2014-04-03 Landpromemoria: Förbundsrepubliken Tyskland Basfakta Officiellt namn: Förbundsrepubliken Tyskland Huvudstad: Berlin Språk: tyska, samt danska, sorbiska, frisiska, romani och lågtyska (minoritetsoch regionalspråk) Yta: 357 104 km 2 Folkmängd: 82 miljoner Födelsetal: I genomsnitt föds 1,37 barn/kvinna Religion: Romersk-katolsk 33 procent, evangelisk-luthersk 33 procent, muslimsk 4 procent samt övriga eller inte anslutna 28,3 procent, därav 108 000 judar. Statsskick: Federal förbundsrepublik Statschef: Förbundspresident Joachim Gauck Regeringschef: Förbundskansler Dr. Angela Merkel (CDU) Vice regeringschef: Sigmar Gabriel (SPD) Utrikesminister: Frank-Walter Steinmeier (SPD) Regeringspartier: CDU/CSU i koalition med SPD Oppositionspartier: FDP, Die Linke, Bündnis 90/Die Grünen Parlament: Tvåkammarsystem bestående av Förbundsdagen (Bundestag) med 620 platser och Förbundsrådet (Bundesrat) i vilket de 16 förbundsländerna är representerade med 3 till 6 röster beroende på storlek, sammanlagt 69 röster. Partier i parlamentet (efter valet 2013): Kristdemokratiska Christlich Demokratische Union (CDU) och bayerska systerpartiet Christlich Soziale Union (CSU) har tillsammans 311 mandat, socialdemokratiska Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD) har 193 mandat, vänsterpartiet Die Linke har 64 mandat och miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen har 63 mandat. Senaste allmänna val: 22 september 2013 Nästa allmänna val: Hösten 2017 Valuta: 1 euro = 100 cent BNP: 2 738 miljarder euro (2013) BNP/capita: 33 346 euro (2013) BNP-tillväxt: +0,4 procent (2013) Inflation: 1,4 procent (december 2013)
Viktigaste handelspartners: Viktigaste exportmarknader är Frankrike 100 miljarder euro, USA 88 miljarder euro och Storbritannien 76 miljarder euro (2013). Sverige låg 2013 på 15:e plats med cirka 21 miljarder euro. Viktigaste importländer är Nederländerna med 89 miljarder euro, Kina 74 miljarder euro och Frankrike med 64 miljarder euro (2013). Sverige ligger på 17:e plats med 14 miljarder euro. Tyskland är Sveriges största handelspartner (se vidare under Förbindelser med Sverige). Varuexport: 1 094 miljarder euro (2013) Varuimport: 895 miljarder euro (2013) Viktigaste exportprodukter: 1. Bilar och bildelar, 2. Maskiner, 3. Kemiska produkter, 4. Databehandlingsutrustning samt elektriska och optiska produkter, 5. Elektronisk utrustning (2013) Budgetunderskott: -0,1 procent (2013) Statsskuld: 81 procent av BNP (2013) Bytesbalans: +206 miljarder euro (2012) Bistånd: 6,3 miljarder euro (2013) Arbetslöshet: Arbetslösheten är 7,1 procent (mars 2014). I de förbundsländer som tidigare tillhörde Östtyskland är arbetslösheten alltjämt högre (+3 procent) än i de västra förbundsländerna. Energikällor: Tysklands energiproduktion domineras av olja, kol och naturgas, vilka tillsammans sörjer för drygt två tredjedelar av energikonsumtionen. Inkluderas vattenkraft svarar förnybara bränslen (förutom vatten, till exempel vind- och solkraft) för en dryg tiondel av konsumtionen. Kärnkraft svarar för en femtedel. Efter kärnkraftskatastrofen i Japan 2011 beslutade Tyskland att kärnkraften ska avskaffas helt till 2022. Mycket stora satsningar på förnybar energi planeras. Kort historik Tyskland är som modern nationalstat relativt ungt, ett enat tyskt kejsardöme grundades först 1871. Efter nederlaget i första världskriget utropades Tyskland den 9 november 1918 till republik. Den så kallade Weimarrepubliken kom att kännetecknas av partisplittring och svaga regeringar. Den världsekonomiska krisen 1929 innebar att massarbetslöshet och fattigdom bredde ut sig i landet, vilket bidrog till Hitlers maktövertagande 1933. Den 1 september 1939 utbröt andra världskriget. Den 8 maj 1945 kapitulerade de tyska trupperna. Vid krigsuppgörelsen förlorade Tyskland betydande delar av sitt territorium. Såväl Tyskland som staden Berlin delades mellan de allierade (USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) i fyra ockupationszoner. 1949 delades landet i två separata stater. Av de amerikanska, brittiska och franska zonerna bildades Västtyskland, Förbundsrepubliken Tyskland (BRD), och av den sovjetiska zonen bildades Östtyskland, Tyska demokratiska republiken (DDR). Även Berlin delades upp i Västberlin respektive Östberlin. I Västtyskland blev Bonn huvudstad och i Östtyskland blev Berlin (öst) huvudstad. 2
3 Västtyskland formades till en marknadsekonomisk demokrati som bland annat med ekonomisk hjälp från USA, den så kallade Marshallplanen, växte till en ekonomisk stormakt. 1951 bildade Västtyskland tillsammans med Frankrike, Italien och Beneluxländerna Europeiska kol- och stålgemenskapen och 1957 grundade samma länder den Europeiska ekonomiska gemenskapen. 1955 gick Västtyskland med i Nato. I Östtyskland omvandlades ekonomin efter sovjetisk modell, jordbruket kollektiviserades och staten tog kontroll över industrin. Landet inlemmades i det kommunistiska Östeuropa och kom före 1950 att ingå i den ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON. 1955 trädde Östtyskland även in i Warszawapaktens försvarssamarbete. För att stoppa en stor utflyttning till Västtyskland byggde Östtyskland Berlinmuren med start den 13 augusti 1961. Muren, som delade Berlin i två delar, utestängde tillsammans med den mot väst stängda landgränsen östtyskarna effektivt från omvärlden under 28 år, tills dess att muren började rivas den 9 november 1989. Året därpå undertecknade USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen samt de två tyska staterna ett fördrag om ett enat Tyskland. DDR upphörde att existera den 3 oktober 1990 och landet uppgick i Förbundsrepubliken Tyskland. Statsskick Tyskland var länge splittrat i olika furstendömen och även den moderna förbundsrepubliken är decentraliserad genom sin federala struktur. Landet är en förbundsstat bestående av 16 förbundsländer (delstater) 1, vilka har egna författningar, parlament och regeringar. Förbundsländerna har vittgående lagstiftningsbefogenheter i fråga om kulturpolitik, skolväsen, socialpolitik, polisväsen och delstatsfinanser. Statsöverhuvud i Tyskland är förbundspresidenten som väljs indirekt på fem år av ett valkollegium. Omval kan ske en gång. Förbundspresidentens uppgifter är främst representativa. Den formella utnämningen av förbundskanslern görs av presidenten. Parlamentet består av två kamrar: förbundsdagen och förbundsrådet. Den direktvalda förbundsdagen utses vart fjärde år genom en kombination av majoritetsval och proportionella val. Antalet ledamöter i förbundsdagen förändrar sig något mellan mandatperioderna på grund av utjämningsmandat. För närvarande sitter 631 ledamöter i förbundsdagen. Förbundskanslern väljs 1 Baden-Württemberg, Bayern, Berlin, Brandenburg, Bremen, Hamburg, Hessen, Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Sachsen, Sachsen-Anhalt, Schleswig-Holstein och Thüringen
av förbundsdagen och är ansvarig inför denna. Förbundsdagen kan avsätta förbundskanslern genom konstruktivt misstroendevotum, vilket innebär att det måste finnas en majoritet för en ny förbundskansler. Förbundsrådet har 69 ledamöter vilka utses av delstatsregeringarna. De olika förbundsländerna (delstaterna) har mellan tre och sex röster i förbundsrådet beroende på invånarantal. Rådets uppgift är att tillvarata förbundsländernas intressen i förhållande till förbundsregeringen. I förbundsrådet godkänns de lagar som berör förbundsländernas kompetensområden. En särskild federal författningsdomstol, med säte i Karlsruhe, övervakar lagstiftningen. Domstolen prövar att de lagar som stiftas inte strider mot grundlagen och fungerar även som besvärsinstans för den som anser att den offentliga makten kränkt rättigheter som garanteras i författningen. Författningsdomstolen består av två avdelningar med vardera åtta domare som tjänstgör i tolv år. Dessa väljs av förbundsdagen och förbundsrådet. Förutom den federala författningsdomstolen finns författningsdomstolar i varje förbundsland. Inrikespolitik Sedan valet till förbundsdagen den 22 september 2013 utgör CDU/CSU den största parlamentariska gruppen i förbundsdagen med tillsammans 41,5 procent av andrarösterna. CDI/CSU:s tidigare koalitionsparti FDP misslyckades med 4,8 procent att nå upp till 5-procentspärren och förlorade därmed sin plats i förbundsdagen 2. CDU/CSU bildade istället regeringskoalition med SPD. Regeringen i sin helhet: 4 Angela Merkel (CDU) Peter Altmaier (CDU) Sigmar Gabriel (SPD) Frank-Walter Steinmeier (SPD) Michael Roth (SPD) Ursula von der Leyen (CDU) Wolfgang Schäuble (CDU) Thomas de Maizière (CDU) Förbundskansler Samordningsminister Vice regeringschef, närings- och energiminister Utrikesminister Europaminister Försvarsminister Finansminister Inrikesminister 2 Vänsterpartiet Die Linke fick i valet den 22 september 8,6 procent, miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen 8,4 procent. Det EU-skeptiska partiet Alternative für Deutschland (AfD) fick 4,7 procent och missade därmed med knapp marginal en plats i förbundsdagen.
5 Aydan Özoguz (SPD) Andrea Nahles (SPD) Christian Schmidt (CSU) Manuela Schwesig (SPD) Hermann Gröhe (CDU) Alexander Dobrindt (CSU) Barbara Hendricks (SPD) Johanna Wanka (CDU) Gerd Müller (CSU) Integrationsminister Arbetsmarknads- och socialminister Jordbruksminister Minister för familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsfrågor Hälsominister Kommunikations- och IT-minister Miljöminister Utbildningsminister Biståndsminister Nästa val till förbundsdagen äger rum i hösten 2017. Tysklands EU-politik Tyskland är i kraft av sin storlek ett av EU:s viktigaste länder. EU ses som en naturlig del av tysk identitet. Tysklands EU-politik överensstämmer med Sveriges vad gäller till exempel en restriktiv syn på EU:s budget. Tyskland är stor nettobidragsgivare till EU-budgeten. En annan fråga där stor samsyn råder med Sverige är kampen mot klimatförändringar. Den för Tyskland kanske viktigaste EU-frågan på senare tid har varit skuldkrisen inom eurozonen och det ekonomiska stödet till de krisdrabbande länderna. Synen på EU:s fortsatta utvidgning, i synnerhet vad gäller Turkiet, är mer splittrad än i Sverige. Utrikes- och säkerhetspolitik Tysklands stödjer en utveckling av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Tysklands utrikes- och säkerhetspolitik är förankrad i det aktiva engagemanget i FN, OSSE, EU och Nato. Utifrån historiska och geografiska säkerhetspolitiska hänsyn månar Tyskland särskilt om goda relationer med USA, Frankrike, Polen och Israel, med vilka Tyskland har ett nära bilateralt samarbete på olika plan. Den tidigare nära relationen till Ryssland har under senare år försämrats. Efter återföreningen 1990 utvecklade Tyskland successivt sitt deltagande i internationella fredsfrämjande insatser. Deltagandet av tyska trupper i fredsbevarande insatser på Balkan på 1990-talet markerade en brytpunkt. Tyskland deltar i dag med militär och civil personal i en rad internationella insatser, bland annat i Afghanistan, Kosovo och utanför Somalias kust.
6 Förbundsregeringen har uttryckt en ambition att utöka Tysklands internationella engagemang på det säkerhetspolitiska området. Tyskland är internationellt drivande ifråga om nedrustning och rustningskontroll, inte minst vad beträffar icke-spridning av kärnvapen. Tyskland var medlem i FN:s säkerhetsråd under perioden 2011-2012 och man kandiderar på lång sikt för en permanent plats i ett framtida, reformerat säkerhetråd. Tyskland deltar, jämte säkerhetsrådets permanenta medlemmar och EU:s höga representant, i samtal med Iran om nukleära program. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Tyskland har en världsledande exportindustri och den fjärde största ekonomin i världen efter USA, Kina och Japan (2013). Ekonomin är högt utvecklad i kraft av den stora inhemska marknaden och det stora skiktet av mellanstora företag, vilka i många hänseenden utgör ryggraden i den tyska ekonomin. Den tunga industrin är lokaliserad till Ruhr-området i nordvästra delen av landet. Hamburg med omnejd är centrum för handel och media, Frankfurt är den finansiella knutpunkten medan Berlin präglas av handel, media, administration och bioteknik. Bilindustrin och annan högteknologi är huvudsakligen förlagda till södra och västra Tyskland. Det första årtiondet efter återföreningen 1990 var den ekonomiska utvecklingen tämligen blygsam. Efter ekonomisk stagnation under de första åren på 2000-talet började från 2004 en konjunkturuppgång som dock fick ett plötsligt slut till följd av den ekonomiska krisen i slutet av 2008. 2009 ledde krisen till en minskning av BNP på fem procent. Under 2010 inledde Tyskland en stark ekonomisk återhämtning som till betydande del drevs av stark exporttillväxt. En fortsatt robust tillväxt med stark export sågs under 2011, men exportkonjunkturen har mattas av något. Under 2013 drevs tillväxten främst av den inhemska efterfrågan. Den totala offentliga budgeten, det vill säga budgeten för stat, förbundsländer, kommuner och socialförsäkringssystemet sammantaget, visade 2008 för första gången sedan återföreningen ett överskott. Vidtagna konjunkturåtgärder för att möta den ekonomiska krisen ledde till ett budgetunderskott på drygt tre procent under krisåret 2009. För att begränsa den framtida skuldsättningen beslutade man 2009 att skriva in en så kallad skuldbroms. Enligt denna får statens strukturella underskott vara högst 0,35 procent i relation till BNP. För delstaterna gäller att de måste ha en balanserad budget senast 2020. Denna regel har bidragit till en balanserad budget 2013. Tyskland är världens näst största varuexportör efter Kina, med ett exportvärde på knappt 52 procent av BNP (2013). Den ekonomiska krisen slog mycket hårt
mot den tyska exportindustrin vilket år 2009 innebar en total exportminskning på 18 procent. Efter 2010 ökade exporten kraftigt igen och 2011 överskreds för första gången biljongränsen för tysk export, som under 2013 uppgick till ett värde av 1 094 miljarder euro. Framöver väntas dock exporttillväxten minska igen, mycket på grund av euroländeras minskade köpkraft. De europeiska länderna och USA är de största mottagarländerna av den tyska exporten, som domineras av fordon, maskiner och kemiska varor. Förbindelser med Sverige Kontakterna mellan Sverige och Tyskland är omfattande. Svenska och tyska statsråd besöker regelbundet varandra. Det regionala samarbetet är väl utbyggt, främst mellan södra Sverige och norra Tyskland. En svensk-tysk regeringskommission finns för att vid behov dryfta frågor och problem av bilateral karaktär. Tyskland är Sveriges största handelspartner. Den svenska varuexporten till Tyskland utgör omkring 10 procent av den totala exporten, medan varuimporten uppgår till cirka 17 procent av den totala importen. 2013 uppgick den svenska exporten till Tyskland till 109,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med fem procent jämfört med 2012. Importen från Tyskland uppgick till 181,5 miljarder kronor (2013), vilket är en minskning med sex procent. De viktigaste svenska exportvarorna till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik. Flera svenska företag har en marknadsledande position i Tyskland, till exempel Vattenfall, SCA och Stora Enso samtidigt som Tyskland utgör den största marknaden för vissa svenska företag som Ikea och H&M. Sammanlagt finns runt 700 svenska dotterbolag i Tyskland. I Sverige finns cirka 800 tyska dotterbolag. Inom det försvarspolitiska området har Sverige och Tyskland ett långvarigt samarbete och ett omfattande besöksutbyte. Detta har på senare år förstärkts genom samarbetet inom ramen för ett flertal internationella insatser, exempelvis på Balkan, i Afghanistan, utanför Libanons kust och även i samband med EU-insatsen i Kongo. Stabssamtal, besök och samarbetsmöten på olika nivåer genomförs regelbundet. Utbytet inom utbildningsområdet är betydande, särskilt helikopterutbildning. Det nära samarbetet i internationella insatser bidrar också till den ständigt ökande breddningen av samarbetsområden. Inom försvarsmaterialområdet har länderna sedan länge ett väl upparbetat samarbete som har lett till ett stort antal ömsesidiga leveranser till respektive försvarsmakt. 7
8 De tysk-svenska kulturrelationerna är av tradition nära. För hundra år sedan reste många svenskar till Tyskland för att inhämta tysk kultur samtidigt som tyska var det första främmande språket i svenska skolor. Intresset för Tyskland har ökat efter återföreningen samtidigt som intresset i Tyskland ökat för de skandinaviska länderna. Svensk skönlitteratur har en bred publik i Tyskland, till exempel P.O. Enqvist och Lars Gustafsson. Svenska deckarförfattare som Henning Mankell och Stieg Larsson är mycket populära. Astrid Lindgren är dock den i särklass mest lästa svenska författaren. Svenska artister, operastjärnor och dirigenter är verksamma i landet och svensk pop-, rock- och jazzmusik har rönt stora framgångar. Många svenska konstnärer arbetar dessutom i Berlin. Sverige representeras i Tyskland av Sveriges ambassad i Berlin. Ambassadör sedan oktober 2010 är Staffan Carlsson. Sverige har tolv honorärkonsulat runt om i Tyskland. Business Sweden har ett handelskontor i Berlin. Svenska Handelskammaren finns i Düsseldorf och representanter för Handelskammaren finns i sju regioner. Visit Sweden har kontor i Hamburg. Tyskland representeras i Sverige av Förbundsrepubliken Tysklands ambassad i Stockholm. Sedan september 2014 är Michael Bock Tysklands ambassadör. Tyskland har nio honorärkonsulat runt om i Sverige.