Plats och tid Sessionssalen, kl 16:30-18.30 Sida Protokoll 1(30) Beslutande Ledamöter Torsten Bergstedt (m) Ordförande Ulf Granhagen (s) Vice ordförande Marie Oudin (m) Ledamot, 97-107 Adam Slottner (c) Ledamot Dick Malmström (fp) Ledamot Maritha Edeskog (siv) Ledamot Katarina Wernersson (s) Ledamot Eva Vermelin (v) Ledamot Kjell Carlberg (s) Tjg. ersättare Maria Gunnarsson (kd) Tjg. ersättare, 108-112 Ersättare Stellan Jansson (m) 97-103 Anders Karlsson (c) 97-103 Maria Gunnarsson (kd) 97-107 Övriga närvarande Kerstin Hedvall Skolchef Lena Nilsson Personalföreträdare TCO-S Kenneth Nilsson Utvecklingsledare Christer Berggren Utvecklingsledare Sofia Asplund Personalstrateg Robert Andersson Ekonom Daana Kaipainen Sekr. Justeringens plats och tid Skolkansliet 2007-10-18, kl 16.00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 97-112 Daana Kaipainen Ordförande Torsten Bergstedt (m) Justerare Eva Vermelin (v) Dick Malmström (fp) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp 2007-10-18 Datum då anslaget tas ned 2007-11-08 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Skolkansliet Daana Kaipainen
Protokoll 2(30) 97 Redovisning av delegeringsbeslut och postlistor s beslut Förteckning enligt bilaga 1 över beslut som fattats med anledning av delegation läggs till handlingarna. Postlista 2007-10-16 med redovisning av inkomna och avgivna skrivelser under tiden 2007-09-03 2007-10-16 läggs till handlingarna.
Protokoll 3(30) 98 Ekonomiuppföljning s beslut Rapporten läggs till handlingarna. Redovisning Ekonom Robert Andersson redovisar förvaltningens ekonomiska ställning: Totalt (tkr) Månad: Sept 2007 Riktpunkt: 75% Intäkter Budget -07 Inkomna % av årsb IKE 24 575 20 551 83,6% Bidrag 9 871 6 510 65,9% Taxor och avgifter 11 620 8 969 77,2% Övriga intäkter 1 674 2 589 154,7% Summa intäkter 47 740 38 132 79,9% Utgifter Budget -07 Förbrukat % av årsb Prognos förv +/- december - 07 Prognos förv +/- Personalkostnader 269 032 199 884 74,3% Läromedel 16 331 10 986 67,3% IKE 29 300 17 358 59,2% Kost 19 856 11 961 60,2% Skolskjuts/inackordering 11 521 7 659 66,5% Lokalkostnader* 57 502 43 427 75,5% Städ 9 210 7 176 77,9% Datorer/IT 10 748 7 969 74,1% Övriga kostnader 25 477 15 211 59,7% Summa utgifter 448 978 321 629 71,6% Netto 401 238 283 497 70,7% *exkl städ Ordförande Torsten Bergstedt (m) redovisar grafer och nyckeltal gällande Kristinehamns kommuns skolverksamheter och konstaterade att skolan i Kristinehamn är kostnadseffektiv.
Protokoll 4(30) 99 Personaluppföljning s beslut Rapporten läggs till handlingarna. Redovisning Personalstrateg Sofia Asplund lämnar en lägesrapport över antalet långtids- och korttidssjukskrivna : Antal 20 15 10 5 0 Långtidssjukskrivna 100% 75% 50% 25% Sjukskrivningsgrad 22-nov 16-jan 14-feb 13-mar 18-apr 08-maj 07-jun 02-jul 21-aug 21-sep 18-okt Korttidsfrånvaro 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 sept okt nov jan feb mars april maj juni juli aug 1 dag 2-14 dgr 15-28 dgr
Protokoll 5(30) 100 Rapport skola - näringsliv, Dan Thörewik Rapport lämnas på nästa sammanträde.
Protokoll 6(30) 101 Interkommunala ersättningar för förskola, grundskola och särskola s beslut Skn/2007:88 fastställer interkommunala ersättningar för förskola, grundskola och särskola lå 2007/08 enligt nedan: Ärendet: Enligt skollagen finns det olika skäl för att en elev/ett barn har rätt till att finnas i någon annan kommuns verksamheter, än där eleven/barnet är skrivet enligt befolkningsregistret, och har då rätt till ersättning av eleven/barnets hemkommun. Nedan finns olika lagarna som reglerar interkommunala ersättningar för de olika verksamheterna inom grundskolan och barn- /skolbarnsomsorg. Alla ersättningsnivåer avser läsåret 2007/2008 om inte annat anges. Kostnaderna är beräknade utifrån verksamheternas kostnader med utgångspunkt i SCB: s och skolverkets statistik "Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning" och uppräknade med skolindex. Grundskolan En kommun som tar emot en elev i grundskolan har enligt skollagen 4 kapitlet 8 rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Skollagen tar upp tre olika förhållanden för ersättningsgrunder för grundskoleelever från andra kommuner. De tre förhållandena är: Elever som med hänsyn till särskilda skäl får gå i annan kommuns grundskola (8 ) Elever utan särskilda skäl att gå i annan kommuns grundskola (8 a ) Elever som under termin eller är på sista året av sin utbildning flyttar till annan kommun (9 ) Obligatoriska särskolan Inom särskolan har, efter önskemål av vårdnadstagaren, en kommun rätt att ta emot elev från annan kommun. Kommunen har då rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun (6 kap 6 a ). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt 2 (a) kapitlet 5 i skollagen får en kommun sluta avtal med någon annan kommun att utföra kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.
Protokoll 7(30) Förskoleklass Enligt 2 (b) kapitlet 2 i skollagen får en kommun sluta avtal med någon annan kommun att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Avstämningstidpunkt Avstämningstidpunkt för att fastställa vilka barn/elever som går i Kristinehamn kommuns barn- och skolbarnsomsorgsverksamheter samt skolor och var de är folkbokförda är den 15 februari avseende vårterminen och 15 september avseende höstterminen. I de fall elever byter hemkommun fram till gällande avstämningstidpunkt gäller att den kommun som eleven är folkbokförd i den 15 februari respektive 15 september skall stå som fakturamottagare oavsett vilken kommun som beslutat om skolgång i Kristinehamn. Ersättningsnivåer De ersättningsnivåer som gäller då barn/elever, av någon av anledningarna ovan, finns i Kristinehamn kommuns verksamheter är följande: Verksamhet Ersättning per termin, kronor Grundskola år 1-5* 28 500 Grundskola år 6-9* 38 500 Obligatorisk särskola 183 500 Träningssärskola se nedan Träningssärskola multihandikappade se nedan Förskola 55 800 Familjedaghem 48 500 Fritidshem 14 500 Förskoleklass 21 000 *Kostnaden för snitteleven i grundskola år 1-9 enligt SCB är 33 469 kr/elev inkl. uppräkning med skolindex. Förhandling av priser för träningssärskolan prövas i varje enskilt fall mellan barnets hemkommun och Kristinehamn då priset skiljer sig markant från fall till fall. Ersättningen är exklusive föräldraavgift. Den mottagande kommunen fakturerar föräldrarna.
Protokoll 8(30) Ersättningarna är exklusive skolskjuts. Om skolskjuts krävs tillkommer de faktiska kostnaderna för elevernas skolskjutsar. Utöver ovanstående ersättningsnivåer kan i vissa fall, i samråd med barnets hemkommun, ersättning tas ut för undervisning i modermål, Svenska A och särskild insatser (exempelvis elevassistenter, särskilda stödåtgärder). Förhandling sker i varje enskilt fall. Med denna skrivelse har Kristinehamns kommun informerat om gällande belopp och regler för interkommunal ersättning läsåret 2007/2008 avseende grundskola, obligatorisk särskola, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Om inte något annat har avtalats så gäller ovanstående belopp och avstämningstidpunkt mellan Kristinehamn och elevens/barnets hemkommun.
Protokoll 9(30) Skn/2007:136 102 Revisionsrapporten "Registerkontroll av anställda i förskola, skola och skolbarnomsorg" s beslut lämnar yttrande enligt nedanstående förslag och konstaterar att förvaltningen sköter registerkontrollen på ett mycket bra sätt. Ärendet: Personalstrateg Sofia Asplund föreslår att följande yttrande lämnas: Kommunrevisorerna i Kristinehamns kommun har tillsammans med KPMG granskat om Kristinehamns kommun uppfyller lagens krav på registerkontroll. Utifrån den rapport som skolnämnden erhållit har rutinerna setts över. Rutinen finns utlagd under u: (skolans plats på kommunens it-server). Alla som på något sätt är delaktiga i anställningsförfarandet kommer åt denna fil. Den har även skickats ut per mail till berörda. Alla kopior på registerutdrag förvaras nu på skolexpeditionen. Vid tveksamhet kring om en person ska lämna nytt utdrag tas kontakt med personalstrateg som har tillgång till personalsystemet. Vi är medvetna om problematiken kring registerutdrag för personal som anställs med kort varsel, men vill poängtera att det rör sig om undantag. Vi arbetar kontinuerligt med vikariefrågan för att situationen inte skall uppkomma. En anmärkning som KPMG gör är att datum inte alltid görs på anställningsavtalen. Att datum ska skrivas på anställningsavtalen är dock inte ett lagkrav. Kristinehamns kommun har tillfört detta på avtalen för att underlätta för chefer att veta om nytt registerutdrag skall lämnas. Vi vidhåller vår syn på att begära registerutdrag av person som är anställd vid annan förvaltning men verksam inom skolan. Kristinehamns kommun är en arbetsgivare och anställda är fn placerad vid en verksamhet. Hanna Schmidt, arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, delar helt vår uppfattning i frågan. Ett cirkulär (2000:136) utgivet av SKL behandlar frågan; Registerkontrollen omfattar alla som söker arbeten inom förskoleverksamheten, förskoleklassen,
Protokoll 10(30) skolverksamhet för skolpliktiga barn och skolbarnsomsorgen. Kontrollen gäller personal som har direkt kontakt med barn och ungdomar såsom rektorer, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, syokonsulenter och andra yrkeskategorier. Även övrig personal som arbetar i verksamheterna t.ex. administrativ personal, skolvaktmästare, lokalvårdare och kökspersonal omfattas av lagen. Lagen gör således inget undantag för någon personalkategori med anställning inom ovan angivna verksamhetsområden. Lagen talar inte om förvaltningsgränser utan tar helt och hållet sikte på att skydda barnen. I förarbeten till lagen går ej heller att finna stöd för den tolkning KPMG gjort. De personer som är anställda i verksamheten dvs arbetar i verksamheten skall lämna registerutdrag. Med tanke på hur olika kommuner kan organisera sina förvaltningar skulle KPMGs tolkning kunna få mycket märkliga konsekvenser. Att vi tagit in registerutdrag även för entreprenörer är en övertolkning från vår sida och vi har tagit upp detta med tjänstemän på tekniska förvaltningen för att få till en ändring i kommunens förfarande.
Protokoll 11(30) Skn/2007:143 103 Ansökan om tillstånd att starta privat förskola s beslut beslutar att - Bevilja Anna Sundell och Emelie Nystrand tillstånd att bedriva förskola, enligt skollagen 2a 13-20. - Förskolan skall ta barn från kommunens gemensamma kö. - Föräldraavgifterna skall följa kommunens maxtaxa och administreras av skolkontoret. - Öppettider skall vid behov vara enligt kommunens övriga förskolor kl 06.30 18.30 - Tillståndet gäller tillsvidare. Eva Vermelin (v) reserverar sig mot beslutet. Ärendet: Enligt Skollagen 2a 13 skall ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som yrkesmässigt vill driva en förskola skall ha tillstånd till detta av den kommun där verksamheten skall bedrivas. Tillståndet meddelas tills vidare eller för viss tid. Paragraferna 3 och 14 20 reglerar krav på kvalitet och säkerhet, kommunens tillsyn, missförhållande, bidrag till enskild verksamhet, tystnadsplikt, överklagande och straffansvar. Förskollärarna Anna Sundell och Emelie Nystrand söker tillstånd för att få starta en privat förskola placerad inom gamla regementsområdet A9 i Kristinehamn kallad Tummeliten. Se bilagor Presterud Bättringsvägen H 9, och rumsbeskrivning. Bakgrund Efter en telefonkontakt inkommer 2006-12-19 en intresseanmälan från Anna Sundell och Emelie Nystrand som önskar att få starta en förskola i Kristinehamns kommun. 2007-02-01 träffar undertecknad personerna på förvaltningen för att berätta om förutsättningar, lagstiftning, regler mm och svarar på frågor. Anna och undertecknad har därefter haft flera telefonsamtal. 2007-05-11 träffas vi på Vasallen för att titta på lokaler. Nytt besök 2007-06-12 och ny lokal anvisas. Undertecknad anmodar personerna att 8kicka in en formell ansökan när lokalfrågan är löst. 2007-08-23 inkommer ansökan till.
Protokoll 12(30) Ansökan Verksamhetsidén är att driva en förskola med Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. 3,5 årsarbetare skall bemanna förskolan. Personalen skall bestå av 2,5 förskollärare 1,0 barnskötare. Öppettider kl 06:15 18:30 Barngruppsstorlek 18-19 barn 1-5 år. Efter något år kan antalet barn utökas till 20-22 beroende på barngruppen och lokalens funktion. Styrdokumentet läroplan för förskolan (Lpfö 98) skall vara utgångspunkt för verksamheten. Lokal 227m2 kan på sikt ta emot fler barn.(för att föreslagen lokal skall kunna tas i bruk, skall den anpassas så den godkänns av miljö- och stadsbyggnadsnämnden och av Bergslagens räddningstjänst). Ett separat startbidrag söks. (Senaste förskolan Trollstugan startade 2006 och fick då 90 000 kr.) Kommunens bidrag och upprättande av avtal Anna och Emelie har tagit del av skolförvaltningens uppgifter på hur mycket föreningarna får per barn och år (71 962 kr för år 2007). De har också fått information om att hyresnivån skall vara skälig. Jämförelse görs mot kommunens och de privata förskolornas hyreskostnader idag -. Därutöver får de lika stor del av Statens kvalitetspengar som övriga förskolor. Ett avtal kommer att upprättas med förskolan gällande personalansvar, tystnadsplikt, köhantering, avgifter, utbetalningsrutiner osv. Förvaltningens ekonom Robert Andersson och undertecknad har gjort ett förslag till kostnadsbudget, med ett litet frågetecken för hyreskostnaderna. Vi har Jämfört med övriga föreningar och bedömer att med 18-19 barn så kommer verksamheten att kunna drivas runt. Lönerna för personal bör i startskedet inte överstiga 19.500 kr. Företagsform Förskolan ska drivas som en ekonomisk förening, vilket godkänns enligt skollagen. Verksamhetsberättelse Någon särskild verksamhetsberättelse har inte lämnats in. I ansökan står det att man skall arbeta med inspiration från Reggio Emilia. Metoden överensstämmer med vad skollag och läroplan beskriver att en förskola kan innehålla gällande det inre arbetet. Hyresgaranti Fastighetsföretaget Vasallen förutsätter att kommunen ställer upp som borgenär under avtalsperioden (2008-02-01 2013-01-31) Kommunen har, när det gäller Kooperativet Trollstugan, gått in och garanterar ett övertagande av hyreskontraktet om något oförutsett skulle inträffa. Ett sådant förfarande skulle vara möjligt i stället för borgenär. Jag ser inga risker i att gå in och garantera ett övertagande av lokalerna under kontraktstiden. Vi har i LTP-planen en begäran om utbyggnad av fyra förskoleavdelningar 2010, 2012.
Protokoll 13(30) Därutöver är området inom A 9 under utveckling och ett utökat behov av förskoleplatser kommer troligen att behöva projekteras. Sammanfattning Ansökan saknar inga uppenbara brister som undertecknad kan se. M. 1 Det som måste till är ett godkännande av lokalerna från Brandmyndighet och från Miljö- och hälsokontoret. M. 2 Samt att skolförvaltningen kan garantera ett övertagande av lokalerna vid en eventuell nedläggelse före hyreskontraktets utgång. Behandling vid dagens sammanträde Eva Vermelin (v) ställer fråga ang. turordning vid ev. nedläggning av förskolor p.g.a. vikande barnunderlag. Ordförande Torsten Bergstedt (m) svarar att det är föräldrarnas efterfrågan som styr.
Protokoll 14(30) Skn/2007:139 104 Detaljplan för Karlsholm s beslut lämnar följande yttrande: har inget att erinra mot tillkomsten av planen men den redan idag farliga trafikmiljön runt Hacklehemskolan måste ses över för att säkra barnens skolväg. Ärendet: Kommunstyrelsen har översänt förslag till detaljplan för Karlsholm för yttrande senast 5 oktober. Planområdet är beläget strax norr om resecentrum, c:a en kilometer nordost om torget och är c:a 5 ha stort. Området utgörs av delar av kvarteren Karlsholm, Filaren och Garvaren. Hacklehemskolan ligger i anslutning till kvarteret. Planen över Karlsholm föreslås möjliggöra handel, industri och bostäder. Den befintliga industrin kommer att få ny infart och området som idag är allmänt ändamål kommer att bli naturmark och bostäder. Idag finns tre gällande planer över området som kommer att helt eller delvis ersättas av en ny detaljplan.
Protokoll 15(30) 105 Ansökan om verksamhetsbidrag för 2008 - KFUM s beslut Ärendet bordlägges för ytterligare beredning och kontakt med KFUM. Ärendet: Ansökan om verksamhetsbidrag för 2008 samt ansökan om 63 000 kr för täckande av budgeterat underskott under innevarande år 2007 har inkommit med KFUM.
Protokoll 16(30) Skn/2007:142 106 Enkät ang. vårdnadsbidrag s beslut beslutar att genomföra en enkätundersökning betr. intressent för vårdnadsbidrag hos föräldrar med barn upp till 3 år. Bakgrund: Regeringen vill öka valfriheten för barnfamiljerna och samtidigt stimulera till ökad jämställdhet. Föräldrar ska ges bättre förutsättningar att själva välja den typ av förskola och barnomsorg som passar just deras barn. Både kvinnor och män ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv. En del av reformen är införandet av ett kommunalt vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 och 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraförsäkringens slut. De kommuner som så önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kr per månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Vårdnadsbidraget ska kunna trappas av mot graden av nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg, vilket möjliggör en kombination av förskola och omsorg i hemmet. I budgetpropositionen föreslås att ett vårdnadsbidrag införas från 1 juli 2008. Det är sedan kommunerna som beslutar om införande av vårdnadsbidrag. Förslag till enkät: Skolförvaltningen föreslår att en enkät betr. intresse för vårdnadsbidrag genomförs: Till föräldrar med barn upp till 3 år Med anledning av regeringens förslag om vårdnadsbidrag har denna enkät tagits fram. Kommunen har ännu inte tagit ställning till om Kristinehamn ska erbjuda föräldrar med barn mellan 1 och 3 år vårdnadsbidrag. Kommunen behöver ett underlag dels för att få reda föräldrarnas intresse av ett eventuellt vårdnadsbidrag och dels för att kunna planera antalet förskoleplatser. Du kan självfallet vara anonym blanketten kan läggas i enkätlåda Vårdnadsbidrag på förskolan. Kort information om det eventuella vårdnadsbidraget Hur mycket blir vårdnadsbidraget? Det kan bli som mest 3 000 kronor per månad. Bidraget är skattefritt. Vad är villkoret för att kunna få fullt vårdnadsbidrag? Villkoret är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade förskoleverksamhet. Vilka kan använda sig av vårdnadsbidraget? Föräldrar med barn mellan 1 och 3 år.
Protokoll 17(30) Kan vårdnadsbidraget kombineras med föräldrapenning? Nej, det går inte att kombinera vårdnadsbidrag med föräldrapenning. Skulle du välja vårdnadsbidraget och att avstå från plats på förskolan för ditt barn när det är/ om det var JA NEJ 1 2år 2 3 år Hjärtligt tack för din medverkan! s överväganden Ulf Granhagen (s) förklarar sig vara mot införande av vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla och ett hot mot kvinnornas pension. Dessutom saknas det utrymme för nya reformer i kommunens budget för 2008. Eva Vermelin (v) instämmer med Ulf Granhagen och påpekar att dessa pengar i stället borde satsas på Vågen. Adam Slottner ( c) anser det är mycket viktigt att underlaget blir komplett och att enkäten når föräldrarna till alla barn. Maritha Edeskog (siv) och Torsten Bergstedt (m) påpekar att det är viktigt att det i enkäten framgår att beslut inte är taget om vårdnadsbidrag, utan att det handlar endast om att få fram underlag för fortsatt diskussion.
Protokoll 18(30) Skn/2007:141 107 Information om försöksverksamhet med Sommarskola s beslut ställer sig positiv till start av Sommarskola 2008 i den omfattning som resurserna tillåter. Ärendet: Skolförvaltningen avser att undersöka möjligheterna att på försök (projekt under 2008-2010) starta en sommarskola med början sommaren 2008. I första hand ska elever i svårigheter, alltså elever som bedöms ha svårt att nå uppnåendemålen i skolår nio erbjudas plats i sommarskolan. Elever i skolår sju och åtta kommer att omfattas av erbjudandet. De ämnen som blir aktuella är matematik, svenska och engelska. Sommarskolan beräknas starta i direkt anslutning till skolavslutningen i juni 2008 och pågå under tre veckor. Regeringen skriver i sitt Faktablad Budget 2008. faktablad om budgetpropositionen för 2008 / /. Regeringens satsningar på skolområdet om (bl.a.) sommarskola: Elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå skolans mål är den prioriterade gruppen. Dessa elever ska få extra stöd och hjälp. Dessutom kan satsningen i begränsad omfattning riktas mot äldre elever med särskilt behov av stöd. Det kan handla om stöd av speciallärare, utökad undervisningstid eller plats på sommarskola. I nämnda Faktablad går även att läsa: / / ett riktat statsbidrag till kommunerna ska införas, statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Extra stöd och hjälp definieras bl.a. som sommarskola. Ekonomiska konsekvenser I dagsläget har skolförvaltningen ingen uppgift om statsbidragets storlek. Skolförvaltningen beräknar att projektets kostnader kommer att uppgå till 150 000 SEK för år 2008. I den kostnaden ingår tre lärartjänster och material etc. Effekter av satsningen - för individen: när målen nås, ett stärkt självförtroende, plats på nationellt program på gymnasieskolan - för kommunen: antalet platser på det individuella programmet kan minskas. Faktabladet presenteras i sin helhet som bilaga.
Protokoll 19(30) s överväganden Ulf Granhagen (s), Maritha Edeskog (siv) och Dick Malmström (fp) tillstyrker startande av sommarskola och föreslår att förvaltningen ser över möjligheten att även anlita duktiga och erfarna f.d. pedagoger. Adam Slottner (c) tillstyrker också startande av sommarskola samt anser att det är viktigt att det för elever som bor utanför tätorten ordnas med skolskjuts till sommarskolan.
Protokoll 20(30) Skn/2007:35 108 Kommunens flyktingmottagning från 1 januari 2008 s beslut ställer sig bakom arbetsgruppens förslag till flyktingsmottagning fr.o.m. 2008-01-01 och hemställer hos Kommunstyrelsen om finansiering för upp till 0,5 tjänst enligt arbetsgruppens förslag. 1. Bakgrund På uppdrag av kommunchefen arbetade en grupp under våren fram ett dokument där bakgrunden och nuläget kring flyktingmottagning i Kristinehamn redovisades. Målet för utredningen var att redovisa hur kommunens verksamheter kan bli effektivare och ge större nytta för brukarna med befintliga resurser. Ett annat mål är att alla flyktingar ska ges möjligheter att nå egen försörjning inom den tid som introduktionsprogrammet varar(normalt två år). Kommunens strävan ska vara att hjälpa människor ut i egen försörjning så snabbt som möjligt Arbetsgruppen kunde konstatera att det finns vissa hinder för ett effektivt mottagande och introduktion med den organisation som finns idag. I juni 2007 tog kommunfullmäktige beslut om att den nuvarande flyktingmottagningen med tillhörande verksamheter/funktioner skall flyttas över från nuvarande IFO-förvaltningen till skolförvaltningen med start 2008-01-01. Arbetsgruppen har efter beslut i KF fått i förnyat uppdrag att utreda mer exakt hur ett framtida flyktingmottagande/introduktion ska se ut i Kristinehamn. Arbetsgruppen består av Lars-Olov Persson, verksamhetschef Integration och arbete, IFO Inger Zidaric, coach/flyktingsamordnare, IFO Christian Edwertz, coach/gruppledare Utvecklingscenter, IFO Anette Johansson, ordförande Lärarförbundet Rolf Södergren, gymnasiechef samt ansvarig för SFI och vuxenutbildning Margaretha Karlsson, skolområdeschef Centrala skolområdet 2. Utgångspunkter Arbetsgruppen har haft att utgå från några centrala frågeställningar: 1. Vad vill vi uppnå dvs. Mål 2. Hur ska det gå till dvs. Åtgärder 3. Vem berörs? 4. Förslag till organisation 5. Budget
Protokoll 21(30) 3. Övergripande mål och åtgärd M. 3 Kommunens introduktion ska bli effektivare, snabbare och bättre. Å. 1 Introduktionen av den enskilde ska hanteras av ett team. Det finns alltid en huvudsaklig handläggare men det är viktigt att teamet regelbundet och gemensamt följer upp den enskildes progression eller stegförflyttning. Vitsen är att alla ska veta vad nästa steg är och vem som i det skedet har ansvar för att coacha individen dit. Inom introduktionsprogrammet ska man i genomsnitt finnas i två år men detta är individuellt. (Vissa kan dock anses introducerade på betydligt kortare tid om vi kan öka ansträngningarna att individualisera t.ex undervisning mer.) Mål M. 4 Höja statusen för den nyanlände, hon/han ska ses som en resurs för kommunen. M. 5 Engagera fler inom den kommunala verksamheten i introduktion av flyktingar/nyanlända M. 6 Snabba på introduktionen på svensk arbetsmarknad. M. 7 Vi ska verka för att introduktionen har ett jämställdhetsperspektiv, vilka är konsekvenserna för kvinnor OCH män om man lägger upp introduktionen på ett viss sätt? M. 8 Vi vill att barnens situation vid ankomsten, introduktion i förskola och skola beaktas särskilt. M. 9 Svenskundervisningen ska vara flexibel och anpassad till den enskilde individen. M. 10 Större samutnyttjande av befintliga resurser M. 11 Garantera att varje individ kommer i kontakt med rätt huvudman så snabbt som möjligt. Åtgärder Å. 2 Genom att kommunen skaffar en uttalad policy kring mångfald som ska gälla vid rekrytering. Genom att kommunens olika verksamheter föregår med gott exempel när det gäller att erbjuda praktiktillfällen. Genom att spana på och belysa den nuvarande och den framtida arbetsmarknaden.
Protokoll 22(30) Genom att förlägga introduktion och flyktingmottagning till skolförvaltningen i stället för till socialförvaltningen. Genom att ta emot varje individ utifrån dennes tillgångar, möjligheter och förmågor. Genom att den nya avdelningen fungerar som en resurs för olika arbetsgivare Å. 3 Samtliga chefer med personalansvar utbildas i mångfaldsfrågor. Samtliga medarbetare utbildas i syfte att öka förståelsen för framtidens arbetsmarknad. Kommunfullmäktige antar politiska mål för flyktingmottagande och introduktion som följs upp i verksamhetsberättelsen varje år. Samtliga förvaltningar ska göras delaktiga i introduktionsprogrammet. Detta kan ske genom studiebesök, praktiktillfällen av kortare eller längre slag. I tillämpliga delar kan kommunala verksamheter vara inslag i SFI-undervisningen (Öppen förskola, familjecentral, Skapande Verkstad m.fl.) Det är viktigt att de funktioner i kommunen som redan finns arbetar med de frågor de ska även när det gäller nyanlända, t.ex bosamordnare. Kristinehamns kommun bör utarbeta en policy som säger att andelen invandrare ska återspeglas i kommunens rekryteringar. Å. 4 Målsättningen skall inte vara att klara av SFI, utan att komma ut i egen försörjning. Kommunen erbjuder kommunala praktikplatser så att den nyanlände kan få referenser med sig inför inträde på öppen arbetsmarknad. Vi ska använda oss av kommunens utvecklingsarbete Skola/Näringsliv för att tidigt informera näringslivet om våra möjligheter och deras framtida rekryteringsbehov. Vi ska kunna vara flexibla och erbjuda arbetsplatsanknuten svenska, kunna erbjuda Anovo-svenska, Structo-svenska etc Fler och bättre strukturerade praktikplatser. Kombinerad utbildning med praktik. Instegsjobb. Samarbete med organisationer som arbetar med att få invandrare anställda. Konkurrensutsätta vissa av våra insatser. Ha tydliga mål som kontinuerligt följs upp av ansvarig chef.
Protokoll 23(30) Å. 5 Ha rutiner för att följa upp att kvinnor OCH män får insatser under sin introduktion som är likvärdiga vad gäller såväl kvalitet som kvantitet. Å. 6 Se över och anpassa skolans och förskolans mottagande av nyanlända barn/elever. Kontaktperson på förskola/skola som känner till och deltar i uppföljningen av barnets introduktionsplan. Å. 7 Allt som görs inom SFI:n ska ha en koppling till första arbetet. Introduktionen måste vara individuellt anpassad utifrån varje individs möjligheter och förmågor. Tydliga rutiner för validering av tidigare utbildningar och arbeten. Å. 8 Tydligt markerar att kommunens resurser och personal även finns till för de nyanlända, är man bosamordnare till exempel fungerar man som det för alla. Bättre utnyttja kommunens verksamheter såsom Presterudsskolans lokaler och utrustning för att ge intensivkurser som ger en försvenskad utbildning inom t.ex svets, fordon, snickeri. Vi ska även se till och garantera att de medel vi får för introduktionen från Migrationsverket ständigt arbetar för den nyanlände. Dessutom ska vi bli bättre på att introducera för den nyanlände kommunens olika serviceinrättningar. Å. 9 Ha ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, KBAB, Försäkringskassan, Landstinget och det privata näringslivet. Den nya avdelningen bör även ha god kunskap om och kontakter med olika skolor och utbildningar, genom egna kanaler men också genom skolans studie- och yrkesvägledare. Arbeta upp ett nära samarbete med institutioner som snabbt och effektivt kan arbeta med problem som t.ex. psykisk ohälsa och olika handikapp. 4. Organisation För att nå största möjliga effekter för en nystart av verksamheten kring flyktingmottagning och introduktion av nya svenskar föreslår vi: Att skolchefen ansvarar för att placera verksamheten som rör flyktingmottagande och -introduktion inom skolförvaltningens ledningsstruktur. 5. Vem berörs? Flyktingmottagningen ska fungera som ett team där varje nyanländ har en egen handläggare som ansvarar för upprättandet och uppföljningen av en introduktionsplan. Hela teamet träffas därefter regelbundet för att följa varje nyanländs progression. Teamet ansvarar gemensamt för att introduktionen blir så
Protokoll 24(30) effektiv som möjligt. Det är viktigt att alla i teamet vet vad nästa steg är för en enskild individ och vem som har ansvar för att coacha individen dit. Vi föreslår att följande uppdragsbeskrivningar bildar utgångspunkt då man ska rekrytera personal till Internationella avdelningen. Rekryteringen föreslås i första hand göras internt men med möjlighet att gå vidare och rekrytera externt om underlaget internsökande skulle bedömas bristfälligt. 1. En samordnare för flyktingmottagning och introduktion av nya svenskar. Till samordnarens uppdrag kan då höra att utveckla system för att mäta måluppfyllelse; ha övergripande budget- och personalansvar; att ta fram och utveckla system för kvalitetssäkring av flyktingmottagningen; att tillse att personalen har den kompetens och får den vidareutbildning som den behöver; att ha god kännedom om förändringar i omvärlden, att arbeta externt mot andra aktörer som Arbetsförmedling, Försäkringskassan, näringsliv och arbetsliv m.fl; att anordna och upphandla utbildning i samverkan med andra aktörer och andra kommuner, att aktivt söka projektmedel och ansvara för projektstyrning och ledning. 2. En coach med särskilt ansvar för administrativa rutiner, återsökning av medel från bland annat Migrationsverket, kontakter med arbetsgivare inom såväl som utanför kommunens egen verksamhet samt omvärldsbevakning. 3. Två personer (1,75 tjänst) som handläggare/coacher med särskilt ansvar för det praktiska mottagandet. Dit hör anskaffande av bostäder, kontraktsskrivande, utbetalning av introduktionsersättningen, framtagande och uppföljning av varje nyanländs introduktionsplan, första förmedling av kontakter med och introduktion i närsamhället i form av förskola, skola, bank, vård med mera. 4. En coach med särskilt ansvar för anskaffande av praktikplatser som ska erbjudas nyanlända som kombination med studier i SFI. 6. Budget Arbetsgruppen bedömer att det är väsentligt att hela schablonersättningen från Migrationsverket som rör flyktingmottagning förs över till skolförvaltningen. Inom ramen för 2007 års budget belöper det sig till 8 850 kkr. Kommunen bör rikta en del av de arbetsmarknadsinriktade resurserna som idag kopplats till Utvecklingscenter till denna nya avdelning under skolförvaltningen. I vårt arbete har tanken om ett tätt sammansvetsat team som arbetar med allt från ankomst, boende, introduktionsplaner, studier och praktik/arbete varit centralt. Totalt sett ska den nya avdelningen bemannas av 4,75 tjänster enligt vårt förslag. Av dessa är redan 3,0 betalda av Migrationsverket via schablonersättningen samt av Vuxenutbildningen/skolförvaltningen. Förutsatt
Protokoll 25(30) att skolförvaltningen får disponera HELA schablonersättningen för proaktiva insatser, kan man inom den ramen finansiera preliminärt ytterligare en till en och en halv tjänst. Återstår att kommunen finansierar med upp till ca 0,5 tjänst.
Protokoll 26(30) 109 Trygghets- och folkhälsoplan för Kristinehamns kommun s beslut Skn/2007:140 lämnar följande yttrande till Trygghets- och folkhälsorådet: har tagit del av Trygghets- och folkhälsorådets plan för trygghet och folkhälsa för Kristinehamns kommun. instämmer i de fyra syften som har formulerats och har i dagsläget inget att erinra mot den föreslagna Trygghets- och folkhälsoplanen. Ärendet: Trygghets- och folkhälsorådet har enligt TFR 8/07 beslutat att sända förslaget till Trygghets- och folkhälsoplan för Kristinehamns kommun på remiss. Synpunkter på remissen önskas senast 19 november. Sammanfattning av planen Trygghets- och folkhälsorådet har under 2007 arbetat med att ta fram en Trygghets- och folkhälsoplan för Kristinehamns kommun. Planen syftar till att visa på åtgärder som pågår förvaltningar emellan eller mellan förvaltningar och andra aktörer. En av Trygghets- och folkhälsorådets grunduppgifter är att ta fram en trygghets- och folkhälsoplan för Kristinehamns kommun. Denna plan ska även utgöra en del av det lokala tillväxtprogrammet, LTP, där trygghet och folkhälsa ingår som en övergripande del. Åtgärder som upplevs skapa ökad trygghet och folkhälsa har uppmärksammats som en viktig indirekt faktor, och har sin naturliga roll i LTP. Trygghets- och folkhälsoplanen har fyra syften: Visa på åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar kommunen möter gällande trygghet och folkhälsa. Visa på åtgärder som pågår tvärsektoriellt inom kommunen. Det kan dels handla om samarbete mellan olika förvaltningar. Få en samordnad bild över vilka insatser som pågår för att skapa kontaktvägar men även för att undvika dubbelarbete. Vara ett grunddokument för det övergripande trygghets- och folkhälsoarbetet i kommunen.
Protokoll 27(30) Bakgrunden till arbetet med planen är att det är en av Trygghets- och folkhälsorådets huvuduppgifter enligt den arbetsordning som kommunstyrelsen antog enligt Ks 197/06 samt att planen ingår i det lokala tillväxtprogrammet (LTP). Trygghets- och folkhälsoplanen är ett levande dokument och Trygghets- och folkhälsorådet ser över planen en gång om året. En gång per mandatperiod behandlas planen av kommunstyrelsen. Planen är indelad i olika områden som exempelvis alkohol, barn och ungdomar etc. Dessa områden är baserade på lokala förhållanden i Kristinehamns kommun.
Protokoll 28(30) 110 Flyttning av skolnämndens novembersammanträde till 12 december s beslut s novembersammanträde flyttas tillbaka från 23 november till onsdagen den 12 december kl 15.00.
Protokoll 29(30) 111 Redaktionell ändring av text i delegeringsordning s beslut beslutar om redaktionell ändring av skrivning i skolnämndens delegeringsordning enligt följande: Ärende Punkt E 21 Beviljande av ledighet för elev längre tid än 10 dagar per läsår Delegat: Rektor (Ändring från skolområdeschef till rektor).
Protokoll 30(30) 112 Satsa på barn hälsa förslag från Dick Malmström (fp) Beslut Redovisning kommer att lämnas under skolnämndens utbildningsdagar. Ärendet: Dick Malmström (fp) väcker fråga om satsning på barns hälsa se skrivelse bilaga 1. Malmström pekar på att vi har en minst sagt oroande utveckling för våra barn, som drabbas av olika sjukdomar, som bl.a. orsakas av felaktig kost och för lite rörelse, inte minst riskerna för att det ska utvecklas till typ 1-diabetes. Det förebyggande arbetet har Malmström tidigare (hösten -06) initierat inom skolnämnden, där frågan om försäljning av godis, andra sötsaker och läsk på skolkafeteriorna skulle åtgärdas. Malmström önskar en rapport från skolorna om vad som har hänt fram till i dag. Elevråden/klassråden skulle kunna vara med och sammanställa vad som har åtgärdats.