Australien - En säkerhetspolitisk översikt

Projekt/Project Sidnr/Page no Asiatisk säkerhet 1 (14) Projektnummer/Project no Kund/Customer A14104 Försvarsdepartementet Handläggare/Our reference Datum/Date Kaan Korkmaz (red) Mike Winnerstig Niklas Granholm 2014-03-07 FOI Memo 4853 Australien - En säkerhetspolitisk översikt Introduktion Australien befinner sig i en region som genomgår betydande strategiska förändringar Stillahavsasien framstår som en säkerhetspolitiskt dynamisk och ekonomiskt allt mer central del av världen Regionens geostrategiska karaktär kan i ökad grad beskrivas som osäker, med växande spänningar och ökande risker för diplomatiska och väpnade konflikter Flera faktorer kan pekas ut som pådrivande för denna utveckling Indiens och i synnerhet Kinas framväxt som regionala stormakter, USA:s återbalansering mot Stillahavsasien, samt regionens olösta territorialtvister och samtida politiska stormaktsrivaliteter är exempel på några av dessa faktorer som idag är utmärkande för utvecklingen Den geostrategiska utvecklingen i Stillahavsasien medför betydande konsekvenser för Australiens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik Australien står, i likhet med andra medelstora aktörer i regionen, inför ett antal vägval avseende vilken riktning som tas i relationerna till både närområdet och den övriga omvärlden Alliansförhållandet till USA framstår som en central pelare i australisk försvars- och säkerhetspolitik Samtidigt innebär det ekonomiska beroendet av Kina och de återkommande konflikterna i regionen att Australien behöver gå en balansgång mellan nationella intressen och utrikesrelationer Det framstår som uppenbart att relationerna mellan USA och Kina, mot bakgrund av USA:s fortsatt starka engagemang i regionen, har avgörande påverkan på Australiens försvars- och säkerhetspolitiska utveckling och förhållande till närområdet Givet Australiens geografiska position i Stillahavsasien och regionens strategiska karaktärsdrag ökar både intresset och behovet av att studera och analysera landets politiska utveckling, dess säkerhetspolitiska ambitioner samt dess försvarspolitiska inriktning För Sveriges och EU:s del är Australien som aktör en viktig regional och internationell samarbetspartner Landets politiska, ekonomiska och strategiska utveckling och förhållningssätt till sin region påverkar även hur svensk-australiska respektive EU-australiska relationer utvecklas på längre sikt Sverige och Australien har långtgående samarbeten inom en rad områden, inte minst rörande försvarsmateriel och bidrag till internationella militära insatser Framför allt utgör Australien som Sveriges tredje största handelspartner utanför EU en viktig civil marknad för svenska företag, i synnerhet inom gruvindustrin Australien framstår som en allt viktigare aktör på den internationella arenan, inte minst i ljuset av dels dess position och roll i en region under förändring och dels dess nära relationer till

2014-03-07 2 (14) USA och EU, inklusive Sverige Samtidigt finns en brist på svenska analyser av Australiens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska karaktär I synnerhet ur ett svenskt perspektiv framstår relationen mellan Sverige och Australien som mångdimensionell men samtidigt svårdefinierad, trots de relativt nära ekonomiska och försvarspolitiska banden I förlängningen innebär det att det svenska behovet av Australien-analyser behöver tydliggöras Syftet med denna studie är att redovisa de analytiska behov och perspektiv som finns i Sverige och bland svenska intressenter i förhållande till Australien Rapportens ambition, syfte och omfång I denna rapport görs först en kortfattad redovisning av Australiens samtida försvars- och säkerhetspolitiska utveckling i förhållande till sitt närområde och sedan beskrivs ur ett strikt svenskt perspektiv relationerna mellan Sverige och Australien I huvudsak utgör rapporten en ämnesintroducerande förstudie som skall följas av en fördjupad analys under 2014 Denna förstudie tar således upp förslag på frågeställningar och den inriktning som efterföljande Australienstudie med fördel bör ta hänsyn till Författarna till förstudien har identifierat dessa frågeställningar dels genom att utnyttja tidigare genomförd forskning och befintlig kompetens inom området, dels genom att genomföra intervjuer med ett flertal företrädare för svenska och australiska statliga aktörer 1 Ett huvudsakligt motiv till arbetssättet har varit att ta del av och identifiera de perspektiv och intressen som olika aktörer i Sverige har i förhållande till Australien, med syftet att klargöra de viktigaste analytiska frågeställningarna för framtida Australienstudier Givet att denna rapport utgör en ämnesintroducerande förstudie ingår inte de mer detaljerade beskrivningarna och analyserna Förstudien har två huvudsakliga syften: att ge en övergripande deskriptiv bild av australisk försvars- och säkerhetspolitik, samt Sveriges relationer med och intressen i förhållande till Australien; och att identifiera de frågeställningar och analytiska problemkomplex som författarna anser bör ligga till grund för framtida studier om Australiens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik På så sätt kan kommande Australienstudier tillföra analytiskt mervärde för både svenska beslutsfattare och myndigheter samt företag med ett intresse av att följa Australiens utveckling Disposition Studien består av fyra avsnitt, inklusive denna introduktion Det andra avsnittet ger läsaren en översikt och bakgrund till Australiens säkerhetspolitik med fokus på landets försvars- och säkerhetspolitiska inriktning sedan mitten av 1990-talet Det tredje avsnittet beskriver dagens relationer mellan Sverige och Australien Det fjärde och sista avsnittet presenterar en sammanfattning samt identifierar de för Sverige relevanta frågeställningar och problemkomplex som kommande Australienstudier kan behandla Efter det sammanfattande avsnittet finner läsaren en karta över Australien och dess närområde 1 Av hänsyn till intervjupersonernas önskemål om anonymitet citeras de inte i rapporten

2014-03-07 3 (14) Australisk säkerhetspolitik en bakgrund Inledning Strategisk och ekonomisk utveckling Australien är en relativt ung aktör i den internationella säkerhetspolitiken Australiens huvudsakliga linje sedan landet blev en självständig federation 1901 har varit att ha en stor och mäktig vän vid sin sida Fram till 1942 var denna vän Storbritannien, men sedan Singapores fall vid det japanska anfallet samma år har USA utgjort landets strategiska partner Som en del av detta partnerskap fortsatte Australien att sända trupp både till de asiatiska och europeiska krigsskådeplatserna Sedan ANZUS-avtalet 1951 har USA formellt varit den allierade som Australien förlitat sig på 2 Avvecklingen av det brittiska imperiet och Storbritanniens avtagande inflytande, inte minst kulturellt, innebar att den traditionellt nära relationen mellan London och Canberra successivt försvagades På det ekonomiska planet var Australien och Storbritannien tätt sammanlänkade Detta framstod som särskilt tydligt 1973 i och med Storbritanniens inträde i de Europeiska gemenskaperna, då den viktiga ullexporten i ett slag fick kraftigt försämrade villkor, till skada för Australiens ekonomi Australisk säkerhetspolitik har en explicit geopolitisk grundsyn, där de internationella relationerna i närområdet (Stillahavsregionen) och globalt starkt påverkas av geografi, maktförhållanden och ekonomisk utveckling Idag innebär detta att de principiella problem som de australiska beslutsfattarna tycker sig stå inför bestäms inom ramen för relationerna mellan främst USA, Kina, Japan och Indien samt Australiens relationer till dessa stormakter Samtidigt har också landet behövt hantera de nu framväxande stormakterna i Asien, främst Kina, på ett allt mer direkt sätt På 1990-talet gjordes också försök av den dåvarande australiska regeringen att i viss mån omforma den australiska, i huvudsak västerländskeuropeiska, identiteten till en mer asiatisk sådan På 2000-talet har liknande initiativ tagits av regeringen Gillard, där fokus i synnerhet legat på utbildningssatsningar inom asiatiska språk Under John Howards tid som konservativ premiärminister (1996-2007) tydliggjordes den starka västliga delen av den australiska identiteten, samtidigt som försvarsbudgeten höjdes mycket påtagligt och en ökad militär integration med USA genomfördes Den innebar också att Australien deltog i samtliga större militära insatser som USA genomförde under perioden, såsom i Afghanistan sedan 2001 och inte minst i invasionen av Irak 2003 Strategiskt förflyttades därmed intresset från ett mångårigt fokus på Indonesien vars inrikespolitiska situation stabiliserats och demokratiserats till andra konfliktområden avsevärt längre bort från Australien Den australiska försvarsmakten organiserades under Howard i riktning mot att både doktrinärt och materielmässigt kunna möta krav på expeditionär krigföringsförmåga och militär integration med USA Detta lyckades så väl att Australien klev fram som en viktig global allierad till USA Dessutom innebar Australiens ekonomiska framgång att försvarsutgifterna kunde öka utan att det belastade ekonomin i övrigt I förlängningen innebar detta också att Canberra kunde tillföra de ekonomiska medel som behövdes för att utveckla försvarsmaktens 2 Där inte annat anges baseras framställningen på Winnerstig, Mike (2010), Australisk säkerhetspolitik Geopolitik och identitetsproblem i morgondagens Asien (Stockholm: FOI), FOI-R 2967 SE

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Billions of US Dollars, 2010 prices [blue columns] Share of GDP (%) [black line] FOI MEMO 2014-03-07 4 (14) militära förmåga i riktning mot de utstakade försvarspolitiska målen Följande diagram illustrerar utvecklingen av de australiska försvarsutgifterna: 3 A u s t r a l i a (Graph 2): Military Expenditures, Billions of US Dollars, 2010 Prices [blue columns] -/- Share of GDP (%) [black line] 30 6,0% 25 5,0% 20 4,0% 15 3,0% 10 2,0% 5 1,0% 0 Source: Data from SIPRI, further processed by the FOI Database 0,0% Som synes inleddes ökningen av försvarsutgifterna efter att Howard valdes till makten, och fortsatte sedan kontinuerligt även om försvarsutgifternas andel av BNP låg relativt konstant ändå till 2010 Den starka ekonomiska utvecklingen Australien kallas inte för inte för The Lucky Country under de senaste två årtiondena, där exporten till Kina utgör en viktig komponent, har starkt bidragit till denna ökning i absoluta tal Denna upprustningspolitik bidrog också till att Australien mötte ett ökat intresse i USA, vars övriga allierade under samma tid tenderade att minska sina försvarsutgifter ganska kraftigt, inte minst i Europa Samtidigt har Australien drabbats ekonomiskt av sk Dutch disease, dvs att en framgångsrik utvinning av naturresurser stärker den egna valutan så pass mycket att export från jordbrukssektorn och tillverkningsindustrin blir olönsam I Australiens fall påverkar det också rekryteringen av personal till försvarsmakten och inte minst dess tekniska delar Då Australien har som mål att utvecklas till en mer högteknologisk nation än i dag, står man inför ett närmast olösligt dilemma, främst på grund av konkurrens om humankapital och de höga kostnader som rekrytering och teknikutveckling innebär Regeringarna Rudd och Gillard Howard förlorade regeringsmakten i valet 2007 Segraren, Labour-ledaren Kevin Rudd, gick till val på att delvis ominrikta den australiska säkerhetspolitiken, i alla fall den del som varit Howards största inrikespolitiska problem: deltagandet i USA:s invasion av Irak I denna omsvängning låg också ett intresse, i viss mån en oro, för USA:s framtida ställning i Asien 3 Källa: FOI:s databas över globala försvarsutgifter

2014-03-07 5 (14) I den vitbok om säkerhets- och försvarspolitiken som Rudd-regeringen publicerade sommaren 2009 var grundsynen klart geopolitisk, med en flerdimensionell bild särskilt av USA:s roll i Stillahavsregionen Å ena sidan framhävdes vikten av den australisk-amerikanska alliansen, å andra sidan noterades den stora risken för att USA:s relativa maktposition i regionen kommer att undermineras av främst Kinas växande maktställning En av de åtgärder som förespråkades i vitboken var därför en relativt stor australisk militär upprustning, särskilt på den marina sidan, vilken på mycket lång sikt (minst 20 år) avsågs leda till att Australiens egen försvarsförmåga mot ett framväxande hot i regionen blir betryggande, i viss mån oavsett USA:s förmåga att hjälpa sin australiska allierade Försvarspolitiskt innebar detta att Defence of Australia-doktrinen, dvs förmågan att försvara Australien mot ett väpnat angrepp från en kvalificerad statsaktör, nu åter sattes i fokus 4 Visserligen menade man att denna doktrin inte omöjliggör expeditionär krigföringsförmåga, med hänvisning till de föreslagna marina kapaciteterna, men det var uppenbart att det dimensionerande konfliktscenariot för det australiska försvarets nya inriktning är det som omfattar en traditionell mellanstatlig väpnad konflikt Att det är mer sannolikt med andra konflikttyper, som inomstatliga krig, och sönderfallande staters konsekvenser för grannstaterna noterades av den australiska regeringen, som dock prioriterade landets förmåga att försvara sig självt mot ett större, konventionellt militärt angrepp Detta synsätt genererade en hel del kritik mot regeringen och vitboken, även från konservativt håll, eftersom den enda stat som skulle kunna genomföra ett sådant större angrepp mot Australien är Kina, landets största handelspartner Det väckte dessutom viss internationell förvåning att Rudd-regeringens vitbok var så starkt om än indirekt inriktad på ett framtida hot från Kina, eftersom den mandarin-talande Rudd själv vid sitt tillträde ansågs som en Kina-vänlig politiker Kevin Rudd förlorade emellertid posten som partiledare och premiärminister till Julia Gillard, som tog över ledarskapet för Labour-partiet genom en intern omvälvning 2010 Hon vann de federala valen samma år med knapp marginal, och styrde sedan genom en minoritetsregering Australien som påverkades allt mer av den globala finanskrisen som bröt ut 2008 Statsfinanserna påverkades negativt och de tämligen optimistiska prognoserna för försvarsbudgetens utveckling som ställts i Rudds vitbok 2009 fick justeras ned Säkerhetspolitiskt medförde inte Gillard-regeringen någon förändring mot Rudd-linjen I regeringens säkerhets- och försvarspolitiska vitbok från maj 2013 underströks tydligt Defence of Australia-doktrinens primat, och som nästa mål angavs att säkra stabiliteten i det australiska närområdet Därutöver beskrevs i avsevärt mer allmänna termer att Australien också har intressen i den bredare indo-pacifiska regionen och av en fredlig, regelstyrd internationell ordning 5 Denna inriktning mot närområdet och dess säkerhetsproblem, snarare än ett brett deltagande i avlägsna konflikter av nation-building -karaktär, gör inte Australien unikt utan är del i en övergripande trend som gäller såväl amerikansk som europeisk (inklusive svensk) säkerhetspolitik i dagsläget Hoten i Australiens säkerhetspolitiska närmiljö utgörs förutom av de storskaliga, närmast existentiella hoten av det upplevda behovet av att hantera en rad svaga eller sönderfallande 4 I sin Kallakrigs-version från 1984 och åtminstone fram till det kalla krigets slut utgjorde Defence of Australiadoktrinen (DOA) grundstenen i den australiska försvarspolitiken och hade stark påverkan på struktur, materiel och försvarsutgifter 5 Se Commonwealth of Australia (2013), 2013 Defence White Paper (Canberra: Department of Defence)

2014-03-07 6 (14) stater i sitt norra, nordöstra och östra närområde Australien genomför återkommande och i förhållande till den enskilda konfliktens karaktär, väl anpassade fredsfrämjande interventioner i syfte att stabilisera sådana länder Detta grundar sig på insikten om att problem i en eller annan form kommer att dyka upp vid Australiens kuster om man inte agerar Solomonöarna, Papua Nya Guinea och Östtimor utgör tre moderna exempel 6 Det är sannolikt att denna dimension fortsatt kommer att utgöra en del av australiskt säkerhetspolitiskt agerande i regionen 7 I den allmänna debatten noterades emellertid att vitboken omfattade mer diplomatiska skrivningar avseende Kina, som utmålades som en stark och växande strategisk aktör men också som en partner med vilken konflikter inte alls var förutbestämda Att den framtida relationen mellan Kina och USA sågs som central för australisk säkerhet var dock uppenbart och inget som skiljde 2013 års vitbok från dess motsvarighet fyra år tidigare Därutöver ansågs också vitbokens skrivningar om det indo-pacifiska området innebära att Australien nu tydligare än tidigare tar ett bredare geopolitiskt grepp över sin situation, även om de fulla konsekvenserna av detta tex den långlivade motsättningen mellan Kina och Indien inte fullt ut redovisades Inhemska kritiker av vitboken har också pekat på den specifika australiska problematiken avseende rivaliteten mellan USA och Kina Kritikerna menar att även om man kan önska att denna rivalitet hanteras fredligt, inte minst i ljuset av ländernas stora ekonomiska ömsesidiga beroende av varandra, är det inte självklart att konflikter dem emellan kan undvikas 8 Om konflikter uppstår skulle Australien hamna i ett mycket besvärligt dilemma, då USA är landets säkerhetspolitiska garant och Kina dess största handelspartner Australiens säkerhetspolitiska kurs går i mångt och mycket ut på att inte tvingas att göra valet mellan Kina och USA Abbott-regeringen I ljuset av Labour-partiets allt sämre opinionssiffror genomfördes ännu en intern omvälvning några månader före valet 2013 Den tidigare premiärministern Kevin Rudd avsatte då Julia Gillard, som avgick som premiärminister och partiledare Rudds korta tid som premiärminister under 2013 hjälpte dock inte partiet Vid de federala valen i september samma år vann det konservativa partiet under Tony Abbott en övertygande seger Som premiärminister har den brittiskfödde katoliken Tony Abbott ännu inte producerat några större säkerhetspolitiska linjedokument, men det anses allmänt att han kommer att lägga större vikt vid de regionala och bilaterala samarbetsmiljöerna än de globala, FN-orienterade Inte minst har Abbott-regeringen gjort klart att den australiska diplomatins roll är att främja landets ekonomiska utveckling och de övriga nationella intressena, inte att i första hand bidra till andra mer eller mindre avlägsna länders välgång 9 6 Winnerstig, Mike (2002) INTERFET International Force East Timor - Tillfällig framgång eller framtida modell för humanitära militära interventioner? (Stockholm: FOI), FOI-R--0404-SE 7 Granholm, Niklas (2004), Som Europa före 1914? Reserapport med reflexioner efter resa till Japan, Indonesien, Singapore och Australien, (Stockholm: FOI), FOI-Memo nr 1182, s 10ff 8 Se tex White, Hugh (2010), Power Shift: Australia s Future between Washington and Beijing, Quarterly Essay, Issue 39, och White, Hugh (2012), The China Choice: Why America Should Share Power (Collingwood: Black, Inc) 9 Personlig kommunikation med Sveriges ambassadör i Canberra, Sven-Olof Petersson, oktober 2013

2014-03-07 7 (14) Abbott har betonat de bilaterala relationerna till Japan, och kallat Japan Australiens bästa vän i Asien 10 Den likaledes konservative japanske premiärministern Shinzo Abe har svarat på detta i positiv anda Bedömare anser att Abbott hittills tagit mycket lätt på att detta närmande till Japan negativt kan påverka Australiens relationer till Kina och Sydkorea, som har gamla problem i relationen till Japan, däribland olösta territorialtvister Denna utveckling bör ses i ljuset av att Kinas utrikespolitik sedan 2010 uppfattats som mer offensiv, vilket i sin tur skapat oro och lett till en rad motreaktioner i flera länder i regionen 11 Vad gäller USA förefaller de flesta bedömare vara överens om att Abbotts regering kommer att fortsätta den traditionella, mycket USA-vänliga linjen, och aktivt stödja den amerikanska sk ombalanseringen till Asien, som president Obama uttalade i den sk Canberradeklarationen vid sitt besök i Australien i november 2011 Deklarationen inkluderar bla basering av en marinkårskontingent på australiskt territorium Genom rotationer av amerikanska marinkårsenheter i Darwin i norra Australien ska man bidra till regional kapacitetsuppbyggnad Därmed har Australien säkrat ett amerikanskt engagemang i hela det indo-pacifiska området Australien deltar också i de förhandlingar som inletts rörande Trans-Pacific Partnership (TPP), syftande till ett frihandelsavtal för Stillahavsregionen I dagsläget ingår inte Kina i de pågående TPP-förhandlingarna Relationerna mellan Sverige och Australien Australiens politiska historia är tätt sammanvävd med Europas och landet delar många av sina grundläggande politiska värderingar med de flesta av EU:s medlemsstater, inte minst Sverige I och med detta har Australien genom historien utgjort en naturlig politisk och ekonomisk samarbetspartner för Sverige och andra europeiska stater Ur ett europeiskt perspektiv innebär även Australiens geografiska läge i en allt mer dynamisk del av världen att landet ses som en potentiellt viktig samarbetspartner Som diskuterats i föregående kapitel definierar det västerländska och europeiska arvet Australiens identitet Australien beskrivs ofta som ett europeiskt land i Asien, med antydan att relationerna till Europa och övriga västvärlden inte bara vilar på historisk grund utan även på värdegemenskap och konvergerande intressen För Sverige utgör Australien således en viktig politisk och ekonomisk samarbetspartner Utrikesdepartementets landrapport för Australien beskriver kortfattat den politiska relationen till Canberra som god Det första svenska statsministerbesöket till landet skedde 2005 Flera högnivåbesök till Australien har ägt rum sedan dess, bland annat under 2010 och 2013 av överbefälhavare Sverker Göranson respektive utrikesminister Carl Bildt De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Australien utgör enligt svenska bedömare den mest centrala aspekten av de bilaterala relationerna Australien är Sveriges tredje största exportmarknad utanför EU, efter USA och Kina Sveriges ambassad i Canberra pekar exempelvis på att omkring 250 [svenska] företag har dotterbolag eller representation i Australien 12 Läkemedel, fordon och fordonsdelar är några av de främsta exportvarorna till 10 Kenny, Mark, Tony Abbott says Japan is Australia s closest friend in Asia, The Sydney Morning Herald, 9 oktober, 2013 11 Se Luttwak, Edward N (2012), The Rise of China vs The Logic of Strategy (Massachusetts: Harvard University Press) 12 Sveriges ambassad i Canberra, Promemoria Landfakta Australien, 18 december, 2013, s 8

2014-03-07 8 (14) Australien och under 2012 värderades den totala svenska exporten till cirka 14 miljarder kronor, där Sverige även har ett betydande handelsöverskott 13 Gruvindustrin utgör den mest betydande sektorn i de ekonomiska relationerna mellan de två länderna För svenska företag inom gruvnäringen, inte minst Sandvik och Atlas Copco, utgör Australien en av de viktigaste utländska exportmarknaderna för gruvrelaterade produkter och tjänster Sandvik hade under 2012 över 2000 anställda i Australien och fakturerade för över 10 miljarder svenska kronor i landet Detta gjorde Australien till Sandviks näst största marknad efter USA 14 Inom gruvsektorn finns även en betydande koppling till andra länder i regionen Det ekonomiska samarbetet är tätt sammankopplat med de bilaterala försvars- och säkerhetspolitiska relationerna Australien är inte minst en betydande partner och exportmarknad för den svenska försvarsindustrin I september 2005 undertecknade Sverige och Australien ett Memorandum of Understanding (MoU) inom försvarsområdet Utöver försvarsindustrin berörs flera svenska förvarsmyndigheter av MoU-avtalet, däribland Försvarsmakten, Försvarets Materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) MoU-avtalet ligger till grund för bland annat utbyten och samarbeten inom försvarsmaterielområdet, inklusive gemensam forskning och utveckling Ett tidigt exempel på materielsamarbetet mellan Australien och Sverige är ubåtarna av Collins-klass designade av Kockums och byggda i Australien som levererades till den australiska marinen under 1990-talet Kockums har enligt uppgift även fått en australisk order att genomföra en förstudie inför landets nästa generation ubåtar, projekt SEA1000, där det av svenska företaget som ägs av tyska ThyssenKrupp bland annat ska lämna förslag på nya teknologier och alternativa utformningar på den kommande ubåtens design Australien har som ambition att bygga tolv nya konventionella ubåtar i Australien baserat på svensk eller anglosaxisk design, till ett värde av upp till 240 miljarder kronor 15 Dessutom är det möjligt att Kockums får deltaga i halvtidsmodifieringar för att uppgradera och förlänga den operativa livslängden hos de nuvarande ubåtarna av Collins-klass Möjligen kan en av Collins-ubåtarna komma att utrustas med det svenska Stirlingsystemet för luftoberoende framdrift Enligt australiska bedömare utgör frågan om huruvida Kockums får ta del av storordern den viktigaste frågan i de bilaterala relationerna mellan Sverige och Australien Det råder fortsatt osäkerhet kring Kockums framtida vara eller icke vara på den australiska ubåtsmarknaden, dels inom forsking och utveckling och dels inom produktionen av Australiens nästa generation ubåtar Den huvudsakliga källan till denna osäkerhet är ägarstrukturen kring Kockums, och mer specifikt det faktum att Kockums ägs av den tyska koncernen ThyssenKrupp Marine Systems, som i sin tur har andra dotterbolag som konkurrerar med Kockums på den globala ubåtsmarknaden Medan företaget ägs av ThyssenKrupp ligger immaterialrättigheterna till Kockums teknologi under svenskt statligt ägande en situation som för närvarande har lett till en låsning i Kockums exportverksamhet och deltagande i internationella materielprojekt 13 Ibid 14 Sandvik AB, verksamhetsfakta, tillgänglig via http://wwwsandvikcom/sv/nyheter-och-media/pressrum/faktai-korthet/ 15 Svenska Dagbladet, Kockums får ubåtsorder, 19 december, 2013; Nordin, Mats, Ubåtsteknologi ett säkerhetspolitiskt instrument med strategiska dimensioner, i Skeppström, Olsson och Wiss (red) (2012) Strategisk Utblick 2012 (Stockholm: FOI), FOI-R 3437-SE, ss 45-49

2014-03-07 9 (14) Givet att Australien befinner sig i en region som säkerhetspolitiskt kännetecknas av sönderfallande stater, militär upprustning och politisk stormaktsrivalitet, ter det sig sannolikt att Canberra fortsätter investera i den egna försvarsförmågan, inte minst tillsammans med sina partnerländer Framtida försvars- och säkerhetspolitiska samarbetsmöjligheter med Sverige både inom försvarsmaterielområdet och i militära insatsområden är därmed alls inte uteslutna Eftersom ett flertal statliga aktörer både inom regeringskansliet och på myndighetsnivå aktivt bedriver någon form av verksamhet och samarbete med Australien finns flera olika svenska perspektiv på vad som är viktigt i den bilaterala relationen Ur ett handelspolitiskt och ekonomiskt perspektiv är en nyckelfråga hur den australiska ekonomin bedöms utvecklas framöver Den australiska ekonomins utveckling påverkar i sin tur landets försvarspolitiska och militära utveckling Australien har en uttalad ambition att bli ett högteknologiskt självförsörjande land, bland annat inom försvarsområdet Hur långt man anser sig ha kommit i den processen och vilka utmaningar och möjligheter som finns för att ambitionen ska bli uppfylld är av stor vikt ur ett svenskt försvarsindustriellt perspektiv Alliansförhållandet med USA har en central påverkan på Australiens försvars- och säkerhetspolitiska utveckling och förhållningssätt gentemot Stillahavsasienregionen Hur det förhållandet utvecklas och om det i framtiden kompletteras med närmare försvarspolitiska relationer till länder såsom Indien och Japan är en fråga som bör följas, inte minst då detta utgör en indikator för Australiens säkerhetspolitiska roll både i Östasien och globalt Ett återkommande ämne i den australiska säkerhetspolitiska debatten handlar om hur beroende landet ska vara av USA på det militära och försvarspolitiska planet, samt till vilken grad Australiens framtida säkerhets- och försvarspolitiska inriktning ska påverkas av alliansrelationen med Washington Vilken påverkan den inriktningen har på den regionala säkerhetspolitiska utvecklingen och Australiens relationer till övriga länder i Stillahavsasien framstår som en viktig fråga för vidare analys

2014-03-07 10 (14) Sammanfattning och frågeställningar Syftet med denna förstudie har varit att ur ett svenskt perspektiv ge en ämnesintroduktion till australisk försvars- och säkerhetspolitik, med tonvikt på hur Australien förhåller sig till utvecklingen i den Stillahavsasiatiska regionen samt landets relationer till Sverige Den huvudsakliga ambitionen har varit att lägga grunden för bredare och mer ingående framtida analyser och studier inom ämnet Förstudien har visat att Australiens säkerhetspolitiska inriktning fortsätter i den bana som regeringen Rudd inledde år 2007 De efterföljande regeringarna Gillard och Abbott har i stora drag följt samma spår, och inte gjort några radikala förändringar av den australiska säkerhetspolitiken Den geopolitiska grundsynen består och fortsätter vara den mest betydande faktorn Detta präglar hur Canberra förhåller sig till sitt närområde och sina allierade Även om den nuvarande Abbott-regeringen inte genomfört några större säkerhetspolitiska förändringar har den samtidigt uttryckt intresse för ett närmande till bland annat Japan och Indien, mot bakgrund av regionala uppfattningar om ett allt mer självsäkert och tidvis aggressivt Kina Alliansrelationerna till USA framstår som den centrala pelaren i australisk säkerhetspolitik och stödet för Washingtons ombalansering mot Stillahavsasien är starkt i Canberra Relationen mellan Australien och Sverige framstår som mångdimensionell Ur ett ekonomiskt perspektiv utgör Australien, som Sveriges tredje största exportmarknad utanför EU, en viktig samarbetspartner för Sverige och svenska företag Gruv-, läkemedel- och bilindustri är några av de sektorer där Sverige har en stark närvaro på den australiska marknaden Den svenska försvarsindustrin har bland annat genom Kockums länge haft en stark närvaro i Australien Försvarsmaterielexporten har bland annat inkluderat system och plattformar som ubåtar och artillerisystem Mot bakgrund av faktorer såsom den förändrade dynamiken i Australiens närområde, landets försvars- och säkerhetspolitiska inriktning och i förlängningen dess behov av försvarsmateriel bedöms det som sannolikt att den australiska marknaden fortsätter att vara viktig för den svenska försvarsindustrin På det mer övergripande politiska planet är de bilaterala relationerna mellan Australien och Sverige mer svårdefinierade Det stora geografiska avståndet innebär tex att de bredare försvars- och säkerhetspolitiska frågorna inte har en direkt (och avgörande) påverkan på svensk säkerhetspolitik eller Sveriges bilaterala relationer till Australien Med det sagt är det tydligt att det i Sverige och bland svenska intressenter finns en efterfrågan och ett intresse av både analys och ökad förståelse för Australiens försvars- och säkerhetspolitiska utveckling och roll i sitt närområde Detta intresse baseras inte minst på den värdegrundade intressegemenskap som länkar samman Australien, Sverige och andra europeiska stater Den geostrategiska utvecklingen i Stillahavsasien har inte enbart regionala effekter utan även globala Australien har en viktig roll att spela både i sitt omedelbara närområde och i regionen i stort Studiefrågor inför 2014 och framåt Ett delsyfte i förstudien har varit att identifiera de frågor som är av vikt för den bilaterala relationen mellan Australien och Sverige och som bör behandlas i en framtida studie om Australien De aktörer inom den svenska staten som verkar gentemot Australien har olika verksamhetsområden och därför i vissa fall olika perspektiv på vad som är viktigt i de bilaterala relationerna och skiljer sig även ibland åt i synen på Australien som statlig aktör

2014-03-07 11 (14) Relationen till och synen på Australien är alltså mångdimensionell och framstår ofta som svårdefinierad De olika svenska aktörerna har således olika behov av analys, även inom regeringskansliet, bland myndigheter och inom näringslivet Avslutningsvis följer en inventering som belyser dessa olika behov, intressen och perspektiv, och som bör ligga till grund för framtida studier om Australien Frågeställningarna för kommande studier presenteras i tre övergripande kluster: geostrategi och säkerhetspolitik, försvarspolitik- och industri, samt ekonomi Geostrategi och säkerhetspolitik: Hur ser Australiens försvars- och säkerhetspolitiska relationer till USA och Storbritannien ut? På vilket sätt kommer dessa relationer att utvecklas under de kommande åren? På vilket sätt utvecklas Australiens geostrategiska relationer till Japan och Indien i ljuset av Kinas allt större ekonomiska och militära makt samt USA:s ombalansering mot Stillahavsasien? Hur kan Australiens säkerhetspolitiska inriktning påverkas om USA:s ombalansering till Stillahavsasien av olika ekonomiska och geopolitiska skäl inte blir fullt lika kraftfull som Washington avser och Canberra önskar? Sett i ljuset av dess försvarspolitiska ambitioner, framväxande identitet som indopacifisk nation samt alliansförhållande till USA, vad har Australien för möjligheter och ambitioner att ta på sig en mer framträdande säkerhetspolitisk roll i Östasien samt Indiska oceanen? Försvarspolitik och försvarsindustri: På vilket sätt kommer Australiens försvarspolitik att utvecklas under de nästkommande fem åren? Vilka hotbilder och andra faktorer påverkar, styr och har möjlighet att förändra landets försvarspolitiska inriktning? Vilka är de nationella och regionala säkerhetspolitiska konsekvenserna av Australiens försvarspolitiska inriktning? Vilka möjligheter har Australien att bli en högteknologiskt självförsörjande nation, inte minst inom den försvarsindustriella sektorn? Vilka intressen och behov har Australien avseende försvarsrelaterad forskning och utveckling på medellång- och lång sikt? Vilka behov avseende militär förmåga har Australien på medellång och lång sikt? Vilka politiska, ekonomiska och militära faktorer kan komma att påverka Australiens bedömning av framtida militära behov och bidrag till regionala och globala militära insatser?

2014-03-07 12 (14) Ekonomi: Vad kan frihandelsavtalet TPP komma att innebära för Australiens ekonomiska utveckling och i förlängningen Sveriges samt EU:s ekonomiska förutsättningar i förhållandet till Stillahavsasien? Hur utvecklas Australiens ekonomi? Vilka utmaningar ställs den ekonomiska utvecklingen inför på längre sikt? Vilka ekonomiska och politiska konsekvenser och dilemman medför Australiens ekonomiska beroende av Kina och dess USA-orienterade försvars- och säkerhetspolitiska inriktning?

2014-03-07 13 (14)

2014-03-07 14 (14) Källförteckning Commonwealth of Australia (2013), 2013 Defence White Paper (Canberra: Department of Defence) URL: http://wwwdefencegovau/whitepaper2013/docs/wp_2013_webpdf Granholm, Niklas (2004) Som Europa före 1914? Reserapport med reflexioner efter resa till Japan, Indonesien, Singapore och Australien (Stockholm: FOI) FOI-Memo nr 1182 Kenny, Mark, Tony Abbott says Japan is Australia s closest friend in Asia, The Sydney Morning Herald, 9 oktober, 2013 URL: http://wwwsmhcomau/federal-politics/politicalnews/tony-abbott-says-japan-is-australias-closest-friend-in-asia-20131009-2v8tyhtml Luttwak, Edward N (2012), The Rise of China vs The Logic of Strategy (Massachusetts: Harvard University Press) Nordin, Mats, Ubåtsteknologi ett säkerhetspolitiskt instrument med strategiska dimensioner, i Skeppström, Olsson och Wiss (red) (2012) Strategisk Utblick 2012 (Stockholm: FOI), FOI-R 3437-SE, ss 45-49 Sandvik, verksamhetsfakta URL: http://wwwsandvikcom/sv/nyheter-ochmedia/pressrum/fakta-i-korthet/ Svenska Dagbladet, Näringsliv, Kockums får ubåtsorder, 19 december, 2013, http://wwwsvdse/naringsliv/kockums-far-ubatsorder_8839400svd Sveriges Ambassad i Canberra, Promemoria Landfakta Australien, 18 december, 2013 URL: http://wwwswedenabroadcom/imagevaultfiles/id_17218/cf_52/landfakta_australien_dece mber_2013pdf White, Hugh (2010), Power Shift: Australia s Future between Washington and Beijing, Quarterly Essay, Issue 39 White, Hugh (2012), The China Choice: Why America Should Share Power (Collingwood: Black, Inc) Winnerstig, Mike (2002), INTERFET International Force East Timor - Tillfällig framgång eller framtida modell för humanitära militära interventioner? (Stockholm: FOI), FOI-R 0404-SE Winnerstig, Mike (2010), Australisk säkerhetspolitik Geopolitik och identitetsproblem i morgondagens Asien (Stockholm: FOI), FOI-R 2967-SE