Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Relevanta dokument
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Formelsamling för komponentfysik

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer

nmosfet och analoga kretsar

Elektronik 2017 EITA35

Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Lösningar Tenta

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Föreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

Tentamen i komponentfysik

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Pla$kondensator - Fälteffekt

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Introduktion till halvledarteknik

Välkomna till kursen i elektroniska material!

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Vad är elektricitet?

Rättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må , Kent Palmkvist To ,

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

Utredande uppgifter. 2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de tre fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Vad är elektricitet?

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Introduktion till halvledarteknik

2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de två fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Föreläsning 11 Bipolära Transistorer I. BJT Bipolar JuncDon Transistor. FunkDon bipolär transistor. DC operadon, strömförstärkning

12. Kort om modern halvledarteknologi

12. Kort om modern halvledarteknologi

Digital IC konstruktion

Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)

Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)

Digital IC konstruktion

Fasta tillståndets fysik FFFF05

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

Grindar och transistorer

Digital IC konstruktion

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Digital IC konstruktion

Physics to Go! Part 1. 2:a på Android

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

12. Kort om modern halvledarteknologi

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Transistorswitchen. Laboration E25 ELEKTRO

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker)

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Labb-PM MCC086 Mikroelektronik 2016

Elektronik 2015 ESS010

Föreläsning 10 (MOS)-Fälteffekttransistor I

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

Repetition: Nätanalys för AC. Repetition: Elektricitetslära. Repetition: Halvledarkomponenterna

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: ] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

Övningsuppgifter i Elektronik

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Laboration: pn-övergången

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Elektronik 2018 EITA35

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Tentamen i komponentfysik Halvledare 6,0p. 2. Dioder 7,5p.

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Digital IC konstruktion

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Elektronik ESS 010 Elektronik. Erik Lind

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Fördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet

Definition av kraftelektronik

Tryckta transistorer på papper och plast

F1:13. 2 minutersövningar 2010 F1:30 F1:22. För att inte förlora signal kan följade göras: Analog elektronik Bertil Larsson

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Transkript:

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III pmo måsignal FET A, f t MO-Kondensator 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1

Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser Optokomponenter pn-övergång: strömmar Minnen: Flash, DRAM MOFET: strömmar MOFET: laddningar pn-övergång: Inbyggd spänning och rymdladdningsområde Dopning: n-och p-typ material Laddningsbärare: Elektroner, hål och ferminivåer Halvledarfysik: bandstruktur och bandgap Ellära: elektriska fält, potentialer och strömmar 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014

tröm - nmo I Linjära pinch-off I Mättnad > - TH TH Linjära området TH I Zn L TH Mättnadsområdet TH I, sat Zn L TH 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 3

PMO Gate = - 0.V 0.4V 1.0V ource Isolator io Drain P ++ P ++ N-typ halvledare Attrahera hål vid ytan slås på då är negativ! Korrekt operation Hål från source-drain < 0V 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 4

PMO - Banddiagram + E E Fgate E Fsub E i -q E V 0 th TH F r 0NDe F N t ln n 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 5 F D i

PMO tröm-pänning Linjära området TH I Z L p TH Mättnadsområdet TH I, sat Z L p TH I Linjärt pinch-off p-mofet I Mättnad Mättnad n-mofet pinch-off Linjärt 014-05-19 Föreläsning 14, Komponentfysik 014 6

nmo och pmo +.0 V +.0 V I < 0 > 0 I I Linjärt pinch-off p-mofet I Mättnad ökar minskar Mättnad n-mofet pinch-off Linjärt 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 7

minuters övning - MO dd =1V nmo: th =0.5V pmo: th =-0.5V in =1V + I d out =? + Hur stor är I d? Vilket värde har out? - - 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 8

I måsignalmodell - D ( uds, ugs) Taylorutveckling: I (, tgångskonduktans: i i Transkonduktans: ds g I ) måsignalströmar: g 0 m u gs g g g o m o, I, u di d di d ds i g u u gs 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 9 ds gate + - g m u gs ource u u i I D bias i u ds gs u u ds gs måsignal drain r o i ds u ds

måsignalmodell - D I k TH Linjära området k Zn L I, sat k TH 1 Mättnadsområdet g r o m k 1 g o k k th 1 1 I th k I i g gate drain + u gs g m u gs r o - ource i ds 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 10

Transkonduktans g g m m k Z t th 1 n 0 L k I th k Zn L 0 t Hög transkonduktans: Tunnare id Kortare gate-längd + mindre transistor törre Z tar större plats Högre µ n Högre å tunna ider som möjligt å korta gate:ar som möjligt Låg bredd liten yta! tressors, III-V (?) io : 3.9 HfiO x : 0 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 11

Transistorskalning L ~ nm <<< 1 µm! Gate-Längd µ n r?? 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 1

måsignalmodell A kapacitanser i mättnadsmod Isolator io GD N ++ N ++ P-typ halvledare Q G G G G GD GD 3 A Z L 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 13

måsignalmodell i mättnadsområdet : A måsingal - D måsingal - A G D G GD D g m r 0 g m r 0 g r o k k m I 1 I 3 Z L Zn L g m r 0 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 14 G A - Förenklad D

minuters övning småsignal med resistanser måsingal - A Hur ser småsignalmodellen ut för en FET med serieresistanser? G GD g m r 0 D Var sitter spänningen som styr strömkällan? R D R G? G D R s 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 15

Frekvensegenskaper lång gate h 1 i i ds g V ds 0 G g m r ds D Z 1 j Högsta frekvens (f=f t ) där transistorn har strömförstärkning: h 1 =1 Nodanalys med KL f t gm n L TH L > 1 µm gs 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 16

Transistorer på nanoskala - drifthastighet Elektronhastighet v d d d s L = 3 nm Elektriskt fält E ds /L Nano-FET: /L > E c elektronerna rör sig med mättnadshastighet! Mättnadområdet: I QNvs v s th g m ökar inte med L! 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 014 17

Transistorer på nanoskala transkonduktans & f t I v s th g m v s L = 3 nm v s = 1.0 10 5 m/s G D g m r ds g f m T Z vs L v s Kortare gate-längd: Högre f t! 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 18

Transistorer på nanoskala transkonduktans & f t f t Lång (µm) gate gm n L gs TH Kort (nm) gate f T vs L Exempel. Beräkna f t för en i-transistor med L g =1µm, och L g =90 nm. µ n = 0.135 m/vs v s =10 5 m/s 014-05-0 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 19

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t r 0 t Isolator io P-typ halvledare pänning (V) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 0

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t r 0 t Isolator io P-typ halvledare pänning (V) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 1

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t d p r Isolator io t d 0 p P-typ halvledare pänning (V) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t r Isolator io 0 t d p d p P-typ halvledare pänning (V) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 3

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t Isolator io r d p t d p 0 P-typ halvledare pänning (V) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 4

Kapacitans (F m - ) MO-kondensator (MOAP) t r 0 t d p Isolator io P-typ halvledare Höga f f > 1 MHz pänning (V) En MO-kondensator fungerar som en varaktor: (V) t d r 0 p 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 5

ammanfattning h 1 = ström-förstärkning (-) 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 6

Info ista föreläsningen på fredag i MA:06! e till ni fixar labbrapporterna innan deadline - 13 Juni! Kolla att ni är godkända på inlämningsuppgifterna! 014-05-19 Föreläsning 13, Komponentfysik 013 7