Solen lyser över Malmö Kraven som ska ge Malmö bättre luft s4



Relevanta dokument
Min bok om hållbar utveckling

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Lillgrund vindkraftpark

Egenproducerad energi - så funkar det

Säbytown. Skala:1:500

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Utveckling och hållbarhet på Åland

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Förnybara energikällor:

Någonting står i vägen

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN.

Min energi TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2013

Stadens utveckling och Grön IT

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Vänlig väg till skolan

Uppvärmning? Tänk 100%!

Klass 6B Guldhedsskolan

Hans trädgård är en fest!

Energikontoret Skåne

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

10 % rabatt på solceller

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Stadens utveckling och Grön IT

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Producera din egen el

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

10 % rabatt på solceller

ENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR (080911)

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen


Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Prov svensk grammatik

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Vandrande skolbussar Uppföljning

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

Trafiken i praktiken Åk 2-3

UR-val svenska som andraspråk

På väg mot en hållbar framtid

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Klimatsmarta Malmö. Hållbarhet blir verklighet

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/ vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler

Nära. centralstationen. Högt i tak. Terrass. Centrum. Stortorget 27, plan 3, 190 kvm

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Min bok om hållbar utveckling

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Varför handla ekologiskt?

Så kan Skåne bli ledande i Norden inom solenergi

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Beskrivning av ärendet

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

AYYN. Några dagar tidigare

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Ett livsviktigt arbete

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

tokiga transporter SPN-uppdrag

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vinn. Vi bjuder på fröer från Frökungen. en luftvärmepump Värde kr. Nyhet i Vattenfalls Energibutik: Smarta köksprylar

Klimatafton. 28 april kl

FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10

Varifrån kommer elen?

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Transkript:

Grön Stad 10år Tor Fossum: Hållbara Malmö till Nya Zeeland s2 En tidning från miljöförvaltningen i Malmö stad nr 3/2006 Så blir du klimatsmart hemma s19 klimat klimatkansliet ger dig enkla tips på hur du sparar pengar - och miljö. Det finns tusenlappar att hämta! energi Lillgrund en park med vindmöllor s6 Solen lyser över Malmö Kraven som ska ge Malmö bättre luft s4 luft i december presenteras förslagen på åtgärder för att sänka utsläppen av kvävedioxid i Malmö trafik Eleverna som startade egen skolbuss s5 Malmö är Sverigebäst av kommunerna på solceller. s 8 tre skolor i Malmö har under hösten arbetat med projektet Vandrande skolbuss. Där turas föräldrarna om att lämna barnen på skolan vilket gett en betydligt bättre miljö kring skolan.

2 Grön Stad nummer 3/2006 Grön Stad i 10 år Hej Tor! Eftersom du befinner dig på andra sidan jordklotet gör vi den här gången en mejlkrönika i stället. Vad gör du egentligen på Nya Zeeland? Jag är här några veckor tillsammans med min kollega Johanna Ekne, inbjuden av Christchurch kommun för att hjälpa till med energiplanering och kommunikation. Vi skall göra en kritisk analys av deras arbete så här långt och hålla några presentationer för politiker och tjänstemän för att ge inspiration till deras fortsatta arbete. Hur kommer detta sig? Christchurch är den första kommun på Nya Zeeland som gör en energistrategi, envist driven av en invandrad vitryss vid namn Leonid Itschovich. Han har redan gjort ett stort arbete med energieffektivisering och omläggning till förnybara energikällor i kommunala anläggningar. Han hörde Johanna på en workshop i Holland tidigare i år och tog kontakt. Anledningen till att vi har med dig på sidan 2 är att du var med i själva begynnelsen av Grön Stad som nu fyller tio år. Hur minns du starten? Det var ett både roligt och ganska hårt arbete. Pål Wikén och jag samarbetade om ett nyhetsbrev för föreningen UMBRA. Miljöförvaltningens Agenda 21- samordnare på den tiden, Per-Arne Nilsson, ville starta en Agenda 21-tidning. Vi föreslog både namn och form och fick sätta igång. Själv skrev jag en hel del i tidningen som var uppfriskande icke kommunal i sin uttrycksform. Pål och Birgitta Gisby var mycket drivande i processen att forma tidningen. Vad är du mest nöjd med när det gäller Grön Stad? Att den fortfarande finns och kommer ut med tre nummer per år och i stort har kunnat behålla formen. Och att den är uppskattad av läsarna. Grön Stad har stort stöd på förvaltningen och i miljönämnden och är en självskriven kanal för miljöarbetet i Malmö. När man möter representanter från andra kommuner både i Sverige och internationellt är de imponerade och önskar att de själva hade en sådan kanal för kommunikation och information. hit då, men själv tog jag faktiskt många grupper härifrån på studiebesök till andra platser, i första hand Danmark och Köpenhamn där det hände en hel del spännande. Vad har hänt sedan dess som gör att intresset är så mycket större idag? En kombination av att Malmö har genomfört stora satsningar på hållbar stadsförnyelse och den ökande globala medvetenheten om att det bara finns en väg framåt, den hållbara. Om du ser tio år framåt, vad kan Malmö göra för att bibehålla sin status på den internationella arenan när det gäller hållbar utveckling? Fortsätta arbetet som har påbörjats i Västra Hamnen och föra vidare de erfarenheter som har gjorts till nya områden i staden. Inte minst hållbar förnyelse av redan byggda områden. Och vara ledande i Sverige i klimatarbetet inom både transport- och energiområdet. Om vi fortsätter att blicka framåt vilken är Grön Stads viktigaste uppgift de närmaste åren? Att fortsätta berätta om positiva händelser i Malmös miljöarbete och lyfta fram personer och organisationer som gör ett viktigt arbete, utan att bli endast en kanal för information från kommunen till invånarna. Tor Fossum Innehåll Grön Stad 3/2006 s4 Tuffa förslag förbättrar Malmöluften s5 Elever med egen skolbuss s6-7 Lillgrund en park för vindmöllor s8-9 Malmö är bäst på solceller s11 Pål var först ut s12-13 10 år i en Grön Stad s14-15 Så klarar du cykelvintern s16-17 Rent ris i påsen tema Jubileum s18 Carl Flint om stadsjeepar s19 Skaffa ett klimatsmart hem s20 Demokrati på tvärs s21 Fler bilpooler på gång s22 Helix ett Business Centre för miljö s23 Naturguiden: Husie mosse Vi har tidigare berättat om det stora internationella intresset för Malmös arbete med hållbar stadsmiljö. Hur var det med den saken för tio år sedan, när Grön Stad startade? Då fanns en stor aktivitet och många eldsjälar både inom kommunen och inom föreningslivet. Det bidrog till att sätta fokus på hållbarhetsarbetet. 1997 antogs Malmös Agenda 21 av kommunstyrelsen. Högskolan startade, satsningarna på Ekostaden Augustenborg och tankarna på vad som skulle bli Bo01 hade presenterats. Man var på väg från kompostering och ekobyar till ett större systemtänkande. Det var kanske inte så många som kom Vi som gör tidningen Grön Stad är utgiven av Malmö stad Ansvarig utgivare är direktör Kent Holmgren, miljöförvaltningen. Redaktionen består av Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. Grafisk form av 040-12 06 00 Adressen är Grön Stad, Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö. Telefon 040-34 20 53 Fax 040-30 41 05 E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. För annonser ring Patrik Madsén telefon 040-52 00 54. Tidningen är tryckt i 36.000 exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. kalendarium 21 tisdag Helga 23 torsdag Klemens 30 torsdag Andreas 2 lördag Beata 7 torsdag Angela November 2006 December 2006

nummer 3/2006 Grön Stad Malmö prisat för trafikmiljöarbete a Malmö utsågs till Best Civitas city of the year av EU-programmet Civitas tidigare i höst. Malmö får utmärkelsen för sitt informationsarbete i trafikmiljöprojektet Civitas Smile, som bedrivs tillsammans med städerna Tallinn, Norwich, Norfolk, Potenza och Suceava. Malmö leder projektet som har en budget på 330 miljoner kronor. Projektet pågår till 2009 och det handlar om omkring 20 delprojekt i Malmö, bland annat bussprioritering, biogas, bilpooler, ecodriving och miljöbilar. Utmärkelsen delades ut vid Civitas Forum i den spanska staden Burgos. Läs mer om Civitas Smile på sidan 21. Patrik Widerberg på gatukontoret tar emot Civitas award. 3 och ett fint pris till a SmartLIFE, ett EU-projekt för hållbart byggande där Malmö deltar tillsammans med städerna Hamburg och Cambridge, fick ta emot Starfish award när EU-programmet Interreg premierade årets bästa projekt. Motiveringen talade bland annat om att SmartLIFE bidragit till bättre och hållbarare byggande och att förespråka energieffektivitet. Läs mer om SmartLIFE på sidan 22. Glada gubbar smilar på över 100 krogar Tidigare i höst delades det hundrade smiley-märket ut. Det innebär att krogen har klarat miljöförvaltningens livsmedelsinspektion. Johann Selles vi har haft en väldigt positiv utveckling. I början var restaurangerna lite undrande, men i takt med att allt fler krogar får märket, blir det viktigare att vara med, berättar Johann Selles på avdelningen för livsmedelskontroll. Han märker det framför allt på de krogar som har mindre avvikelser. De är angelägna att rätta till dem och hör av sig för att så snabbt som möjligt få ett återbesök, för att de ska kunna få en Smiley. Har din favoritrestaurang en smiley? Gå in och kolla på www.malmo.se/smiley Klimatfest på bilfria dagen Den 22 september var det Bilfri dag i ett stort antal europeiska kommuner. I år satsade Malmö stort på arrangemanget. Miljöförvaltningen ställde till med en Klimatfest på Gustav Adolfs torg. I full brittsommar bjöds det på klimatkorrekt underhållning (rullskridskor, BMX-cykling) och gratis cykelservice. Allra populärast var kanske pimp my bike -tältet, där man kunde fräcka till sin cykel med alla möjliga och omöjliga attribut. En soppa på ekologiskt vis värmer gott i höstrusket. Kocken Ali Sen arbetar på Malmös ekologiska skolkök i Djupadal. Han delar här med sig av ett recept på lättlagad och prisvärd tomatsoppa med saftigt hemlagat morotsbröd. Tomatsoppa (4 port) Detta behöver du: 400 gram krossade tomater 1 klyfta vitlök 30 gram hackad gul lök 15 gram veg. buljong 1 msk vetemjöl 1 l vatten Salt, peppar och kryddor efter smak. Gör så här: Fräs lök och vitlök mjukt. Blanda i mjöl. Tillsätt krossade tomater, vatten och buljong. Koka ca 5 minuter. Smaka av med kryddor. Vill man ha finare konsistens kan man mixa med mixer. Morotsbröd Detta behöver du: 3 dl vatten 25 gram torrjäst 0,5 msk salt 3 dl rågsikt 5 dl vetemjöl 300 gram finriven morot Ekokocken Ali rekommenderar Gör så här: Värm vattnet till 45 grader. Blanda alla ingredienserna utom morötterna. När degen är färdig blanda i morötterna. Lägg brödlimporna på plåten. Bröden ska först jäsa i cirka 45 minuter. In i ugnen på 200 grader i 30 minuter. Konstnären Johanna Ritscher förskönade cyklar under Klimatfesten. Grön Stad proudly presents: Richard Gullstrand Richard Gullstrand är utvecklingschef på miljöförvaltningen och ansvarig bland annat för samarbetet inom Dogme. Vad är Dogme? Det är ett samarbetsprojekt mellan sju kommuner. Albertslund, Ballerup, Köpenhamn, Fredericia, Herning, Kolding och Malmö. Den 1 januari 2006 gick Malmö med som första svenska kommun. Syftet är att förbättra miljön och det gör vi genom att vi förpliktigar oss att följa tre dogmer. Vilka? Dogme 1 är Människans påverkan på naturen ska mätas. Den innebär att vi varje år ska göra gröna räkenskaper, som visar hur vi ligger till inom viktiga miljöområden. Dogme 2 är Ta fram mål för resursförbrukning och miljöbelastning. Alltså, hur ska vi kunna bli ännu bättre. Dogme 3 är Miljöarbetet ska vara lokalt förankrat. Lokal förankring är nödvändig för att målen ska uppnås. Varför har Malmö gått med? Dogme är ett intressant och tydligt arbetssätt. För vår del handlar det delvis om att vi ser stora fördelar med ett utökat samarbete med Köpenhamn. Vi delar många utmaningar inför framtiden. Lagstiftningen skiljer sig vad betyder det för samarbetet? Inte så mycket faktiskt. Då är det nog av större betydelse att det finns olika kulturer i vissa avseenden. I Danmark arbetar man exempelvis mycket med lokal förankring, det finns Agenda 21-kontor i varje stadsdel i Köpenhamn. Där tror jag att vi har mycket att lära. Hur dogmatiska är ni? Inte särskilt mycket. Det delas inte ut några straff till dem som inte sköter sig. Däremot delas det varje år ut ett pris till någon som har gjort något extra bra. Hur arbetar ni praktiskt med Dogme? Det finns tio arbetsgrupper inom de olika Dogmerna. Vi har dessutom föreslagit en elfte arbetsgrupp - hållbar stadsutveckling. Text: Mikael Ringman Richard Gullstrand

4 Grön Stad nummer 3/2006 Bostadsprojekt går i stöpet? a BoAktiv Landgången, bostadsprojektet med kooperativa hyresrätter, blir sannolikt inte av. Grön Stad har tidigare skrivit om BoAktiv som i flera års tid har planerat för att bygga bostäder för personer som är 40+. Målet har varit att skapa ett boende som är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. I början av oktober skrev BoAktiv under kontraktet med entreprenören allt var klart för att rekrytera de sista hyresgästerna. Men ett par veckor senare mörknade framtidsutsikterna. Regeringens räntebidrag upphör vid årsskiftet. Vi har i och för sig redan fått beviljat våra bidrag, men vi vi klart för oss att vi inte kan använda dem om vi inte har gjutit en bottenplatta för den 31 december. Vi hade hoppats att Malmö skulle bli spjutspets att lansera kooperativ hyresrätt, en modern hyresgäststyrd boendemodell. Nu blir det svårt för oss att klara av projektet, säger Kerstin Ödlund, en av initiativtagarna till BoAktiv Landgången. Diskussioner pågår med entreprenören för att försöka hitta en utväg för projektet. Street närmar sig Malmö a Planerna på en lokal Malmövariant av Street växer sig starkare. Street, en design- och konstnärsmarknad, har blivit en stor framgång i Stockholm. Långt gångna kontakter finns med Stena fastigheter i Malmö. Olika fastighetslägen har diskuterats, intresset är störst för Möllevången. Men det är en del saker som återstår att få på plats. I Stockholm deltog arbetslösa konstnärer i den allra första fasen. Vi har förhoppningen att kunna göra något liknande i Malmö, men vi väntar på besked från arbetsförmedlingen. Det finns oklarhet om regelsystemet nu när det har blivit en ny regering, säger John Higson, initiativtagare till Street. John Higson var initiativtagare också till Bondens egen marknad som har spritt sig över landet. Tuffa förslag för bättre luft i Malmö luft Förbud mot genomfartstrafik på vissa gator, t ex Djäknegatan. Egna körfält för bussar. Avgift på p-platser för offentligt anställda. Det är några av förslagen som diskuteras för att förbättra luftmiljön på Malmös värsta gator. luften i malmö MÅSTE bli bättre på flera gator. Från och med i år finns gränsvärden, miljökvalitetsnormer, för kvävedioxid. Malmö överskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på flera trafikerade platser i innerstaden. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan över hur Malmö ska kunna klara normen. Förslaget presenteras i december men Grön Stad kan redan nu berätta om de viktigaste åtgärderna. anna bokenstrand på länsstyrelsen är projektledare i arbetsgruppen. Hon berättar att problemet inte är så lätt att lösa. Trafiken ökar varje år, vilket motverkar många förbättringar som sker med fler miljöfordon och renare och bränslesnålare bilar. För Malmös del måste det till en rad åtgärder. En del förslag handlar om lokala åtgärder, andra om att försöka förändra beteenden, berättar Anna Bokenstrand. Lokala åtgärder Här handlar det om att gå rakt på problemen: att minska trafiken. Här finns förslag om att helt flytta personbilarna från vissa gator. Malmö stad får uppdraget att själv föreslå vilka gator som är lämpliga. Det är inte aktuellt för en gata som Amiralsgatan, där det är så mycket trafik. Men till exempel delar av Djäknegatan skulle kunna vara möjlig att stänga för genomfartstrafik, säger Anna Bokenstrand. Kollektivtrafik Om bussar får enklare att ta sig fram på gatorna blir kollektivtrafiken bättre och fler väljer att ta buss i stället för bil, resonerar arbetsgruppen. Ett förslag är att skapa särskilda körfält bara för bussar. Även här är uppdraget att Malmö stad ska återkomma med förslag på vilka gator som är lämpliga. Nyare och bättre bussar är ett annat av förslagen, liksom bättre information och utökad marknadsföring. Malmö stad och Skånetrafiken arbetar på en gemensam handlingsplan för kollektivtrafiken, som bäddas in i länsstyrelsens förslag. Nya resvanor Bättre belysning på cykelbanor, rastplatser, säkrare cykelöverfarter och bredare gång/ cykelstråk är åtgärder som ska få flera att cykla och färre att ta bilen. Länsstyrelsen förordar också en fortsatt satsning på kampanjer för sundare trafikvanor, mobility management. Parkering Idag ska fri parkering förmånsbeskattas i deklarationen. Något som inte fungerar. Arbetsgruppen vänder sig till Skatteverket och föreslår en ökad kontroll av beskattningen. Samtidigt vill man införa avgifter på kommunens, statens och landstingets egna p-platser. vi vill inte minska allt resande till staden. Resor till inköp och kultur är viktiga för att vi ska ha en levande innerstad. Vad som är viktigt att minska är bilresorna till och från arbetet. Fri parkering underlättar för många att ta bilen till jobbet. Vi tycker att det är rimligt att ta bort den förmånen för de offentligt anställda, säger Anna Bokenstrand. Arbetsgruppens förslag skickas ut på remiss i januari. Efter ett par månader samlar länsstyrelsen upp synpunkterna och fattar sedan ett beslut som ska följas. arbetsgruppen Text: Mikael Ringman Dessa har ingått i länsstyrelsens arbetsgrupp: Länsstyrelsen, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, Vägverket, Skånetrafi ken. Här överskrids kvävedioxidnormen: Amiralsgatan, Djäknegatan, Södra Förstadsgatan och gatorna runt Värnhemstorget. Läs mer på www.streetinstockholm.se Ursprung väl utmärkt a Överlag sköter Malmös livsmedelsbutiker sin ursprungsmärkning på ett bra sätt. Det konstaterar Konsument Malmö sedan pensionärer i PRO samorganisation genomfört en kontroll av 42 butiker. Grön Stad berättade i nummer 1 2006 om undersökningen. När resultatet sammanfattades visade det sig att 31 av butikerna inte hade några avvikelser från märkningsreglerna alls. I elva butiker fanns avvikelser i ursprungsmärkning, i sju av dem handlade det om brister i märkningen av frukt och grönsaker. Luften måste bli bättre på flera av Malmös gator. Foto: Ander Ekström.

nummer 3/2006 Grön Stad 5 Åkermark attraktiv för bostäder Nya Svanenmärkningar på gång a Under rekordutbyggnaden på 1960-talet omvandlades mängder av bördig skånsk åkermark till bostadsområden, motsvarande 500 fotbollsplaner om året. Nu står de skånska kommunerna återigen i begrepp att exploatera åkrar för att bygga bostäder, konstaterar länsstyrelsen i rapporten Hushållning med åkermark?. Länsstyrelsen har undersökt kommunernas översiktsplaner. Enligt dessa planer kan så mycket åkermark som 300 fotbollsplaner om året användas till bostadsbyggande. Hur åkermarken används är en viktig fråga för Skåne, menar länsstyrelsen. Det handlar om att hitta en långsiktigt hållbar balans mellan produktion av livsmedel och energi samt mark för samhällets utbyggnad. Att finna denna balans är en stor skånsk utmaning, säger Bo Strömgren, chef för länsstyrelsens strategiavdelning. a SIS miljömärkning fortsätter att Svanenmärka Sverige. Förra året kom det första Svanenmärkta småhuset. Nyligen lanserades den första Svanendatorn. Ungefär samtidigt presenterades en miljömärkt kemtvätt och den första Svanenmärkta inomhusfärgen i Norden. Nästa år väntas de första miljömärkta leksakerna lanseras på den svenska marknaden, berättar SIS Miljömärkning. Många föräldrar känner en oro och ett obehag för vad deras barns leksaker innehåller och hur de är tillverkade, säger Ragnar Unge, vd på SIS Miljömärkning i ett pressmeddelande. Genom Svanen vill vi kunna ge föräldrarna en garanti på att leksaken de köper inte innehåller farliga mjukgörare eller andra miljögifter som också kan påverka barnets hälsa. Tillsammans till skolan trafik Anton Lindgren är först ut. Några minuter senare är alla Ejdergatanbarnen samlade. Då går de en av Malmös första vandrande skolbussar. målet är kulladalsskolan. Anton, Adam, Alex och Herman går i samma klass i tvåan och bor på samma gata. Antons lillasyster Anna är ett år yngre. Anton och Annas mamma Jenny Lindgren följer dem alla till skolan. Nästa vecka är det en annan förälders tur. Det är vad projektet vandrande skolbuss går ut på att föräldrar organiserar sig och turas om att ta barnen till skolan, till fots eller till cykel. Allt för att minska bilkörningen kring skolan. Det har faktiskt blivit lite bättre. Men det är fortfarande alldeles för många bilar, säger Jenny Lindgren. från ejdergatan tar det mellan tio och femton minuter att gå till Kulladalsskolan. Större delen vandrar barnen utmed Per Albin Hanssons väg. Ju närmare skolan vi kommer, desto fler barn kommer ut från villagatorna. Det är många barn och det är många bilar. Per Albin Hanssons väg är en lång genomfartsgata och många bilister kör för fort. Det har barnen själva tagit reda på. En skolklass lånade en fartkamera och undersökte om 30-gränsen kring skolan respekterades. Nästan alla kör för fort. Värst var en stadsbuss som höll över 70 kilometer, säger Jenny Lindgren. de fem barnen på Ejdergatan är överens om att det är mycket roligare att gå till skolan nu. Är man många pratar man mer, säger Anton som cyklar varannan vecka, när han och Anna är hos sin pappa inne i stan. Tidigare åkte de bil med honom. Alex åkte bil med sin mamma som lämnade honom på vägen till jobbet. Anna berättar att det är ganska många som går eller cyklar till skolan nu. På skolan finns en stor Europakarta där lärarna varje dag markerar hur lång sträcka som eleverna har cyklat eller promenerat. Vi har redan gått förbi Lissabon. Och nu ska vi gå hem till Malmö igen. Fast då ska vi gå ett helt annat håll. Då ska vi hälsa på en vampyr, berättar Anna. Herman, Alex, Anton och Adam. Bakom dem Jenny och Anna. Tillsammans bildar de en vandrande skolbuss, som tar sig säkert till Kulladalssskolan. Foto: Ander Ekström. Fler vandrande skolbussar på gång Vandrande skolbuss är ett initiativ från gatukontoret. i pilotprojektet deltar Kulladalsskolan, Risebergaskolan och Ängslättsskolan, berättar projektsamordnaren Lotta Cederfeldt. vi ska utvärdera det här under våren, sedan hoppas vi att kunna få igång det här på fler skolor, berättar Lotta Cederfeldt som har för avsikt att ställa samman ett startpaket, en hjälp för skolor att enkelt starta med vandrande skolbussar. Kommer man igång så leder detta till mindre stress på morgonen. Om flera familjer samarbetar så hämtar eller lämnar man kanske bara var femte dag, säger Lotta Cederfeldt som menar att körningen till skolan är en del i en negativ spiral. föräldrarna vill att deras barn ska komma säkert till skolan och eftersom det är så mycket trafik kring skolan så följer de dem dit. För att spara tid så lämnar de barnen med bil och bidrar därmed till att det blir ännu mer trafik. Allt fler vandrande skolbussar kommer igång, inte bara i Sverige. Det finns en internationell rörelse för säkrare skolvägar. Läs mer på: www.foraldraalliansen.nu/teman/skolbuss.html och www.iwalktoshool.org Text: Mikael Ringman

6 Grön Stad nummer 3/2006 Fundamenten sticker upp som små öar. Här ska möllorna resa sig för att fånga vinden. Foto: Ander Ekström. Här växer möllorna upp energi Havet ser ut som en spelplan. Här och var sticker vita runda pluppar upp i vågskvalpet. En spelpjäs i form av en pråm stävar sig framåt mellan plupparna. En annan spelpjäs, ett mudderverk, har stannat till med skopan djupt nere under vattenytan. När den kommer upp vräker vatten och lera omkring. Det skulle kunna vara en marinversion av Monopol. det är lillgrunds Vindkraftpark, Sveriges hittills största satsning på vindkraft. Den byggs och ägs av Vattenfall, som har fått rätt att använda området i 20 år och som investerar nästan två miljarder kronor i projektet. När parken står klar i november 2007 kommer den att bestå av 48 vindmöllor, som tillsammans beräknas producera hushållsel till omkring 60 000 hem. Det är en massiv satsning på en förnyelsebar, miljövänlig energikälla. Vattenfalls man på Lillgrund, Arne Floderus, ser fram emot att möllorna kommer på plats. Det kommer att bli vackert. Foto: Ander Ekström. läget är idealiskt för den här satsningen, säger Vattenfalls projektledare Arne Floderus. Det är inte överallt som man finner den här kombinationen, där vattendjupet, vindförhållandena och avståndet till land stämmer så fint som det gör här. Innan Arne Floderus tar oss med i inspektionsbåten Thjalfe till det avlysta området, visar han på en karta hur det Som en skog av tandpetare mitt i det blå havet. Hur mysigt kan det bli? kommer att se ut när allt är klart. På en yta av ungefär 3 kilometer i kvadrat, ska nästan 50 stycken 115 meter höga möllor stå och trängas, ser det ut som. Som en skog av tandpetare mitt i det blå havet. Hur mysigt kan det bli? den som står på stranden kommer att uppfatta möllorna ungefär så här stora, säger han och måttar någon dryg centimeter med fingrarna. Och ljudet kommer man knappast att höra. Vi har en maxgräns på 35 decibel, det drunknar i ljudet från vågorna och biltrafiken när man står på stranden. Men seglarna då? Hur kul kan det bli att få den här delen av vattnet full av en massa jättehöga pinnar? det blir nog en upplevelse, ler Arne Floderus. Det finns exempel på vindkraftparker som blivit turistattraktioner, man kör ut turisterna i båtar. Jag tror det kan bli en naturupplevelse, med möllorna som använder samma krafter som segelbåtarna. kartan över området motsvaras inte av verkligheten. Väl ute i Lillgrund försvinner intrycket av tandpetarskogen. Trångt mellan möllorna blir det knappast. När inspektionsbåten närmar sig de vita fundamenten som sticker upp ur vattenytan, känns området mycket stort. lillgrunds vindkraftpark a Lillgrunds Vindkraftpark blir den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen. a Lillgrund ligger i södra Öresund, strax utanför Klagshamns hamn, sju kilometer från land. a Det kommer att vara tillåtet att segla mellan möllorna, men inte att gå upp på fundamenten. a Vindkraftparken beräknas generera 0,33 TWh per år. Totalt gav vindkraften i Sverige 0,9 TWh 2005. a Under drifttiden kommer den att ge arbete åt fem till åtta personer. a I november 2007 räknar man med att kunna inleda provdriften av Lillgrunds Vindkraftpark. Mudderverket vräker upp en sörja av vatten och havsbotten. Det mesta tycks regna ner i havet igen, men skopan innehåller ändå rätt mycket blöt sand som körs vidare till Norra hamnen. ungefär 65000 kubikmeter havsbotten har muddrats bort för att ge plats för fundamenten. Det låter mycket, men motsvarar bara någon procent av vad man muddrade bort när man byggde Öresundsbron. Det bygget är dessutom vindkraft Att vindkraftverk fungerar beror på det gamla knepet att omvandla rörelseenergi till värme eller ljus. All energi är i grunden densamma. Rörelseenergi från de roterande bladen, blir elektrisk energi som ger ljus eller värme till hushållen på samma sätt som rörelseenergin ger ljus till en cykellampa med hjälp av en generator mot cykelns framhjul. Tekniken innebär elproduktion utan några som helst utsläpp. Däremot påverkas landskapet. Det diskuteras i vilken utsträckning fåglar och vattenliv tar skada eller till och med kan dra nytta av möllorna. Det tar mellan fyra och fem månader för ett vindkraftverk att löna sig, energimässigt. Efter den tiden har vindkraftverket dragit in lika mycket energi som det har gått åt för att bygga det. I beräkningen ingår inte transporter. Dieselutsläpp i samband med transporter av möllor från Tyskland, fundament från Polen och sten från Norge med pråmar, har inte beaktats. Källor: www.svenskenergi.se www.vattenfall.se www.naturvardsverket.se

nummer 3/2006 Grön Stad 7 En skepp kommer lastat med sten från Norge. Foto: Ander Ekström. ständigt med nu när man bygger vid Lillgrund Vi har stor nytta av de erfarenheter som gjordes när bron byggdes. Dels kan vi använda många av de undersökningar som gjordes då i frågor om miljökonsekvenser. Men det är också så att många av dem som arbetar med Lillgrund har jobbat med Öresundsbron. Det ger fördelar för hela projektet, säger Arne Floderus. Lite längre ut ligger pråmen med norsk sten. Stenen fodrar hålen som mudderverket Muddring. Foto: Ander Ekström. grävt, för att fundamenten ska stå stadigt och rakt. Varje fundament väger 1 450 ton. Felmarginalen när man placerar dem, är två centimeter. Jo, det är ett precisionsarbete, ler Arne Floderus. Tack och lov har vi tillgång till verkligt duktiga medarbetare. När vi kommer ut med inspektionsbåten, har man just satt ner det 29:e av de 48 fundamenten. Och det är först när vi kommer riktigt nära, som vi inser vad 1 450 ton betong innebär. Tio personer skulle utan vidare kunna få plats samtidigt på den släta vita ytan. Med picnickkorg och allt. fast det får de inte. Under byggtiden är området stängt för allmänheten. Och det är ingen idé att försöka smita in, det förstår man när man ser vad Morten Milthers gör hela dagarna i sitt arbetsrum i en av marinens gamla baracker i Klagshamn. Se här, säger han och visar en av datorskärmarna på skrivbordet. Här ser jag vilka båtar som rör sig. Genom att klicka på en båt, kan jag se vad det heter, vem som är befälhavare, varifrån den kommer och vart den ska. Han zoomar lite till. Genom att trycka på den här knappen kan jag se vad som hände för fem minuter sedan, eller i förra veckan. Allt sparas, så att vi kan gå tillbaka och följa händelseförloppet. Vattenfall har rätt att använda Lillgrund i 20 år. Men sedan då? Ska vi ha en död skog av gamla uttjänta vindmöllor i ögonhöjd resten av livet? det är klart att vi nu hoppas att få fortsätta här mycket längre än så, säger Arne Floderus. Men skulle det vara så att man beslutar lägga ner vindkraftparken, så har vi förbundit oss att montera ner allting och återställa miljön. Eftersom vindkraften är en förnyelsebar energikälla, tar man ingenting från naturen eller miljön när man utvinner energin. Plockar man bort vindmöllan och fundamentet, finns inget kvar som påverkar miljön, menar Arne Floderus. det är lätt att föreställa sig hur det kan komma att se ut här i vinter, när möllornas vindblad värdigt snurrar på och levererar fullständigt miljövänlig el till 60 000 hushåll någonstans i Europa. Samtidigt är det inte konstigt om den som upplever möllorna som fula, kan tycka att det verkar avigt att få utsikten förstörd när de inte kan dra nytta av den miljövänliga elen för egen del. Det får man förstå, säger Arne Floderus, som själv tycker att möllorna är vackra. Jag hoppas förstås att fler ska tycka så när de väl är på plats och alla kan få skapa sig en egen uppfattning. Text: Lovisa Härnqvist Brogatan Bar och brasserie I Malmö behöver man inte vara ensam... Brogatan 12 22144 Malmö 040-307717 Öppet från lunch till långt in på natten alla veckans sju dagar Klimatneutrala företag erbjuder företag att konkret och kostnadseffektivt minska klimatpåverkan och samtidigt stärka sin miljöprofil. Programmet erbjuder en systematik för att bli klimatneutral. Verksamhetens utsläpp beräknas och minskas systematiskt, samtidigt som energikostnaderna blir lägre. De utsläpp som trots allt sker kompenseras för en åtgärd som följer Kyotoprotokollet. Deltagarna erbjuds mycket goda möjligheter till extern kommunikation. AFFÄRSNYTTA Erbjuda varor och tjänster som produceras utan negativ klimatpåverkan. Lägre kostnader genom minskad energioch bränsleanvändning. Goda möjligheter till extern kommunikation och påverkan. PROGRAMMET Programmet erbjuder strategisk rådgivning och verktyg för att bli klimatneutral. Beräkning och rapportering av verksamhetens koldioxidutsläpp. Åtgärder för att minska verksamhetens klimatpåverkan. Kompensationsåtgärder för de koldioxidutsläpp som inte kan elimineras. Extern kommunikation. BAKGRUND KLIMATNEUTRALA FÖRETAG Handlingsprogrammet Klimatneutrala företag bygger på erfarenheter från företags nätverket BLICC (Business Leaders Initiative on Climate Change). BLICC startade år 2000 på initiativ av företagsledare från bl.a. DHL, IKEA och The Body Shop. Företagen identifierade klimatfrågan som en av näringslivets viktigaste utmaningar. Programmet koordineras av Respect. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Susanna Winblad Susanna.winblad@malmo.se 040-34 20 05 Gunilla Hadders Gunilla.hadders@respecteurope.com 08-454 06 12 www.klimatneutral.se Intelligent Energy Europe

8 Grön Stad nummer 3/2006 Solens strålar ger sedan augusti elektricitet i Tekniska Museet. Denna takanläggning är störst i Sverige, säger Martin Nilsson som är projektledare för solenergisatsningarna. Solenergi sätter Malmö på den gröna kartan energi Malmö är Sveriges framtidsstad när det gäller solenergi. Två nya solenergianläggningar har just startat. Snart byggs en ny spektakulär anläggning som blir i särklass störst i Sverige. jag hoppas att vi kan få igång guidade turer så att solelen kan hjälpa till att marknadsföra Malmö som högteknologisk stad med miljöprofil, säger Martin Nilsson som är projektledare för solenergisatsningarna i Malmö. Solceller är dyra att bygga. Så dyra att det är svårt att få lönsamhet i dem. Men, tack vare att kommuner får statsbidrag till investeringen, så kan det löna sig på sikt. När man väl har gjort investeringen är solen helt gratis. De senaste två åren har det gjorts flera satsningar på solenergi i Malmö som gjort att staden snabbt seglat upp som föregångare i Sverige. I augusti invigdes Sveriges största sollcellsanläggning på Tekniska museet och dessutom en anläggning på Kårhuset vid Citadellsvägen. Jag är övertygad om att solenergin blir billigare än annan el inom bara några år. All annan el och olja ökar i pris väldigt fort, men här har vi ett fast pris, investeringskostnaden, säger Martin Nilsson på stadsfastigheter inom serviceförvaltningen, Malmös största fastighetsförvaltare som har hand om skolor, museum, förvaltningar och så vidare. solcellsanläggningen på Tekniska museet ger soliga sommardagar all el som krävs för att driva museet. Slår man ut det över hela året är försörjningen 6-7 procent. Att man valt just Tekniska museet är för att anläggningen även ska fungera som förebild. Besökare ska kunna lära sig hur solenergi fungerar. Det är en bra marknadsföring för Malmö att vi ställer om Malmö från gammal industristad till högteknologisk. Det är dessutom bra att ha en anläggning som kan användas i undervisningssyfte, säger Martin Nilsson. tekniska museets anläggning är störst i Sverige men kommer att passeras av Ullevi i Göteborg. Men snart tar Malmö tillbaka stafettpinnen. I maj ska en ny spektakulär anläggning invigas i Sege Park. Över vårdcentralen och dess grannhus ska det stå vingar i glas på ben fyllda med solceller. Vi valde att göra en annorlunda anläggning för att solcellerna ska vara lätta att se, men också för att förhöja upplevelsen av de tråkiga husen, säger Martin Nilsson. Gemensamt för alla anläggningar är att all el som produceras används till fastigheten. Vi vill inte sälja, det lönar sig för dåligt. Det är också för dyrt att lagra den eftersom en batteribank är för dyrt. han hoppas att de goda erfarenheterna gör att man oftare kommer att välja solenergi när man bygger nytt och bygger om. Det blir billigare då. Man kan till exempel byta ut tak mot solenergiplattor så blir det inte dubbel kostnad som när man lägger till solenergi i efterhand, säger Martin Nilsson. Ett exempel är den anläggning som ska uppföras på Mellanhedsskolan. Där sätter man upp solskydd över fönstren för att man har problem med direkt solljus. Men i stället för vanligt solskydd blir det skydd med inbyggda solcellsplattor som även ger huset extra el. stadsfastigheter arbetar ständigt med att minska energiförbrukningen på olika sätt. Energikostnaden tar mer och mer av vår budget. Jag tror att solenergi kommer att bli mycket viktigare framöver men att man måste kombinera den med andra förnybara energikällor som biobränsle och vindkraft, vi har sådana funderingar också, säger Martin Nilsson. Text: Maria Sehlin Foto: Anders Ekström fotnot Solceller är glasplattor med kisel som ger elektricitet. Detta till skillnad från solfångare som utseendemässigt är ganska lika men innehåller rör med vatten som går till varmvatten och uppvärmning. Solfångare är lättare att få ekonomi i och där finns andra kommuner i Sverige som har kommit längre.

nummer 3/2006 Grön Stad Sol ger ett fast elpris Anläggningen på Tekniska museet kostade cirka en miljon kronor i investering utöver bidraget. den ger cirka 57 000 kilowatttimmar per år. Det ger ett energipris på 1,30 kronor per kilowattimme i 25 år framöver. Att man räknar på just 25 år beror på att det är så lång tid tillverkarna kan ge garanti för. Förmodligen håller solcellerna ännu längre. Annan el kostar i dag cirka en krona kilowattimmen, men alla är väl övertygade om det snart har passerat 1,30 kronor, säger Martin Nilsson. Utan statsbidrag lönar det sig knappast med solenergi, det skulle ta mycket lång tid att betala av anläggningen. Men med statsbidrag räknar man med 15 års avbetalning. Går elpriserna upp kraftigt tar det kortare tid. malmös stads solenergisatsningar a Tekniska museet 515 kvadratmeter solceller blev klara i augusti. a Mellanhedsskolan får 250 kvadratmeter solceller i form av solskydd över fönstren. December 2006. a Kårhuset på Norra Neptuniegatan blev klar i augusti. 180 kvadratmeter som Mera ekologi på Sege park miljöanslaget Solcellsanläggningen är bara en del i den ekologiska profil som planeras för området Sege park. satsningarna på förnybar energi ska visas upp i ett pedagogiskt biobränslecentrum. Serviceförvaltningen planerar anläggningen, som bland annat finansieras med stöd av Malmö stads miljöanslag. Den ska ligga i en byggnad som tidigare har varit panncentral på Östra sjukhuset, bara ett hundratal meter från de nya solcellsvingarna, berättar Bunmi Odubeyi på serviceförvaltningen. Det blir naturligt att knyta dem till vår utställning, även om de inte rent fysiskt genererar el till byggnaden. Solkepsarna, som vi brukar kalla dem, blir ju Sveriges största anläggning, så vi vill gärna visa upp dem, säger Bunmi Odubeyi. idén med biobränslecentrumet är att visa upp de möjligheter som finns när det gäller förnybar energi. Det handlar i första hand om värme. Byggnader i Sege park ska fasadbeklädnad och fönsterskärmar vilket även leder till minskat kylbehov varma dagar. a Sege Park får 1 200 kvadratmeter solceller och blir Sveriges största anläggning. Blir klart i maj 2007. a Augustenborg: 100 kvadratmeter demonstrationsanläggning vid de gröna taken där man visar upp olika typer av solcellsanordningar. Mars 2005. Dessutom fi nns solfångare (som istället värmer vatten till varmvatten och uppvärmning) på Augustenborg, ett gruppboende i Bunkeflostrand, nya äldreboendet på Stensjögatan och gamla lärarhögsskolans tak som numera är stadsdelskontor. värmas upp av bland annat värmepumpar, solfångare och pelletspannor, enligt planerna. i panncentralen vill serviceförvaltningen installera en stor pelletsanläggning, som skolklasser och andra besökare kan studera på närmare håll. I utställningshallen ska man också kunna läsa av hur mycket värme som genereras från solfångare och värmepumpar på byggnaderna intill. Byggandet av biobränslecentrum påbörjas under 2007. Biogas på gång i Malmö 9 a En rötningsanläggning för biogas kan bli verklighet i Malmö. Planerna kommer från Eon, berättar Anders Nylander på Biogas Syd, en organisation som arbetar för att utveckla fler biogasprojekt i Sydsverige. Biogas Syd leds av Energikontoret Skåne och stöds av bland andra Region Skåne och Energimyndigheten. Anders Nylander pekar på att biogas har många fördelar. Den är inte bara en naturlig och miljövänlig produkt utan kan också bidra till att utveckla lantbruket, menar han. Stora arealer som i dag ligger i träda kan komma till användning för att odla grödor till biomassa. Om man ser till lantbruket är biogas en del i ett slutet kretslopp. Det som odlas på åkrarna tas till vara och rötas till biogas. Restprodukten blir biogödsel som läggs ut på åkrarna igen. Som fordonsbränsle har biogas absolut framtiden för sig. Om man jämför med etanol så har biogas tre gånger så hög verkningsgrad, man kan alltså köra tre gånger så långt. I Skåne finns en potential för biogas bland annat som bränsle till Skånetrafikens gasbussar. Idag drivs stadsbussarna i Kristianstad med biogas. Samtliga stadsbussar i Helsingborg, Lund och Malmö är utrustade för att kunna drivas med biogas. Det handlar om att skapa fler rötningsanläggningar för att producera biogas på fler platser, berättar Anders Nylander. Luftmätningar på nytt sätt a Malmö deltar i ett skånskt projekt för att utveckla ett nytt sätt att mäta luftföroreningar. Istället för att mäta föroreningar som redan finns i luften ska man beräkna föroreningshalterna utifrån utsläppsvärden som finns samlade i en databas. Länsstyrelsen samordnar projektet där Malmö och nio andra skånska kommuner deltar. Emissionsdatabasen har utvecklats av GIS-Centrum vid Lunds universitet, Region Skåne och SMHI tillsammans med Malmö, Helsingborg och Lund. MKB bantade 5000 ton koldioxid a Snålspolande vattenkranar och jämnare värmefördelning i husen. Det är den huvudsakliga förklaringen till att MKB, Malmö Kommunala Bostads AB, på ett år har lyckats sänka sina koldioxidutsläpp med 15 procent. I vikt handlar det om 5540 ton, enligt MKB:s miljöcoach Jenny Holmquist.

10 Grön Stad nummer 3/2006 A 2217 06-05 Foto: Pressens Bild Här finns Sveriges enda ursprungliga bestånd av grönfläckig padda som klarat sig utan stödutplanteringar, säger ekolog Mats Wirén. Foto: Ander Ekström. Han hjälper grodor till ett bättre liv Mats Wirén i Malmö är en av Sveriges viktigaste personer sett ur ett grodperspektiv. Han har fått årets groddiplom för sitt arbete för grönfläckig padda. malmö har runt 500 grönfläckiga paddor. Mats Wirén har fotografier på de flesta. Han har tillbringat åtskilliga dagar - och kvällar - vid vattensamlingar för att räkna, studera och fotografera paddorna. Genom fotoregistret går det att identifiera alla individerna. Det finns inte en padda som är den andra lik, alla har olika fläckar och vårtor, säger Mats Wirén och visar en rad bilder på olika paddor som han kan skilja åt genom deras täckning. mats wirén är ekolog på Malmö gatukontor och arbetar bland annat med stadens gröna utveckling. Genom sin grodkartläggning har han noterat att vuxna paddor inte flyttar sig så långt utan håller sig vid sin damm, att de lever i genomsnitt 5-6 år men kan bli betydligt äldre och att de i kalkbrottet undviker rinnande vatten. All kunskap för att kunna skapa miljöer som de trivs i. de allra flesta av de grönfläckiga paddorna lever i Limhamns kalkbrott som faktiskt är den enda ursprungliga lokalen i Sverige som inte behövt hjälp med stödutsättningar. mats wirén är också en av drivkrafterna bakom de senaste årens utveckling av Käglinge rekreationsområde där man kan se grodor i dess naturliga miljö. Här har han också ordnat en uppfödningsanläggning av paddor: Paddeborg. Det är två grunda dammar som är bra yngelplatser och skapar förutsättning för ett bättre grodliv. Småpaddor härifrån flyttar han till andra lokaler i Malmö. Skapandet av grodbiotoper ger fina bieffekter även för andra djur som behöver skyddade miljöer. Text: Maria Sehlin Använd aldrig rött när du ska bygga om! Vi är ett av Sveriges största försäkringsbolag. En naturlig följd av det är att vi är en stor beställare av byggreparationer i samband med skador. Vi bygger för ungefär 800 miljoner kronor om året! Den som bygger så mycket vill givetvis veta att materialen som används är vettiga. Dels att de håller och fungerar, men även att de är bra för miljön. Varje år sammanställer vi därför en skrift, Folksams byggmiljöguide, som med en enkel märkning visar vilka material som är bäst för miljön. Rött betyder dåligt, gult betyder sådär och grönt är bra. Ska du också bygga om, tycker vi att du ska börja med att skaffa Folksams byggmiljöguide. Du får den gratis. Oavsett om du är kund hos oss eller inte. Kontakta oss eller gå in på www.folksam.se Alla som ska bygga om får Folksams byggmiljöguide gratis!

nummer 3/2006 Grön Stad 11 tema Jubileum Pål Wikén bor på Möllevången sedan många år och var en av dem som engagerade sig tidigt i Möllevångsgruppen. Men han är absolut ingen aktivist, säger han. Han är inte en sådan person som är självklar i föreningar och styrelser. Och han är inte bäst i klassen på återvinning. Foto: Anders Ekström. Pål startade Grön Stad Pål Wikén gillar närdemokrati, att människor engagerar sig i sådant de bryr sig om, att de påverkar och genomför saker. Grön Stads tillblivelse tjänar som ett gott exempel på just detta. Det började med att Pål Wikén fick en idé. året var 1996, Pål Wikén var pappaledig från sitt journalistjobb. Han var bekant med Tor Fossum, som ingick i miljöföreningen Umbra med ekologisk stadsplanering och långsiktig hållbarhet som hjärtefrågor. Pål hjälpte Umbra med att layouta ett enkelt nyhetsbrev, en A4 på två sidor. Nyhetsbrevet kopierades upp på miljöförvaltningen. En sak jag reagerade på var alla broschyrer som låg på miljöförvaltningen och på en massa andra platser inom kommunen. Blanka, färgglada saker med viktig information men blev de lästa? Jag kom från dagspressvärlden och hade en helt annan uppfattning om hur viktig läsning skulle se ut. för tio år sedan var Nöjesguiden i stort sett ensam på gratistidningsmarknaden i Malmö. Tidningsställ stod på kaféer, restauranger och andra platser där Malmöborna rörde sig. Det var en produkt som uppfyllde det viktiga målet den nådde ut och blev läst. Jag tänkte att det skulle vara en fräck grej att göra en lokal tidning om Agenda 21-frågor. En opretentiös tidning med ett vettigt innehåll, som skulle vara lätt att plocka till sig, som Nöjesguiden. Vissa idéer stannar i huvudet, den här fördes vidare. Pål Wikén talade med Tor Fossum som ordnade ett möte med Per-Arne Nilsson, chef för Agenda 21-frågorna på miljöförvaltningen. Mötet föll väl ut. Idén förankrades hos politikerna i miljönämnden. Ett nummer av tidningen Grön Stad skulle ges ut. så började det och så fortsatte det. Med knappa resurser har Grön Stad kommit ut under tio år, den enda i sitt slag i landet. Få miljöförvaltningar mäktar med att regelbundet ge ut en tidning, ingen gör det med ett så tydligt medborgarperspektiv som Grön Stad. Jag föll pladask för Agenda 21. Underifrånperspektivet, att idéerna ska komma från medborgarna och stiga uppåt det var som en modern bergspredikan. Jag är svag för Jag tänkte att det skulle vara en fräck grej att göra en lokal tidning om Agenda 21-frågor. demokratitanken, att människor kan påverka. Och att man kan uträtta mycket i det lilla. Det behöver inte vara så stora saker. under mitten av nittiotalet fanns Agenda 21-kontor i stort sett i varje kommun, även på miljöförvaltningen i Malmö. Medarbetarna på kontoret blev självklara medlemmar i redaktionsrådet. Utgångspunkten var att lyfta fram goda exempel på vad som händer i Malmö, i kvarter och stadsdelar. Det är många människor som gör saker där ute. Det har varit spännande att berätta om dem för andra. Personligen har jag också lärt mig att det finns en otrolig kunskap och kompetens hos många tjänstemän i kommunen. Eldsjälar, engagerade människor. Jag hoppas att Grön Stad har bidragit till att fler förstår vilken resurs de kan vara. Man kan ringa eller söka upp en tjänsteman och det kan leda till att det händer saker. annat han är nöjd med är vissa reportage, som det om buller där var vi tidiga med att beskriva det som en hälsofråga. Eller det där om tillgänglighetskonsulten som testade Malmös stadsmiljö. Eller om fisket i kanalen ett av flera reportage som lett till liknande artiklar i någon av Malmötidningarna. Om Pål Wikén skulle starta en ny tidning idag skulle han välja konsumentfrågor. Det är ett spännande område, där människor har stora möjligheter att påverka genom enkla val. Tänk om 25 procent av kunderna slutar köpa en vara, eller produkter från en viss leverantör. Som konsumenter har vi större makt än vi tror, det handlar bara om att vi ska agera tillsammans. Text: Mikael Ringman vad hände sedan? a Pål Wikén var redaktör för Grön Stad i åtta år. Han lämnade tidningen för två år sedan i samband med att han blev nyhetschef på ATL, Lantbrukets affärstidning, när tiden inte längre räckte till. a Tor Fossum var för tio år sedan arkitekt som arbetade med Umbra. Han blev ganska snabbt anställd på miljöförvaltningen, där han idag arbetar som projektledare, bland annat för Helix, det nya hållbarhetscentrat i hamnområdet. a Per-Arne Nilsson är avdelningschef på miljöförvaltningen och har bland annat lett Malmös arbete med LIP- och Klimpprojekt (statliga medel i lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram).

12 Grön Stad nummer 3/2006 tema Jubileum Detta har hänt på tio år Användning av hushållsel (GwH) Källa: SCB Produktion kärnkraft (GwH) Källa: SCB 35.190 36.144 75.000 71.362 1996 2006 1996 2006 Användning av hushållsel (GwH) Källa: SCB Utsläpp kväve Öresund, ton Källa: Naturvårdsverket 850 5.006 3.536 144 1996 2006 1996 2006 Uppmätta utsläppshalter Rådhuset Malmö Svaveldioxid, ug/m3 Kvävedioxid ug/m3 7,8 3,6 1996 2006 1996 2006 Antal registrerade bilar, miljoner Källa: Vägverket 3.650 4.259 24,4 20,2 Ekologisk odling, ha Källa: www.livsmedelssverige.org 85.462 206.579 Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad Josefa Kowalska på sin gamla kolonilott vid Hammars park. Foto: Ander Ekström. Tio år med Grön Stad I oktober 2006 kom det första numret av Grön Stad ut. Sedan dess har vi troget och enträget arbetat med Malmöbornas miljöbästa för ögonen. Ofta genom att lyfta fram människor som föregår med gott exempel. Till detta jubileumsnummer har vi återknutit kontakten med några av dem vi har skrivit om under åren. 1996 2006 1996 2006 Ekologisk fil, yoghurt Ekologisk mjölk, liter Källa: Svensk mjölk 19.916 68.059 3,501 15.154 1996 2006 1996 2006 När Nr 3 2002 Namn Josefa Kowalska Då Kolonist som protesterade mot att Malmö stad skulle låta bebygga odlingslotterna på Hammars park. Nu De utlovade ersättningslotterna i Sibbarp har inte anlagts. Josefa Kowalska har i väntan på att det ska ske skaffat en plats på Elinelunds koloniområde. Hur trivs du där? Inte så bra. Jag bor på Limhamn och det tar tre kvart till Elinelund. Jag måste ta två bussar. Ibland går jag, det tar också tre kvart. Men du vet, det är ganska jobbigt, jag är 85 år nu. Att cykla hade varit det bästa, men jag vet inte om jag vågar. Hammars park var perfekt, dit kunde jag gå. Om det blir odlingslotter i Sibbarp, flyttar du dit då? Ja det blir mycket bättre. Jag vet faktiskt inte varför det inte hänt något. Det verkar som om det har varit en del protester mot att vi skulle dit. Och själva bygget i Hammars park har inte kommit igång. Jag förstår inte varför det var så bråttom att vi skulle därifrån. 10 år i korthet oktober 1996 a Redan i det allra första numret skrev Grön Stad om Fair trade, ekomat och onödig konsumtion. Lundastudenten Susanna Winblad hade skrivit en uppsats om att en fjärdedel av soporna består av förpackningar. Susanna är idag anställd på miljöförvaltningen. Malmö blev i år Sveriges första Fair - trade city. december 1996 a Det enda nummer som spritts till alla hushåll. Numret handlade om det lokala Agenda 21-förslaget. augusti 1997 a Björn Lindell på restaurang Atmosfär testar ekologiskt vin och öl. Vi berättade också om att renoveringen har inletts av Katrinetorps herrgård. I dag tio år senare är Katrinetorp hjärtat i ett rekreationsområde i Fosie som fortsätter att växa. Grön Stad testar också spelet Agent 21, som fi nns både för PC och Mac. Det kräver en 486-processor. maj 1998 a Grön Stad tittade på ekomode och gjorde bland annat en egen undersökning. Fyra av 25 undersökta klädbutiker hade miljömärkta kläder i sitt sortiment. Häften trodde att ekokläder skulle sälja mer i framtiden. augusti 1998 a Tystnaden har blivit en bristvara stor artikel om buller och aktionsgruppen Öronfrid. Tidningen berättade också om Sofielundsskolans skolstyrelse, där föräldrarna är i majoritet, den enda i södra Sverige. oktober 1999 a Malmö kan etablera sig som en ledande stad när det gäller ekologisk hållbarhet, skriver Trevor Graham, då projektledare för Ekostaden Augustenborg. Han spår att planerna i Västra Hamnen och Augustenborg kommer att inspirera till nytänkande i förnyelsearbetet i Europa. Året var alltså 1999! Idag vallfärdar internationella stadsdplanerare till Malmö för att söka inspiration. Sofielund var första skola att få Grön Flagg. I dag är det 63 skolor och förskolor i Malmö som har fått utmärkelsen från Stiftelsen Håll Severige Rent. mars 2000 a En notis, Planer på miljöekologiskt centrum, berättar om ett förslag om att placera ett centrum för miljöpedagogik i Katrinetorp. Det blev inget, den gången. Det övergick till en plan om ett centrum för hållbar utveckling. Ett sådant invigdes så sent som i september. Se sidan 22. november 2000 a Det nappar! Artikel om Malmös fiskeställen. Bland annat kanalen. Dessutom: Tidningen sätter plus och minus för Öresundsbron, som blev klar tidigare samma år. Och vilken tidning hade ekologisk julmat redan år 2000? Grön Stad förstås! mars 2001 a 300 miljöbrott väntar på utredning, står det i Grön Stad som studerat miljöbrott och särskilt miljöåklagarens arbete. Ett reportage berättar om den gröna oasen Gyllins trädgård som hotas av exploatering. I dag är det både ett bostads- och ett rekreationsområde. juni 2001 a Några artiklar: Skolelever går husesyn på Bo01. Malmös vilda djur. Ett förslag att göra Chokladfabriken till miljö- och industrihistoriskt centrum! nr 1 2002 a På spaning efter den ejder som flytt. Jalle Lorensson och John Beal tipsar om fågelskådning i Malmö.

nummer 3/2006 Grön Stad 13 tema Jubileum När Mars 2000 Namn Jan-Erik Johansson Då Studerande på Sveriges enda tillgänglighetsutbildning som berättade de svårigheter som funktionshindrade har i Malmös offentliga miljö. Nu Tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun. Hur har det gått? Det tog ett halvt år innan jag fick jobb som tillgänglighetsrådgivare. När jag gick min utbildning på Hadar fanns bara några som jobbade med de här frågorna. Nu har det blivit många kommuner i Skåne, bland annat Malmö. Har tillgängligheten också förbättrats? Ja, framför allt när det handlar om den offentliga gatumiljön. Vi tittar ju på byggnadslov och detaljplaner i ett tidigt skede och där undviker vi många problem. Men fortfarande kan mycket bli bättre. Vad? Det finns föreskrifter om att alla allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde och ska vara tillgängliga för alla. Det ska vara genomfört till 2010, men det återstår mycket att göra. När Maj 1998 Namn Eva Thornhill Då Uppfinnare som utvecklat Maskis, en ekologisk maskrosdödare. Nu Patentet sålt till internationellt företag som sålt 50 000 ex av Greenland King som Maskis numera heter. Eva har ännu royalty på försäljningen. Hur började det? Det var min svärmor som tipsade att hon bruka använda salt mot maskrosor. Jag testade och märkte att det fungerade. Och då funderade vi ut ett sätt för att göra det mer effektivt. Fungerar den? O ja, en tesked salt på bladrosetten så dör maskrosen. Roten också. Har du uppfunnit något annat? Nej, det är min man Thore som är uppfinnaren i familjen. Nu ägnar vi oss åt ett system med automatisk påfyllning till pelletspannor. Det blir mycket bekvämare för villaägare. Maskrosröret är det enda jag har uppfunnit. Men den finns faktiskt utställd just nu på Tekniska museet, de har en utställning med kvinnliga uppfinnare. När nummer 3 2004 Namn Ingrid Elmvik Då Planerade att i Malmö starta en filial till Ekovaruhuset i Stockholm, med ekokläder. Nu Har just startat Ingrid af Maglehem, en klädbutik med ekologiskt och etiskt mode. Hur har det gått? Jag blev inspirerad av Johanna Hofrings som driver Ekovaruhuset i Stockholm och vi träffades några gånger. Min idé var att arbeta på franchising i Malmö. Men det var en del saker som inte föll på plats. Så småningom bestämde jag mig för att satsa på något helt eget i stället. När lokalen på Fersens väg dök upp i somras så slog jag till. Vad säljer du? Jag har kläder för både dam, herr och barn. Allt är ekologiskt och rättvist producerat. Just nu arbetar jag med nio olika märken och designer, alla europeiska. Hur ser din egen garderob ut? Har du bytt ut allt? Jag håller på, men det blir för dyrt att göra det på en gång. Men jag känner starkt att det jag gör är rätt. Jag har inte minsta lust att gå in och trängas i de vanliga klädbutikerna för att köpa något som är massproducerat under tvivelaktiga former, med hänsyn till människor och miljö. Det är en annan inställning. I stället för att köpa tre hundrakronorströjor, köper jag kanske en som jag vet är schyst producerad. Ingrid Elmvik startade eget. Foto: Ander Ekström. Mette Christensen blev miljöjurist. Foto: Privat När premiärnumret 1996 Namn Mette Christensen Då 18-årig ordförande i fältbiologerna. Nu 28-årig miljöjurist i Göteborg, föräldraledig med Märta, tio månader. Hur har det gått? Jag sökte lite olika utbildningar efter gymnasiet. Jag kom in på juristlinjen och tänkte jag kan väl testa i alla fall. Och tyckte det var roligt. När det blev dags att specialisera sig och skriva exjobb, var det naturligt för mig att välja miljörätt. Efter utbildningen fick jag jobb här i Göteborg där jag arbetar med just miljöjuridik. Vad betydde tiden i fältbiologerna? Alldeles otroligt mycket. Och då tänker jag inte så mycket på allt jag lärt mig om fåglar, natur eller miljö, utan på det andra. Kunskapen om demokratiska processer och om hur samhället fungerar som man får med sig när man sätter sig i en styrelse. Att ta ansvar inför andra människor, tänk jag var bara 17 år när jag blev ordförande för 300 medlemmar i Malmö. Hade jag inte varit med i Fältbiologerna hade jag absolut inte varit den jag är idag. Man kan inte styra sina barns val, men är det något jag önskar att Märta ska göra, så är det att gå med i Fältbiologerna. Då vet jag att hon får det roligt. nr 2 2002 a Grön Stad gav sig ut och sökte ekologisk glass. Och hittade faktiskt en hel del, över 20 sorter. Utbudet har knappast ökat sedan dess. Det har det däremot gjort när det gäller rättvisemärkt kaffe, som också testades i detta nummer. Då fanns fem sorter, alla relativt dyra. Miljöförvaltningen och flera andra arbetsplatser har helt övergått till att servera krav Fairtrade kaffe. hösten 2002 a Här berättar Grön Stad för första gången om Malmös problem att leva upp till Naturvårdsverkets gränsvärden för kvävedioxid (se artikel i detta nummer, sidan 4). Vi berättar om kocken Simon Giles som serverar ekologisk mat på Hästhagens förskola. nr 1 2003 a Stort trafiknummer Malmös trafik kan växa med 50 procent inom 20 år om ingen gör något. En nyhet: Malmö kan få lokaltåg om man kopplar samman Citytunneln med Kontinentalbanan. Kom ihåg var ni läste det först! nr 2 2003 a Grön Stads går på djupet och granskar tillståndet i Öresund. Några citybor berättar om hur de lever i samklang med naturen. Var inte för ambitiös är det första tipset av tio. nr 3 2003 a Tema klimat. En fråga som sedan dess bara har ökat i aktualitet. Bland annat skrev vi om miljöfordon som under 2006 har ökat försäljningen kraftigt. I år räknar BilSweden med över 40.000 sålda miljöbilar. nr 4 2003 a Social hållbarhet diskuteras i ett tema. Här tar vi också upp satsningen Välfärd för alla. I en notis berättar vi att Ekostaden Augustenborg väckt intresse i Polen. nr 1 2004 a Ett temanummer om Malmös miljömål. Och dessutom artikel om Malmös första muslimska scouter. nr 2 2004 a Närdemokratin hur fungerar den? Grön Stad skriver om människor som engagerar sig på gräsrotsnivå. Vi berättar om det kommande naturreservatet, Malmös första strandängarna i Bunkeflostrand. nr 3 2004 a Grön Stad skriver om en grupp vänner som bygger ett av husen i ByggaBo-dialogen, projektet där detaljplanen diskuteras fram i samråd mellan byggare och kommunen. Byggandet har nu börjat så smått. Vi återkommer till våren. nr 1 2005 a Humanitetens Hus, ett helt hus för medmänsklighet är på väg att öppna. Grön Stad berättar om Röda Korsets arbete. nr 2 2005 a Rättvisemärkts generalsekreterare Alice Bah i intervju. Malmös första koldioxidbantare intervjuas! Kjell-Arne Nilsson sparade en hundring genom att byta till lågenergilampor (fler tips hittar du på sidan 19) nr 3 2005 a Ny layout! Vi tittade närmare på hållbar konsumtion, bland annat om kolonisterna som tänker globalt och odlar lokalt. nr 1 2006 a Malmös råttkommando. Pensionärer som kollar ursprungsmärkning (resultatet redovisas i detta nummer, sidan 4). Naturskolan slår larm om naturanalfabetism bland Malmös skolbarn. nr 2 2006 a Vi berättar om nya bilpooler, gröna idéer för nya fotbollsstadion och ekologiska fröer!

14 Grön Stad nummer 3/2006 Med rätt utrustning kan man cykla året om i Malmö. Foto: Karin Oddner. Det finns inget dåligt väder Rusk och halka, kan man verkligen cykla då? Svaret är: Absolut, bara du har rätt utrustning. cykelmakaren Sharli Mikaelsson delar här med sig av sina bästa tips för att du ska kunna njuta av din cykeltur genom både höst och vinter. Sharli och hans bror Sam startade en liten cykelverkstad med namnet Bikemasters i Limhamn för åtta sedan. Efter några år blev den för liten och för två år sedan flyttade de till Postens avlagda stora lokaler några gator bort från den första lokalen. Där postkassörskorna satt står det nu mängder av cyklar i olika modeller. Sharli och Sams motto är att alla ska kunna cykla, så de har cyklar även för olika typer av funktionshinder. Sharli, med hundvalpen Gubben som ständig följeslagare i butiken, menar att alla kan cykla året runt i Malmö. Cykelbanorna skottas väl, så det är mycket sällan man inte kan ta sig fram på cykel. Med bra kevlar- eller dubbdäck kan man cykla även om det är halt. kevlar är speciell gummiblandning som ger ett hårdare och mera punkteringståligt däck. Med vanliga däck är det nästan omöjligt att undvika punktering på vintervägar, menar Sharli. Kevlardäcken har dessutom inbyggda reflexer, vilket är bra i höst- och vintermörkret. sharli ser många som missköter sina cyklar och kommer till verkstaden när de redan är nästa förstörda. En cykel ska man vårda, precis som man tar hand om en bil. Och om man tänker på hur mycket pengar man sparar genom att ta cykel istället för bil eller buss året runt kan man unna sig att ta hand om sin cykel och kanske till och med satsa på lite specialutrustning för att göra färden behagligare och säkrare. före vintern ska man smörja och fetta in nav och dammkåpa på sin cykel för att skydda den mot salt och slask. Sedan bör man smörja då och då under vintersäsongen. Under den mörka säsongen ska man även skölja av kedjan och hjulen varje vecka, om man cyklar varje dag. Annars äter saltet upp lackskyddet på cykeln, säger Sharli. att ha fungerande belysning är inte bara nödvändigt ur säkerhetssynpunkt, det är även gällande lag. Man måste ha fungerande belysning både bak och fram. Sharli menar att man kan cykla i vilka kläder och skor man vill under höst och vinter, men om man vill ha det torrt och Vill du ha grönare värme? Hilanders Fjärrvärme är ett enkelt, pålitligt och prisvärt sätt att minska bland annat koldioxidutsläppen. E.ON är en av Sveriges största biobränsleanvändare, och vi producerar också ofta fjärrvärme genom att ta tillvara värme som annars hade gått till spillo. Mer info på www.eon.se. www.eon.se

nummer 3/2006 Grön Stad 15 bekvämt och cyklar mycket kan man investera i specialgrejor. det finns t e x speciella hjälmmössor som har vindskydd vid panna och öron och som ventilerar så att man inte blir svettig under hjälmen. Det finns även vinterhandskar för cyklister och skoskydd mot slasket. En regnponcho är utformad så att du kan se åt alla håll fastän kapuschongen är uppfälld och den är något kortare i ryggen så att den inte går in i hjulet. Det finns cykelkläder som transporterar bort fukten från kroppen och som har längre ärmar och fickor på armar och rygg för att fungera bättre när man cyklar, säger Sharli. cykelkläderna har även laminerade sömmar för att inte släppa in vinden och så är de givetvis vattentäta och alla har tummar så att ärmarna sitter på plats. Sharli rekommenderar även en cykelsko om man cyklar mycket. Skon säljs med clips som gör att man arbetar bättre med musklerna när man trampar, eftersom man när foten sitter fast kan dra runt trampan. Kaffe nu på Malmö museer a På vissa kaféer är påtår en självklarhet. På andra kan man välja mellan flera olika rostningar. Kaffe kan berätta mycket om den som dricker det och om samhället runt omkring. Malmö museer ägnar denna spännande dryck en stor utställning som öppnade i slutet av oktober och som pågår till nästa höst. Var odlas kaffe och vem bestämmer vad det ska kosta? Hur rättvist är rättvisemärkt? Det är några frågor som utställningen försöker besvara. om man tycker att det är kallt att gå ut och sätta sig på cykelsadeln kan man köpa ett sadelskydd som man kan lägga på elementet. På huvudet ska man givetvis ha hjälm, även om det ännu inte är lag för personer över 15. Man kan antingen använda en vanlig cykelhjälm med mössa under, en fräckare skateboardhjälm eller t o m en snowboardhjälm. Sen är det bara att trampa på utan att bry sig om vädret. Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Skånska primörer till restauranger a Skånska Primörer är en satsning från Ekologiskt Marknadscentrum, EMC, med säte i Malmö. Skånska Primörer är en kanal mellan ekologiska odlare och djurhållare och skånska restauranger. För odlarna och bönderna ger nätverket fördelar de behöver inte var och en för sig hitta sina kunder. Och för restaurangerna blir det betydligt enklare att finna bra råvaror. Hittills har EMC knutit till sig drygt trettio leverantörer. Målsättningen är att Skånska Primörer med tiden också ska kunna leverera varor till butiker. cykelfakta malmö vi har 370 km cykelvägar i Malmö det tar bara 15 minuter att cykla 5 km a bara 4 % av dem som cyklar i Malmö har alltid eller nästan alltid hjälm a mer än 20 % av dem som cyklar i Malmö saknar belysning a enligt Danmarks Meteorologiska Institut var det bara så dåligt väder i Malmö så att man omöjligt kunde cykla i 15 av årets dagar förra året. Alltså kunde man, om man var rätt klädd, cykla 350 av årets dagar. cykeln måste ha a minst en fungerande broms a reflexer och ringklocka a belysning fram och fast rött ljus bak a regelbundet underhåll trafikregler Cyklister ska följa gällande trafikregler. T e x har man som cyklist väjningsplikt när man Sam fixar till hjulet så att det snurrar rakt. kommer ut från en cykelbana, och stopplikt för fotgängare vid obevakat övergångsställe. Man får inte cykla på gångbanor. praktiska tips a Om du tycker att det är för långt att cykla både till och från jobbet kan du cykla ena hållet och åka kollektivt det andra. Då cyklar du hem varannan dag och dit varannan. a Om du har långt/blir svettig kan du undersöka om du kan ta en dusch på jobbet. De fl esta arbetsplatser har tillgång till dusch. Om inte - klä dig i en träningströja och packa ner arbetskläder till överkroppen i väskan och tvätta av dig på toaletten på jobbet. a Om du har långt även till kollektivtrafik kan du cykla till bussen/tåget. Eller ha en cykel stående där du går av så att du kan cykla sista biten till jobbet. a Skaffa cykelkorg om du inte har någon så att du får plats med både kläder, handväska/ portfölj och eventuellt lunchpaket. Med en extra cykelkorg kan du handla lite mat på vägen hem också. a Om du behöver transportera mycket prylar ofta eller har flera barn som inte kan cykla själv finns det bra cykelkärror. Hör dig för hos en cykelhandlare. a Köp ett bra regnställ - det lönar sig. Cykelkartor över Malmö har skickats ut till hushållen. Om man behöver en ny kan man hämta den i stadshusets reception, på turistbyrån eller på närmaste stadsdelskontor. Källor: www.snf.se, www.konsumentverket.se Cykelfrämjandet, Bertil Lindahl och Leif Jönsson - Malmö stad Utställning om flyktingar a För 150 år sedan lämnade Kristina från Duvemåla fattigdomens och missväxtens Sverige. Utställningen Flykt och längtan på Humanitetens hus vid Drottningtorget länkar samman det sena 1800- talets flykt från Sverige med dagens flyktingströmmar. Utställningen berättar om flyktingars villkor och livssituation. Den pågår fram till 15 december. Risk för brist på skånsk ekomjölk a Alltför få skånska mjölkbönder har ställt om till ekologisk produktion och därför finns risk att Skånemejerier inte kan möta efterfrågan under de närmaste två-tre åren, enligt webbplatsen Ekoweb. Skånemejerier försöker att genom samarbeten med andra mejerier täcka den väntade bristen på över två miljoner liter mjölk.

16 Grön Stad nummer 3/2006 Rent ris i påsen Fram till för inte så länge sedan, fanns det två sorters ris i butikerna. Långkornigt till mat, och rundkornigt till gröt. Det var ris, så som vi då kände det. men i mitten på 80-talet hände något. Den leende svarta mannen på det orange paketet fick sällskap av ris från hela världen. Ris är ett av våra mest kontrastrika livsmedel. På hyllan i kvartersbutiken möts superbesprutat ris och ris som fått extra näring från de bufflar som får beta av stjälkarna mellan skördarna. Här finns ris Market berättar gärna. En trave anonyma plastpåsar visar sig innehålla sticky rice; det traditionella thailändska basriset som thailändarna helst väljer. Absolut, säger Hekmat. Det är mer mättande än det andra. För den som har långa dagar och tungt arbete, är det helt klart det bästa, säger han. Hekmats berättelse om hur riset planteras det blir klibbigt men också fluffigt. Perfekt att göra små dolmar av, att hålla i handen och doppa i en god sås. Det andra är jasminriset. Med sin rice. När Thailand hastigt började förändras under 1970-talet, provade man olika sorters ris som skulle kunna passa för export. Västerlänningarna gillade jasmin. Numera står jasminproduktion för en mycket stor del av Thailands exportmarknad. Det planteras för hand och får ingen konstgödsel eller konstbevattning. Svårare är att få veta hur många thailändska risbönder som är livegna. här vid Möllevångstorget försöker vi också hitta vildris. Det är egentligen ett som odlats som en del av den enda livsstil man känner till, och ris som odlats som en gröda bland andra, för att den är lönsam. Hantverk och traditioner möter industri och effektivitet. De värderingar som ligger till grund för produktionen är minst sagt varierande. men snabbköpets utbud av KRAVmärkt eller Rättvisemärkt ris är begränsat. Några tråkpräktiga kartonger står och dammar i nåt hörn. Och den som vill ha något annat än de allra vanligaste sorterna, kanske en påse svart ris eller sticky rice, får leta någon annanstans. En produkt kan ju vara miljövänlig eller tillverkad under humana villkor utan att vara märkt. Det kan mycket väl finnas spännande och miljövänliga rissorter ute i Malmö, som bara aldrig har prövats för någon certifiering, påpekar Jakob Falkerby på KRAVmärkt. Då gäller det bara att få veta lite mer innan man köper. och skördas, ger inte intryck av att handla om slaveri eller hård besprutning. Sticky rice har inget svenskt namn. I engelskspråkiga sammanhang kallas det ibland glutinous rice vilket gäller även basmati. Men inget ris innehåller gluten. Det man syftar på är de båda sorternas höga stärkelsehalt. Poängen med sticky rice är att Det kan mycket väl finnas spännande och miljövänliga rissorter ute i Malmö, som bara aldrig har prövats för någon certifiering, påpekar Jakob Falkerby på KRAVmärkt. naturliga doft av jasmin är det lätt att känna igen. Men det är inte ett vardagsris för thailändare. Den inhemska efterfrågan har alltid varit mycket låg, kanske just för att det inte upplevs lika mättande som sticky gräs, som växer på båda sidor om Atlanten. Eftersom det är mycket smakrikt och dyrt, blandar man det ofta med exempelvis basmati. En gång i tiden var det här gräset basen för stora delar av den amerikanska det får man knappast när man kontaktar de stora fabrikaten eller grossisterna. Inget av de företag Grön Stad frågar, kan på rak arm berätta mer än i vilket land just deras ris har producerats. Och det står ju på påsen. I de små butikerna kring Möllevångstorget finns ett häpnadsväckande utbud av rissorter. Men något trevligt småprat om odlingsförhållanden eller lokala specialiteter, blir det inte. En affärsinnehavare säger att han inte vet och inte är intresserad av hur riset i hans butik har hamnat i sina säckar. En annan svarar trött Det är basmati, ska du köpa eller inte? Men Hekmat som driver Bangkok Riset på våra hyllor kommer från hela världen. Foto: Anders Ekström.

nummer 3/2006 Grön Stad 17 ursprungsbefolkningen, men det finns också varianter som hör till det asiatiska kosthållet. Finns det här? Jodå, visst finns det. Innehavaren lägger fram en påse och ler stort. I påsen ligger oskalat jasminris. Vi går vidare. Vildris? Jovisst, varsågod. Den här gången innehåller påsen ett ännu oidentifierat slag av gulbrunt ris. Det är knappast meningsfullt att fråga var och hur det har producerats. Svart ris finns inte i snabbköpet. Vid Möllevångstorget kan man hitta det, men på samma villkor som vildriset. När vi till slut får kinesiskt äkta svart ris, känns det inte lönt att fråga om produktionsvillkor och miljöförstöring. efterfrågan på ekologiskt eller rättvist producerat ökar något enligt KRAV, men är ändå liten. Så liten att det enda Rättvisemärkta basmatiriset Grön Stad hittar på svenska marknaden, kunde försvinna utan att någon märkte det. Vi förlorade vår leverantör för ett par år sedan och har inte hittat någon ny, berättar Patrick McGrail på Urtekram. Men det är ingen som har frågat efter det. Patrick McGrail tror inte att Urtekram kommer att satsa på att försöka hitta en ny leverantör av basmati. Det är oerhört mycket arbete och ett stort ansvar. För att göra något sådant måste det finnas större efterfrågan. ris är en av de största jordbruksprodukterna i världen. Därför spelar produktionsförhållandena en viss roll för hela jordens miljö. Men ännu är de inte en central fråga för oss. Det är nog så att vi koncentrerar oss på det som är viktigt för oss mer än för världen, säger Jakob Falkerby. Även om svenskarna idag äter ungefär fyra gånger så mycket ris som för 20 år sedan, är vi fortfarande ett av de länder i världen som äter minst ris. Kaffe och bananer är vi storkonsumenter av. Det är också produkter där KRAV och Rättvisemärka fabrikat fått genomslag. så länge vi inte ser effekterna av de konventionella produktionssätten kan det vara lättare att bortse från dem. Men de negativa effekter risproduktionen idag har på miljö och på människors hälsa, kan komma att påverka även den rika delen av världen. De långlivade gifter som släpps ut i andra delar av världen känner ju inga gränser. De kommer att föras hit med vatten och vind inom några år, säger Jakob Falkerby. Sannolikt kommer det att leda till att intresset för en ekologisk risproduktion ökar. giftiga fakta Vid konventionell odling utanför EU används ofta miljögifter som inte får användas inom EU. Däremot tillverkas de ofta inom EU eller USA. Vanliga kortsiktiga effekter är frätskador eller ögonskador. Långsiktiga effekter är förstört grundvatten. Konstgödsling leder inte sällan till övergödning. Kravmärkt godkänner inte genmodifi erat utsäde, eftersom de sorter som utvecklats i omgivningen på naturlig väg anses ha bättre förutsättningar att klara sig just där utan bekämpningsmedel och konstgödning. uppväxtvillkor Enligt FNs arbetslivsorganisation ILO lever 9,5 miljoner bönder i Asien, främst Indien och Pakistan, under modernt slaveri. Ris är en av de stora jordbruksprodukterna, tillsammans med vete och bomull. Bara i Asien fi nns det alltså fl er slavbönder än det finns människor i hela Sverige. Basmati kommer nästan uteslutande från Indien och Pakistan. Det finns omkring 200.000 sorters ris i världen. Ris som får hålla tillgodo med den mängd vatten som råkar regna ner och den aska eller buffelgödsel som finns till hands, som sköts manuellt av kvinnor och barn under stekande sol, håller samma kvalitet som det ris som pysslats om med konstbevattning och noggrann gödning enligt konstens alla regler och skördas på en tiondel av tiden med hjälp av en man och en maskin. hitta schyst ris Omkring 10% av jordens odlingsbara yta används till risproduktion. Närmare hälften av jordens befolkning får huvuddelen av sitt näringsintag från riset. Här hittar du hyggligt ris. Jasmin: Sackeus, info@sackeus.se Parboiled:Änglamark/COOP 08-7431616 Grötris:Biofood-Biolivs AB, info@biofood.se Vanligt vitt ris; ekologiskt: Odalmannen, 013-233400 Råris: Saltå Kvarn, info@saltakvarn.se Arborioris: Saltå Kvarn och COOP genmanipulerat? Ris är suveränt till grillspettet och paellan. Men näringsmässigt har det sina begränsningar. Varje år förlorar en halv miljon barn synen på grund av a-vitaminbrist, till följd av att de inte har annat än ris på tallriken. Nya sorter tillkommer ofta genom genmodifiering. International Rice Research Insititute, IRRI, står för en stor del av forskningen och framtagningen. Därifrån kan medlemsländerna, som betalar i relation till hur rikt respektive land är, köpa nya sorter. Med hjälp av genmanipulation har man tagit fram en rissort som innehåller ett förstadium till a-vitamin. Huruvida det är bra eller dåligt debatteras fl itigt. Ett problem är att västvärldens konsumenter är tveksamma till genmanipulerade produkter. Fattiga länder som är beroende av risexport, är rädda att exporten av andra rissorter till i-länderna ska sjunka om man börjar odla genmodifi erat ris för inhemskt bruk. koka ris Många tycker att det är svårt att koka ris rätt. Och olika sorter ska kokas på olika sätt. På nätet finns massor av tips och förslag. En bra adress är www.tasteline.com. Källa: FN Rice is life, Krav, www.irri.org Text: Lovisa Härnqvist Bild: Anders Ekströmn Nu är vi En butik! Malmös största eko- & Fair Trade sortiment. Invigningsfest 24/11 med fina erbjudanden kl 11-22. Välkommen! Öppettider Tisdag - fredag 11-18 lördag 11-15 www.umabazaar.se Östra Förstadsgatan 13 040-12 30 85 & Ta ställning. Handla på Röda Korsets mötesplats Kupan. Att köpa kläder eller prylar från Röda Korset är en fredshandling! Då bidrar du till rödakorsverksamheten här hemma och ute i världen. Du bidrar också till att minska belastningen på jordens resurser. Röda Korset står för en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Besök oss på Köpenhamnsvägen 6 i Malmö, telefon 040-21 25 51. (Observera våra sommartider under juniaugusti: 10.00 16.00) Öppettider: måndag-fredag 10.00 18.00 Kläder att må bra i! Hos oss hittar du kläder i ekologiska kvalitéer, vegetabilgarvade skor och mycket, mycket mer... Välkommen! SÖDRA VALLGATAN 3 MALMÖ ÖPPET: V 10-18, L 11-16, LL 11-17 www.janewikstrom.com morot och annat har butiker på drottningtorget 2a och tegnérsgatan 58. telefon: 040-302150, 040-157415. öppettider: 12-19 (vard), drott 10-15 (lörd) limhamn 10-14(lörd). och Världsbutiken i Malmö rättvisemärkt ekologiskt hembakat stort urval av fair trade livsmedel och hantverk, Blackspot skor och tröjor från DEM härlig uteservering vid Malmö museer, i Kommendanthuset på Malmöhusvägen spännande sallader åter på menyn catering, fikaleveranser och festbokningar färdiga picknickkorgar att ta med till stranden ps! bra musik säljer vi också sommartider: ti-fre 10-17 helger 11-17 040-34 42 86 www.varldsbutikenimalmo.org

18 Grön Stad nummer 3/2006 2006 CARL FLINT, www.carlflint.com

nummer 3/2006 Grön Stad 19 Tjäna på att vara klimatsmart klimat Att vara klimatsmart är klokt på flera sätt. Du sparar pengar och bidrar samtidigt till en bättre miljö. Det säger Malin Norling, energirådgivare i Malmö stad. Tillsammans med Johanna Ekne utgör hon klimatkansliet på miljöförvaltningen, som inrättades 2005 för att sprida information om klimatförändringarna. En broschyr till hushållen blir klar inom kort. Klimatkansliet har även gjort en utställning som kan bokas av företag och organisationer. Den berättar på ett lättfattligt sätt om klimatförändringarna och vad som kommer att hända om vi inte ändrar oss nu. Det behöver inte vara så stora saker. Att byta ett par vanliga glödlampor till energisparlampor är en bra början, säger Malin Norling och påpekar att man inte ska låta sig luras av att energisparlampor är dyrare i inköp. Livslängden är betydligt längre. Jag har själv haft samma energisparlampa i köket därhemma i tolv år. Det har varit en väldigt god investering, säger Malin Norling och ger fem enkla tips som ger bättre ekonomi och klimat. Du ser dem på bilderna här intill. Skaffa en timer eller två: Det är mysigt med en lampa som står och lyser när man kommer hem. Men man behöver inte ha den tänd hela dagen. Med en timer kan man ställa in tiden så att den tänds när man kommer hem. Något att tänka på inte minst när det gäller alla adventsljusstakar. Betala inte för el du inte använder: Apparater drar el i stand by-lägen. Att stänga av TV:n med knappen innan man går och lägger sig är en enkel sak att göra. Liksom att dra ut laddare ur jacken, när de inte används. En annan bra sak är att skaffa en dosa med avstängningsknapp till datorn och skrivaren. De står nämligen och drar ström hela tiden annars. klimatkonferens Den 6 november inleddes en FN-konferens om klimatfrågor i Nairobi. Inför mötet presenterades en rapport som pekade ut klimatförändringarna som det stora framtidshotet, både vad gäller ekologi och ekonomi. I den brittiska rapporten talar man om kostnader på 51 biljoner kronor år 2050, om inte utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt. Rapporten föreslår en sänkning av utsläppen av växthusgaser med 30 procent till 2020 och med 60 procent till 2050. det här kan du också göra a Byt till Bra miljöel hos din elleverantör. Den mest kraftfulla åtgärden du kan göra i bostaden. Kostar inte mycket mer, men genom att ditt hushåll bara köper el från förnybara energikällor, minskar dina nettoutsläpp drastiskt! a Cykla och gå mera! Minskad trafik betyder minskade utsläpp av växthusgaser. a Ät fler morötter och färre tomater. Icke växthusodlade grönsaker är att föredra, liksom sådana som inte har transporterats över hela Europa. a Tvätta i 40 grader i stället för i 60 grader. Sparar 100 kilo koldioxid per år, räknat på två maskiner i veckan. Källa: Energimyndigheten Snålspolande munstycken: Att spara på varmvatten är viktigt om man vill minska sin energiförbrukning. Skaffa vattenkokare: Att koka upp pastavatten i en vattenkokare förbrukar mindre energi än att använda spisen. Dessutom går det snabbare. så här mycket kan du och malmö spara belysning Byt två 60 W glödlampor till två energisparlampor, 11 W Sätt timer på mysbelysningen. Energisparlampa & timer i en mysbelysning. Sätt timer på adventsljusstaken stand by Stäng av TV:n med knappen Stäng av dator, skärm och skrivare när de inte används matlagning Använd vattenkokare till potatis-/pastavatten varmvatten Diska i vattenfylld ho istället för under rinnande vatten Använda sparmunstycke och stäng dusch vid tvålning (cirka fem minuter dusch) summa Byt till energisparlampor: En mycket enkel åtgärd som sparar mycket. kr/år kg C0 2 /år kr Malmö/år kg CO2 Malmö/år 288 48 38.304.505 6.365.806 212 28 28.213.140 3.773.423 34 5 4.515.869 603.748 22 3 2.991.366 399.930 128 17 17.005.181 2.273.502 355 48 47.261.151 6.318.564 116 16 15.459.255 2.066.820 372 42 49.476.000 5.586.000 3.035 341 403.655.000 45.353.000 4.563 547 606.892.510 72.740.792 Text: Mikael Ringman Källa: Klimatkansliet. Beräkningen visar full effekt av varje besparing (något som inte är helt realistiskt då ett antal tusen personer redan stänger av TV.n med knappen). Antal hushåll=133.000. Elpriset är utslaget på ett lägenhetsabbonemang som har normal-/tillsvidarepris, utan särskilt prisavtal

20 Grön Stad nummer 3/2006 Augustenborg är en lyft stadsdel i Malmö. Medborgarnförankringen diskuterades på en konferens i Köpenhamn nyligen. Foto: Anders Ekström. Augustenborg och Nörrebro stadsdelar som lyft sig Malmö stad har beredskap att ta till sig initiativ från stora byggherrar - men inte från sina egna invånare, sa en kritisk Trevor Graham, efter sin tid som projektledare för Ekostaden Augustenborg i Malmö, under det dansksvenska forumet Demokrati på tvärs. han jämförde sina erfarenheter med motsvarigheten Kvarterslyftet i Köpenhamn där de boende själva styr stadsförnyelsen, med stöd av lagen. Kan de boende själva bestämma utformningen av sin stadsdel? Vill de? Vill politiker och tjänstemän i förvaltningarna? Och hur kan en insats uppifrån för gräsrotsdemokrati leda till ökad självtillit och egna initiativ från hyresgästerna? Nørrebro Park - på väg att lyftas. Foto: Joakim Frieberg. Boende, tjänstemän och politiker på ömse sidor Öresund jämförde sina erfarenheter av närdemokratiska projekt under konferensen den 23-24 oktober i Köpenhamns rådhus. Augustenborg i Malmö och Nörrebro Park i Köpenhamn är båda stadsdelar som har präglats av hög arbetslöshet och sociala problem och blev därför utvalda som projektområden. den största bristen i arbetet med Ekostaden Augustenborg var den demokratiska förankringen, menade Trevor Graham från Miljöförvaltningen i Malmö. Bostadsbolaget och kommunen var drivande, alla kommunala förvaltningar var indragna och samordnade. Alla, utom hyresgästerna själva. Intentionerna var höga, men i själva verket saknades en kultur av samverkan mellan tunga aktörer som kommun och bostadsbolag med boende där de boende tar ett stort ansvar. Därför utvecklades ingen styrfunktion för hyresgästerna på Augustenborg, utan engagemanget skedde i samband med specifika projekt och på både formella och informella sätt. Detta gav många goda resultat, bland annat nämndes bilpoolen och dagvattensystemet som skapades på hyresgästernas initiativ, och hela energisatsningen som föddes i dialog med boende på Augustenborg. om de berörda medborgarna var mindre indragna i organisationen i Malmö så har de givits en central position i Kvarterslyftet i Köpenhamn. De boende dominerar i styrgruppen som ska ha sista ordet vid beslut. Och den demokratiska förankringen är också god, förklarar Jesper Langebäk, projektledare för förnyelsen av Nörrebro Park. Hundratals medborgare har varit indragna i planeringsprocessen och engagerade boende i ledningen. Men visst har vi också problem. Det visar sig främst vara en elit bland de boende som engagerat sig, de som har föreningsvana och kan formulera sig offentligt. Mer eftersatta grupper har varit svårare att nå. och det är två demokratiska system som krockar med varandra det vanliga med valda politiker och förvaltningar och det nya mer närdemokratiska Kvarterslyftsystemet. Skolförvaltningar och trafikplanerare har inte informerats tillräckligt om nyordningen och planerat på som vanligt utan att först förhöra sig hos Kvarterslyftet. Men med tiden har kunskapen och förståelsen för varandra hos både boende och i förvaltningarna ökat och samarbetet går nu smidigare. Det har skett en utvecklingsprocess på ömse sidor. De höga demokratiska ambitionerna på danska sidan går inte att ta miste på när Jesper Langebäk för det vidare arbetet poängterar: Vi är väl medvetna om att Kvarterslyftet är ett initiativ uppifrån, från politiker och tjänstemän. Det viktigaste är att projektet får igång levande och självgående gräsrotsdemokratiska processer. Text: Joakim Frieberg demokrati på tvärs är ett projekt för att öka medborgarnas demokratiska deltagande och minska avståndet mellan väljare och politiker. Miljöförvaltningen i Malmö kommun och Köpenhamns kommun står bakom utbytet där de ska lära av varandras erfarenheter från olika närdemokratiska projekt. Läs mer: www.demokratinet.dk lyftet nörrebro park är ett stadsförnyelseprojekt i en del av Nörrebro, Köpenhamn och är ett av flera, så kallade Kvarterslyft. Där medverkar de boende själva aktivt i planeringsprocessen och har majoritet i högsta beslutsinstansen Styrgruppen. Förnyelsearbetet som grundas på lagdirektiv pågår 2001-2007 och omsätter 185 miljoner danska kronor. ekostad augustenborg ett stadsförnyelseprojekt som inleddes 1998 där Malmö kommun och MKB satsat på en ekologiskt hållbar stadsdel med källsortering, öppna dagvattensystem och upprustade grönområden. Avsikten var också att de boende skulle vara delaktiga i projektet. Utgör en del av den s k Storstadssatsningen, som numer går under namnet storstadsarbetet.