Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Relevanta dokument
Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

Allmänt om typgodkännande av utrustning och metoder för ersättningsgrundande virkesmätning

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave

Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Kontroll av sektionsmätt stockvolym

Anvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare

Anvisningar för godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av diameter och längd

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg

Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått

Godkännande och kontroll av automatisk mätning av fordonstraves mått

VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering

Allmänt rörande noggrannhetskrav på vågar i samband med ersättningsgrundande virkesmätning

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning automatisk rektifiering

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning vid fast avstånd till kameror

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror

VMK-dokument för virkesmätning Sida 1 av 6. Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet hos VMKauktoriserade

Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror

Svenska Kraftnät TR rev A Tekniska riktlinjer

Återfuktning av torrhaltsprov

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Anvisningar för godkännande och kontroll av ersättningsgrundande virkesmätning med skördare

Referenstermometer K20REF

Ny virkesmätningslag (VML)

VMK-nämndens verksamhetsberättelse

Provtagning på sönderdelade trädbränslen - med jordborr

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

1 (6) Årsrapport Projektet bygger. Resultat Den. drygt grund av så. och en med. för att redovisas.

3.1 Riktvärde radon i inomhusluft Riktvärdet för radongas i inomhusluft är, sett som ett årsmedelvärde, 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m3).

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Konsoliderad version av

1 INLEDNING VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

ALLMÄNT RÖRANDE NATIONELLA INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum Utgåva 2

KVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Årsrapport Egenmätarprojektet. ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX

RAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad

ALLMÄNT RÖRANDE SDC:s INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

TEKNISK KRAVSPECIFIKATION

ABSORPTIONSMÄTNINGAR FÖR TVÅ BORDSSKÄRMAR FRÅN GÖTESSONS INDUSTRI AB

Bekräftelse på inkomna mätresultat och avslut av ärende

Hur påverkar den utökade lagstiftningen mätning och redovisning av skogsbränslesortiment?

SMoKD Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Sara Jensen P07096 B 1 (3) Energiteknik Sara.Jensen@sp.se

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Nya eller reviderade mätningsinstruktioner

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000

Uppgift 1. f(x) = 2x om 0 x 1

RAPPORT Kv Sjöbotten, Älvsjö Vibrationsutredning Upprättad av: Olivier Fégeant Granskad av: Ulrica Kernen

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ANVÄNDNING AV KRANVÅG VID MÄTNING AV VIRKE OCH ÅTSKILJNING AV PARTIER

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Rapport Vibrationsutredning Strömsborg - Avesta Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

KVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS

Kriterier för certifiering Giltiga från 1 september 2017 till 1 juni 2018 Fastställt Dokument 2.0

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

1 10 e 1 10 x dx = e 1 10 T = p = P(ξ < 3) = 1 e P(η 2) = 1 P(η = 0) P(η = 1) = 1 (1 p) 7 7p(1 p) 6 0.

Leca installationsbjälklag, Alingsås

Skogsstyrelsens författningssamling

MAS Mobil Automatisk Stockmätning

Statens energimyndighets författningssamling

Detaljhandel med nikotinläkemedel

RAPPORT. och SS (7 bilagor) Provobjekt. Provning. Resultat. Rönnåsgatan 5B Ulricehamn

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Bildmätning analys av inledande praktisk drift

Definitionerna i tabell 1 utgör grunden för de begrepp, som kommer till användning i denna standard.

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

Transkript:

VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR ERSÄTTNINGSGRUNDANDE VIRKESMÄTNING... 2 MÄTNINGSTEKNISKT GODKÄNNANDE... 2 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÄTNINGSTEKNISKT TEST... 2 2.2 TEST FÖR MÄTNINGSTEKNISKT GODKÄNNANDE... 2 INSTALLATIONSGODKÄNNANDE... 4 3.1 TEST FÖR INSTALLATIONSGODKÄNNANDE... 4 DAGLIG TILLSYN... 4 PERIODISK KONTROLL... 4 KONTROLL AV UTFÖRD MÄTNING... 5 BEGÄRD KONTROLL... 5 REVISIONSHISTORIK... 5

VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 2 av 5 Allmänt om godkännande och kontroll av utrustning för ersättningsgrundande virkesmätning Utrustning för ersättningsgrundande mätning ska till såväl fabrikat som typ vara typgodkänd av VMK (eller av ett av Swedac ackrediterat organ). För typgodkännande av VMK innebär detta innebär att den ska vara mätningstekniskt godkänd genom beslut i VMK-nämnden samt funktionalitetsgodkänd genom beslut av de mätande företagen och SDC i samverkan. Enskild mätanläggning ska också vara godkänd i ett installationstest. I samband med praktisk mätning ska utrustningen regelbundet kontrolleras (daglig tillsyn samt periodisk kontroll). Detta dokument beskriver kravnivåer och godkännanderutiner för askhaltsmätare för mindre provmängder. Med detta avses utrustning där prov på någon eller några liter sönderdelat material askhaltsbestäms. Aska är den restprodukt, i fast form, som bildas vid förbränning av ett material och kan bestå av en mängd olika grundämnen. Askhalt uttrycks vanligtvis som viktprocent av torrsubstansen för ett material. Aktuella tekniker för askhaltsbestämning är t.ex. NIR (Near Infra Red) och röntgen. Mätningstekniskt godkännande 2.1 Förutsättningar för mätningstekniskt test Innan mätningstekniskt test genomförs ska utrustningstillverkaren tillhandahålla en rapport från egna tester som visar att nedan angivna krav kan uppfyllas. Utrustningstillverkaren ska tillhandahålla en teknisk beskrivning som tydliggör teknikens/utrustningens styrkor respektive begränsningar. Utrustningsleverantören ska även specificera hur ett eventuellt godkännande ska avgränsas (t.ex. för vilka material). 2.2 Test för mätningstekniskt godkännande Utifrån vilken omfattning på godkännande som utrustningsleverantören önskar (enligt 2.1) definieras ett antal material på vilka tester utförs. Exempel på detta är grotflis, stamvedsflis, spån och bark. Facit vid tester utgörs av askhalt erhållen vid analys enligt svensk standard SS- EN ISO 18122:2015. Om mätutrustningen är känslig för fler faktorer än material (exempelvis fryst/ofryst) så ska testet även inkludera dessa faktorer. Testrutin För varje material/sortiment tas minst tjugo prover med olika ursprung (olika leveranser). På varje prov görs fem mätningar (repetitioner) innan provet analyseras av ackrediterat laboratorium enligt referensmetod (facit). Medelvärdet av de fem mätningarna betraktas som instrumentets registrerade värde, dock får enskilda mätningar som avviker mer än två standardavvikelser från medelvärdet för de fem mätningarna uteslutas ur testet. Även enstaka prover med kraftigt avvikande askhalter (från det förväntade för det testade materialet) kan exkluderas och ersättas med nya prover vid testerna. Utifrån instrumentets förutsättningar bör

Procentenheters avvikelse Nationella instruktioner för virkesmätning VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 3 av 5 analysen anpassas så att det säkerställs att man får ett värde som är jämförbart med referensmätning av hela provet. Tillfällig avvikelse Instrumentets tillfälliga avvikelse, standardavvikelse (beräknat utifrån den differensen mellan instrumentets och referensmetodens värde) ska specificeras (exempelvis 0,2 procentenheter). Detta för att kunna anpassa provtagningen så att önskad noggrannhet i hela mätningen kan uppnås. Repeterbarhet För utvärdering av repeterbarhet utförs fem upprepade mätningarna per prov. För de fem mätvärdena beräknas en varians vilket upprepas på samtliga prov. Roten ur det aritmetiska medelvärdet för samtliga provers varians (standardavvikelsen) betraktas som instrumentets repeterbarhet. Maximalt tillåten avvikelse i from av repeterbarhet är 0,2 procentenheter. Systematisk avvikelse Medeldifferensen mellan instrument och referensmetodens askhaltsvärde, för de minst 20 proverna, ska vara inom ±0,3 procentenheter. Den övre, eller undre, begränsningen av det 95 %-iga konfidensintervallet, ska dessutom vara inom ±0,2 procentenheter. Slutligen får konfidensintervallet maximalt omfatta 0,6 procentenheter. Se figur 1. 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4 1. 2. 3. Punkt 1 har en medeldifferens under 0,3 procentenheter, samt ett konfidensintervall inom 0,2 procentenheter Godkänt. Punkt 2. Medeldifferensen överstiger 0,3 procentenheters - Underkänt. Punkt 3. Medeldifferensen är inom 0,3 procentenheter, men konfidensintervallet är ej inom 0,2 procentenheter Underkänt. -0,5 Figur 1. Exempel på systematiska avvikelser (för ingående prover i ett mätningstekniskt test) och deras 95 % - iga konfidensintervall. Godkännande kan avgränsas till de material som uppfyller kravnivåerna, men instrumentet måste klara kraven för både repeterbarhet och systematisk avvikelse för att uppnå godkännande för ett material.

VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 4 av 5 Installationsgodkännande 3.1 Test för installationsgodkännande Test för installationsgodkännande ska utföras av eller under kontroll av det mätande företag som kommer att använda mätutrustningen för ersättningsgrundande mätning. Installationstest utförs på minst 10 prov på material som hämtas från mätplatsen ordinarie ankommande leveranser (ett prov per leverans). Endast ett material/sortiment behöver testas av de som inkommer till mätplatsen. På varje prov görs fem mätningar (repetitioner) med askhaltsmätaren innan provet analyseras avseende dess askhalt enligt SS-EN ISO 18122:2015. För testet gäller samma kravnivåer som vid det mätningstekniska testet multiplicerat med 1,5. Daglig tillsyn När askhaltsmätaren används ska dagligen en tillsyn med hjälp av provkropp (referensobjekt) utföras. Med provkropp avses någon typ av material/ämne som är beständigt och där upprepad mätning kan förväntas ge samma resultat. Syftet med daglig tillsyn är att få en funktionskontroll på mätutrustningen samt studera systematiska avvikelser över tid. I de fall utrustningstillverkaren tillhandahåller provkropp och testrutin för denna ska kravnivåer och rutiner vid den dagliga tillsynen specificeras i samarbete med utrustningstillverkaren. När detta inte är fallet ska ett beständigt material (ex. torrflis som förvaras så att askhalten inte ändras) med känd askhalt användas som provkropp. Maximalt tillåten avvikelse definieras då som instrumentets uppmätta repeterbarhet (enligt 2.2) multiplicerat med 2. Utöver detta får inte medelvärdet av de fem senaste mätningar överstiga instrumentets uppmätta repeterbarhet. Resultatet av den dagliga tillsynen, tillsammans med information om datum och utförare ska dokumenteras och sparas i minst två år för att uppfylla kraven i virkesmätningslagen. Om mätresultatet vid den dagliga tillsynen avviker från uppställda kravnivåer ska ersättningsgrundande mätning avbrytas och arbetsledning informeras. En undersökning ska därefter inledas och en eventuell kalibrering av utrustningen ske. Periodisk kontroll Minst en gång per halvår ska en noggrann, periodisk kontroll av askhaltsmätaren göras. Denna kontroll utförs på samma sätt som installationstestet och samma kravnivåer gäller vid den periodiska kontrollen som vid installationstestet. Om resultatet visar att instrumentet ej klarar kraven så kan testet upprepas på det eller de aktuella materialen, misslyckas det även denna gång ska askhaltsmätare tas ur drift och en undersökning inledas.

VMKs anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 5 av 5 Kontroll av utförd mätning Vid beräkning av resultat avseende kontroll av utförd mätning (i enlighet med VMKs Normer för kontroll av virkesmätning och virkesredovisning ) används den tillfälliga avvikelse som bestämts vid senast utförda periodiska kontroll, och den systematiska avvikelse som bestämts via daglig tillsyn för en bestämd period. Begärd kontroll Kontroll omfattar det/de prover som tas ut för analys från en enskild leverans. Begäran måste göras i förväg. Kontroll utförs genom att analysera askhalt enligt instrumentet, därefter skickas provet till ackrediterat laboratorium för att mäta askhalt enligt referensmetoden (se 2.2). Provet ska förvaras och hanteras på sådant sätt att det säkerställs att det inte påverkas under transport till laboratorium. Vid redovisning av resultatet ska den absoluta avvikelsen (procentenheter) för askhalten redovisas. Gällande kravnivåer för betalningsskyldighet framgår i VMKs Normer för kontroll av virkesmätning och virkesredovisning. Som information redovisas även påverkan på leveransens totala värde. Revisionshistorik Version/Datum Ändring Signatur 2017-10-02 Efter förankring i Kontrollkommissionen antagen av VMK-nämnden. SJ/HR