Får det lov att vara fult? God arkitektur och gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen (PBL)

Relevanta dokument
Moderator var: Övriga medverkande var 1(6) Dokumentation av session från konferensen Gestaltning och PBL Patrik Faming, Boverket

Får det lov att vara fult? God arkitektur och gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen (PBL)

Välkomna till detaljplanekonferens 2018!

Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortés

Gestaltad livsmiljö och levande städer

6. Paragrafer som styr

9. Bygglovets betydelse

SOCKENKYRKAN 4 Förhandsbesked för uppförande av radhus Backgatan 3 L

Alltför många detaljplanebestämmelser

Bygglovsbeslut för tillbyggnad av enbostadshus samt rivning av tak över uteplats, Skeppsskorpan 1

Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV

Beräkningsguide för byggsanktionsavgifter

Klicka här för att ändra format

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Stadsbyggnadsförvaltningen

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Stadsbyggnadsförvaltningen

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

DOM Stockholm

2. Arkitekturen bidrar

DOM Stockholm

Bygga utan bygglov. Till dig som planerar att bygga. Bilaga 1 Riktlinjer

Stadsarkitektkontoret Sida 1 (5) SOLFÅNGARE OCH SOLCELLER. riktlinjer för hantering av bygglov gäller alla typer av byggnader

Regeringsuppdrag Kompetensinsatser kring PBL

3. Kommunens vision om arkitektur

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kaiser

BYGGSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND

Svensk författningssamling

Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015

Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Ziegler Nybyggnad av vårdboende (86 lgh) samt administration

Ändring av del av detaljplan 96 (Detaljplan för sydvästra Hedvigslund), avseende fastigheten Älta 105:25 i Älta, Nacka kommun

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 08:30 11:45.

Kommande regeländringar. Yvonne Svensson Rättschef

DOM Stockholm

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Regeringens förslag till ändringar i PBL

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Bygglovbefriade åtgärder

SOLSIDAN 55:11 (DRAGARSTIGEN 4) Ansökan om bygglov för nybyggnad av en bastubyggnad och föreläggande om rättelse

När är en takkupa bygglovpliktig? När är en takkupa anmälningspliktig?

Kontrollansvarig för åtgärden är som byggherren föreslagit Kurt Lindqvist.

Planeringsförenklande åtgärder

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Stadsbyggnadskontoret Stockholm

Va:nsbro. kommun. Jävsnämnden. Protokoll Äppelborummet, Medborgarhuset, torsdagen den 19 oktober 2017, kl

DOM Stockholm

DOM Stockholm

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR OMRÅDET VID NORRA INFARTEN TILL MELLERUDS TÄTORT UTMED VÄG E45.

Mot vad ska byggnadsnämnden (BN) pröva ansökan? Vilka handlingar kan krävas in och när?

Från kaos till struktur

Information från Boverket. Josefin Hane

Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Avvikelser från detaljplan och områdesbestämmelser Bra planer och bygglov den 21 april 2017

PBL kunskapsbanken

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes

ENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) Samrådsredogörelse

Handläggare Datum Ärendebeteckning Faisal Shukur

PM 2012:156 RIII (Dnr /2012)

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Jältås Nybyggnad av 3 st. flerbostadshus, 105 lgh, Snurrom etapp 1

Svensk författningssamling

Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall /

Vad kan styras genom exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal?

Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.

Plats och tid Centrumhuset, Högholmen, torsdag , kl. 08:15. Peter Kristensson Kjell Dahlberg

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Nybyggnad på fastighet med ej bestämda gränser med enskilt huvudmannaskap

Aktuellt i bygg- och bostadspolitiken SKL:s presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder 4 april 2017

Översiktsplan. Utställning. Information från Boverket. Illustrationer av Kiran Maini

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 25 mars 2014 kl. 08:30 11:30. Eva Lindström Sekreterare. Christina Englund Stadsarkitekt 18-21

MOTPARTER i Timrå kommun

Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kaiser

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Uppdrag att förstärka arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö

DOM Stockholm

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anna Eliasson, plan- och bygglovschef

DOM Stockholm

DOM Stockholm

Kulturvärden & PBL. Emma Rosenblom Örebro 21 nov 2018

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

Har PBL-förändringarna haft någon effekt? CMB 5 februari 2016 Sven Boberg, stadsbyggnadskontoret Göteborg

Bygga om villa till två bostäder Informationsmöte Boplats 27 oktober 2016

DOM Stockholm

Byggnadsnämndens beslut om delegering

Beslut om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på

Transkript:

Får det lov att vara fult? God arkitektur och gestaltning inom ramen för plan- och bygglagen (PBL) Staden om sommaren på kvällen är en annan än den som vaknade på morgonen. Något har byggts och något har rivits. Någon har fötts och någon har dött. Förändringen pågår oavbrutet och det som en gång fanns ska aldrig komma tillbaka. - Per Anders Fogelström I en förvandlad stad 1966

Syftet Att undersöka och sammanställa hur kommuner idag arbetar med gestaltningsfrågor och god arkitektur inom ramen för PBL men även att lyfta frågan om hur man skulle vilja arbeta och se vilka möjligheter som finns till alternativa arbetssätt. Foto: Love Edenborg, Nacka kommun

Utredningen En del av Boverkets uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) Genomgång av relevanta rättsfall från 80-talet fram till idag. Fokus på att undersöka vilken påverkan ny lagstiftning och en ny instansordning haft på rättspraxis Utskick av frågeenkät till ett 30-tal kommuner av varierande storlek och geografiskt läge i landet Tre djupintervjuer med bygglovenheterna i Stockholms Stad, Göteborgs Stad och Malmö Stad.

Varför måste det som byggs vara vackert? 1. Handelsvärde 2. Funktionsvärde 3. Symbolvärde 4. Socialt värde 5. Miljömässigt värde 6. Kulturellt värde The Commission for Architecture and the Built Environment (CABE), The Value Handbook 2006

Bakgrund: Lagstiftningen då och nu Första byggnadsstadgan (1875) talar om skönhetssinnets anspråk på fritt utrymme, omväxling och prydlighet Med PBL (1987) tydliggjordes krav på anpassning av bebyggelse samt byggnadens egenvärde. Byggnadsnämnden skulle få aktivare roll i utformningen av ny bebyggelse År 1999 görs ändringar i PBL med syfte att tydliggöra att en estetisk tilltalande utformning ska kunna hävdas vid byggande och planläggning.

Bakgrund: Lagstiftningen då och nu Dagens PBL (2011) har fem paragrafer som reglerar hur byggnader och bebyggelsemiljöer ska utformas (2 kap. 3 och 6 liksom 8 kap. 1, 13 respektive 17 ) Regeringen tillsatte 2014 en kommitté för att utreda den statliga politiken för arkitektur, form och design - www.gestaltadlivsmiljo.se. Betänkandet överlämnades den 14 oktober 2015.

Hur ful får en byggnad juridiskt sett vara? RÅ 2001 ref. 31 Foto: Kristin Johansson, Gävle kommun

Rättspraxis En majoritet av rättsfallen rör frågor om anpassning till kulturmiljöer eller förvanskning Tendens till försiktighet i högsta instans när det kommer till mer skönsmässiga bedömningar, fastighetsägarens rätt att fritt få råda över sin tomt väger ofta tyngst Samhällets syn på arkitektur utvecklas (förarbetena till PBL 1987, lagändringar från 1 januari 1999, samt den allmänna diskursen) men rättspraxis har inte alltid hängt med.

Nya rättsfall MÖD/MMD Mål nr P 7125-13, 2014-10-28 (Lomma) Rätt av byggnadsnämnden att avslå bygglov för mur, plank och förråd vid en kulturhistoriskt värdefull skolbyggnad Mål nr P 8256-11, 2012-08-31 (Falkenberg) Inte ok att tunnputsa tegelfasad i grupphusområde trots att förändringar gjorts i området tidigare MMD Växjö mål nr P 127-14 Takkupa var för ful

Lärdomar från rättsfallen Bedömning måste göras utifrån det enskilda fallet I särskilt värdefulla områden kan höga krav ställas trots att det kan vara fördyrande för byggherren, se t.ex. fallet RÅ 1997 ref. 77 Det går aldrig att utsläcka en given byggrätt med hänvisning till anpassnings- och utformningskraven. Däremot ska krav ställas på en lämplig utformning utifrån den tillåtna volymen Viktigt med avvägning mellan allmänna och enskilda intressen Kan utfallet bli ett annat om byggnadsnämnden avslår ansökan?

Hur gör andra kommuner? En enkät skickades ut till 30 kommuner runtom i landet 15 frågor 22 kommuner svarade 3 kompletterande djupintervjuer

Fyra tematiska områden Aktivt arbete med främjande av god arkitektur Resultatet Utformningskrav i bygglovskedet/detaljplaner Bygglovhandläggning (kundkontakt m.m.) Lagstöd och byggnadsnämndens roll

Aktivt arbete med främjande av god arkitektur 5 kommuner har övergripande arkitekturpolicy Resultatet 10 kommuner har en stadsarkitekt och hos ytterligare några är tjänsten vakant Viktigt att prata om god form och arkitektur på ledningsnivå I en kommun jobbar stadsarkitekten nära verksamheten och går igenom nya ärenden. Går in som bulldozer vid tuffa förhandlingar Rådgivning om arkitektur via hemsidan Premierar god byggnadskonst i form av arkitekturpris Gestaltningsmöten varje vecka på enheten Utbildning för byggnadsnämnden m.m.

Utformningskrav i bygglovskedet/detaljplaner Resultatet Samtliga kommuner förutom en använder detaljplanebestämmelser som styr utformning och gestaltning eller gestaltningsprogram kopplade till detaljplaner Utformningsbestämmelserna kan vara svåra att hävda och blir lätt omoderna Flera kommuner ansåg att det är bra om planförfattaren släpper mycket av utformningskraven till bygglovsprövningen Fel att anpassa gestaltningsprogrammet efter ett specifikt projekt Arbeta med gestaltningsprogram eller planbeskrivningar istället för alltför reglerande detaljplaner

Bygglovhandläggning (kundkontakt m.m.) Flera kommuner uppmuntrar till tidiga kontakter, förmöten med byggherrar i större projekt Resultatet En kommun har nästan alltid flera förmöten innan bygglovsansökan skickas in Stora ärenden får ta tid, ej komplett innan gestaltningen är färdigdiskuterad Krävs tillräcklig kompetens Krav på handlingar/underlag skiljer sig mellan kommuner En balansgång att behålla kundnöjdheten, krävs resurser Uppföljningen upplevs generellt fungera bra, viktiga utformningsfrågor kan förtydligas i beslut eller kontrollplan

Lagstöd och byggnadsnämndens roll Resultatet Hälften av kommunerna har avslagit ansökningar pga undermålig utformning, oftast kulturhistoriskt värde I de flesta fall kan man lösa frågorna genom dialog Arkitekturens status måste höjas och det krävs stöd från byggnadsnämnden Stödet i PBL för svagt och för vagt formulerat enligt kommunerna Krävs arkitekturpolicy eller stöd i detaljplan Hitta en gemensam syn på kvalitet

Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen

Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur

Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur Inrätta en stadsarkitekttjänst och utveckla SA:s roll

Slutsatser Öka den arkitektoniska kompetensen samt tilltron till arkitektprofessionen Utveckla smartare stöddokument och detaljplaner för att främja god arkitektur Inrätta en stadsarkitekttjänst och utveckla SA:s roll Etablera en god och tidig dialog vid bygglovhandläggning

Tack! Rapporten Får det lov att vara fult? - God arkitektur och gestaltning inom ramen för PBL finns tillgänglig på Nacka kommuns och Boverkets hemsidor. Det går också bra att kontakta mig per e- post: love.edenborg@ nacka.se Foto: Love Edenborg, Nacka kommun