Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera och hävda sina rättigheter. I 122 år har vi svenska socialdemokrater samlats på denna dagen. Sverige har förändrats i grunden, men orättvisorna har blott ändrat skepnad. Sex år med alliansregeringen har inneburit stora förändringar för breda lager av befolkningen. När man tillträdde 2006 talade man om att fler måste komma i arbete och att svenskarna var ett sovande folk, helt beroende av samhällets bidragssystem. Idag har man skapat ett samhälle där FAS 3 är en arbetsgivare större än VOLVO AB. Ett samhälle där sjukpensionärer och arbetslösa straffas snarare än ges möjligheten att komma tillbaka till gemenskapen som arbetsmarknaden erbjuder. Det är ett nytt samhälle med gamla, konservativa ideal som behöver mötas med klassisk socialdemokratisk ideologi men med nya metoder. Det är mot bakgrund av detta nya samhälle jag vill tala om socialdemokratins grundläggande uppgifter. För att bemöta framtidens utmaningar måste vi se på socialdemokratin som en tidlös berättelse. Den möter framtiden med hopp och tro om en bättre värld. Vägen från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle är onekligen svår. Men den är oundviklig. Vi som försvarare av den frihetslängtande människan måste leverera svaren på framtidens frågetecken:
Hur klarar vi jobben i en globaliserad värld? Hur bekämpar vi bostadsbristen bland landets unga? Och hur bär vi oss åt för att skapa en gemenskap människor emellan i ett individualiserat samhälle? Jag tror att svaret ligger djupt i den demokratiska socialismens kärna; Idén om frihet, jämlikhet och solidaritet! För att trygga en rättvis och positiv framtid krävs att vi motverkar den förhärskande höga arbetslöshet som kopplar ett iskallt grepp om det svenska samhället och det svenska folket. Om vi inte för en jobbskapande näringspolitik som främjar småföretagande och hindrar svensk exportindustri att flytta utomlands är vår politik och vår ideologi omöjlig att genomföra. Idén om full sysselsättning måste därför vara den ekonomiska politikens överordnade mål. Dels för att arbete och en egen inkomst gör individen friare. Men även för att vi först då på allvar kan skapa ett bättre samhälle. Jämställdhet mellan kvinnor och män, tolerans och öppenhet. Kort sagt, solidariteten människor emellan undergrävs i ett samhälle med hög arbetslöshet och kraftig segregation. När vi unga skall lyfta på vingarna och komma en ny tid i våra liv till mötes slås vi av en individualismens katastrof. Jag har vänner som stått åratal i
bostadsköer till landets storstäder. Endast för att möta en verklighet där de möjligtvis får leva i en etta med köksvrå, kanske inte ens det. Än värre är det för alla de ungdomar som inte har en ekonomisk trygghet i sina föräldrar att luta sig mot. Om du dessutom står arbetslös är dina möjligheter till ett eget boende ytterst begränsad av din ofrihet. De stora utmaningarna på bostadspolitikens arena är en fråga om 2010 talets klassamhälle. De begränsade möjligheterna till rörlighet som främst unga har handlar dels om ekonomiskt och socialt kapital. Men kanske allra främst om en cynisk politisk ovilja och uppgivenhet. När de styrande tappar greppet om vardagen och kontakten med hur medborgarna upplever den står vi som samhälle inför en oroväckande utveckling. Denna politiska apati måste förvisas ur agendan! 2014 skall vi vinna medborgarnas förtroende i valet. Då står vi inför en fråga om hur skall föra samhället. Vi vet inte mycket om framtidens människor, om deras drömmar. Men vi vet att vi till en väsentlig grad formar deras vardag utefter de beslut vi fattar eller inte fattar. Det gör samhällsplanering till en svår men samtidigt fascinerande uppgift. Den miljö som skall tjäna 2050 talets människor är ännu inte utformad. Det skall ske under de närmsta decennierna. Efterhand som grävskoporna sätts i marken, husen växer upp, gatorna rullas ut,
så låser vi utvecklingen. Men innan planerna är fastställda finns alternativen och de olika valmöjligheterna kvar. Det är i planeringen vi skall välja framtidens miljö. Därför behövs visionerna och värderingarna! Det visar på hur tätt förbundna generationerna är med varandra. Genom våra beslut kan vi forma morgondagens samhälle. Jag säger därför: Bygg bort bostadsbristen, bygg klimatsmart, upphäv segregationen! I det segregerade Sverige brinner förorterna. Människor i alla åldrar och av alla hudfärger är allihop förlorare i ett samhälle som lämnar människor bakom sig. Vi behöver skapa ett samhälle som bättre tar till vara på varje människas inneboende förmåga att bryta sig loss från omgivningens begränsande förväntningar. I Sverige 2012 skall människor inte bli bedömda utefter sin hudfärg, sexuella läggning, klass eller kön. Som socialdemokrater kan vi inte acceptera en sådan brutal och förnedrande nedbrytning av människors identitet. Och här finns det mycket samhället kan göra. Tex att bygga med blandade upplåtelseformer hyresrätter, radhus bostadsrätter, villor i samma stadsdelar. Även en jämlik lagstiftning är viktig. Men precis som Palme en gång beskrev det: Avgörande för hur vi lyckas skapa ett samhälle där alla passar in hänger emellertid på hur de enskilda medborgarna väljer att bemöta varandra. Då är det obönhörligt viktigt att vi är pådrivande i att värna om ett öppet, tolerant och respektfullt samhällsklimat.
Kamrater jag tror på framtiden och jag tror på att socialdemokratin och socialdemokratins idéer kommer att behövas även i denna framtid. Men först måste vi acceptera att industrisamhällets självklara dominans är ute. Det nya samhället är inte linjärt och enkelt att förutspå. När vi kommer denna insyn förbi kan vi på allvar bemöta framtidens utmaningar med relevans och trovärdighet. Kamrater, Idag är det första maj och jag ser fram emot att dela dagen med er. Vi är alla här för att vi tror på ett annat Sverige. Men vi har ett hårt jobb framför oss. Två år är en lång tid om man mäter i orättvis politik, men helt plötsligt står vi ändå där på valdagen 2014, med andan upp i halsen. Då ska det inte finnas ett enda tvivel på att vi har gjort allt vi kan för ett nytt Sverige. Att vi har värvat alla våra vänner, fått alla våra klasskompisar och kollegor att gå och rösta, informerat och tagit debatterna. Det kommer att bli tufft, men med gemensamma insatser ska vi klara av det. Redan idag kan du göra en insats! Gå med i SSU, gå med i facket eller Socialdemokraterna. Ta snacket vid fikaborden, i skolkorridorerna, i omklädningsrummen eller på arbetsplatserna.
De största orättvisorna förtjänar våra största insatser. Idag börjar slaget om framtiden. Tack för att ni lyssnat!