i enlighet med de flexibla mekanismerna inom Kyotoprotokollet. NeCF är en global kolkreditfond som grundades i april 2008. Fonden förvaltade vid årsskiftet 2009 ett kapital på sammanlagt 100,6 miljoner EUR. NeCF är riktad främst till investerare som har klimatåtaganden inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. NeCF finansierar miljöprojekt som uppfyller Kyotoprotokollets krav på gemensamt genomförande (JI) eller mekanismen för ren utveckling (CDM). De flesta projekt som kommer i fråga för NeCF tar fasta på energieffektivisering eller satsningar på förnybar energi. Den regionala kolkreditfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF) grundades år 2003 enligt Public Private Partnership-modellen. Återstoden av fondens sammanlagda kapital på 35 miljoner EUR investerades år 2009, vilket innebär att TGF-fonden inte längre är aktuell för nya investeringar eller projekt. Syftet med TGF har varit att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter för sina investerare. TGF har finansierat projekt enligt Kyotoprotokollets krav på gemensamt genomförande (JI) genom att köpa utsläppskrediter i till exempel Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Ukraina. 05 Årsredovisning 2009 Kort om NEFCO

projekt Flis för ryska och svenska behov NEFCO:s investeringsfond beviljade år 2009 ett lån på 900 000 EUR till ett biobränsleoch skogsprojekt i Kaliningrad, Ryssland för att säkerställa leveranser av biomassa för värme- och elproduktion. Låntagaren Bengt Sandberg Ltd:s affärsidé omfattar miljövänlig avverkning av skog, flisning och leverans av brännved och flis till såväl lokala värmeproducenter som svenska uppköpare. Projektets övriga finansiärer är Fortum Värme och Gustafsborgs Säteri. Initialt kommer omkring 20 procent av flisen används lokalt medan den övriga delen exporteras. På längre sikt förväntas merparten av flisen ingå i den lokala energiförsörjningen. Det finns omkring 47 miljoner kubikmeter skog i Kaliningrad-regionen. Tillväxten av ny skog är cirka 900 000 kubikmeter per år. För att producera 300 000 kubikmeter flis måste man avverka omkring 100 000 kubikmeter skog. Tack vare en övergång från fossila bränslen till biobränslen i Kaliningrad och en ökad användning av biobränsle i Fortums anläggningar i Sverige beräknas projektet komma att reducera utsläppen av koldioxid med omkring 77 000 ton per år. Förnybar energi. En utökad förbränning av flis och brännved ersätter bruket av tung bränn olja och stenkol i Kaliningrad. 06 Årsredovisning 2009 Projekt

03 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009 Under året ökade Investeringsfondens aktivitet då investeringar på totalt 27,2 miljoner EUR godkändes, vilket är den högsta nivån hittills. Antagligen beror den ökade investeringsnivån på att den ekonomiska oron i verksamhetsländerna gör att de finansiella alternativen för nordiska företag har blivit starkt begränsade och visar således på vikten av institutioner som NEFCO. Verksamheten kunde även redovisa ett bättre miljöresultat jämfört med tidigare år, vilket gott motsvarar förväntningarna. Ytterligare en effekt av det turbulenta året var att utbetalningarna sjönk då projekt som godkändes innan krisen försenades eller uteblev. De under året godkända projekten planeras i huvudsak att genomföras åren 2010 och 2011. Inom Investeringsfonden, NEFCO:s grundkapital, hade bolaget vid utgången av år 2009 sammanlagt 56 aktiva projekt där engagemangen uppgick till 122,6 miljoner EUR. Såsom tidigare uppmärksammats sker utbetalningarna med en viss eftersläpning och således är en större del av NEFCO:s resurser disponerade än vad som framgår av balansräkningen. Förutom investeringsaktiviteten under Investeringsfonden har NEFCO:s andra huvudverksamhet fondförvaltningen förlöpt bra. Under året har tre nya fonder etablerats medan två fonder, där det specifika uppdraget var genomfört, avslutats. De nya fonderna inbegriper en fond finansierad med EUmedel för ett regionalt investeringsprogram för små avloppsvattenverk i Kaliningrad. Därtill har det upprättats en projektutvecklingsfond för stöd av genomförandet av Östersjöns handlingsplan (BSAP). Fonden förvaltas tillsammans med Nordiska Investeringsbanken (NIB) och är i utgångsläget finansierad av Sverige och Finland. Totalt förvaltade NEFCO vid utgången av året 25 fonder till ett värde av 290,7 miljoner EUR, vilket är en ökning med 19,2 % jämfört med året innan. För samtliga fonder avger NEFCO särskild redovisning. Fonderna är inte inkluderade i NEFCO:s balansräkning, men av resultaträkningen framgår intäkterna av fondförvaltningen under posten övriga intäkter. I klimatfonderna NEFCO Carbon Fund (NeCF) och Testing Ground Facility (TGF) har sex nya avtal undertecknats under året med följden att 40 % av kapitalet i NeCF och i princip hela TGF har allokerats. Totalt ökade fondernas kapital från 111 miljoner EUR till 135 miljoner EUR under året. Sammanlagt godkändes under året 50 nya projekt under Investeringsfonden samt de olika fonder som NEFCO förvaltar jämfört med 64 bevillningar året innan. En minskning av antalet nya projektbevillningar beror delvis på att klimatfonden TGF:s kapital under året allokerats till fullo för olika projekt. Verksamhetens resultat var mycket positivt till stor del beroende på realiserade vinster från försäljning av investeringstillgångar samt av orealiserade vinster på investeringstillgångar, då gängse värdet på vissa aktieposter betydligt överstiger anskaffningsvärdet. Utvärdering av projektens miljö effekter I enlighet med det förfarande som successivt utvecklats inom NEFCO utvärderas varje projekt också avseende sina miljöeffekter. De förväntade miljöeffekterna analyseras innan ett beslut om medverkan i finansieringen fattas, och när projektet färdigställts följer NEFCO upp de verkliga effekterna. Projekten såväl under Investeringsfonden som under Miljöutvecklingsfonden (fonden presenteras närmare nedan) uppvisar i genomsnitt goda miljöeffekter på förväntad nivå. Av de 170 projekten som analyserats, klassificeras 62 som sådana vilka överträffat de miljömässiga förväntningarna, 38 är på förväntad nivå, 39 motsvarar inte förväntningarna och i 31 fall kan konklusioner inte ännu dras. Av de 170 analyserade projekten är 73 avslutade. En sammanställning av bedömningen biläggs. NEFCO bedömer systematiskt även projektens miljömässiga kostnadseffektivitet i relation till kostnaderna i Norden för att uppnå motsvarande utsläppsreduktioner. I genomsnitt är kostnaden i NEFCO:s projekt cirka en åttondel av kostnaden i Norden. NEFCO öppnar dörrar. Finansieringsordningen för energieffektivisering beviljade medel för tre kommunala projekt i Ryssland år 2009. 09 Årsredovisning 2009 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009

Investeringsfonden Under året godkände styrelsen nio nya investeringar inklusive en tilläggsinvestering i tidigare godkända projekt. Därtill godkändes även sex s.k. intresseindikationer, d.v.s. en första principiell acceptans av ett projekt för vidare bearbetning. NEFCO kunde under år 2009 avsluta åtta projekt. Fyra kommunala vattenvårdsprojekt i Baltikum avslutades genom planenlig återbetalning av lån. Ett kommunalt fjärrvärmeprojekt i Litauen avslutades likaså genom planenlig återbetalning av lån. NEFCO:s två projekt gällande utnyttjande av geotermisk energi i Slovakien avslutades genom försäljning av aktier. Ytterligare avslutades ett projekt genom framgångsrik försäljning av aktierna i ett bolag i Litauen. NEFCO har per år 2009 sammanlagt avslutat 50 projekt där NEFCO:s engagemang uppgått till totalt 54,7 miljoner EUR. Under året bortföll fem projekt, vilka inte längre bedömdes ha förutsättningar att bli realiserade på planerat sätt. Därigenom kvarstår sammanlagt 56 av styrelsen godkända aktiva projekt av vilka 33 är avtalade. I återstående 23 fall pågår ännu förhandlingar eller undersökningar. NEFCO:s engagemang i dessa 56 projekt är sammanlagt 122,6 miljoner EUR medan de totala investeringarna i dessa projekt uppgår till ca 650 miljoner EUR, vilket visar på en betydande hävstångseffekt. Av NEFCO:s resurser är således en större del disponerad även om det av rapporten över den finansiella ställningen (balansräkningen) framgår att de sammanlagda investeringarna uppgår till totalt 40,6 miljoner EUR (netto efter amorteringar och nedskrivningar samt inklusive garantiåtaganden). I de 33 avtalade projekten uppgår NEFCO:s engagemang till 56 miljoner EUR och de totala investeringarna i dessa till ca 440 miljoner EUR. Av engagemangen är 14 sådana där NEFCO har placerat eget kapital. I många av dessa tillkommer dessutom ett lån från NEFCO. I 19 fall har engagemanget enbart formen av lån. Utvecklingen i de 33 avtalade intressebolagen är i genomsnitt tillfredsställande. Resultatmässigt, baserat på de respektive bolagens bokslut per år 2008, uppvisade nio projekt överskott, sju nådde ett nollresultat, tio gick på förlust medan sju är sådana där den operativa verksamheten inte ännu kommit igång. De nya investeringarna har stor sektorspridning. Tre projekt omfattar vatten- och avloppsvattenhantering, ett projekt gäller avfallshantering och ytterligare tre projekt omfattar värme- och energiproduktion och -försörjning. Därtill har det beviljats medel för en investering inom livsmedelsproduktion liksom en investering i produktion av förpackningsmaterial. Samtliga av årets nya bevillningar riktar sig till projekt som förverkligas i Ryssland. De under året godkända sex intresseindikationerna inbegriper två projekt i Ryssland, två i Ukraina, ett i Litauen och ett i Vitryssland. Förvaltningsuppdrag Nordiska Miljöutvecklings fonden NEFCO förvaltar sedan år 1996 på uppdrag av medlemsländerna den Nordiska Miljöutvecklingsfonden (NMF). NMF finansieras genom årliga bidrag av de nordiska länderna och Nordiska ministerrådet. Fondens tredje, och pågående förlängning för åren 2008 2010 godkändes av miljöministrarna hösten 2007. Den samlade beloppsramen för NMF uppgår således till och med år 2010 till ca 450 miljoner DKK (motsvarande 60 miljoner EUR). Diskussioner om en eventuell fortsättning av fonden efter år 2010 har inletts. Projektverksamheten inom fonden sker främst genom s.k. revolverande låneordningar där återbetalningen är kopplad till de inbesparingar investeringen i fråga genererar. NMF administreras av NEFCO i samarbete med Nordiska Investeringsbanken (NIB), som deltar i projektutvärderingen. NEFCO:s styrelse beslutar om tilldelningar under NMF. Under 2009 godkändes 17 nya projekt i slutlig behandling, av dessa tre inom ramen för låneprogrammet för energibesparing som upprättats för projekt i nordvästra Ryssland och Ukraina och 12 projekt under renare produktionsprogrammet. NEFCO:s låneprogram för energibesparing har sammanlagt beviljat finansiering för 50 projekt, medan det från finansieringsordning- 10 Årsredovisning 2009 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009

en för renare produktion i Ryssland, Baltikum och Ukraina hade vid årets utgång 57 företag beviljats lån för sammanlagt 68 projekt. De genomförda, avtalade och godkända projekten uppgår till 199 stycken (inkluderande två intresseindikationer) då de specifika projekten inom samtliga program beaktas. Av den nuvarande totala beloppsramen har härigenom 403,7 miljoner DKK (motsvarande 54,2 miljoner EUR) tagits i anspråk. Baltic Sea Region Testing Ground Facility Sedan år 2003 förvaltar NEFCO klimatfonden Baltic Sea Region Testing Ground Facility (TGF), som etablerades i anslutning till Östersjöregionens försöksområde för s.k. gemensamt genomförande ( joint implementation ), en av mekanismerna under Kyotoprotokollet. Syftet med fonden är att köpa kostnadseffektiva utsläppskrediter från energirelaterade och övriga projekt för sina investerare. Fondens totala kapital uppgår till 35 miljoner EUR. Investerare i TGF är de nordiska länderna, Tyskland och sedan 2006 de privata investerarna DONG Energy (DK), Fortum Power and Heat Oy (FI), Gasum Oy (FI), Keravan Energia (FI), Kymppivoima Oy (FI), Outokumpu Oy (FI), Vapo Oy (FI), Vattenfall Europe Berlin (DE/SE) och Vattenfall Europe Generation (DE/SE). Inom TGF ingicks under året tre nya köpeavtal om utsläppsreduktioner (Emission Reduction Purchase Agreement ERPA). Vid slutet av år 2009 hade TGF ingått köpeavtal om utsläppsreduktioner för sammanlagt 13 projekt i Estland, Litauen, Ryssland och Ukraina och kapitalet hade allokerats till fullo. och genomförbarhetsstudier angående oljerelaterade föroreningar i den ryska Barentsregionen. En studie inriktad på modularisering av lokala värmepannor genomfördes i Arkhangelsk-regionen med lovande resultat såväl för det specifika projektet som för modularisering som koncept i bred mening. Arbete pågick under året även på en studie inriktad på en mer systematisk tillämpning av konceptet för renare produktion i samband med hot spots. Under året fattades det första allokeringsbeslutet där BHSF-medel används för utlåning till implementeringen. Lånet beviljades till ett projekt för säker hantering av medicinskt avfall i republiken Komi. NEFCO var för Barentsrådets räkning engagerat i att utveckla kriterier och procedurer för eliminering av hot spots samt att sammanställa en webbaserad databas för alla Barents Environmental Hot Spots. Arctic Council Project Support Instrument Sedan år 2005 administrerar NEFCO projektberedningsfonden Arctic Council Project Support Instrument (PSI). NEFCO deltog i den expertgrupp som Arktiska Rådet tillsatte för att utveckla och upprätta fonden. PSI är avsedd för projektutveckling, -beredning och demonstrationsprojekt främst för sådana projekt som har identifierats av det Arktiska Rådets handlingsprogram (ACAP). Igångsättning av verksamheten inom fonden har dragit ut på tiden, men under året har NEFCO mottagit information om att fonden har fått ett mycket starkt stöd på federal nivå i Ryssland. Fondens verksamhet förväntas nu inledas under år 2010. Barents Hot Spots Facility Sedan år 2004 förvaltar NEFCO Barents Hot Spots Facility (BHSF). Fondens resurser tillhandahålls av de nordiska länderna och är avsedda i första hand för projektutveckling. Avsikten är att tillsammans med ryska myndigheter och projektägare vidareföra de prioriterade miljöangelägenheter ( hot spots ) som identifierats i nordvästra Ryssland i den rapport som NEFCO i samarbete med AMAP presenterade år 2003. Sammanlagt har 4 miljoner EUR anslagits fonden. Under året godkändes 12 nya bevillningar ur fonden inklusive två tilläggsbevillningar. Totalt har sammanlagt 50 olika studier och projektförberedande åtgärder således anvisats finansiering från BHSF. Åtgärderna inbegriper särskilt ett antal tematiska studier NEFCO Carbon Fund Sedan våren 2008 förvaltar NEFCO den globala klimatfonden NEFCO Carbon Fund (NeCF). Syftet med fonden är att finansiera miljöprojekt som uppfyller Kyotoprotokollets krav på s.k. gemensamt genomförande (Joint Implementation) eller mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism). 11 Årsredovisning 2009 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009

Fonden kan också finansiera sådana projekt som reducerar klimatutsläppen efter att Kyotoprotokollets första avtalsperiod löper ut år 2012, förutsatt att projekten uppfyller EU:s krav på utsläppshandel. NeCF:s totala kapital uppgår till 100,6 miljoner EUR. Investerare i NeCF är DONG Energy (DK), Kymppivoima Oy (FI), Energistyrelsen (DK), Industrialiseringsfonden for Udviklingslandene (DK), Norge, NEFCO och fr.o.m. år 2009 även Finland och EPV Energy Oy (FI). Vid slutet av år 2009 hade NeCF ingått fem köpeavtal om utsläppsreduktioner för sammanlagt 1,6 miljoner reduktionsenheter (Certified Emission Reductions CER s) från fyra projekt i Kina och ett projekt i Vietnam. Därtill har fonden ingått s.k. avsiktsförklaringar (Letter of Intent LOI s) för ytterligare fyra projekt. Vid utgången av året hade således ca 50 % av fondens kapital allokerats. Övriga förvaltningsuppdrag NEFCO förvaltar utöver ovannämnda Nordiska Miljöutvecklingsfonden, Baltic Sea Region Testing Ground Facility, Barents Hot Spots Facility, NEFCO Carbon Fund och Arctic Council Project Support Instrument ett antal andra, externa fonder. Dessa är av s.k. trust fund typ, d.v.s. fonder där medel tillskjuts för ett särskilt ändamål som bidragsgivaren specificerar, men där NEFCO ansvarar för utnyttjandet av medlen. För analys och beredning av projekt disponeras finska och svenska anslag och för projektet i Sillamäe förvaltar NEFCO nordiska nationella bidrag. För Statens Energimyndighet i Sverige (STEM) administrerar NEFCO en del av de bidrag STEM tillhandahåller för klimatprojekt. Ytterligare ingår norska och svenska medel för projektberedning och -uppföljning i Ryssland. NEFCO handhar därtill norska medel som skall bidra till introducering av ett energibesparingsprogram i Ukraina, medel för vattenhantering i Kenozero nationalpark i Ryssland och medel för samfinansiering med Barents Hot Spots Facility för identifiering och utveckling av projekt. Svenska medel är avsatta för ett samarbete inom fjärrvärme med den ukrainska regeringen och för projektberedning av miljöprojekt prioriterade inom BSAP och/eller NDEP samt för ett miljöprojekt på Solovki-öarna i ryska Barents. Därtill har Finland och Sverige avsatt medel för utveckling och finansiering av ett demonstrationsprojekt för destruering av ozonnedbrytande substanser genom marknaden för frivilliga kolkrediter. Under år 2009 har NEFCO därtill fått i uppdrag att administrera EU-medel för ett investeringsprogram för små vattenavloppsverk i Kaliningrad samt att tillsammans med NIB administrera svenska och finska medel för en projektutvecklingsfond för stöd av genomförandet av Östersjöns handlingsplan (BSAP). För samtliga externa fonder avger NEFCO särskild redovisning. Sammanlagt för dessa övriga förvaltningsuppdrag har de olika bidragsgivarna hittills anvisat 123,7 miljoner EUR varav de avslutade förvaltningsuppdragens bidrag uppgår till 33,9 miljoner EUR. Personal Vid utgången av år 2009 arbetade 25 personer direkt för NEFCO, av vilka 2 som deltidsanställda experter. Därtill är rådgivare anknutna till NEFCO på konsultbasis. Resultat Bokslutet uppvisar ett överskott om 14 697 961,43 EUR efter beaktande av orealiserade positiva och negativa värdeförändringar i investeringstillgångar om netto + 1 545 520 EUR samt nedskrivningar på utestående lån om 275 900 EUR. Föreslås att 3 500 000 EUR av årets resultat överförs till verksamhetsfonden för att säkerställa resurser för verksamhetens utveckling och projektberedning samt för att täcka framtida kostnader för förvaltning av klimatfonderna. De resterande 11 197 961,43 EUR föreslås återgå till verksamheten som balanserade vinstmedel. Helsingfors den 4 mars 2010 Magnús Jóhannesson ordförande Søren Bukh Svenningsen vice ordförande Jon Kahn Harald Rensvik Ann-Britt Ylinen Magnus Rystedt direktör Den gröna tråden. Närbild från en textilfabrik som har fått NEFCO:s finansiering för renare produktion. 12 Årsredovisning 2009 Styrelsens verksamhetsberättelse 2009

04 Miljöstatusrapport 2009 Spirande grönska. NEFCO:s miljöstatusrapport visar att utsläppen av t.ex. koloch svaveldioxid samt kväveoxider minskade drastiskt år 2009. Det övergripande målet med NEFCO:s verksamhet är att bidra till en reduktion av föroreningar som härstammar från Östeuropa d.v.s. projekt som bl.a. leder till minskade utsläpp i tillrinningsområdet för Östersjön och Barents hav eller reduktioner av gränsöverskridande luftföroreningar. I och med att projekt med stor nordisk miljöeffekt prioriteras, ligger tyngdpunkten på vatten- och luftvård. NEFCO arbetar med medel dels från Investeringsfonden och dels från Nordiska Miljöutvecklingsfonden. Investeringsfonden, som utgör den största resursbasen, är ur miljösynpunkt indelad i följande sektorer: vatten- och avloppshantering, energi, industri och avfall. Miljöeffekterna för kreditordningen för renare teknologi under Nordiska Miljöutvecklingsfonden redovisas separat. Utgångspunkten är att värdera varje projekts förväntade miljöeffekter varvid projekt med direkt och klar miljöeffekt prioriteras. I princip omfattas alla slags åtgärder som leder till en mindre miljöbelastning t.ex. genom förbättrad reningskapacitet eller modernare industriprocesser. Som underlag för NEFCO:s bedömning analyseras även förhållandet mellan investeringen och dess förväntade kvantitativa effekter för att finna de miljömässigt mest kostnadseffektiva insatserna. Typiska projekt är: modernisering av industri- och energianläggningar med åtföljande positiva miljöeffekter för Norden och omgivande hav projekt i samarbete med kommunala och andra myndigheter för att tillhandahålla miljöservice såsom t.ex. vattenrening företag som tillverkar miljöutrusning (t.ex. utrustning för avgasrening, mätinstrument och vattenrening) och utrustning för effektivare energianvändning eller som tillhandahåller tjänster inom miljö- och energiområdet och sålunda bidrar till att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av miljöåtgärder I NEFCO:s miljödatabas beaktas även avslutade projekt. Motivet till att även redovisa utsläppsreduktioner från projekt som för NEFCO:s del avslutats, är att anläggningarna vid postevaluering visat sig motsvara, eller väsentligt överträffa, förväntade utsläppsreduktioner. Anläggningarnas livslängd är betydligt längre än lånens återbetalningstid och deras positiva miljöeffekt kommer därmed i all väsentlighet att fortsätta lineärt under lång tid framöver. Miljöeffekter som uppnåtts i genomförda eller avslutade projekt redovisas i figur 1 för totala utsläppsreduktioner. För att erhålla jämförbarhet baseras redovisningen på reduktioner eller inbesparingar per år. Resultatet för år 2009 är för de granskade indikatorerna relativt varierande jämfört med resultatet för år 2008. En noterbar skillnad är att de direkta och indirekta CO2-reduktionerna är bättre för 2009 jämför med 2008, vilket i huvudsak beror på nya projekt och indirekta reduktioner på grund av investeringar i produktion av mineralull. Mineralull tillhör de effektivaste sätten att spara energi och därmed sänka utsläpp från energikonsumtion. En bidragande orsak till den indirekta CO2-reduktionen är att miljörapportering inkommit från ett projekt vars verksamhet är tillverk- Figur 1 NEFCO Totala reduktioner 2008 2009 15 Årsredovisning 2009 Miljöstatusrapport 2009

knytningsgrad, men framför allt minskade utsläpp av biokemisk syreförbrukning (BOD), fosfor och kväve till vatten, främst till Östersjön. Ur figur 2 framgår att resultatet för år 2009 inte påtagligt skiljer sig från 2008. En viss förbättring vad gäller reduktionen av Ntot och Ptot för år 2009 kan noteras jämfört med 2008. Resultatet kan dock inte hänföras till någon allmän trend. I årets behandling av data har det Sydvästra reningsverket i S:t Petersburg utelämnats vad gäller indikatorerna behandlat avloppsvatten på grund av sin dominerande volym, (80 miljoner m3) och energiförbrukning. Differensen mellan 2008 och 2009 års behandlade avloppsvattenvolymer är betydande och visar på en positiv trend. I allmänhet är svängningarna stora i reningsverken vad gäller behandlade volymer, bland annat beroende på klimatiska och ekonomiska orsaker. Övriga indikatorer såsom Ptot och Ntot visar på smärre positiva förbättringar vilket är gynnsamt ur Östersjöns synpunkt. Reduktionen av suspenderat material (SS) är fortfarande huvudsakligen en följd av effektiv rening vid Sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. På det hela taget fungerade vattensektorn väl under år 2009. Energi Förbränning av fossila bränslen ger försurande utsläpp, koldioxid som bidrar till växthuseffekten, utsläpp av kolväten, stoft, tungmetaller m.m. Vid lämpligt teknikval och dimensionering kan utsläppen minskas och energiutbytet ökas kraftfullt. Effektivare en- ning av biobränsleutrustning. Detta medför att den erhållna mängden installerade megawatt ersätter fossil (stenkol) förbränning. Indirekt påverkar detta CO2 och även produktionen av fossil energi, vilket kan avläsas av energistapeln i figur 1. Den positiva utvecklingen för reduktioner av totalt kväve (Ntot) och totalt fosfor (Ptot) beror på att nya projekt slagit igenom inom jordbrukssektorn och att avfallsdeponin i Sillamäe i Estland kan redovisa betydande reduktioner av kväve till Östersjön samt att även tidigare pågående projekt inom vattensektorn utvecklats gynnsamt. Nedan görs en presentation av resultaten så att vatten- och avloppshantering, energi-, industri-och avfallssektorerna redovisas i separata avsnitt. Nordiska Miljöutvecklingsfonden och låneordningen för renare produktion presenteras i slutet av denna miljöredovisning. De indirekta CO2-reduktionerna redovisas, till skillnad från tidigare år, som en separat stapel. Vatten- och avloppshantering Huvuddelen av allt orenat kommunalt avloppsvatten till Östersjön från Baltikum kommer från små- och medelstora kommuner. De baltiska ländernas EU-medlemskap har medfört hårdare krav på effektiverad rening av avloppsvatten, vilket har påskyndat uppgraderingen av befintliga avloppsreningsverk. Detta arbete fortsätter ännu i samarbete med bl.a. små kommuner i Lettland och Latvian Environmental Investment Fund (LEIF). De positiva effekter som prioriteras är acceptabel dricksvattenkvalitet och ökad tillergiframställning samt konvertering till mindre förorenande bränslen innebär reducerade utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), CO2, tungmetaller och stoft till luften från förbränningsprocessen. Alla NEFCO:s energiprojekt syftar till bättre hushållning med energi, så att positiva miljöeffekter uppnås. En generell minskning av energiförbrukningen, en mer effektiv anläggning och/eller konvertering till mindre förorenande bränslen är typiska målsättningar i projekten. Där kvantitativa målsättningar finns, har reduktioner kunnat mätas enligt figur 3. Inom energisektorn ökade reduktionen något av koldioxidutsläppen jämfört med år 2008. Ökningen beror på att två vindkraftprojekt i Litauen och Estland rapporterat positiva miljöresultat under 2009. Generellt har inga större förändringar i reduktioner ägt rum under 2009. Figur 2 Investeringsfonden V/A 2008 2009 Figur 3 Investeringsfonden Energi 2008 2009 16 Årsredovisning 2009 Miljöstatusrapport 2009

Industri Industriell verksamhet påverkar miljön på många sätt: råvaruutvinning orsakar fysiska ingrepp i naturen utsläpp påverkar luft, mark och vatten produktion av varor, t.ex. kemikalier kan vara miljöfarliga avfallsdeponier förorenar grundvatten genom läckage av olika slag och många slutprodukter belastar deponierna i slutet av sin livscykel vissa industrier förorsakar luktproblem och buller industribyggnader och transportvägar påverkar landskapet och ändrar förutsättningarna för växter och djur NEFCO:s industriprojekt syftar till bättre hushållning av resurser för att på så sätt minska utsläpp till luft, mark och vatten. Miljöeffekten kan uppstå som en direkt följd av investeringen, men även indirekt då NEFCO stöder företag som producerar miljövårdsutrustning, t.ex. reningskemikalier eller isoleringsmaterial. Effekten förverkligas i dessa fall först i förbrukarledet. Jämfört med år 2008 har reduktionen av CO2 ökat trots den tidigare nämnda nedgången i ekonomin. Det positiva resultatet beror på att den kumulativa produktionen av biobränslepannor 2008 och 2009 nu redovisats av en av NEFCO:s industriklienter. De indirekta reduktionerna från dessa biopannor reflekterar resultatet som kan ses i figur 4. Den ökade reduktionen av fossil energi bygger på samma grunder som den erhållna CO2-reduktionen. De nu redovisade indirekta reduktionerna döl- jer den avtagande åtgången av mineralull som är en viktig faktor i samband med inbesparingar av energi i samhället då varje producerat ton mineralull beräknas utmynna årligen i slutledet i såväl en CO2-reduktion som i en SO2-reduktion per varje ton mineralull som tas i bruk. Den totala reduktionen av energi steg med ca 22 % jämfört med 2008. Avfall Avfall är ett miljöproblem ur flera olika synvinklar: från avfallsdeponier läcker giftiga ämnen och andra föroreningar ut till luft, mark och vatten förbränning av avfall ger miljöstörande luftutsläpp avfallshantering kräver omfattande transporter ej återanvänt avfall tär på naturresurserna Det övergripande syftet med NEFCO:s deltagande i avfallsprojekt är att minimera mängden avfall och att omhänderta den allt större mängden avfall på ett bättre sätt, exempelvis genom sortering, återvinning och/eller återanvändning. Projekten avser både hushållsavfall och industriavfall som kan innehålla papper, plast, kemikalier, tungmetaller m.m. Under år 2009 startades inga nya avfallsprojekt, men i Karelen pågår planering för effektiverad avfallshantering. Reduktionen av Ntot från den nu färdigsställda avfallsdeponin i Sillamäe i Estland presenteras i figur 5. Förutom Ntot har även betydande mängder radioaktiva isotoper hindrats att nå Finska viken genom att deponin nu stabiliserats, övertäckts och isolerats från havet. Figur 4 Investeringsfonden Industri 2008 2009 Figur 5 NMF Totalt 2008 2009 17 Årsredovisning 2009 Miljöstatusrapport 2009

Nordiska Miljöutvecklings fonden (NMF) Medel ur Nordiska Miljöutvecklingsfonden anvisas som stöd till specifika miljöprojekt i Nordens närområde. Syftet är att uppnå positiva miljöeffekter genom att stärka lönsamhetsförutsättningarna för angelägna miljöprojekt, möjliggöra större risktagning vid finansieringen, tidigarelägga projektens genomförande eller få fram additiva miljöinvesteringar. Stödet skall utgöra ett komplement till bilaterala insatser. En del av NEFCO:s deltagande har utgjorts av s.k. twinning-verksamhet eller institutionell utveckling, främst i samband med NEFCO:s lettiska vatten- och avloppsprojekt (V/A-projekt). Genom twinningen ökar förutsättningarna för att projekten skall lyckas även på lång sikt, exempelvis genom förbättrad drift och bättre underhåll. Jämfört med år 2008 kunde en viss försämring av reduktionerna av energikonsumtion och CO2 konstateras (figur 5). Trenden är smått positiv för indikatorer för luftutsläpp som kan förklaras av en bättre rapporteringsfrekvens från våra projekt. För närsalterna Ntot och Ptot kan en uppgång av reduktionerna noteras som härrörs till förbättrad gödselhantering vid en svinfarm i Ryssland. Renare produktion Renare teknologi syftar till minskning av industrins miljöföroreningar genom bättre hushållning med råvaror och energi, justering av processer och minskat slöseri. Den övergripande målsättningen för finansieringsordningen är att genom en serie positiva exempel på s.k. win-win projekt, införa ett tänkande som är förenligt med hållbar utveckling inom industri och annan produktionsverksamhet. Utgångspunkten är att varje projekt som godkänns under finansieringsordningen har konkreta, positiva och mätbara miljöeffekter. Investeringar i renare teknologi resulterar i en reell reduktion av utsläpp och/eller avfall. En mer miljövänlig produktion och konsumtion uppnås genom t.ex. användning av mindre resurskrävande processer. Prioritet ges till de projekt som bidrar till positiva miljöeffekter för den nordiska regionen, d.v.s. projekt som leder till minskade utsläpp till Östersjön eller Barents hav eller minskade gränsöverskridande och globala luftutsläpp. Företrädesvis har små eller medelstora privata företag, via investeringar i renare produktion i sina processer, bidragit till sänkta utsläpp till luft och vatten. Vad gäller miljöeffekterna, redovisas nedan ett antal utvalda parametrar, där kvantitativa reduktioner har redovisats (figur 6a b). Endast små skillnader i reduktioner jämfört med år 2008 kan noteras beroende på att relativt få nya projekt kommit igång. Påtagliga reduktioner (figur 6b) kan noteras avseende BOD och Ntot vad gäller utsläpp till vatten. Dessa reduktioner beror på den tidigare nämnda svinfarmen i Ryssland samt en fanérfabrik i Komi som nu kommit igång med sin rapportering. Minskningen i CO2-reduktioner jämfört med ökningen av reduktioner i energi saknar direkt samband då vissa projekts energiinbesparingar inte nödvändigtvis kan omvandlas till CO2-reduktioner. Övriga indikatorer visar inga större förändringar. Skira lövverk i Kiev. NEFCO:s finansieringsordning för renare produktion godkände 10 nya projekt i Ukraina år 2009. Figur 6a NMF CP. Reduktioner till luft 2008 2009 Figur 6b NMF CP. Reduktioner till vatten 2008 2009 18 Årsredovisning 2009 Miljöstatusrapport 2009

projekt Sopor ger värme NEFCO:s investeringsfond gav år 2009 grönt ljus för ett lån på 3 miljoner EUR till förbättrad hantering av avfall i Petrozavodsk. Projektet går ut på att förbättra sorteringen och hanteringen av miljöfarligt avfall, utöka återvinningen samt utvinna metan från soptippen för energiproduktion. Petrozavodsk har omkring 270 000 invånare som genererar över 590 000 kubikmeter sopor per år. Det innebär att cirka 35 lastbilar tömmer sin last på soptippen dagligen Avfallsmängderna ökar stadigt i takt med att välståndet ökar i staden. Omkring 65 procent av soporna är hushållsavfall medan återstoden är industriellt avfall. Enligt projektplanen, som har finansierats av NEFCO:s fond Barents Hot Spots Facility (BHSF), kunde metangasen utvinnas för att producera värme på en närbelägen hönsfarm. På detta sätt kunde man reducera koldioxidutsläppen med närmare 27 000 ton per år. Projektplanen tar även fasta på möjligheterna att separera miljöfarligt avfall såsom fluorerade gaser från uttjänta kylskåp. De tilltänka övriga finansiärerna för projektet är det lokala sophanteringsbolaget Autospetstrans, Den nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) och det finska miljöministeriet. Dold resurs. Soptippen i Petro zavodsk växer till sig med omkring 590 000 kubikmeter avfall per år. 20 Årsredovisning 2009 Projekt

05 Godkända projekt år 2009 Investeringsfonden Investeringsärenden (8 st) Ryssland Petrozavodsk, Vatten och avloppshantering (FI) Ryssland Petrozavodsk, Avfallshantering (SE/FI) Ryssland Biobränsle och skogsvård i Kaliningrad (SE) Ryssland TGK1 Uppgradering av fjärrvärmenätet i S:t Petersburg (FI) Ryssland Vatten- och avlopps - lösningar för ett köpcenter i S:t Petersburg (SE) Ryssland Mytishi, Biobränslepanna för fjärrvärme (SE) + TGF Ryssland Livsmedelssproduktion (FI) Ryssland Produktion av förpacknings material (FI) Sektorfördelning Vatten 25 % Industri 45 % Energi 26 % Avfall 4 % Verksamhetsland Tilläggsinvestering (1 st) Ryssland Kemisk fosforfällning inom avloppsvattenhantering i S:t Petersburg (FI) Intresseindikationer (6 st) Ryssland Livsmedelsproduktion (FI) Ryssland Produktion av förpackningsmaterial (FI) Vitryssland Omhändertagning av förorenad skog och värmeproduktion (SE) Ukraina Biogas och produktion av värme och energi i Lviv (Nordisk leverans) Litauen Biogas och produktion av värme och el (FI) Ukraina Produktion av vattenburen målfärg (SE) Estland 9 % Lettland 13 % Litauen 11 % Polen 12 % Slovakien/Tjeckien 1 % Ryssland 48 % Ukraina 6 % Nordiskt intresseland Sverige 30 % Danmark 19 % Norge 17 % Finland 32 % Island 2 % 22 Årsredovisning 2009 Godkända projekt år 2009 Fotnot 1: SE = Svensk medverkan FI = Finsk medverkan

Nordiska Miljöutvecklingsfonden NMF Investeringsärenden (2 st) Ryssland, Ukraina, Vitryssland Utökning av låneprogrammet för renare produktion Ryssland, Ukraina, Vitryssland Utökning av låneprogrammet för energibesparingsprojekt Ukraina Modernisering av rekreationsortens värmesystem Ukraina Uppgradering av produktionslinjen för oljor och fetter Ukraina Övervakningssystem för gasnätverk Ryssland Stöd för projektberedning Arkhangelsk, Ryssland Inventering och upprättande av databas över oljerelaterade föroreningar Arkhangelsk, Ryssland Demonstratinsprojekt för åtgärder mot oljeföroreningar i Mezen Sektorfördelning GODKÄNDA Cleaner Production projekt (12st) Ukraina Modernisering av lokala värmepanncentraler Ukraina Uppgradering av värmesystem i skolor Ukraina Uppgradering av värmeoch ventilationssystem vid en svingård Ukraina Uppgradering av värmeoch ventilationssystem vid en svingård Ryssland Modernisering av processer inom industriell gummiproduktion Ukraina Modernisering av produktionsprocesser inom lamptillverkning Ryssland Modernisering av utrustning för gatutvätt Ukraina Modernisering av utrustning inom kextillverkning Ukraina Installation av nya substationer inom fjärrvärme GODKÄNDA Energy Savings Credits projekt (3 st) Ryssland Låneram för demonstrationsprojekt i Petropavlovsk-Kamtjatskij Ryssland Kostamuksha energieffektivering i skolor och daghem Ryssland Segezha energieffektiviseringsåtgärder för dricksvattenrening i Valdai by GODKÄNDA Barents Hot Spots Facility (10 st) Ryssland Åtgärder mot oljeföroreningar i samverkan med Norges Miljöverndepartement Karelen, Ryssland Energi & Miljö på Valaam Karelen, Ryssland Hållbar användning av massa- och träavfall Murmansk, Ryssland Oljesanering vid fiskerihamnen i Murmansk Komi, Ryssland Omhändertagning av medicinskt avfall i Syktyvkar TILLÄGGSINVESTERINGAR Barents Hot Spots Facility (2 st) Karelen, Ryssland Småskalig vattenkraft i Karelen Karelen, Ryssland Energi & Miljö på Valaam Carbon Finance and Funds NeCF (3 st), TGF (3 st) Kina Två projekt för utnyttjande av spillvärme i cementindustrin Vietnam Vattenkraftverk Ryssland Övergång från stenkol till naturgas Ryssland Gasåtertagning i oljeindustrin Ukraina Energieffektivisering i stålindustrin Vatten 15 % Lantbruk 10 % Avfall 16 % Energi 32 % Industri 27 % Verksamhetsland Estland 4 % Lettland 12 % Litauen 5 % Polen 2 % Ryssland 60 % Ukraina 17 % Nordiskt intresseland/finansieringsprogram Ryssland Modulärt koncept för förnybar energi i NV Ryssland Ryssland Inventering av nordisk oljesaneringskompetens Sverige 14 % Danmark 14 % Norge 11 % Finland 8 % CP 27 % IFI 2 % ESC 24 % 23 Årsredovisning 2009 Godkända projekt år 2009 Fotnot 2: CP = Cleaner Production IFI = International Financial Institution ESC = Energy Saving Credits

projekt Ljusglimt i Ukraina NEFCO:s revolverande fond för renare produktion beviljade ifjol ett lån till det ukrainska bolaget Iskra för modernisering av bolagets smältugnar, vilket beräknas spara omkring 890 000 kubikmeter gas per år. Smältugnar behövs för att tillverka glashöljen och -kupor. Investeringen förväntas reducera koldioxidutsläppen med cirka 452 ton per år. OJSC Iskra är med sina 2 200 arbetstagare en av Lviv-regionens största arbetsgivare i västra Ukraina. Bolaget tillverkar närmare 230 miljoner glödlampor per år och största delen av dem går på export till 33 olika länder. Iskras sortiment inbegriper över 300 olika sorters produkter allt från lysrör, glödlampor, billampor och glaskupor till halogenlampor och gatubelysning. Cirka 12 procent av alla lampor som i dag tillverkas på Iskra klassificeras som elsnåla lampor. I Ukraina använder sig bolaget av varumärket Iskra för sina glödlampor medan det är varumärket Volta som gäller i de flesta EU-länder. NEFCO har sedan låneordningen för renare produktion grundades år 1997, beviljat lån för 69 projekt till ett sammanlagt värde på 15,8 miljoner EUR. Eld och lågor. En övergång till renare teknik sparar energi och reducerar utsläpp. 24 Årsredovisning 2009 Projekt

06 Rapport över totalresultat Beloppen i EUR Not 1. 1 31. 12. 2009 1. 1 31. 12. 2008 Intäkter Ränteintäkter på placeringar hos kreditinstitut (4) 2 414 790 4 487 944 Ränteintäkter på utlåningen 955 799 1 283 921 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1) (1) 12 713 148-3 016 925 Övriga intäkter 2 320 765 1 656 243 Intäkter totalt 18 404 502 4 411 184 Verksamhetskostnader Bankkostnader 185 335 Administrativa kostnader (2), (3), (4) 3 695 806 3 267 005 Avskrivningar, anläggningstillgångar (9) 23 969 21 683 Valutakursdifferenser -6 311 9 635 Nedskrivning av krediter / återföringar (6) -7 109 920 647 Verksamhetskostnader totalt 3 706 541 4 219 305 Årets resultat 14 697 961 191 879 Övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas -1 948 103 1 917 361 Totalresultat 12 749 858 2 109 240 1) Den tidigare posten Nedskrivning, investeringstillgångar redovisas från 2009 bland Nettoresultat av finansiella transaktioner. Jämförelseåret är justerat i enlighet därmed. 26 Årsredovisning 2009 Rapport över totalresultat