Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15
2 lokaler (sillgrissla, strandskata, fisktärna) 20 lokaler 2 (8) lokaler 2 lokaler 3 lokaler 3 lokaler 2
Klassifikation av miljökvalitet Åtgärder bör vidtas EQS > EAC, background concentration other limits e.g. tolerance limits for human consumption, official environmental objectives
TISS - 10.06.01 15:11, map spcb, ug/g lipid w., herring muscle spcb i strömmingsmuskel (ug/g fettvikt) Harufjarden Angskarsklubb Landsort Utlangan Fladen 3.5 3.5 3.5 3.5 3.5 3.0 3.0 3.0 3.0 3.0 2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 2.0 2.0 2.0 2.0 2.0 1.5 1.5 1.5 1.5 1.5 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0.5.5.5.5.5.0.0.0.0.0 85 95 05 85 95 05 85 95 05 85 95 05 85 95 05 Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments pia - 08.03.03 12:23, Concerning psscol the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Report to the Swedish EPA, Chemical analyses at ITM, Stockholm University.
CB-153 T ISS - 09.04.19 16:27, CB-153 Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Swedish EPA, Chemical analyses: ITM, Stockholm University.
CB-153 T ISS - 08.09.21 17:14, CB153 Jörundsdóttir H, Bignert A, Svavarsson J, Nygård T, Weihe P, Bergman Å (2009) Assessment of emerging and traditional halogenated contaminants in Guillemot (Uria aalge) egg from North- Western Europe and the Baltic Sea. Science of the Total Environment, 407(13):4174-83.
DDE, PCB, HCH, HCB Minskande halter för samtliga ämnen Generellt högre halter i Östersjön jämfört med västkusten
Kvicksilver strömmingsmuskel ng/g våtvikt Medelvärde 2009-2011 Högst halt vid Lagnö Högre halter även Bottenviken Analyserat av: ITM, Stockholms universitet
Hg, ug/g ww Hg, ng/g ww., weight adj (300 g), perch muscle 2400 2200 2000 1800 1600 n(tot)=6778,n(yrs)=37 m=496 (473,521 ) slope=-.42%(-.85,.01) SD(lr)=2.2,.70%,10 yr power=1.0/.82/5.0% y(05)= 460 ( 421, 503) r2=.10, p<.051 tao=-.23, p<.047 * SD(sm)=1.7, p<.005,3.7% 212 years to reach below critical level of: 220 ng/g ww (Year: 2217) 5th percentile 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 pia - 10.02.06 15:54, Hg_tot_p 70 75 80 85 90 95 00 05 Year
Hg (adj. 300 g) 1968-2005 No=.412 Sw=.498 Fi=.477 488 Lakes ng/g ww T ISS - 10.02.07 18:21, Hg_300_gr 250 km > 1000 500-1000 200-500 100-200 < 100 Miller A, Bignert A, Porvari P, Danielsson S, Verta M (2013) Mercury in perch (Perca fluviatilis) from Sweden and Finland. Water, Air and Soil Pollution. DOI: 10.1007/s11270-013- 1472-x. In Press.
Bly i strömmingslever ug/g torrvikt Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Medelvärde 2009-2011 Högst halter vid Ängskärsklubb (norra Egentliga Östersjön), Kullen (västkusten) och södra Egentliga Östersjön
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Minskande halter på alla lokaler (3-6% per år) Halterna av bly ligger under det föreslagna gränsvärdet (1 ug/g våtvikt helkropp)
Kadmium strömmingslever ug/g torrvikt Medelvärde 2009-2011 Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Högst halter i Bottenhavet 3-4 ggr högre koncentration i Östersjön jmf med västkusten
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Inga generella trender Halterna av kadmium ligger under det föreslagna gränsvärdet
Bromerade flamskyddsmedel (ng/g fettvikt), sillgrissleägg Bignert, A, Danielsson S., Faxneld S., Nyberg E., Berger U., Borg H., Eriksson U., Holm K., Nylund K., Haglund P. (2012) Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Swedish EPA. Chemical analyses Stockholm Univ.
Bromerade flamskyddsmedel - strömmingsmuskel ng/g fettvikt Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Medelvärde 2009-2011 Högre halter i strömming från Östersjön jmf med västkusten
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Perfluorerade ämnen Medelvärde 2009-2011 Högre koncentrationer av PFOS i Östersjön jmf med västkusten Ökande halter av PFOS sedan 80-talet i strömming från Bottenhavet och E Östersjön. Ökande halter i sillgrissla sedan 70-talet, minskning indikeras sedan 2002.
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Ökande halter av PFOA i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Ökande halter av långkedjiga karboxylsyror, ex. PFUnDA, i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön och i sillgrissla
Analyserat av: Institutionen för Material och Miljökemi, Stockholms universitet Hydroxylerade bromerade ämnen (OH-PBDE er) Kan störa fettmetabolismen Ökande halter av hydroxylerade bromerade ämnen i strömming från Bottenhavet och Eg. Östersjön
Analyserat av: ITM, Stockholms universitet Siloxaner Möjlig risk för fertilitetsstörning (KemI, 2004) Möjligen carcinogen (US EPA, 2003) Kosmetika, deodoranter, tvål, livsmedeltillsats etc Ökande koncentrationer av Siloxaner i strömming från Bottenviken och n E Östersjön
Miljögiftbelastning 115 116 117 Risk för topp-konsumenter 118 119 Varierar miljögiftsbelastningen över tid/ mellan regioner? Är koncentrationerna i fisk för höga för att äta? Lead, 2000 130 131 132 133 134 145 146 147 148 149 Hur gör vi geografiska jämförelser? Hur hanterar vi osäkerhet? Pb ug/g dry wt. 10-15 7.5-10 5.0-7.5 2.5-5.0 < 2.5 T ISS - 02.09.26 13:11, pbm00
spah spah ng/g dw > 100 50-100 < 50 TISS - 11.03.30 09:21, spah Qianfen Xiao, Yajie Sun, Elisabeth Nyberg,, Anders Bignert. NECC Åbo, June 2012
Längd (cm) Sw. West coast Growth curve 5 Koncentration spah 4 Längd (cm) Ålder (år) Baltic Proper Cd (ug/g) 3 2 1 Growth curve 0 Ska Before Ska After Bal Before Bal after Ålder (år) Xiao, Q., Sun Y., Nyberg E., Bignert A. (2012) Confounding factors to consider at monitoring of contaminants in Blue mussels. NECC Åbo, June 2012
~ 40 Risk 5 4 Cd (ug/g) 3 2 Miljöbelastning 1 0 Ska Before Ska After Bal Before Bal after
3.5 TCDD equivalents, ng/g fat, Guillemot SD(lr)=.17,6.1%,12 yregg, early laid 500 400 300 r2=.97, p<.001 * tao=-.91, p<.001 * SD(sm)=.15, p<.025 * slope=-9.9%(-14,-5.6) power=.64/.64/6.1% r2=.78, p<.001 * 1969-2003 spcb 3.0 200 9 % /yr 2.5 100 2.0 1.5 0 pia - 05.02.11 15:15, PSSU 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 1.0.5 T ISS - 02.08.18 12:11, tiss.0 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 T ISS - 02.08.18 12:12, tiss pia - 05.08.24 02:49, dxu2 Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet
Dioxiner strömmingsmuskel pg WHO-98 TEQ/g fettvikt Analyserat av: Kemiska institutionen, Umeå universitet Medelvärde 2009-2011 Högre halter i strömming från Bottenhavet jmf med övriga Östersjön och på västkusten
TCDD-EQV pg/g ww DL_PCB+PCDD/F Strömming 20 cm 6 5 A) TCDD-EQ(98) w.w. vs length b=.023 (.013,.033) r2=.83, p<.002 * b=.091 (.026,.156) r2=.72, p<.016 * b=.296 (.125,.467) r2=.80, p<.007 * b=1.42 (.944,1.90) r2=.92, p<.001 * Sprat 13 cm 4 3 2 Fladen Utlangan Almagrundet Bottenhavet 1 0 15 20 Length (cm) pia - 10.10.31 16:54, T D_ww_size Miller A, Bignert A, Nyberg E, Cantillana T, Aune M (2012) Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Havet 2012.
Risk för toppkonsumenter Miljögiftsbelastning
300 ppb = maximum acceptabel koncentration i blod 146 147 148 149 150 Aritmetiskt medelvärde m 95% KI TARGET LEVEL 161 162 163 164 165 Geometriskt medelvärde m 95% KI 176 177 178 179 180
Ett medelvärde ger inte hela sanningen! 131 132 133 134 135 146 147 Av 20 miljoner människor kommer 7.9%, nästan 1.6 miljoner att överskrida gränsvärdet på 300 ppb 2.4% > 470.000 människor > 400 ppb 0.72% 148 > 140.000 människor 149 > 500 ppb150 161 162 163 164 165
Sammanfattning Metaller: Bly minskar i alla matriser Kadmium och kvicksilver visar inga generella trender Halterna av bly och kadmium ligger under de föreslagna gränsvärdena Kvicksilver överskrider (det nya mkt stränga) gränsvärdet i Bottenviken och Bottenhavet, ligger nära gränsvärdet i Östersjön och på västkusten men är betydligt lägre än i våra insjöar
Organiska miljögifter: Sammanfattning DDE, PCB, HCH, HCB uppvisar minskande halter i Östersjön och på västkusten HBCDD och dioxiner uppvisar inga generella trender Perfluorerade ämnen ökar i strömming i Östersjön PFOS har ökat i sillgrissla sedan 1960-talet men en minskning indikeras sedan 2002 Hydroxylerade bromerade ämnen ökar i strömming i Östersjön Siloxaner ökar i strömming i Östersjön
TACK!! NATURVÅRDSVERKET Aroha Miller, NRM Henrik Dahlgren, NRM Mats Hjelmberg, NRM Ulla Eriksson, ITM Urs Berger, ITM Hans Borg, ITM Karin Holm, ITM Peter Haglund, UmU