Frisk eller sjuk sjukskrivning? Jubileumsföreläsning 7 november 2013 kl 12.15-13.15, Hjärtat, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna-Sophia von Celsing, ortoped, doktorand, Linda Lännerström, distriktssköterska, doktorand, Thorne Wallman allmänläkare, MedDr, Adj lektor FoU-Centrum/Centrum för Klinisk Forskning Sörmland
Den kommande timmen * Sjukförsäkringen i historiskt perspektiv * Sjukvårdens roll i sjukförsäkring * Sjukskrivning på gott och ont * Aktuell sjukskrivningsforskning * Frågor och diskussion
Sjukförsäkringen i historiskt perspektiv - pension Adolf Hedin 1854 Pension 1913 ålder/sjukdom Lag om Allmän Försäkring 1963 Medicinsk grund 1970 Medicinsk/Arbetsmarknad 1977 Arbetsoförmåga oavsett orsak 2010 Socialförsäkringsbalken
Sjukpenning 100-mannaföreningar Sjukkassor 630 stycken fram till 1961 Allmän sjukkassor 1955 Lag om Allmän Försäkring 1963 Socialförsäkringsbalken 2010
Omfattning september 2013 Sjukskrivning Sjukersättning Ohälsotal 150 000 personer 365 000 personer 26,8 dagar/år
Sjukpenningtalet år 1994 2011
Kostnader (miljoner kr/år) Sjuk- och rehabpenning 26 604 Sjuk- och aktivitetsersättning 48 179 Totalt 74 783
DI Recipients/1000 Persons Internationell jämförelse Förtidspension (Sjukersättning) Antal/1000 personer I ålder 15-64 år, 2002, Ref: D Dean, Rutger University, USA 120 100 80 60 40 20 0 Aus Ger Jap Net Nor Swe UK US
Frågeställningar Sjukskrivning nytta eller skada? behandling eller rättighet? Långtidssjukskrivning vanligaste orsaker dold agenda? Leder långtidssjukskrivning till ökad sjuklighet? till ökad dödlighet? till hjälplöshet? Finns den goda långtidssjukskrivningen? Kan vi påverka sjukskrivnings- & pensionsförloppet?
Sjukvårdens roll i socialförsäkringen Intyg Utlåtanden Avstämningsmöten
Sjukskrivning på gott och ont Möjlighet att vara arbetsbefriad vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom!! Behandlingsverktyg för sjukvården Acceptabel ersättningsnivå 80% Alla får vara med oavsett hälsoläge Lång tidsperiod, max 930 dagar Solidarisk finansiering
Sjukskrivning på gott och ont Långtidssjukskrivning dödar! Sjukvårdskonsumtionen ökar! Livskvalitén sjunker! Leder till utanförskap! Individen blir beroende av andra!
Sjukförsäkringen! Sjukförsäkringen kan inte bota Men den kan lindra Den kan trösta Den behöver inte, men den kan skada! Rätt dos på rätt indikation är målet!
Aktuell sjukskrivningsforskning Linda Lännerström Distriktssköterska, Vårdcentralen City, Eskilstuna Doktorand, Uppsala universitet, Folkhälso- o vårdvetenskap/allmänmedicin
Konsekvenser av sjukskrivning SBU 2003: Evidens om konsekvenser av sjukfrånvaro saknas pga. för få studier Sämre ekonomi (Bryngelson 2009) Sämre självskattad hälsa (Eriksson 2008) Negativt för ekonomin 81%, fritidsaktiviteter, sömn och psykiskt välmående 60 % (Floderus 2005) Sämre självtillit self efficacy (Labriola 2007) Initialt positiv upplevelse av att få möjlighet att vila sedan förändras upplevelsen till att bli negativ och generera nya problem på grund av inaktivitet och isolering. Stigmatisering (massmedia, i närmaste sociala miljön), tids karantän (Jansson 2007)
Beskriva sjukskrivnas upplevelser av sjukskrivning
Urval 16 långtidssjukskrivna (> 3 mån) Urval från tre vårdcentraler i Mellansverige Datainsamling Individuella intervjuer Dataanalys Fenomenologisk analys enligt Giorgi
Resultat Vila Väntan i osäkerhet Förändrad självbild Stigmatisering Förändrade ekonomiska förutsättningar Lämna arbetslivet Otaliga möten med aktörer Bli ifrågasatt Få dubbla budskap och sitta mitt emellan Respektlösa möten Respektfulla möten Förlora självständigheten Långtidssjukskriven Följa stegen i Rehabiliteringskedjan Känsla av maktlöshet
Hälso- och sjukvården och sjukskrivning Vanligt förekommande inom primärvård, ortopedi, onkologi, rehabiliteringsmedicin och företagshälsovård Läkare upplever hanteringen av sjukskrivningar problematisk begränsat vetenskapligt stöd (SOU 2010:107) En svensk studie om sjuksköterskor och sjukskrivningar - upplevelse av hantering av sjukskrivningsärenden efter utbildning i försäkringsmedicin ( Müssener 2009)
Sjuksköterskors upplevelser av att hantera sjukskrivningsärenden i telefonrådgivning i primärvården
Urval Strategiskt 14 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning Datainsamling Fokusgruppsdiskussion genomsnitt 40 min Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys
Dokumentation Rutiner Stödjande samarbete Utbildning Möjliggörande omständigheter Göra bedömning av lämplig åtgärd Boka tider Ge information och guida patienten Bevaka patientens rättigheter Telefonsamtal med sjukskrivningsärende Hindrande omständigheter Patientens förväntningar Samarbete Brist på samarbete Svårigheter relaterade till sjuksköterskans professionella roll
Sjuksköterskor saknar utbildning i försäkringsmedicin Hamnade i skottgluggen mellan patient och läkare det är inte vårt ansvar Dokumentation om sjukfallet var värdefullt Rehabkoordinatorerna bra!
Fortsättning Kunskap och attityder till sjukskrivning hos sjuksköterskor i primärvård Utbildningsintervention
Aktuell sjukskrivningsforskning Anna-Sophia von Celsing Ortoped, VC City Eskilstuna Doktorand, Uppsala universitet, Folkhälso- o vårdvetenskap/allmänmedicin
Vem riskerar att bli långtidssjuk? Läkarens dilemma
Sjukdom Kön Ålder Diagnos Arbetslöshet Riskfaktorer Socioekonomi Sjukskrivningshistorik Missbruk Civilstånd Självskattad hälsa Monotont repetitivt arbete Fysiskt påfrestande arbete Låg arbetstillfredsställelse Ingen möjlighet att påverka sitt arbete Relationsproblem på arbetet Stressigt arbete Hel/deltidssjukskrivning Mångbesökare frequent attenders Sjuknärvaro Kognitiv funktion i barndomen Sömnstörningar Sjukskrivning-orsaker, konsekvenser och praxis SBU 2003 Försäkringskassans statistik och rapporter, artiklar Sverige Norge Danmark Finland Holland England Irland
Determinants for return to work among sickness certified patients in general practice Anna-Sophia von Celsing, Kurt Svärdsudd, Hans-G Eriksson, Karin Björkegren, Margaretha Eriksson, Thorne Wallman SYFTE -analysera möjliga determinanter för återgång i arbete och deras relativa betydelse -erhålla en enkel modell där tiden till återgång i arbete kan skattas tidigt i sjukskrivningsprocessen,
Metod Kungsgatans Läkarmottagning Eskilstuna Studieperiod: 040101 040831 Hel/deltids sjukskrivna av läkare på VKL 18 63 år n=943 Uppföljning:1 år före studiestart - 3 år efter studieslut
Return to work Age Days of sick leave before baseline F diagnosis J diagnosis
Konklusion Viktigaste determinanter för längre tid till arbetsåtergång Tidigare antal sjukskrivningsdagar Psykiatrisk diagnos Ålder Kan riskdiagram med de tre determinanterna användas vid sjukskrivning för skattning av tid till arbetsåtergång?
Predicting return to work among sickness certified patients in general practice Properties of two assessment tools Anna-Sophia von Celsing, Kurt Svärdsudd, Thorne Wallman
Jämförelse två skattningsmodeller för arbetsåtergång Rehabiliteringsteam Läkare Sjukgymnast Handläggare Försäkringskassan Nomogram Resultat Överensstämmelse verkliga arbetsåtergången den skattade Modell 1 76,0 %, 74 %, 73,2 % under de första 28, 90 och 180 dagarna Modell 2 ca 10 % högre överensstämmelse än Modell 1
Modell 2 Return to work (%), days 0-28 Age 18 ICD-10 diagnosis code F, G I, K, M All other A, B, O, L N H, J 7 2 80 87 92 96 98 Sick leave days last year 0 27 5 4 63 71 79 86 92 73 36 3 8 45 53 61 70 78 146 45 25 31 37 44 52 60 219 54 16 20 25 30 36 43 292 63 10 13 16 19 24 29 365
Studiens nytta i sjukvårdens vardag Läkarens bedömning vid sjukskrivning Rehabkoordinatorer TRIS tidig rehabilitering i samverkan A.S v Celsing
Pågående studier Effekt av rehabilitering i samverkan för återgång i arbete Hur skattar högriskgruppen för långtidssjukskrivning sin hälsa jämfört med befolkningen i Eskilstuna?
Frågor och diskussion! Tack för Ditt deltagande och engagemang!!