Tillsynsrapport 2014:11

Tillsynsrapport 2014:11 Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 polislagen Rikspolisstyrelsen

Sammanfattning 1 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 20 december 2013 att inspektera fyra polismyndigheter (Polismyndigheterna i Södermanlands län, Stockholms län, Gotland och Västerbottens län) angående Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon. Vid inspektionerna har samtal förts med poliser i yttre tjänst, yttre befäl (YB), vakthavande befäl (VB), operativa chefer, myndighetsjurister och fordonsredogörare. Dessutom har gruppen tagit del av dokumentation i ett antal ärenden från de inspekterade myndigheterna, förekommande rättsfall och Justitieombudsmannens (JO) beslut m.m. Inspektionsgruppen har även varit i kontakt med docenten i trafikmedicin vid Umeå universitet, Jörgen Lundälv. Det kan konstateras att det är en stor variation mellan de inspekterade polismyndigheterna beträffande antalet sådana ärenden som inspektionen avser. Sammanfattningsvis har följande iakttagelser gjorts, i vissa fall vid samtliga myndigheter och i andra fall vid en eller flera myndigheter: Begreppen förföljande och efterföljande 1 sammanblandas, framförallt i akuta situationer. Av de tekniska hjälpmedlen används spikmatta förhållandevis sällan. Vad gäller prejning 2 är det en relativt vanlig uppfattning att den är lättare att använda än t.ex. spikmatta. Ett antal ärenden om påbörjade förföljanden och efterföljanden inrapporteras aldrig till VB för bedömning och beslut (7 FAP 104-1). Den i 14 FAP 104-1 föreskrivna dokumentationen är bristfällig till såväl antal som innehåll. Dessutom förekommer det oklarheter avseende vem som ansvarar för att dokumentationen görs. Grundutbildningen av poliser, om regler för hur 1 Se definitioner avsnitt 3.1.3. 2 Se definitioner avsnitt 3.1.3. hjälpmedel för att stoppa fordon ska användas, fungerar väl. Däremot finns det brister i fortbildningen. Antalet polisbilar utrustade med spikmatta varierar mycket. Inspektionsgruppen har fått del av ett antal goda exempel. I den delen förtjänar det att särskilt framhålla följande: VB-gruppen vid Polismyndigheten i Stockholms län har tagit fram olika hjälpmedel till stöd för sig själva och annan personal vid pågående förföljande/efterföljande, exempelvis åtgärdslistor med uppgifter som stöd för bedömning och beslut. Polismyndigheten i Västerbottens län har på ett föredömligt sätt skapat rutiner där den dokumentation som ska skickas till RPS kvalitetssäkrats (se 14 FAP 104-1). Vid polismyndigheterna Södermanlands län och Västerbottens län har fortbildningsinsatser gjorts i syfte att påvisa verkan av spikmattor, bl.a. genom att personalen har fått pröva att själva köra över en spikmatta. Baserat på de gjorda iakttagelserna föreslår inspektionsgruppen bland annat följande: Begreppet efterföljande tas bort och i stället utvidgas betydelsen av vad som utgör ett förföljande (se 6 FAP 104-1). För att få till stånd en ökad användning av spikmatta förenklas föreskrifterna för användandet (se 9 FAP 104-1). En lokalt genomförd vidareutbildning 3 och fortbildning 4 bör införas för medarbetare i yttre tjänst. Utbildningen ska omfatta teori, praktisk tillämpning, rutiner för avrapportering och rätts- 3 Här avses utbildning som syftar till att inhämta ny kunskap eller färdighet. 4 Här avses utbildning som syftar till att vidmakthålla och fördjupa erhållen kunskap eller färdighet.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 2 praxis. Stor vikt ska läggas vid bedömningar och riskmedvetenhet. En strukturerad grupphandledning för medarbetare i yttre tjänst föreslås. Detta för att sprida erfarenheter av händelser som inte är vardagligt förekommande. Samtliga händelserapporter som omfattar förföljanden, användande av spikmatta, prejning m.m. ska förses med relationskoden 5 271 i STORM 6. En lokal rutin ska införas för att se till att den till RPS föreskrivna återrapporteringen genomförs (Rapport RPS 104.5 7 ). Omständigheter i samband med användning av hjälpmedel för att stoppa fordon ska kunna dokumenteras i ett och samma avrapporteringssystem. RPS föreslås initiera en särskild uppföljning mot bakgrund av de föreslagna rekommendationerna om att göra samtliga förföljanden sökbara. Därmed utgör de ett värdefullt underlag för en framtida utvecklingsinsats. Ett sådant material skulle även utgöra ett bra underlag för forskning inom området. En sådan uppföljning bör påbörjas 12 månader efter införandet av relationskoden 271. Inspektionsgruppen har som nämnts inledningsvis haft ett stort antal samtal med bland annat poliser i yttre tjänst, YB och VB. Det förtjänar att påpekas att de som gruppen samtalat med genomgående fört kloka och reflekterande resonemang om en verksamhet som är riskfylld och som kräver stor eftertanke. En polis uttryckte det på följande sätt; Det är ju den farligaste verksamheten som vi jobbar med. 5 Särskilda koder för uppföljning. 6 Polisens IT-system för hantering av till kommunikationscentralerna inkommande händelser och ledning av poliser i yttre tjänst. 7 Rapport särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning i Polisens formulärportal.

Innehållsförteckning 3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Innehållsförteckning...3 1. Inledning...5 1.1 Direktiv...5 1.2 Inspektionsgruppen...5 2. Genomförande...7 2.1 Metod...7 2.2 Inspekterade polismyndigheter...7 3. Bakgrund och reglering av ämnesområdet...9 3.1 Rättslig reglering...9 3.1.1 Polislagen...9 3.1.2 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 9 3.1.3 Dokumentation...10 3.1.4 Tjänstefel...11 3.2 Polisens interna trafiksäkerhetspolicy...11 3.3 Statistik...11 4. Iakttagelser vid polismyndigheterna...13 4.1 Polismyndigheten i Södermanlands län...13 4.1.1 Beslut och rutiner...13 4.1.2 Åtgärder och omfattning...13 4.1.3 Terminologi...13 4.1.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen...13 4.1.5 Rapportering och dokumentation...13 4.1.6 Utrustning...14 4.1.7 Utbildning...14 4.2 Polismyndigheten i Stockholms län...14 4.2.1 Beslut och rutiner...14 4.2.2 Åtgärder och omfattning...14 4.2.3 Terminologi...15 4.2.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen...15 4.2.5 Rapportering och dokumentation...15 4.2.6 Utrustning...15 4.2.7 Utbildning...15 4.2.8 Övrigt...16 4.3 Polismyndigheten Gotland...16 4.3.1 Beslut och rutiner...16 4.3.2 Åtgärder och omfattning...16 4.3.3 Terminologi...16 4.3.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen...16 4.3.5 Rapportering och dokumentation...16 4.3.6 Utrustning...17 4.3.7 Utbildning...17 4.4 Polismyndigheten i Västerbottens län...17 4.4.1 Beslut och rutiner...17 4.4.2 Åtgärder och omfattning...17 4.4.3 Terminologi...18 4.4.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen...18 4.4.5 Rapportering och dokumentation...18 4.4.6 Utrustning...18 4.4.7 Utbildning...18 5. Övriga iakttagelser...19 5.1 Inrapporterad våldsanvändning...19 5.2 JO-avgörande...19 5.3 Domstolsavgörande...19 5.4 Personalansvarsnämnden...20 5.5 Forskning...20 6. Allmänna iakttagelser...23 7. Bedömningar...25 7.1 Probleminventering...25 7.2 Intervjugruppens bedömningar...25 8. Rekommendationer...27 9. Definitioner och förkortningar...29 10. Bilaga, direktiv...31 11. Förslag till ändring av FAP 104-1...35

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 4

1. Inledning 5 1. Inledning 1.1 Direktiv Direktivet anger att inspektionens syfte är att undersöka hur polismyndigheterna tillämpar RPS:s föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 1 st. 5 p. polislagen. Inspektionen omfattar användandet av de tekniska hjälpmedlen spikmatta, fordonsnät och fast hinder samt åtgärderna förföljande, efterföljande, stängning och prejning. De polismyndigheter som omfattas av inspektionen är Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Södermanlands län, Polismyndigheten i Västerbottens län och Polismyndigheten Gotland. Direktivet i sin helhet bifogas (bilaga 1). 1.2 Inspektionsgruppen Inspektionsgruppen har letts av länspolismästaren Jarl Holmström, Polismyndigheten i Kalmar och Kronobergs län och har biträtts av polismästaren Håkan Fredriksson, Polismyndigheten i Kronobergs län, länsvakthavande befälet Petra Hinterthaner, Polismyndigheten i Norrbottens län, kommissarien Martin Lundin, Polisavdelningen, Rikspolisstyrelsen, och chefsjuristen och gruppens sekreterare Cecilia Lindström Johnsson, Polismyndigheten i Blekinge län. Docenten i trafikmedicin vid Institutionen för kirurgisk och peri operativ vetenskap vid Umeå universitet Jörgen Lundälv, har fungerat som referensperson.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 6

2. Genomförande 7 2. Genomförande 2.1 Metod Inspektionen inleddes i januari 2014 genom att inspektionsgruppen bl.a. tog del av det rättsliga regelverket, JO:s beslut, Redogörelse 1990/91:1 om förföljande/efterföljande med polisfordon, domar och relevanta artiklar. Inspektionsgruppen har inför varje inspektion tagit del av styrdokument och andra relevanta handlingar från respektive polismyndighet. Inspektionsgruppen har t.ex. begärt att för perioden 1 februari 2012 31 januari 2014 få ta del av ärenden med relationskod 271 (STORM), rapport särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning (RPS 104.5) såvitt de avsåg användande av hjälpmedel för att stoppa fordon, och annan skriftlig avrapportering rörande inspektionsområdet. Inspektionsgruppen har dessutom begärt in uppgifter rörande antalet spikmattor som respektive myndighet har till sitt förfogande och hur många fordonskador till följd av prejning som har dokumenterats av fordonsansvarig. Inspektionen har i huvudsak varit inriktad mot den praktiska tillämpningen av föreskriften. Vid besöken hölls därför samtal med företrädare för olika nivåer i verksamheten såsom poliser i yttre tjänst, YB, VB, operativa chefer, myndighetsjurister och fordonsredogörare. Det innebär att inspektionens arbete och det som redovisas under iakttagelser främst baseras på intervjuer med polispersonal. Efter att de fyra myndigheterna inspekterats, inhämtades forskningsmaterial 8 avseende bl.a. spikmatta. Inspektionsgruppen har också fört resonemang med docenten i trafikmedicin vid Umeå Universitet, Jörgen Lundälv. Inspektionsgruppen har gått igenom totalt 200 rapporter (RPS 104.5), särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning, för åren 2012 och 2013 som inkommit till RPS. Inspektionsgruppen undersökte prejning med personskada/skada och spikmatta med personskada/skada. Personalansvarsnämndens (PAN) verksamhetsberättelser för åren 1998-2013 har gåtts igenom för att få fram hur många ärenden relaterade till stoppande av fordon där PAN har yttrat sig angående eventuella arbetsrättsliga konsekvenser, samt om åtal lett till fällande dom. 2.2 Inspekterade polismyndigheter Inspektionen genomfördes under perioden februari mars 2014 vid: Polismyndigheten i Södermanlands län, 26 27 februari Polismyndigheten i Stockholms län, 4 5 mars Polismyndigheten Gotland, 10 11 mars Polismyndigheten i Västerbottens län, 26 27 mars 8 Se avsnitt 5.5 Forskning

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 8

3. Bakgrund och reglering av ämnesområdet 9 3. Bakgrund och reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering 3.1.1 Polislagen Övergripande bestämmelser om polisens rätt att använda våld finns i 10 PL. Där ges en polisman rätt att i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om polismannen med laga stöd ska stoppa ett fordon eller annat transportmedel (punkten 5). Hur mycket våld som får användas och vilka tekniska hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon får avgöras beroende på omständigheterna i det aktuella fallet. Bestämmelser om polisens rätt att stoppa fordon och andra transportmedel finns i 22 PL. Där föreskrivs bl.a. att en polisman får stoppa ett fordon om det finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott eller om det behövs för att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon eller förare eller fordonets last enligt vad som är särskilt föreskrivet. Det bör finnas en konkret brottsmisstanke för att bestämmelsen ska få tillämpas. Polisens rätt att stoppa fordon var tidigare inte lagreglerad. Ett viktigt skäl till att lagfästa principen för när poliser med våld ska kunna stanna ett fordon var att exempelvis användningen av hinder och spikmatta samt förföljande av fordon är åtgärder som är förenade med stora risker för skador på person och egendom. Särskilt förföljandet av fordon innefattar så stora skaderisker att det i sig ansågs tala för att de grundläggande villkoren för att stoppa fordon borde anges i lag. I lagstiftningsärendet framfördes önskemål om att polisen t.ex. borde kunna stoppa ett fordon i spaningssyfte, d.v.s. redan innan det föreligger konkret misstanke om brott, men regeringen ansåg att det skulle vara att gå för långt att medge tvångsmedel av detta slag på ett så tidigt stadium (Polislagen En kommentar, Berggren och Munck, 10 uppl. s. 169 ). Allmänna principer för polisingripanden finns i 8 PL. Enligt bestämmelsens första stycke ska en polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift, under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning, ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. Bestämmelsen ger uttryck för två grundläggande principer för all polisverksamhet, behovs- och proportionalitetsprinciperna. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande får ske endast när det är nödvändigt för att undanröja eller avvärja den aktuella faran eller störningen. Proportionalitetsprincipen innebär att de skador och olägenheter som ingripandet kan medföra inte får stå i missförhållande till syftet med ingripandet (Polislagen, En kommentar, Berggren och Munck, 10 uppl. s. 59). Utgångspunkt för bedömningen om en flyende fordonsförare ska förföljas och stoppas, är således vilken brottsmisstanke som kan riktas mot denne eller vilka andra särskilda omständigheter som kan läggas till grund för ett ingripande. Att t.ex. en bilförare vägrar att stanna på polismans tecken innebär inte automatiskt att det finns grund för att misstänka att föraren gjort sig skyldig till något brott som kan läggas till grund för t.ex. ett förföljande. 3.1.2 RPS föreskrifter och allmänna råd RPS har utfärdat föreskrifte r och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 polislagen m.m. (FAP 104-1). Den senaste versionen av författningen trädde ikraft den 1 februari 2012 (RPSFS 2011:14). Tidigare föreskrift var från 2008. I 6 FAP 104-1 anges att vid ingripande som syftar till att med hjälpmedel stoppa ett fordon eller annat transportmedel ska följande beteckningar med angiven betydelse användas.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 10 Beteckning Tekniska hjälpmedel Spikmatta Fordonsnät 9 Fast hinder Förföljande Efterföljande Stängning Prejning Betydelse Spikmatta, fordonsnät och fast hinder En anordning som syftar till att väsentligt försvåra ett fordons fortsatta färd genom att punktera fordonets däck En anordning som fångar upp ett fordon i rörelse i syfte att hindra dess fortsatta färd En anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd Körning med ett polisfordon efter ett flyende fordon i syfte att stoppa den flyendes fortsatta färd. Körning med ett polisfordon i syfte att ta reda på vart den flyende tar vägen och för att, när sådana förutsättningar föreligger, ingripa enligt 22 polislagen. Åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med ett fordon genom att polisen med hjälp av fordon, under färd, stänger in det förföljda fordonet, mellan flera polisfordon eller mellan ett eller flera polisfordon och en annan avgränsning och därigenom hindrar fortsatt färd. Åtgärd som syftar till att hindra fortsatt färd med ett fordon. Det sker genom att polisen med fordon fysiskt tränger ett flyende fordon och därigenom tvingar det att stanna. Av 7 FAP 104-1 framgår att ett påbörjat förföljande, efterföljande eller planerad prejning omedelbart ska rapporteras till VB. Denne eller den som VB utser, ska därefter leda polisinsatsen. Ensampatrull får tillfälligt avvakta med att rapportera insatsen till VB om förhållandena är sådana att rapporteringsåtgärden kan medföra allvarlig fara för trafiksäkerheten. Prejning får förekomma endast i fall där det är synnerligen angeläget att omedelbart hindra ett fordons fortsatta färd. Prejning får ske utan föregående rapport till VB endast om det bedöms att ett avvaktande med åtgärden skulle medföra större risker än prejningen. När det gäller tekniska hjälpmedel anges i 8 FAP 104-1 att det är Polismyndigheten som fattar beslut om att använda spikmatta, fordonsnät eller fast hinder. Spikmatta får enligt 9 samma föreskrift 9 Får enligt beslut av Rikspolisstyrelsen användas endast av Nationella insatsstyrkan. användas mot motordrivet fordon vid förföljande eller efterföljande eller i anslutning till en vägspärr. Spikmatta får dock inte användas mot ett tvåhjuligt fordon eller ett fordon som saknar skyddande kaross och säkerhetsbälten. Fast hinder regleras i 12 FAP 104-1 och får endast användas för att stoppa motordrivet fordon om det är synnerligen angeläget att omedelbart stoppa fordonet och andra metoder inte kan användas. Av 15 FAP 104-1framgår att det vid polismyndigheterna i erforderlig utsträckning ska bedrivas utbildning om hur hjälpmedel för att stoppa fordon ska användas. Endast en polis som med godkänt resultat genomgått förarutbildning steg 3 10 eller motsvarande tidigare kurs får preja ett flyende fordon. 3.1.3 Dokumentation Enligt 28 PL ska protokoll föras över ingripanden som innebär användning av bl.a. tekniska hjälpmedel för att stoppa fordon eller annat transportmedel. Ett sådant protokoll ska enligt bestämmelsen innehålla uppgift om skälen för åtgärden. Ansvarig för att protokollet upprättas är den som har fattat beslutet om åtgärden. Enligt 5 RPS föreskrifter och allmänna råd om dokumentation enligt 27 och 28 polislagen (FAP 100-2) ska användning av tekniskt hjälpmedel för att stoppa fordon dokumenteras på formulär Rapport särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning (RPS 104.5). Föreskriften anger också att en kopia ska skickas till RPS. Det granskande befälet ska ansvara för att dokumentationen är fullständig och korrekt samt att ge den avrapporterande polisen direkt återkoppling om avrapporteringen är bristfällig. Det granskande befälet ansvarar också för att händelsen rapporteras till länspolismästaren. Av 14 FAP 104-1 framgår att polismyndigheten ansvarar för att en kopia av rapporten RPS 104.5 om särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning snarast skickas till RPS. Rapporten (RPS 104.5) återfinns i Polisens formu- 10 Polisens förarutbildning i tre steg där tredje steget ger behörighet att tillämpa angelägenhetsgraden trängande fall och påkalla fri väg med ljus- och ljudanordning (utryckning med blåljus och siren).

3. Bakgrund och reglering av ämnesområdet 11 lärportal och utgörs av ett samlingsformulär för flera olika våldshjälpmedel såsom skjutvapen, OC-spray 11, distraktionsgranater, tårgas och hjälpmedel för att stoppa fordon. Rapportens syfte är att utgöra underlag för utveckling av metoder och utrustning men är även ett hjälpmedel för extern och intern redovisning samt statistikföring. RPS rekommenderade i en information till polismyndigheterna i april 2013 (A033.518/2013) att användning av tekniska hjälpmedel respektive prejning skulle dokumenteras på sistnämnda rapport. RPS rekommenderade vidare att förföljanden som skett utan prejning eller tekniska hjälpmedel för att stoppa fordonet, endast behövde dokumenteras i STORM med hjälp av den nationella relationskoden för förföljanden. I den nationella kodstrukturen för STORM finns relationskoden 271 angiven för förföljanden. I 4 kap 2 polisförordningen (1998:1558) (PF) stadgas att om någon skadas till följd av ett ingripande av en polisman och skadan inte är obetydlig, ska polisen genast se till att den som skadats får behövlig vård. Det inträffade ska också anmälas till den som är förman. Den kollision som sker vid en prejning från polisens sida är en del i polisens våldsanvändning enligt 10 PL. En prejning kan därför inte definieras som en olyckshändelse. Har någon person skadats faller dock händelsen inom Transportstyrelsens definition av vägtrafikolycka varför händelsen ska inrapporteras till dem via trafikmålsanteckning och STRADA 12 i enlighet med Kungörelse 1965:561 om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor. 3.1.4 Tjänstefel Brottsbalken (BrB) anger att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till exempelvis befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövning i övrigt är att 11 Pepparspray 12 Swedish Traffic Accident Data Acquisition, Transportstyrelsens informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. anse som ringa döms inte tjänstemannen till ansvar för brott. Under vissa omständigheter kan en tjänsteman dömas för grovt brott. 3.2 Polisens interna trafiksäkerhetspolicy Sedan 2006 finns en av RPS utgiven intern trafiksäkerhetspolicy baserad på Nollvisionen beslutad av Sveriges Riksdag 1997. Policyn är upprättad som en del av arbetsmiljöarbetet eftersom arbetsgivaren ska förebygga risker för att medarbetare kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Policyn kompletteras med en handlingsplan för det interna trafiksäkerhetsarbetet. Varje medarbetare, som med anledning av tjänsten vistas i trafiken, ska känna till policyn och verka efter nollvisionens intentioner. Varje myndighet inom Polisen ska se till att policyn följs och vid behov komplettera den utifrån lokala behov. 3.3 Statistik Syftet med inhämtningen av statistik kring användningen av tekniska hjälpmedel för att stoppa fordon är dels att skapa ett faktabaserat underlag i utvecklingsarbetet kring polisens arbetssätt och utrustning, dels att följa upp och kunna redovisa polisens våldsanvändning och användningen av särskilda hjälpmedel i sådana situationer. Utifrån ett sådant underlag kan t.ex. behov av förbättringsåtgärder, utbildning och utrustningsutveckling utläsas. Med statistik som grund kan också Polisen redovisa sin hantering av våldsanvändning vid stoppande av fordon. Det är en uppgift som i dagsläget inte går att redovisa och som efterfrågas i samband med uppmärksammade händelser. Nedan finns en sammanställning över händelser avseende stoppande av fordon som inträffat under 2012 och 2013 och som har inrapporterats till RPS. De fyra inspekterade myndigheterna är markerade. Den statistik som idag finns är bristfällig beroende på att alla händelser inte alltid inrapporteras. Sedan rutinerna för inrapportering förändrades med bl.a. ett nytt formulär för inrapportering har dock inrapporteringen ökat. Sannolikt kan de stora differenser-

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 12 na mellan polismyndigheterna till stor del förklaras med bristande inrapportering men självklart också med polismyndigheternas storlek. Polismyndighet Förföljande Prejning Spikmatta Vägspärr Fordons- Nät Fast hinder Totalt antal rapporter Okänd 1 0 0 0 0 0 1 Blekinge 1 0 2 0 0 0 2 Dalarna 2 2 0 0 0 0 3 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 Gävleborg 8 10 1 0 0 0 11 Jämtland 2 1 2 0 0 0 4 Jönköping 7 4 4 0 0 0 11 Kalmar 0 2 0 0 0 0 2 Kronoberg 1 2 1 0 0 0 5 Norrbotten 3 3 3 0 0 0 6 Skåne 7 5 3 0 0 0 12 Stockholm 19 30 5 1 0 0 36 Södermanland 0 0 1 0 0 0 1 Uppsala 5 3 4 0 0 0 8 Värmland 4 5 0 0 0 0 7 Västerbotten 0 0 3 0 0 0 3 Västernorrland 4 3 0 1 0 0 5 Västmanland 2 0 2 0 0 0 4 Västra Götaland 54 2 29 0 0 0 70 Örebro 3 2 0 0 0 0 3 Östergötland 1 0 2 0 0 0 2 Totalsumma 124 74 62 2 0 0 196

4. Iakttagelser vid polismyndigheterna 13 4. Iakttagelser vid polismyndigheterna 4.1 Polismyndigheten i Södermanlands län 4.1.1 Beslut och rutiner I Södermanland har som lägsta beslutsfattare VB delegation att besluta om spikmatta. Vid inledda förföljanden informerar personal i yttre tjänst i de flesta fall relativt omgående VB och lämnar över ansvaret. Det händer dock att personal i yttre tjänst kontaktar övriga patruller på talgruppen 13 före det att kontakt tas med VB. Anledningen till detta är att personalen vill ha med övriga patruller så snabbt som möjligt. Vid riktat anrop 14 till VB kommer personal i yttre tjänst snabbt i kontakt med denne. Det förekommer att personalen i yttre tjänst själv påbörjar ett förföljande men att det avbryts av patrullen själv innan de rapporterar in till VB eftersom patrullen bedömer förföljandet som meningslöst. Exempel på detta är katt- och råttalek där de misstänka ofta kör en kort bit när polisen försöker stoppa dem och sedan stannar men låtsas som ingenting. Dessa ärenden rapporteras ytterst sparsamt till VB. Om VB väljer att avbryta ett förföljande verkställer patrullen beslutet ganska omgående genom att släppa den misstänkte ur sikte eller åka annan väg. Ibland uttrycker patrullen missnöje med och frustration över att VB avbryter. Samtidigt finns det en stor förståelse för att VB beslutar om att avbryta förföljandet. Det händer att patrullen själv avbryter ett förföljande om detta upplevs för farligt. Om VB beslutar att ett förföljande ska avbrytas och övergå till ett efterföljande tydliggörs detta så att inte missförstånd uppstår om förföljandet ska avbrytas helt eller automatiskt övergå i ett efterföljande. 13 Samtliga radiostationer kopplade till en talgrupp kan användas för att höra och skicka meddelanden till övriga i talgruppen. 14 Individanrop till vald mottagare. 4.1.2 Åtgärder och omfattning Åtgärderna förföljande och efterföljande används relativt ofta. Det sker många kortare förföljanden som i princip inte hinner rapporteras till VB innan de avbryts av patrullen själv. Prejning, stängning och spikmatta förekommer som åtgärder vid stoppande av fordon, men är relativt ovanligt förekommande. Fast hinder är ett hjälpmedel som i princip aldrig används. 4.1.3 Terminologi De flesta intervjuade kan redogöra för terminologin i FAP 104-1. Samtidigt framgår att det i de mer pressade situationer som uppstår vid förföljanden och efterföljanden sker felsägningar och förväxlingar av begreppen. Det händer att situationer som definitionsmässigt är att hänföra till förföljanden, i det polisiära vardagsspråket, ofta benämns som efterföljanden. 4.1.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen Många av de intervjuade nämner behovs- och proportionalitetsprincipen när de berättar om de avvägningar som görs i samband med stoppande av fordon. Risken för tredje man ingår i de intervjuades resonemang och stoppandet av ett fordon inte får bli en fara för denne. Däremot anser många av de intervjuade att det egna ansvaret hos den person som ska stoppas är långtgående och att polisens ansvar för denne är mer begränsat. 4.1.5 Rapportering och dokumentation VB ansvarar för dokumentation. Den yttre personalen känner i stor utsträckning till att det av RPS framtagna formuläret om rapportering av våldsanvändning (104.5) ska användas vid avrapportering. Det förekommer att ärenden inte rapporteras och det råder en viss oklarhet hos den enskilda medarbetaren kring vem som ansvarar för vad. Av den inhämtade skriftliga dokumentationen till RPS framgår att äldre varianter av rapport 104.5 ibland används.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 14 4.1.6 Utrustning Flertalet av de utryckningsregistrerade fordonen har utrustats med spikmatta. Det saknas dock spikmattor i de fordon som oftast används i samband med trafikpolisverksamhet. I STORM kan utläsas vilka fordon som är utrustade med spikmatta. Varningsljus, s.k. blinkfyrar 15 saknas i flertalet av de fordon som utrustats med spikmatta. 4.1.7 Utbildning I länet har en lokal utbildning avseende inboxning 16 genomförts (stängning). Myndigheten har också tagit fram en film om inboxning. Även en särskild utbildning avseende spikmatta har genomförts. Utbildningen om spikmatta innehöll såväl teori som praktik. Deltagarna fick prova att köra över en spikmatta för att få uppleva effekten, bl.a. att däcken sakta töms på luft och inte exploderar vilket är en vanlig missuppfattning. Myndigheten sparar gamla däck som sedan används vid utbildningstillfällen. Södermanland har en hög ambitionsnivå av relevant utbildning avseende stoppande av fordon. All yttre personal har dock ännu inte genomgått utbildningen. 4.2 Polismyndigheten i Stockholms län 4.2.1 Beslut och rutiner Polismyndigheten har i en tjänsteföreskrift reglerat beslutsnivåer avseende beslut om att använda de tekniska hjälpmedlen spikmatta, fordonsnät och fast hinder med VB som beslutande. Vid i förväg beslutad trafikkontroll kan även YB eller chef för trafikgrupp besluta om användandet av spikmatta. I tjänsteföreskriften har även reglerats ansvar för avrapportering och planering av lämpliga platser för spikmatta m.m. Merparten av polismästardistrikten har med hänvisning till tjänsteföreskriften utfärdat lokala tjänstemeddelanden med lämpliga platser för att lägga spikmatta. 15 Orangeblinkande varningsljus för skyltning i mörker. 16 Ett flyende fordon stängs under färd in mellan tre polisbilar. Vid t.ex. ett förföljande tar personal i yttre tjänst så fort som möjligt kontakt med VB genom att göra ett s.k. prio-anrop 17 för att omedelbart få kontakt med VB. Vid ett vanligt LKC-anrop 18 är svarstiden från VB betydligt längre varför detta inte används vid kontakt med anledning av stoppande av fordon. Det händer att personal i yttre tjänst innan anrop till VB via en talgrupp anmäler att de behöver förstärkning av sina kollegor. LKC-operatören 19 är en länk mellan yttre personal och VB. Det kan variera hur detaljrika rapporter VB får, vilket kan vara avgörande för om ett förföljande tillåts eller avbryts. När VB avbryter ett förföljande följs detta omgående av patrullen. Det förekommer alltmer ofta att VB i samband med ett avbrytande av ett förföljande istället beslutar om ett efterföljande och att patrullen då ökar avståndet till det fordon som tidigare förföljts. Ett okänt antal ärenden inrapporteras aldrig till VB för bedömning och beslut. Det gäller i första hand när civila patruller 20 genomför förföljande och efterföljande. Kompetensen är hög bland VB som också frekvent hanterar ärenden rörande stoppande av fordon. I Stockholm används i vissa fall spikmatta vid s.k. planerade trafikkontroller. De intervjuade som deltagit vid en sådan i förväg planerad insats har enbart positiva erfarenheter av att spikmatta funnits med i insatsen. Bl.a. uppges att inga genomkörningar, d.v.s. förare som har vägrat stanna, förekommit sedan spikmattorna började användas. Sett ur ett brottsförebyggande perspektiv har åtgärden varit effektiv. 4.2.2 Åtgärder och omfattning Förföljande, efterföljande, prejning och stängning förekommer ofta. Prejning är relativt vanligt förekommande medan spikmatta, enligt personalen, används alltför sällan, delvis p.g.a. att situationen uppkommer så snabbt att VB inte hinner fatta beslut om spikmatta. Många uppger också att spikmatta är mindre riskfylld än prejning, varför fler beslut om 17 Prioriterat anrop som besvaras med förtur. 18 Riktat anrop till länskommunikationscentral. 19 Personal vid polismyndighet som tjänstgör vid länskommunikationscentral med att sköta radiokommunikation med poliser i yttre tjänst. 20 Polispatruller i civil klädsel och med civila fordon.

4. Iakttagelser vid polismyndigheterna 15 spikmatta borde fattas. De intervjuade har mycket goda erfarenheter av och är positivt inställda till användande av spikmatta. Den yttre personalen tycker att beslut om spikmatta skulle kunna ligga på YB-nivå. Trafiksituationen i Polismästardistrikt City 21 gör att det är svårt att använda spikmatta. 4.2.3 Terminologi De intervjuade har generellt ganska goda kunskaper om terminologin i FAP 104-1 men det händer att begreppen förföljande och efterföljande blandas ihop, främst av personal i yttre tjänst. 4.2.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen Flertalet av de intervjuade nämner behovs- och proportionalitetsprincipen och vikten av att inte egen personal eller tredje man skadas. Polisens ansvar för att den som blir förföljd inte skadas anses generellt inte vara lika stort. Någon av de intervjuade underströk att det inte får bli fråga om en prestigekamp mellan misstänkt och polis. Vikten av att inte skapa misstankar där konkret underlag saknas, utan att alltid redogöra för brottsmisstankar byggda på verkliga iakttagelser nämndes också. Samtidigt ansågs det viktigt att polisen är offensiv. 4.2.5 Rapportering och dokumentation Det råder viss oklarhet om vem som ansvarar för dokumentation av genomförda prejningar, användning av spikmattor m.m. Vidare finns olika uppfattningar om vem som ska granska dokumentationen. Avrapportering på rapport 104.5 glöms ibland bort och det uppges att alla inte känner till att den ska användas vid stoppande av fordon. Av den inhämtade skriftliga dokumentationen framgår att äldre varianter av rapport RPS 104.5 ibland används. Stoppande av fordon dokumenteras dock i promemoria (PM) även om rapporten inte alltid fylls i. Att det inte används beror främst på okunskap bland personalen. Genomförda förföljande och efterföljande går inte att härleda via särskild STORM-dokumentation i form av relationskod. 21 Huvudsakligen Stockholms innerstad samt Lidingö kommun. Polismästardistrikt Södertörn 22 har fört statistik över skador som uppstått i samband med prejning. Enbart för polismästardistrikt Södertörn har dessa uppgetts vara 23 stycken under 2012. Samtidigt har polismyndigheten till RPS inrapporterat endast sju prejningar för hela myndigheten under 2012. Fler prejningar borde således ha redovisats till RPS. I Polismästardistrikt Västerort 23 finns en särskild rutin med checklista för uppföljning av trafikolyckor med polisfordon inblandade. 4.2.6 Utrustning I länet har knappt en fjärdedel av de utryckningsregistrerade fordonen utrustats med spikmattor. Fördelningen av spikmattor är ojämn mellan de olika polisområdena. Flera VB har gjort tydliga uttalanden om att de behöver ha kontroll på vilka fordon som har spikmatta. Blinkfyrar saknas i flertalet fordon, även i de som är utrustade med spikmatta. I Polismästardistrikt Söderort finns särskilda uppfällbara skyltar, s.k. tält, som har en sida märkt med SPIKMATTA. Även andra särskilda skyltar med ordet SPIKMATTA har tryckts upp. En större ljusskylt har tagits fram och kan fästas på trafikbussen för att lämna information om bl.a. spikmatta. Skylten används vid de i förväg planerade trafikinsatserna där spikmatta ingår i konceptet. Vissa tjänstebilar är utrustade med funktionen city safety 24 vilket personalen anser som problematiskt i samband med en prejning. Vissa konsekvenser av denna funktion har anmälts som arbetsskada eller tillbud. 4.2.7 Utbildning I länet finns ingen återkommande formell utbildning avseende stoppande av fordon. I Polisens förarutbildning steg 3 tas förföljande, efterföljande och prejning upp i diskussions- och reflektionsforum. Vikten av kommunikationen med VB framhålls. Även filmvisning ingår i utbildningen och ersätter de praktiska momenten. 22 Kommunerna Botkyrka, Huddinge, Haninge och Nynäshamn. 23 Stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta i Stockholms stad, samt kommunerna Ekerö, Solna och Sundbyberg. 24 Autonomt nödbromssystem som vid lägre hastigheter automatiskt bromsar bilen vid risk för kollision, t.ex. i en kö.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 16 På eget initiativ av YB har vissa turlag fått utbildning om spikmatta, teori, FAP och att praktiskt kasta ut spikmatta. De intervjuade efterlyser såväl teoretisk som praktisk utbildning/fortbildning. 4.2.8 Övrigt Många av de intervjuade uppger att de förutbestämda platserna för spikmatta som finns angivna i lokala tjänstemeddelanden, kan vara hämmande i akuta situationer och att det är lätt att bli låst/fastna på enbart platser som finns i listan istället för att tänka mer öppet och flexibelt utifrån det specifika ärendet. Regelbundet användande av spikmatta har visat sig vara en framgångsfaktor för flexibel och effektiv användning i olika situationer. 4.3 Polismyndigheten Gotland 4.3.1 Beslut och rutiner Gotland har inte reglerat användandet av spikmatta i delegationsordning eller på annat sätt. I normalfallet informeras VB omedelbart när det gäller förföljande och efterföljande. Patrullen tar kontakt med operatörerna på LKC. Det är viktigt att operatörerna vet vad patrullen gör och att de är involverade om något allvarligt inträffar. Skulle den yttre personalen anse att det är taktiskt lämpligt kan det hända att patrullen först ropar på andra patruller för att få hjälp och därefter tar kontakt med VB. Vid anrop kommer personal i yttre tjänst snabbt i kontakt med VB. Det händer att t.ex. förföljande inte rapporteras till VB men att det då främst är fråga om ett så kort händelseförlopp att det avbryts av det skälet att det förföljda fordonet försvinner eller stannar. En annan anledning som uppges som skäl till att inte omgående inrapportera förföljandet är att vissa inte vill få en order om att avbryta och därför dröjer något med att rapportera. Om VB beordrar avbryt släpper patrullen förföljandet eller efterföljandet. Det händer att VB vid ett avbrytande av förföljande meddelar att det ska övergå i ett efterföljande förutsatt att det inte påverkar motpartens körning. 4.3.2 Åtgärder och omfattning Det är svårt att få en uppfattning om hur många förföljanden och efterföljanden som görs på Gotland. Genomförda åtgärder går inte att härleda via särskild STORM-dokumentation i form av en relationskod. Däremot är det uppenbart att förföljanden och efterföljanden förekommer i viss utsträckning vid myndigheten. Prejning och stängning används sällan. Det är en mycket liten skillnad mellan fordonskador som kan relateras till förföljande och prejning och den rapportering av desamma som görs till RPS. Beslut om att använda spikmatta har inte fattats på ca 20 år. De intervjuade ger uttryck för att det inte går att använda spikmatta på Gotland då de anser att de oftast är för få patruller samtidigt i tjänst och att vägnätet inte är lämpligt. Några anger att det är ont om plats och för tungt att ha med spikmattorna i bilen som förklaring till varför det inte finns några spikmattor i de målade bilarna. 4.3.3 Terminologi De intervjuade har blandade kunskaper om terminologin i FAP 104-1, särskilt avseende efterföljande och förföljanden där några hade svårt att redogöra för skillnaden dem emellan. De intervjuade uppger att det i en stressig situation händer att begreppen förföljande och efterföljande blandas ihop. 4.3.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen Många av de intervjuade nämner brottsmisstanken som en viktig del i bedömningen huruvida ett fordon ska stoppas eller inte. På Gotland finns goda möjligheter att i ett senare skede lagföra gärningsmannen, vilket kan påverka bedömningen om ett fordon ska förföljas eller inte. Flertalet av de intervjuade nämner även säkerheten för den egna personalen och sig själv liksom för tredje man och att dessa personer inte kommer till skada vid t.ex. ett förföljande. 4.3.5 Rapportering och dokumentation Det råder en viss oklarhet hos enskilda medarbetare om vem som ansvarar för dokumentation och inrapportering av statistik till RPS. Många av de intervjuade känner till att rapport 104.5 ska användas vid avrapportering. Av den inhämtade skriftliga dokumentationen framgår att av de rapporter till RPS som fyllts i, används ibland äldre varianter av rapport 104.5.

4. Iakttagelser vid polismyndigheterna 17 4.3.6 Utrustning Inget av polisens fordon är utrustade med spikmatta. Det finns två spikmattor som förvaras i polisgaraget i Visby och dessa tas normalt inte med av patruller inför tjänstgöring. Ansvaret för spikmattorna ligger på trafikenheten. Gotland har 18 tjänstefordon och två motorcyklar. Varningsljus, s.k. blinkfyrar saknas i flertalet av fordonen. 4.3.7 Utbildning Gotland är en liten myndighet och erfarenhetsutbyte sker på ett naturligt sätt där poliser får hjälpa till med olika uppgifter oavsett funktion. T.ex. kan poliser i inre tjänst få hjälpa till i yttre tjänst. Gotland har inte någon formell utbildning (fortbildning) avseende stoppande av fordon utöver Polisens förarutbildning steg 3. Vid dessa utryckningsförarutbildningar läggs dock stor vikt vid hur bedömningar vid förföljande ska göras, prejningsmetoder gås igenom teoretiskt och spikmattan förevisas. Gamla däck sparas och används vid utbildningen och poliserna får själva köra över en spikmatta. Vid något tillfälle har stängning praktiserats. VB har inte varit med vid dessa utbildningar men det finns planer på detta, liksom att lägga till avrapportering. Gotland har i samband med utbildning i bastaktik 2 ägnat en heldag åt fordonsrelaterade arbetsuppgifter. Vid utbildningen belystes reglerna i FAP 104-1 avseende förföljande, efterföljande, prejning och stängning. Dessutom övades utläggning av spikmatta. Gotland planerar att ha en 1-2-dagars repetitionsutbildning för personal i yttre tjänst. En del egna initiativ tas, t.ex. halkkörning. Personalen efterlyser såväl teoretisk som praktisk utbildning/fortbildning. Fordonsredogörare deltar vid utryckningsförarutbildningen för att informera poliserna om syftet och vikten av att fylla i skadeanmälan. De informeras samtidigt om att ingen personligen kommer att ställas till svars p.g.a. skadan. Detta har lett till att anmälan har fyllts i oftare vilket medfört att myndighetens kostnader begränsats till en låg självrisk. 4.4 Polismyndigheten i Västerbottens län 4.4.1 Beslut och rutiner Personal i yttre tjänst informerar omgående VB när de inleder ett förföljande och efterföljande. Detta medför också att patrullen kan få hjälp av andra patruller och att ansvaret för åtgärderna kan lämnas över till VB. Prio-anrop behöver normalt inte göras då svarstiderna är korta. Samarbetet mellan VB och yttre personal fungerar väl, till viss del beroende på att alla känner varandra. LKC ligger i samma lokaler som ordningsavdelningen vilket gör att VB och yttre personal ofta har personlig kontakt. Däremot beskriver yttre personal att det kan bli problem att hinna rapportera in till VB i snabba lägen då behov av att omgående få stopp på ett fordon finns och den praktiska möjligheten till att preja uppstår plötsligt. Föraren ska hinna uppfatta situationen och därefter kommunicera med bisittaren som ska rapportera till VB. VB ska i sin tur förstå situationen och göra en bedömning och fatta beslut, varpå möjligheten till prejning redan kan vara förbi. Om VB beordrar avbryt släpper patrullen förföljandet eller efterföljandet. Några av de intervjuade har uppgett att de anser att när VB beslutar om att avbryta ett förföljande innebär det att förföljandet istället övergår till ett efterföljande, även om VB inte aktivt beslutat om efterföljande. Det förekommer att VB fattar beslut om efterföljande efter att ett förföljande har avbrutits. 4.4.2 Åtgärder och omfattning Åtgärderna förföljande, efterföljande, stängning och prejning vidtas sällan i myndigheten. De intervjuade anser att spikmatta bör användas oftare. Som anledning anges att prejning är mer farligt än att använda spikmatta. De intervjuade har goda erfarenheter av användande av spikmatta. De intervjuade har olika uppfattning om lämplig beslutsnivå för spikmatta och vissa anser att det är bra att VB som har helhetsperspektivet fattar beslut om spikmatta, medan andra anser att beslutet borde kunna ligga på YBnivå. Västerbotten har tydliggjort för personalen att myndigheten anmäler till internutredningsenheten om en polisman som orsakat skada inte inkommer med skadeanmälan. Detta för att komma tillrätta med skadeanmälningarna vilket innebär att myndigheten endast behöver stå för självrisken jämfört med en annars betydligt högre summa. Fordonsansvarige informerar om denna skyldighet under utryckningsförarutbildningen.

Polisens tillämpning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 5 18 4.4.3 Terminologi De intervjuade kan generellt redogöra för terminologin i FAP 104-1. Vid intervjuerna framkommer dock att det i mer pressade lägen förekommer en begreppsförvirring rörande förföljande och efterföljande. 4.4.4 Behovs- och proportionalitetsprincipen Många av de intervjuade nämner behovs- och proportionalitetsprincipen när de berättar om de olika avvägningar som görs i samband med stoppande av fordon. Personal i yttre tjänst för sunda och kloka resonemang ur ett riskperspektiv. Flertalet av de intervjuade nämner även säkerheten för sig själva och riskerna för tredje man som en del i bedömningen huruvida t.ex. ett förföljande bör inledas. De intervjuade är också medvetna om det ansvar som finns för den som ska stoppas samtidigt som de anser att denne också har ett stort eget ansvar. 4.4.5 Rapportering och dokumentation Västerbotten har en tydlig rutin för rapportering och dokumentation avseende stoppande av fordon och personalen har kunskap om rutinen. Myndigheten har dessutom en särskild utpekad funktion för kvalitetssäkring. Personal i yttre tjänst använder sig av rapport 104.5 förutom att t.ex. skriva PM. Efter att rapporten har fyllts i lämnas den till VB för granskning. Först därefter går rapporten till den utpekade funktionen på staben som i sin tur granskar och då särskilt ser om det finns tillräckligt mycket skrivet om vad som har hänt. Det händer att rapporten skickas åter till VB för komplettering och att denne återkopplar till de poliser som varit inblandade i ärendet. Detta görs dock först efter att ett eventuellt internutredningsärende haft sin gång. Av den inlämnade dokumentationen framgår att i huvudsak den senaste versionen av rapport 104.5 används. Det är svårt att få veta hur många förföljande och efterföljande som görs. Genomförda förföljanden och efterföljanden går inte att härleda via särskild STORM-dokumentation i form av en relationskod. uttryckningsregistrerade fordonen samt i åtminstone ett målat utryckningsfordon i varje mindre närpolisområde. Varningsljus, de s.k. blinkfyrarna finns i normalfallet i de fordon som har utrustats med spikmatta. Västerbotten har en rutin med veckovis genomgång av varje fordon. Detta skapar en trygghet kring tillgången på utrustningen och dess tillförlitlighet. 4.4.7 Utbildning Västerbotten har förutom Polisens förarutbildning steg 3, i vilken stoppande av fordon ingår som en del, en fortbildning i bilkörning för personal i yttre tjänst vartannat år och under två dagar. Fortbildningen har bestått i bl.a. vinter- och halkkörning samt teoretiska delar. YB har använt vissa av utbildningsdagarna till hantering av spikmatta. Gamla däck sparas för att kunna användas vid praktisk utbildning där deltagarna får prova att köra över en spikmatta, vilket haft ett väldigt positivt utfall genom en ökad förståelse för verkan av spikmatta. I Västerbotten hålls regelbundna och återkommande möten med VB, YB och förundersökningsledare (FU-ledare) varvid bl.a. de olika rollerna för uppdraget diskuteras ur ett helhetsperspektiv. 4.4.6 Utrustning I princip samtliga uttryckningsregistrerade fordon är utrustade med spikmattor. Det finns därmed en jämn fördelning över myndighetens hela ansvarsområde. Spikmattor finns t.ex. i vissa av de civila

5. Övriga iakttagelser 19 5. Övriga iakttagelser 5.1 Inrapporterad våldsanvändning Av 200 rapporter, Särskilt hjälpmedel vid våldsanvändning, som inkommit till RPS för åren 2012-2013 omfattade 59 prejningar varav 11 med personskada. I flera fall misslyckades prejningsförsök så till vida att man inte lyckades stoppa det aktuella fordonet varpå upprepade prejningsförsök gjordes mot samma fordon, alternativt att fordonet kunde köras vidare och föraren undkomma. Vid 50 tillfällen kördes en eller flera, spikmattor över. I ett fall uppstod en personskada på en polisman. Efter att ha kört över spikmattan kördes fordonen i genomsnitt 1,4 km, medianvärdet var dock endast 600 m. Vid de tillfällen då spikmatta kördes över av den flyende fordonsföraren greps denne i större utsträckning än vid prejningsförsöken. 5.2 JO-avgörande JO har prövat flera ärenden om stoppande av fordon och även riktat kritik mot Polisen avseende hanteringen. Framförallt är kritiken föranledd av att förföljandena ansågs ha varit oförenliga med proportionalitetsprincipen och att de borde ha avbrutits i ett mycket tidigare skede. JO har i det ena beslutet dessutom ansett att det förelegat brister vad gäller planering, kommunikation, ledning och samordning av insatsen mot motorcykelföraren. Exempel på relevanta och intressanta JO-beslut är JO dnr 1614-2010 och JO dnr 6331-2011. Båda besluten avser förföljande av motorcyklister. I det senare avgörandet omkom motorcyklisten medan motorcyklisten i det tidigare avgörandet skadades. 5.3 Domstolsavgörande Inspektionsgruppen har tagit del av domar avseende tjänstefel med anledning av stoppande av fordon. När det gäller praxis kan särskilt nämnas ett avgörande från Högsta domstolen (HD), NJA 25 2013 s. 336, och 25 Nytt Juridiskt Arkiv två avgöranden från Hovrätten (HovR), RH 26 2011:31 och RH 2007:40. Inspektionsgruppen har även tagit del av Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014, B 2750-13, avseende det uppmärksammade ärendet om öppning av Hjulstabron i samband med ett förföljande, vilket medförde att två personer omkom då de körde ned i vattnet. Domen har vid färdigställandet av rapporten ännu inte vunnit laga kraft. NJA 2013 s.336. avsåg ett förföljande av en motorcyklist sedan denne hade underlåtit att stanna på polismans tecken. Polisbilen gjorde två prejningsförsök i syfte att stoppa motorcyklisten. Det första prejningsförsöket skedde kort tid efter att polismannen hade rapporterat förföljandet till VB. Det andra prejningsförsöket skedde 30 sekunder senare när polismannen blockerade motorcyklistens färdväg mot ett staket. Polismannen tjänstgjorde i dubbelpatrull. HD fann att polismannen inte kunde läggas till last för det första prejningsförsöket medan det andra prejningsförsöket fick anses som en sådan planerad prejning genom trängning 27 som polismannen borde ha rapporterat till VB innan åtgärden företogs. Han ansågs därför varit oaktsam och ha åsidosatt vad som gällde för uppgiften. Domstolen konstaterade att korrekt rapportering är en förutsättning för att någon annan ska kunna fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Vidare uttalades att det är av stor vikt att rapporteringsskyldigheten fullgörs. Gärningen ansågs därför inte som ringa och polismannen dömdes för tjänstefel till dagsböter. I RH 2011:31 var det fråga om en förare av polisbil gjort sig skyldig till tjänstefel genom att på dagtid på gator i centrala Stockholm med påslagna sirener och blåljus förfölja en undflyende personbil med tidvis relativt kort avstånd mellan fordonen. Åklagaren ansåg att det var fråga om ett förföljande och att syftet att stoppa den undflyende för att göra en kontroll av personen i fordonet inte var försvarligt 26 Rättsfall från hovrätterna 27 I enlighet med definitionen i då gällande FAP 104-1 (RPSFS2008:6)