Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Relevanta dokument
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION

Lösningar för lönsamhet

Småskalig biogasproduktion

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Biogas från matavfall David Holmström

Möjligheter och risker vid samrötning

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Marknadsanalys av substrat till biogas

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Östersund 17 september 2013

Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

biogasanläggningar WR20

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Framtidens kretsloppsanläggning

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Certifiering av biogödsel och kompost

Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49)

Halm som Biogassubstrat

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Rätt slam på rätt plats

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Deltagare Göran Jönsson Region Halland Länsstyrelsen i Hallands län Tommy Karlsson Södra Hallands Kraft

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Certifiering av biogödsel och kompost

Biogas och miljön fokus på transporter

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland vad pågår och vad är på gång?

PM Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

Biogasutlysningen. Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober Kalle Svensson, Energimyndigheten

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Passiv gödselseparering


Jordbruk, biogas och klimat

NSR biogasanläggning i Helsingborg

Förbehandling en möjlighet till ökad biogasproduktion

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Regional strategi och handlingsplan för biogas till fordon med utblick 2002

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel Beviljade utvecklingsprojekt hösten Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION RAPPORT 2017:353

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

/ /1

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Inledning. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Lund,

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

SP Biogasar häng med!

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

BIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Biometan via förgasning

Verksamhetsredovisning 2017

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Gårdsbaserad biogasproduktion

Transkript:

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall VARFÖR? Hårt slitage på anläggningarna Nya substrat kräver nya förbehandlingstekniker Högre krav på slutprodukten (bl.a. synliga föroreningar) De flesta av landets biogasanläggningar redovisar röda siffror kan vi vända denna trenden? SYFTE Kartlägga och jämföra energianvändning samt drift- och underhållskostnader vid anläggningar som behandlar matavfall för biogasproduktion

Deltagare och finansiärer Biogasanläggningar Borås Energi och Miljö Falköping Biogas Jönköping Energi Biogas Skellefteå kommun Utförare SP Energiteknik BioMil AB Förbehandlingsanläggningar Renova SRV Svensk Biogas SYSAV

Genomförande att skapa samsyn! 1) Zonindelning, nyckeltal 2) Datainsamling genom enkäter, besök och samtal 3) Analys av data/benchmarking för visualisering av nyckeltal 4) Workshops

Zonindelning funktionell indelning av en biogasanläggning

Funktioner inom förbehandlingen: Underzoner Avfall in Slurry Rejekt

Kostnader för behandling av avfall för biogasproduktion Biogasanläggningar Förbehandlingsanläggningar kr/ton 700 600 500 180 660 kr/ton avfall ~410 kr/ton avfall 430 660 kr/ton 300 250 200 270 160 270 kr/ton avfall ~200 kr/ton avfall 200 400 360 150 160 160 300 200 180 100 100 50 0 Företag C Företag D Företag F Företag G 0 Företag A Företag B Företag E Företag H Drift- och underhålls kostnader för biogasanläggningarna per ton avfall Drift- och underhållskostnader för förbehandlingsanläggningarna per ton avfall

Metanproduktion och dess kostnader stora variationer! 1000 900 800 700 600 kwh/ton 500 400 300 440 680 560 920 900 800 700 600 500 kr/mwh 400 300 830 630 330 720 200 200 100 100 0 Företag C Företag D Företag F Företag G 0 Företag C Företag D Företag F Företag G Producerad mängd metan per ton avfall Kostnad per producerad mängd metan

Fördelningen av kostnader hos anläggningarna (kr/ mottagen mängd avfall) 700 600 500 Kostnader per ton mottagen mängd avfall 6. Stödprocesser 5. Ventilation & luktred. kr/ton 400 300 200 100 0 4. Avvattning biogödsel 3. Rötning & lager 2. Hygienisering 1. Förbehandling

Allokering av kostnaderna inom förbehandlingen kr/ton 500 400 300 200 100 0 1.5 Rejekthantering 1.4 Slurryhantering 1.3 Förpackat material 1.2 Flytande material 1.1 Fast material

Kostnaderna för olika resurser inom förbehandlingen 4% 8% 0% 2% el värme drivmedel 46% 40% reservdelar personal externa tjänster

Skillnader i reservdelskostnad 300 264 250 200 kr/ton 150 100 50 74 26 40 77 59 55 193 Företag A Företag B Företag C Företag D Företag E Företag F Företag G Företag H 0

Energi i hygienisering och rötning

Anläggningarnas förbättringsåtgärder under projektets gång Förbättrat uppföljningsarbete avseende: o Energi o Underhållskostnader o Oplanerade driftstopp. Specifika åtgärder av anläggningarna för att minska drift- och underhållskostnader: o Undersöka alternativ förbehandlingsutrustning o Undersöka alternativ hygieniseringsmetod o Värmeåtervinning rötrest o Byta spädvatten mot flytande substrat o Fler energimätare

Slutsats/fortsatt arbete Förbehandlingen kräver stora resurser: reservdelskostnader är en stor poster Utveckling av tekniken krävs gemensamt problem = möjlig samverkan att söka alternativ Goda kunskaper om processer och material är ett måste i upphandling Fortsatt samverkan och erfarenhetsutbyte mellan anläggningarnas driftorganisationer ökar kunskaper om teknik och lösningar. Benchmarking modellen ger stöd till effektivare förbättringsarbete genom identifiera flaskhalsar, potentialer mm Projektet borde genomföras under en längre tid för att få fram mer tillförlitlig data detta var en ögonblicksbild

Går resultaten att använda vid rötning av hästgödsel? Hästgödsel, ett mer homogent substrat än matavfall, men olika strömaterial kan vara besvärliga kan biogasanläggningen ställa krav på vilket strömaterial hästägaren får använda? ja om det inte kostar mer? Val av värmebehandling vid hygienisering det går att spara energi och pengar! Om möjligt testa förbehandlingstekniken innan fullskala kanske går det att undvika höga reservdelskostnader?

Tack för visat intresse! Rapporten kommer publiceras i slutet på året. Frågor? gunilla.henriksson@sp.se 0703-97 57 38