BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation



Relevanta dokument
Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

Läpp- käk- gomspaltteamet, Norrlands universitetssjukhus Maj Till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Grattis till din baby!

Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käkoch gomspalt. Norrlands universitetssjukhus Umeå

Till Dig som nybliven förälder...

Till Dig som nybliven förälder...

LÄPP- KÄK- GOMSPALT - en tonårsbroschyr

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

Riktlinjer för behandling av läpp- och gomspalter

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Läpp- käk- och gomspalt Vårdprogram norra sjukvårdsregionen

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Ektodermal dysplasi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

En kartläggning av utvecklingen av läpp-, käk- och gomspalt-vården i Sverige främst under senare hälften av 1900-talet

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Föräldrainformation Skallmissbildningar och kraniofaciala

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Normal och nedsatt hörsel

PRISLISTA TANDLÄKARE IDMYR AB.

Normal och nedsatt hörsel

MUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Viktigt att personer med FAS tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård och munhälsoinformation.

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

FÖRÄLDRARINFORMATION LÄPP-KÄK- OCH GOMSPALT

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aperts syndrom. Synonym: Akrocephalosyndaktyli typ 1

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Kongenitala muskeldystrofier Rapport från observationsschema

Vad är estetisk läppkirurgi? Vad händer hos oss? Operationen

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

FÖRÄLDRAINFORMATION SKALLMISSBILDNINGAR OCH KRANIOFACIALA SYNDROM

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet

Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi

Rubinstein-Taybis syndrom Rapport från observationsschema

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. CHARGE syndrom. Synonym: CHARGE association.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Det växer fast! om tandimplantat och benbildning

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

Välkommen till. Specialisttandvården Ortodonti. Karlskrona

Cornelia de Langes syndrom Rapport från observationsschema

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Osteogenesis imperfecta Rapport från observationsschema

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mukopolysackaridoser (MPS)

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Aicardi syndrom

RÅD OCH INFORMATION VID TANDOLYCKSFALL

614 - Öron-näsa-hals I 1

Fetalt alkoholsyndrom Rapport från observationsschema

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Laurence-Moon-Bardet-Biedl

Laurence-Moon-Bardet-Biedl syndrom Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cri du chat syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Frisk utan antibiotika

Angelmans syndrom Rapport från observationsschema

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Röstanatomisk översikt 1

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Vad är CHARGE. syndrom?

Cystinos Rapport från frågeformulär

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sotos syndrom

Vad är fettsugning? Vad händer hos oss?

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Osteogenesis imperfecta

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

Spinal muskelatrofi Rapport från observationsschema

Rutiner. över det delningen.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Dravets syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. 22q11-deletionssyndromet

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Tuberös skleros Rapport från observationsschema

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Williams syndrom Rapport från observationsschema

Transkript:

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans näsgolv saknas. Detta medför att barnet inte kan sluta sin mun på normalt sätt och att näsan är skev. Barn och föräldrar träffar plastikkirurgen under de första levnadsveckorna för behandlingsplanering. Gustav föddes med en högersidig läpp käk gomspalt. Matning Mjuka gommen har en viktig funktion när barnet äter. Den skall stänga till öppningen mellan mun- och näshåla för att barnet skall kunna bygga det inre tryck i munhålan som krävs för att sugningen skall fungera. Spaltbildningen medför oftast att barnet inte kan ammas även om sug- och sväljreflexer fungerar som de ska. Man får på BB hjälp av personalen att pröva sig fram till andra sätt att mata barnet. Det finns några olika typer av nappflaskor som passar barn med spalt. För att undvika att mat kommer upp genom näsan bör man försöka hålla barnet i en mer upprätt ställning när man matar det. Man kan också få råd och stöd av teamets LKGsköterska. 1:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Tröstnapp kan användas men välj en bred modell som inte kan tryckas upp i spalten. Barnet kommer inte kunna använda tröstnapp den första tiden efter såväl läpp- som gomoperation. Öron Barnet får oftare besvär med öronen och hörseln jämfört med andra barn. Detta beror på att örontrumpeten, som förbinder mellanörat med svalget, inte fungerar normalt. Det kan bildas ett undertryck och vätska kan samlas i mellanörat och påverka hörseln negativt. Eftersom en god hörsel är en förutsättning för en normal talutveckling är det viktigt med tidig behandling. Detta sker genom att öronläkaren sätter in ett plaströr genom trumhinnan. Detta släpper in luft till mellanörat och ersätter på så sätt den dåligt fungerande örontrumpeten. Schematisk bild av mellanörat Tal Vid bildningen av de flesta av våra språkljud krävs att gommen sluter tätt mot bakre svalgväggen och stänger till öppningen mellan näsa och svalg. Om mjuka gommen är för kort 2:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

eller har nedsatt rörlighet kan talet bli öppet nasalt. Barnet kan också till följd av spaltbildningen utveckla felaktiga joller- och talmönster. LKG-teamets logoped kommer att följa barnet redan från första operationstillfället för att ge tips på hur man hemma kan stimulera joller- och talutvecklingen. Tidiga stimulans- och träningsinsatser syftar till att undvika problem med talet. Målsättningen är att de flesta barnen skall ha ett normalt tal inför skolstarten. Tänder Det är vanligt att det kommer att saknas tänder i spaltområdet. Detta gäller såväl mjölktänder som permanenta tänder. Ibland kan en mjölktand växa fram på insidan av överkäken. Barnet har sällan något obehag av detta. Det är också vanligt att de permanenta framtänderna växer fram snett och behöver åtgärdas med tandreglering. Det är först vid 5-7 års åldern man med hjälp av röntgen kan fastställa vilka permanenta tänder som finns. Barnets bettutveckling följs regelbundet från tidig ålder av käkortopeden. Behandling Förbehandling Vid de fall där läppspalten är bred och näsan sned fordras förbehandling inför första operationen. Förbehandlingen består av att man tejpar ihop överläppen för att minska spaltens bredd. För att förbättra näsans form används näskrok. I samband med första besöket tas foton och ansiktsavtryck. Förbehandlingen påbörjas redan vid första besöket och pågår fram till den första operationen. Axel föddes med en vänstersidig läpp- käk- gomspalt. Förbehandlingen är färdig. Läpp-näsvingeoperation Den enkelsidiga läppspalten sluts med en operation vid 3-4 månaders ålder. Man väljer att vänta med operationen tills barnet väger minst 5 kg för att det skall vara i bästa möjliga allmäntillstånd, vilket förenklar narkos, operation och eftervård. Vid operationen sluts läppspalten. Dessutom görs en näsplastik som syftar till att förbättra näsans symmetri. Om behov föreligger opererar öronläkaren vid samma tillfälle in plaströr genom trumhinnan. Sjukhusvistelsen varar 3-4 dagar. Efter att stygnen är borta tejpas ärren med kirurgisk tejp. För att få bästa möjliga utseende på läppen bör tejpningen pågå 6 månader efter operationen. Barnet kallas till en efterkontroll hos plastikkirurg, logoped och öronläkare/foniater ca 2 månader efter operationen. 3:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Schematisk skiss på läppoperation. Axel 6 månader efter läpp- näs-operationen. 4:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Gomoperation Vanligtvis sluts hela gomspalten vid en operation när barnet är 12-18 månader gammalt. Schematisk bild av slutning av hela gomspalten vid ett tillfälle. Om behov föreligger opererar öronläkaren vid samma tillfälle in plaströr genom trumhinnan. Sjukhusvistelsen brukar vara 3-5 dagar. Kontroll efter operationen sker hos plastikkirurg, logoped och foniater/öronläkare efter ca 3 månader. Om det finns en spalt i käken sluts den när barnet är 9 10 år gammalt i samband med bentransplantationen till käken. Talbehandling Redan från första levnadsåret har logopeden kontakt med barnet för att vid behov påbörja träning. En del barn med gomspalt behöver träning för att utveckla och befästa korrekt artikulation. Barns tal och språk utvecklas bäst i lek och samvaro med personer i barnets omgivning. Som ett led i talbehandlingen ger logopeden råd och tips till föräldrar och i förekommande fall förskolepersonal. Den direkta träningen hos logoped sker på närmaste logopedmottagning. 5:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Talförbättrande operation. Om barnets tal är öppet nasalt (dvs barnet kan inte sluta riktigt tätt mellan mjuka gommen och bakre svalgväggen) kan ytterligare en operation göras (svalglambåoperation). Operationen går till så att en flik från den bakre svalgväggen lyftes fram och sys ihop med den mjuka gommen. Passagen upp till näsan blir mindre och därför lättare att stänga vid tal. Denna operation görs i allmänhet före skolstarten. Barnet behöver ofta ytterligare logopedisk träning för att lära sig att utnyttja de nya förhållandena som operationen har medfört. En efterkontroll hos plastikkirurg, logoped och foniater sker efter ca 2 månader. Schematisk bild som visar normal gomfunktion. Schematisk bild över bristande gomfunktion. Schematisk bild som visar svalglambåoperation. 6:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Operation av käkspalten Om barnet har en spalt i käken sluts spalten vid 8-10 årsåldern. Operationen görs strax före att den permanenta hörntanden på spaltsidan växer fram. Bentransplantat tas från höften och läggs i den fripreparerade käkspalten. För att skydda operationsområdet fäster man ibland en platta mot gommen. Den tas i så fall bort c:a 14 dagar efter operationen. Sjukhusvistelsen är vanligen 3-4 dagar. Efter 6 månader sker en kontroll hos plastikkirurg och käkortoped. Schematisk bild som visar hur operationen planeras. Slemhinnan i spaltområdet har öppnats och ben från höftbenskammen har lagts in. Korrigering av läpp och näsa I samråd med patient och föräldrar beslutas om behovet av ytterligare operationer. Läppärr kan ibland bli breda och synliga och därför behöva korrigeras. Näsan kan ha en viss kvarstående skevhet och ibland kan också nässkiljeväggen vara sned vilket ger nästäppa. Om det föreligger ett starkt behov kan läpp och ytternäsa korrigeras före pubertetsperioden men vanligtvis väntar man med dessa operationer till dess att barnet växt färdigt. Behöver nässkiljeväggen korrigeras måste man alltid vänta tills dess att barnet har vuxit färdigt annars finns det risk för tillväxtstörningar av näsan. 7:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13

Tandreglering Det är relativt vanligt att man måste utföra tandregleringsbehandling på barn som opererats för någon form av spalt. Detta beror på att bettet inte utvecklas helt normalt. Barnet kanske saknar någon eller några tänder. Eftersom ansiktet och käkarna växer under hela uppväxten följer tandregleringsspecialisten barnets utveckling och behandlar bettavvikelser vid lämplig tidpunkt. Tandregleringsbehandlingen börjar vid 7-8 års ålder om de nya framtänderna kommer mycket snett. Behandlingen innebär att barnet har tandställning periodvis. Övrig tandvård sköts av specialist i barntandvård eller av allmäntandläkare. Om barnet saknar sidoframtand kan man ibland sluta luckan genom tandreglering. I andra fall kan det vara bäst att ersätta den saknade tanden protetiskt. Man gör då en brygga eller ett titanimplantat, när tillväxten är avslutad dvs. vid cirka 18 års ålder. Före tandregelring. Under inledande tandreglering. Efter inledande tandreglering, innan bentransplantation. Efter avslutad tandreglering. 8:15 BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Uppdaterad 12-01-13