Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EB71.3 - EU-VALET 2009 24.7.2009 Eftervalsundersökning Första resultaten: EU-genomsnitt och större nationella trender 1 Population: EU 18+ (i Österrike 16+) Urval: EU 27 (26 830 EU-medborgare) 2 Tidsperiod för intervjuerna: 12 juni 6 juli 2009 I. VALDELTAGANDE OCH POLITISK SAMHÖRIGHET... 2 A. Deltagande i EU-valet 2009... 2 B. Deltagande i nationella val... 4 C. Gemensam väljarprofil för deltagande i allmänna val och/eller EU-val... 4 D. Politisk samhörighet... 5 II. PÅVERKAN FRÅN VALKAMPANJEN... 6 III. VÄLJARNA PROFIL OCH MOTIVERING... 8 A. Tidpunkt för beslutet om vem man skulle rösta på... 8 B. Skälen till att rösta... 10 C. Sakfrågor som utgjorde skäl till att gå och rösta... 12 IV. SOFFLIGGARNA PROFIL OCH MOTIVERING...15 A. Tidpunkt för beslutet om att inte rösta... 15 B. Skäl att inte rösta... 16 V. ÅSIKTER OM OCH ATTITYDER TILL EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONEN...18 A. Europaparlamentet... 18 B. Europeiska unionen... 19 VI. VALRESULTATETS BETYDELSE...21 1 För en mer detaljerad analys, läs dokumentet Sammanfattande analys om samma undersökning. 2 Resultaten av denna eftervalsundersökning har vägts sociodemografiskt och politiskt för att garantera dess representativitet.

I. VALDELTAGANDE OCH POLITISK SAMHÖRIGHET A. Deltagande i EU-valet 2009 Q1. Deltagande i valet till Europaparlamentet 2009 EU27 VALDELTAGANDE 43 % ANDEL SOM INTE RÖSTADE 57 % KÖN Män 44 % Kvinnor 42 % ÅLDER 18-24 år 29 % 25-39 år 36 % 40-54 år 44 % 55 år och äldre 50 % UTBILDNING (avslutad) vid 15 års ålder eller tidigare 43 % vid 16-19 års ålder 40 % vid 20 års ålder eller senare 52 % studerar fortfarande 34 % KÄNSLA AV SAMHÖRIGHET MED EUROPA ja 49 % nej 34 % PÅVERKAD AV VALKAMPANJEN ja 67 % nej 30 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga

Turnout - European elections 2009 90,8% 90,4% 78,8% 65,0% 59,5% 59,4% 58,6% 53,7% 52,6% 46,0% 45,5% 44,9% 43,9% 43,3% 43,0% 40,6% 40,3% 39,0% 36,8% 36,8% 36,3% 34,7% 28,3% 28,2% 27,7% 24,5% 21,0% 19,6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% LU BE MT IT DK CY IE LV EL AT SE ES EE DE EU27 FR FI BG NL PT HU UK SI CZ RO PL LT SK

B. Deltagande i nationella val Q9. Deltagande i det senaste nationella valet EU27 VALDELTAGANDE 72 % ANDEL SOM INTE RÖSTADE 25 % KÖN Män 72 % Kvinnor 72 % ÅLDER 18-24 år 38 % 25-39 år 64 % 40-54 år 77 % 55 år och äldre 82 % UTBILDNING (avslutad) vid 15 års ålder eller tidigare 76 % vid 16-19 års ålder 70 % vid 20 års ålder eller senare 80 % studerar fortfarande 40 % KÄNSLA AV SAMHÖRIGHET MED DET EGNA LANDET ja 72 % nej 51 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga C. Gemensam väljarprofil för deltagande i allmänna val och/eller EU-val EU27 Röstade i senaste allmänna valet och EU-valet 2009 39 % Röstade i senaste allmänna valet men inte i EU-valet 2009 33 % Röstade varken i senaste allmänna valet eller i EU-valet 2009 22 % Röstade inte i senaste allmänna valet men deltog i EU-valet 2009 3 %

D. Politisk samhörighet Q10. Står du politiskt nära något av de politiska partierna? EU27 Ja, mycket nära 13 % Ja, ganska nära 30 % Nej, inte särskilt nära 28 % Nej, inte alls nära 26 % Vet ej 3 % ja nej EU27 43 % 54 % KÖN Män 45 % 52 % Kvinnor 41 % 57 % ÅLDER 18-24 år 30 % 68 % 25-39 år 36 % 61 % 40-54 år 42 % 55 % 55 år och äldre 52 % 46 % UTBILDNING (avslutad) vid 15 års ålder eller tidigare 45 % 53 % vid 16-19 års ålder 40 % 57 % vid 20 års ålder eller senare 50 % 48 % studerar fortfarande 36 % 61 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga Nationella variationer: - Känslan av att stå nära ett viss politiskt parti är starkast bland de tillfrågade på Malta (78 % av dem som svarat säger att de står mycket eller ganska nära ett politiskt parti), i Nederländerna (62 %) och på Cypern (60 %). - Den lägsta andelen svarande som säger sig stå nära ett politiskt parti är i Storbritannien (22 %), Rumänien (26 %) och Polen (31 %).

II. PÅVERKAN FRÅN VALKAMPANJEN Q8. Minns du någon kampanj på tv, internet eller reklamaffischer, i tidningar eller på radio som uppmanade människor att gå och rösta i EU-valet? Nationella variationer: ja nej vet ej EU27 67 % 30 % 3 % KÖN Män 69 % 28 % 3 % Kvinnor 64 % 33 % 3 % Ålder 18-24 år 66 % 31 % 3 % 25-39 år 64 % 32 % 4 % 40-54 år 69 % 29 % 2 % 55 år och äldre 67 % 37 % 3 % UTBILDNING (avslutad) 15 år eller yngre 60 % 37 % 3 % 16-19 år 67 % 30 % 3 % 20 år eller äldre 73 % 25 % 2 % studerar fortfarande 68 % 30 % 2 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga - Flest svarande som minns någon valkampanj finns på Malta (89 %), i Sverige (86 %) och Slovakien (82 %). - Lägst antal minns detta i Bulgarien (45 %), Belgien (53 %) och Storbritannien (54 %). Sociodemografiska variationer: - I tabellen ovan ser man att det är en skillnad på 5 procent mellan män och kvinnor när det gäller att minnas någon EU-valskampanj (64 % jämfört med 69 %). - Åldern är ingen avgörande faktor i denna fråga men hur gammal man var när man avslutade sina studier ger ett visst utslag (ju längre utbildning, desto mer minns man). - Internetanslutning hemma är avgörande: 70 % av de svarande som har det minns kampanjen jämfört med 61 % bland dem som inte har tillgång till internet hemma. - Att känna samhörighet med Europa är en faktor som påverkar hur mycket man minns av kampanjen. 73 % av de svarande som har denna känsla säger att de minns kampanjen, jämfört med 57 % av dem som inte känner någon tillhörighet till Europa (det finns ett liknande mönster när det gäller om man känner sig som en EU-medborgare). - 73 % av dem som röstade i förra EU-valet minns kampanjen men det gör också 61 % av dem som inte dök upp i vallokalen.

Campaign awarness 67% 89% 86% 82% 80% 79% 79% 78% 78% 76% 75% 75% 74% 72% 72% 72% 71% 69% 67% 66% 66% 66% 66% 62% 60% 54% 53% 45% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% EU27 MT SE SK EE DK HU CY NL ES CZ SI LU IE LT AT FI DE PT EL FR LV PL RO IT UK BE BG

III. VÄLJARNA PROFIL OCH MOTIVERING Följande frågor, Q3a, Q4d och Q5, ställdes bara till dem som uppgav att de röstat i EU-valet 2009 (43 %). A. Tidpunkt för beslutet om vem man skulle rösta på Q3a. När beslöt du att rösta på det politiska parti eller den kandidat som fick din röst i EU-valet nyligen? EU27 Du har alltid röstat på samma parti/kandidat 50 % Du bestämde dig för ett par månader sedan 21 % Du bestämde dig för ett par veckor sedan 13 % Du bestämde dig ett par dagar före valet 9 % Du bestämde dig på valdagen 6 % De svarande som sa att de röstat i EU-valet fick den här frågan Nationella variationer: Du har alltid röstat på samma parti/kandidat: - Högst andel: Cypern (76 %), Malta (66 %) och Grekland (63 %). - Lägst andel: Lettland (17 %), Sverige (26 %) och Finland (38 %). Du bestämde dig för ett par månader sedan: - Högst andel: Bulgarien (32 %), Lettland (28 %), Irland och Sverige (båda 26 %). - Lägst andel: Grekland, Slovenien, Litauen och Frankrike (alla 15 %). Du bestämde dig för ett par veckor sedan: - Högst andel: Lettland (23 %), Irland och Sverige (båda 20 %) - Lägst andel: Cypern (4%), Malta (4 %) och Grekland (9 %). Du bestämde dig ett par dagar före valet: - Högst andel: Frankrike (19 %), Sverige och Danmark (båda 17 %). - Lägst andel: Spanien (5 %), Ungern och Italien (båda 4 %). Du bestämde dig på valdagen: - Högst andel: Lettland (17 %), Frankrike, Nederländerna och Storbritannien (alla 11 %). - Lägst andel: Ungern (1 %), Italien, Portugal och Bulgarien (alla 2 %). Sociodemografiska variationer: Kön påverkar inte tidpunkten för när beslutet om vem man ska rösta på tas. Du har alltid röstat på samma parti/kandidat:

- Tendensen att rösta på samma parti ökar med åldern (30 % för den lägsta åldersgruppen, 58 % för den högsta). - Ju längre den svarande studerat desto mindre troligt är det att rösten alltid läggs på samma parti. - För dem som alltid röstar på samma parti är det två gånger troligare att de också röstat i de två senaste nationella valen (52 % jämfört med de 26 % som inte röstade i det senaste nationella valet). Du bestämde dig ett par dagar eller ett par veckor före valet: - Den största andelen svarande som ligger över genomsnittet bland dem som bestämmer sig ett par veckor eller till och med dagar innan valdagen finns bland studenter (38 % jämfört med 22 %, genomsnittet för EU). - Detsamma gäller dem som uppgivit att de inte röstade i det senaste nationella valet (37 % bestämde vem de skulle rösta på ett par veckor eller dagar före valet). Du bestämde dig på valdagen: - Med ett EU-genomsnitt på 6 % är det två gånger vanligare att arbetslösa svarande fattar beslutet i sista stund på valdagen (men det måste betonas att deras valdeltagande ligger under genomsnittet).

B. Skälen till att rösta Q4d. Vilka är de viktigaste skälen till att du bestämde dig för att gå och rösta i EU-valet nyligen? Reasons to vote This is your duty as citizen 47% You alw ays vote To support the political party you feel close to You can make things change in voting on the European elections You are in favour of the EU 19% 16% 24% 40% You feel European/ citizen of the EU To express your disagreement To support your Government The EU plays an important role in your everyday life 6% 13% 11% 9% To impose sanctions to your Government You are very interested in European affairs The information you received during the campaign convinced you to go to vote To impose sanctions to the EU 2% 5% 5% 5% Because voting is compulsory Other (SPONTANEOUS) DK 2% 1% 1% Nationella variationer för de tre viktigaste skälen: Det är min medborgerliga plikt: - Högst andel: Cypern (78 %), Malta (74 %) och Rumänien (73 %). - Lägst andel: Tjeckien (29 %), Ungern (30 %), Österrike och Italien (35 %). Jag röstar alltid: - Högst andel: Danmark (59 %), Finland (54 %) och Cypern (53 %). - Lägst andel: Luxemburg (19 %), Spanien (27 %) och Grekland (29 %). Jag stöder det parti som ligger mig närmast: - Högst andel: Bulgarien (45 %), Cypern (42 %) och Slovakien (41 %). - Lägst andel: Portugal (10 %), Polen (14 %), Luxemburg och Spanien (båda 17 %). Sociodemografiska variationer för de tre viktigaste skälen: Det är min medborgerliga plikt: - Andelen svarande som röstade i EU-valet 2009 och anger som skäl att de såg det som sin medborgerliga plikt är lägst bland dem som känner att de har en svag koppling till sitt eget land (27 %)

och bland dem som inte röstade i det senaste nationella valet (38 %). Jag röstar alltid: - Beroende på deras ålder är andelen svarande som angav detta skäl mycket lägre bland studenter (27 %). Det är mycket lågt bland personer som angivit att de inte har röstat i det senaste nationella valet (22 %) och det är också mycket lägre bland de arbetslösa (30 %). Jag stöder det parti som ligger mig närmast: - Att rösta för att uttrycka sitt stöd för det parti som man upplever står en nära anges som skäl av den minsta andelen svarande med en svag tillhörighetskänsla för sitt eget land (18 % gentemot EU-genomsnittet på 24 %).

C. Sakfrågor som utgjorde skäl till att gå och rösta QK5. Vilka sakfrågor gör att du går och röstar i EU-valet? Före EU-valet 2009, mars Efter EUvalet 2009 Den ekonomiska tillväxten 52 % 41 % Arbetslösheten 57 % 37 % Framtiden för pensionerna 32 % 22 % EU:s roll på den internationella arenan 17 % 22 % EU-institutionernas makt och befogenheter 12 % 19 % Brottsligheten 39 % 18 % Inflationen och köpkraften 28 % 18 % Invandringen 20 % 16 % Kampen mot klimatförändringarna 23 % 16 % Europeiska värden och europeisk identitet 10 % 16 % Energifrågan - 13 % Den gemensamma valutan, euron 15 % 12 % Terrorismen 23 % 11 % Jordbruket 19 % 11 % Livsmedelssäkerheten - 9 % Något annat (SPONTANT SVAR) 3 % 4 % Inget (SPONTANT SVAR) - 12 % Vet ej 2 % 3 % - Summan av svaren, maximalt tre val. - Vid jämförelse av de två undersökningarna måste metoden beaktas, eftersom förvalsundersökningen genomfördes på telefon medan EB73.1 gjordes med riktiga intervjuer. - Den här frågan ställdes till dem som angivit att de hade röstat i EU-valet. Key issues Economic growth Unemployment The future of pensions The role of the EU in the international scene The power and competences of the European institutions Crime Inflation and purchasing power Immigration The fight against climate change European values and identity The energy The single currency, the Euro None (SPONTANEOUS) Terrorism Agriculture The food security Other (SPONTANEOUS) DK 4% 3% 9% 13% 12% 12% 11% 11% 16% 16% 16% 19% 18% 18% 22% 22% 37% 41%

Nationella variationer för de fyra viktigaste frågorna: Den ekonomiska tillväxten: - Detta var den viktigaste frågan i Bulgarien (63 %), på Irland (62 %) och i Ungern (59 %). - Denna fråga var det svagaste skälet för att gå och rösta i EU-valet 2009 i Storbritannien (23 %), Frankrike (29 %), Finland och Nederländerna (båda 31 %). Arbetslösheten: - Denna fråga angavs som den viktigaste av flest svarande i Spanien (65 %), på Irland (64 %) och i Grekland (60 %). - Arbetslösheten var däremot den svagast motiverande faktorn bland de svarande i Nederländerna (11 %), Finland (22 %), Storbritannien och Danmark (båda 25 %). Framtiden för pensionerna: - Vad gäller detta ämne som central valfråga hittar vi de flesta svarande i Ungern (49 %), Rumänien (48 %) och Bulgarien (43 %). - Framtiden för pensionerna var ingen viktig fråga i EU-valet enligt de svarande i Nederländerna (6 %), Danmark och Sverige (båda 8 %). EU:s roll på den internationella arenan: - Svarande i Tyskland (33 %), Österrike (29 %), Danmark och Nederländerna (båda 27 %) är de som angav EU:s roll på den internationella arenan som ett viktigt skäl för att gå och rösta i EU-valet 2009. - Andelen svarande som betraktade detta skäl som det minst avgörande för att rösta i EU-valet 2009 var som lägst i Spanien, Lettland (båda 10 %), Storbritannien och på Irland (båda 11 %). Sociodemografiska variationer för de fyra viktigaste frågorna: Den ekonomiska tillväxten: - Fler män än kvinnor säger att detta var den viktigaste frågan i EU-valet 2009 (44 % jämfört med 38 %). - Den är långt ifrån lika viktig för svarande som är 55 år och äldre (36 %). - Den anges oftare som ett skäl av personer som minns EU:s valkampanj (43 %) än av dem som inte minns någon sådan (35 %). Arbetslösheten: - Återigen är det här skälet betydligt mindre viktigt för personer som är 55 år och äldre (32 % jämfört med EU-genomsnittets 41 %). - Mindre viktigt för chefer (27 %) än för personer inom andra yrken och särskilt för de redan arbetslösa (62 %). - En mycket viktig fråga för dem som ofta har svårigheter att betala sina räkningar i slutet av månaden (57 %).

Framtiden för pensionerna: - Har knappast någon som helst betydelse för de yngsta svarande i åldrarna 18-24 år, där bara 11 % anger detta som en viktig valfråga (EU-genomsnittet är det dubbla på 22 %). - Anges naturligt nog som en valfråga av en väldigt stor del av dem som redan är pensionerade (29 %). EU:s roll på den internationella arenan: - Svarande som avslutat sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare har inte mycket till övers för EU:s roll på den internationella arenan (14 %). Denna uppfattning ändras i takt med längre utbildning (30 % för dem som studerat till 20 års ålder och längre) och är högst bland studenter (32 %).

IV. SOFFLIGGARNA PROFIL OCH MOTIVERING Följande frågor, Q3b and Q4b, ställdes bara till dem som uppgav att de INTE röstat i EU-valet 2009 (57 %). A. Tidpunkt för beslutet om att inte rösta Q3b. När beslöt du att INTE rösta i valet till Europaparlamentet nyligen? Nationella variationer: EU27 Du röstar aldrig 22 % Du bestämde dig för ett par månader sedan 18 % Du bestämde dig för ett par veckor sedan 15 % Du bestämde dig ett par dagar före valet 16 % Du bestämde dig på valdagen 16 % Den här frågan ställdes till dem som angivit att de inte röstat i EU-valet Du röstar aldrig: - Högst andel: Luxemburg (57 %), Belgien 3 (50 %) och Storbritannien (39 %). - Lägst andel: Rumänien (6 %), Grekland (8 %), Slovakien och Cypern (båda 11 %) Du bestämde dig för ett par månader sedan: - Högst andel: Cypern (39 %), Malta (38 %) och Grekland (35 %). - Lägst andel: Luxemburg (8 %), Storbritannien (9 %), Nederländerna, Irland och Belgien (alla 12 %) Du bestämde dig för ett par veckor sedan: - Högst andel: Grekland (24 %), Österrike (23 %) och Italien (21 %). - Lägst andel: Luxemburg (4 %), Frankrike och Cypern (båda 10 %). Du bestämde dig ett par dagar före valet: - Högst andel: Slovakien (27 %), Rumänien och Slovenien (båda 23 %). - Lägst andel: Luxemburg (4 %), Malta (5 %) och Belgien (6 %). Du bestämde dig på valdagen: - Högst andel: Nederländerna (29 %), Sverige och Danmark (båda 26 %). - Lägst andel: Belgien (3 %), Luxemburg (6 %) och Malta (8 %). 3 Eftersom Luxemburg och Belgien har röstplikt är utfallet där mycket högre än genomsnittet. Men bland dem som avstår från att rösta finns det en stor andel personer (liten i förhållande till det totala antalet röstberättigade) som av princip aldrig röstar.

Sociodemografiska variationer: Du röstar aldrig: - Den största andelen unga svarande (18-24 år) röstar aldrig (33 %), jämfört med 28 % av dem som är 25-39 år gamla, 18 % av de svarande som är 40-54 år och bara 16 % av dem som är 55 år och äldre. - Ser man på sysselsättningen så är arbetslösa de som oftast aldrig går och röstar (38 %). - Bristande känsla av tillhörighet till sitt eget land är en tydlig mätare på om man lägger ner sin röst eller ej (39 % av dem som säger att de inte känner någon tillhörighet till sitt eget land säger att de aldrig röstar, jämfört med bara 20 % av dem som deklarerar att de känner en sådan tillhörighet), liksom på bristen på tillhörighet till EU (27 % jämfört med 18 %). Du bestämde dig på valdagen: - Beslutet att inte rösta fattades i sista stund av en anmärkningsvärd stor del av dem som avslutat sin utbildning vid 20 års ålder och äldre (22 % jämfört med 16 % genomsnittligt i EU). - Andelen svarande som röstade i det senaste nationella valet är lika stor som den andel som på valdagen bestämde sig för att inte delta i EU-valet. B. Skäl att inte rösta Q4b. Vilka är de huvudsakliga skälen till att du INTE röstade i valet till Europaparlamentet nyligen? Reasons for abstaining Lack of trust in/ dissatisfaction w ith politics generally Not interested in politics as such Vote has no consequences/ vote does not change anything On holiday/ aw ay from home Too busy/ no time/ w ork Do not know much about the EU/ EP or the EP elections Rarely or never vote Not interested in European matters Not really satisfied w ith the European Parliament as an institution Sick/ health problem at the time Lack of public debate/ lack of electoral campaign Other (SPONTANEOUS) Involved in a family/ leisure activity Opposed to the EU Registration or voting card problems DK Did not know there w ere elections 10% 10% 10% 10% 9% 8% 7% 6% 6% 5% 4% 3% 3% 2% 17% 17% 28%

Nationella variationer för de tre viktigaste skälen: Allmän brist på tilltro till politiken/allmänt missnöjd med politiken: - Högst andel: Grekland (51 %), Bulgarien (45 %), Cypern och Rumänien (båda44 %). - Lägst andel: Danmark (8 %), Luxemburg (11 %), Finland och Belgien (båda 18 %). Ointresserad av politik: - Högst andel: Ungern, Malta (båda 29 %) och Spanien (26 %). - Lägst andel: Nederländerna (6 %), Sverige (8 %) och Frankrike (10 %). Min röst betyder/förändrar ingenting: - Högst andel: Lettland (38 %), Österrike (35 %) och Bulgarien (31 %). - Lägst andel: Luxemburg (5 %), Danmark och Irland (båda 7 %). Sociodemografiska variationer för de tre viktigaste skälen: Allmän brist på tilltro till politiken/allmänt missnöjd med politiken: - Detta är inte något särskilt giltigt skäl för de yngsta svarande (bara 19 % anger det som ett skäl för att inte rösta) men för de högre åldersgrupperna är det en betydligt viktigare anledning (32 % bland 40-54-åringar, 31 % bland dem som är 55 år och äldre). - Det är en vanligare attityd hos de svarande som inte känner någon tillhörighet till Europa (33 %) än hos dem som känner en sådan tillhörighet (25 %). Tvärtom ser man inga skillnader när det gäller tillhörighet till sitt eget land. Ointresserad av politik: - Ointresse för politiken som sådan är ett skäl som ofta anges för att inte gå och rösta av yngre (18-24 år) svarande (20 %). - En mycket hög andel av de arbetslösa (25 %) anger detta som ett skäl för att inte rösta, precis som för dem som lämnade skolbänken vid 15 års ålder eller yngre (21 %). - Andelen svar ligger också över genomsnittet bland dem som inte röstade i det senaste nationella valet. Min röst betyder/förändrar ingenting: - Detta skäl är särskilt frekvent bland de svarande som ofta har problem med att betala räkningarna i slutet på månaden (25 %) och bland de arbetslösa (24 %).

V. ÅSIKTER OM OCH ATTITYDER TILL EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONEN A. Europaparlamentet Q7. För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Ja, stämmer ganska bra Nej, stämmer inte så bra Du hade all information du behövde för att kunna välja vem du skulle rösta på i EU-valet nyligen 53 % 42 % 5 % Europaparlamentet bryr sig om EU-medborgarnas intressen 46 % 41 % 13 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga Nationella variationer: Vet ej Du hade all information du behövde för att kunna välja vem du skulle rösta på i EU-valet nyligen: - Högst andel: Malta (90 %), Cypern (79 %) och Luxemburg (75 %). - Lägst andel: Storbritannien, Polen (båda 42 %) och Portugal (44 %). Europaparlamentet bryr sig om EU-medborgarnas intressen: - Högst andel: Sverige (72 %), Nederländerna (65 %), Belgien och Estland (båda 61 %). - Lägst andel: Frankrike (31 %), Bulgarien (35 %) och Lettland (37 %). Sociodemografiska variationer: Du hade all information du behövde för att kunna välja vem du skulle rösta på i EU-valet nyligen: - Fler män än kvinnor (57 % jämfört med 50 %). - Stämde sämst överens med svarande i åldern 18-24 år (50 %). - Ökar i takt med hur gamla de svarande var när de avslutade sin utbildning (från 47 % till 61 %). - Skillnader beroende på om de svarande kände tillhörighet till Europa (62 %) eller inte (38 %). - Vad gäller denna fråga fanns det en mycket stor skillnad mellan dem som röstade i det senaste EU-valet och dem som inte röstade (69 % jämfört med 37 %). Europaparlamentet bryr sig om EU-medborgarnas intressen: - Andelen män som håller med om detta: 48 %. Andelen kvinnor: 44 %. - 60 % av studenterna tycker så, men bara 38 % av dem som avslutade sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare. - Bara 37 % av de arbetslösa tycker att detta stämmer ganska bra.

B. Europeiska unionen Q7. För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Ja, stämmer ganska bra Nej, stämmer inte så bra Vet ej Du litar på EU:s institutioner 50 % 40 % 10 % (VÅRT LANDS) medlemskap i EU är bra 69 % 22 % 9 % Du känner dig som medborgare i EU 64 % 32 % 4 % Du känner samhörighet med (VÅRT LAND) 91 % 7 % 2 % Du känner samhörighet med Europa 64 % 32 % 4 % Du är mycket intresserad av politik 39 % 58 % 3 % Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga Nationella variationer: Du litar på EU:s institutioner: - Högst andel: Finland (67 %), Belgien, Estland och Cypern (alla 66 %). - Lägst andel: Storbritannien (29 %), Lettland (41 %), Frankrike och Tjeckien (båda 46 %). (VÅRT LANDS) medlemskap i EU är bra: - Högst andel: Luxemburg (85 %), Nederländerna (84 %) och Belgien (83 %). - Lägst andel: Lettland (49 %), Storbritannien (45 %) och Ungern (36 %). Du känner dig som medborgare i EU: - Högst andel: Luxemburg (86 %), Spanien (82 %) och Slovakien (78 %). - Lägst andel: Storbritannien (37 %), Bulgarien (47 %) och Lettland (51 %). Du känner samhörighet med (VÅRT LAND): - Högst andel: Finland (99 %), Cypern och Malta (båda 98 %). - Lägst andel: Rumänien (82 %), Storbritannien och Italien (båda 86 %). Du känner samhörighet med Europa: - Högst andel: Luxemburg (84 %), Ungern (81 %) och Danmark (80 %). - Lägst andel: Storbritannien (34 %), Litauen (48 %) och Grekland (53 %). Du är mycket intresserad av politik: - Högst andel: Lettland (66 %), Tyskland (62 %) och Österrike (55 %). - Lägst andel: Rumänien (20 %), Bulgarien (22 %) och Slovakien (23 %).

Sociodemografiska variationer: Du litar på EU:s institutioner: - Fler män än kvinnor håller med om det här påståendet (53 % jämfört med 48 %). - Den största gruppen som håller med är studenter (54 %) och i den grupp svarande som avslutade sina studier vid 20 års ålder eller senare (60 %). - Ökar i takt med social ställning (40 % på de lägsta nivåerna, 62 % på de högsta). (VÅRT LANDS) medlemskap i EU är bra: - Det finns skillnader mellan könen (71 % av männen jämfört med 67 % av kvinnorna). - Återigen är det studenterna som är mest övertygade (82 %). Du känner dig som medborgare i EU: - Män känner sig oftare som europeiska medborgare (66 %) än kvinnor (61 %). - Ju äldre de svarande var när de avslutade sin utbildning och ju högre de placerar sig själva på samhällsstegen, desto mer håller de med om detta påstående. Du känner samhörighet med (VÅRT LAND): - Stark tillhörighetskänsla är nästan helt utan relevans för varje sociodemografisk variabel. - Intressant skillnad bland de svarande som har en känsla av tillhörighet till Europa (96 %) och de som inte gör det (86 %). Du känner samhörighet med Europa: - En skillnad på sex procent mellan män och kvinnor (67 % jämfört med 61 %). - 76 % av studenterna och 76 % av dem som avslutade sina studier för 20 års ålder eller senare håller med om detta påstående, men bara 56 % av de arbetslösa gör det. - Bara 48 % av de personer som många gånger har svårigheter med att betala sina räkningar i slutet av månaden känner tillhörighet till Europa. - 67 % av de svarande som känner tillhörighet till sitt eget land känner samma sak för Europa. Jämför detta med de 32 % av de svarande som inte känner att de tillhör sitt eget land men som däremot känner tillhörighet med Europa. Du är mycket intresserad av politik: - Stor skillnad mellan könen (män: 46 %, kvinnor: 33 %). - Ju äldre de svarande är desto större intresse har de. - Minst intresse för politik har de som avslutade sina studier som 15-åringar eller yngre, störst intresse finns i gruppen som studerade tills de var 20 år eller äldre. - Studenterna är mer intresserade än genomsnittet (42 % jämfört med EU-genomsnittet 39 %). - Lägst intresse finner vi hos hemmavarande (26 %).

- En stark mätare på europeisk tillhörighetskänsla och valdeltagande. VI. VALRESULTATETS BETYDELSE Q7. För vart och ett av följande påståenden, ange om det stämmer ganska bra eller om det inte stämmer så bra med dina åsikter och attityder. Det är mycket viktigt för dig vilka kandidater som har valts till ledamöter av Europaparlamentet från (VÅRT LAND) Det är mycket viktigt för dig vilka politiska partier som fick flest mandat i Europaparlamentet från (VÅRT LAND) Alla som deltog i undersökningen fick denna fråga Ja, stämmer ganska bra Nej, stämmer inte så bra Vet ej 49 % 44 % 7 % 50 % 43 % 7 % Nationella variationer: Det är mycket viktigt för dig vilka kandidater som har valts till ledamöter av Europaparlamentet i EU-valet: - Högst andel: Malta (78 %), Luxemburg (74 %), Estland och Cypern (båda 64 %). - Lägst andel: Slovenien (34 %), Storbritannien och Slovakien (båda 38 %). Det är mycket viktigt för dig vilka politiska partier som fick flest mandat i Europaparlamentet i EU-valet: - Högst andel: Luxemburg (76 %), Malta (72 %) och Italien (61 %). - Lägst andel: Slovenien (30 %), Rumänien (33 %) och Storbritannien (34 %). Sociodemografiska variationer: Det är mycket viktigt för dig vilka kandidater som har valts till ledamöter av Europaparlamentet i EU-valet: - 52 % av männen och 46 % av kvinnorna har denna åsikt. - Detta är viktigt för 42 % av de svarande i åldern 18-24 år jämfört med 52 % av dem som är 55 år och äldre. - 68 % av de svarande som röstade i det senaste EU-valet håller med om detta påstående men bara 29 % av dem som inte röstade. - Ju senare man avslutade sina studier desto större vikt fäster man vid vilka kandidater som valts. Det är mycket viktigt för dig vilka politiska partier som fick flest mandat i Europaparlamentet i EU-valet: - Att veta vilka partier som fått flest mandat är ständigt en aning viktigare än att veta vilka specifika kandidater som valts in för samtliga grupper av svarande. - Samma mönster för om påståendena stämmer eller inte som i förra stycket.

Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen För mer information: Jacques Nancy (+32 2 284 24 85) Nives Žun Elise Defourny Jonas Trifot (+32 2 284 06 55)