Alternativ för en hållbar utbildningsverksamhet. Redovisning av GD-uppdrag den 30 mars 2015 [UTKAST]

Alternativ för en hållbar utbildningsverksamhet Redovisning av GD-uppdrag den 30 mars 2015

2 MSB:s kontaktpersoner: Anna Walldén Erixhagen, 010-240 5136 Rolf Nordengren, 010-240 5231 Lars-Erik Englund, 010-240 5281 Diarienummer 2014-5917

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Uppdragsbeskrivning... 6 1.3 Tolkning, avgränsningar och utgångspunkter för uppdraget... 7 1.4 Genomförande av uppdraget... 8 2. Utbildningsbehov... 9 2.1 Sysselsatta i utryckningstjänst inom kommunal räddningstjänst. 9 2.2 Antal sökande och utexaminerade - en tillbakablick... 11 2.3 Analys av utbildningsbehov inom skydd mot olyckor... 12 3. Nuläge ekonomi och resurser... 16 3.1 Historisk utveckling av utbildningsdagar och ekonomi för verksamheten... 16 3.2 Ekonomiska förutsättningar... 17 3.3 Utbildningsvolymer och budget för 2015... 20 3.4 Personalresurser 2015... 22 3.5 Redovisade investeringsbehov 2015... 24 4. Alternativa scenarier... 25 4.1 Antaganden... 25 4.2 Sammanfattande ekonomiska bedömningar... 26 4.3 A1. All utbildning genomförs i Sandö och Revinge... 26 4.4 A2. Sandö och Revinge kompletterat med regionala utbildningar27 4.5 B1. All utbildning i Revinge utan regionala utbildningar... 28 4.6 B2. Revinge kompletterat med regionala utbildningar... 32 4.7 C1. All utbildning i Sandö utan regionala utbildningar... 34 4.8 C2. Sandö kompletterat med regionala utbildningar... 38 5. Avvecklingskostnader... 40 5.1 Definition av avvecklingskostnader... 40 5.2 Avvecklingskostnad för Sandö... 43 5.3 Avvecklingskostnad för Revinge... 44 6. Process för övergång till ett verksamhetsställe... 46 6.1 Bakgrund... 46 6.2 Faktorer att beakta vid processen... 46 7. Konsekvenser och utmaningar för utbildningsverksamheten 49 Bilaga 1 Utbildningsuppdraget... 52 Styrande författningar... 52 Om författningarna... 53

4 Bilaga 2 Historisk bakgrund... 55 Utbildningar inom räddningstjänstområdet före 2003... 55 Utbildningar inom skydd mot olyckor efter 2003... 55 Reglering av utbildningsverksamheten... 57 Uppföljning av reformen skydd mot olyckor... 59

5 Sammanfattning I rapporten redovisas det uppdrag som generaldirektören lämnade i november 2014 som innebär att redovisa om MSB:s utbildningsverksamhet kan bedrivas med enbart en egen utbildningsanläggning samt ekonomiska konsekvenser av att lägga ner verksamhet vid Revinge respektive Sandö och överföra verksamhet till den andra orten. Vidare ingår att redovisa hur en process för ett fortsatt arbete med att anpassa MSB:s utbildningsverksamhet till förändrade förutsättningar skulle kunna se ut. Uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp under ledning av avdelningsledningen för UB. Som stöd i arbetet har en rådgivande grupp där enhetscheferna för UB-RTJ och UB-USAM samt verksamhetscheferna vid Sandö och Revinge deltagit. Personalinformationer, löpande avstämningar med myndighetsledningen, avdelningsledningen och UB ledningsgrupp har genomförts. Redovisningen beskriver de ekonomiska konsekvenserna för de olika alternativen baserat på fakta och utan värderingar av verksamhetsställenas styrkor respektive svagheter. För att skapa gemensamma beräkningsgrunder har utgångspunkter varit utbildningsvolymerna i kursutbudsplanen för 2015 samt att utbildningarna bedrivs som idag. Redovisade avvecklingskostnader baseras på att avveckling sker 1 juli 2016. Alternativa scenarier behandlas bl.a. ett och två verksamhetsställen med eller utan regional utbildning. Att bedriva utbildningsverksamhet vid två verksamhetställen är en utmaning utifrån behovet av balans mellan uppdrag och tillgänglig budget. För att få balans i ekonomin måste verksamhetställena utnyttjas i högre grad än idag samtidigt som ökad närhet till utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) efterfrågas av kommunerna. Störst kostnadsbesparing uppstår om all utbildning förläggs på ett verksamhetsställe. Avvecklingskostnaderna är dock inte medräknade i detta. Om ett verksamhetställe skulle avvecklas minskar möjligheten att utöka utbildningsvolymer för platsbunden utbildning. Det finns också risk att kompetens och kunskap försvinner om personalen väljer att inte flytta med. Därutöver finns osäkerheter rörande kostnaden för sanering av förorenad mark som måste beaktas. Oavsett om det finns ett eller två verksamhetsställen minskas de negativa konsekvenserna för kommunerna om framförallt grundutbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap får geografisk spridning. I det fortsatta arbetet med utbildningsutredningen kommer möjligheter och förutsättningar för utökad geografisk spridning samt utvecklat samarbete mellan MSB och kommunerna inom utbildningsfrågorna utredas närmare. Därutöver skulle sannolikt volymen på grundutbildningarna behöva öka om likvärdig utbildning ska kunna upprätthållas för att möta behoven. Även detta kommer utredningen behöva titta närmare på.

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Utbildningsverksamhet är ett strategiskt instrument för att åstadkomma effekter och ökad förmåga hos samhällets aktörer vid olyckor och kriser. Den omfattar ett stort antal kurser och utbildningar och berör årligen ett stort antal studerande. En fjärdedel av de anställda inom MSB är direkt sysselsatta inom utbildningsverksamheten. Utbildningsverksamheten har varit föremål för flera utredningar genom åren. Några har inneburit stora och genomgripande förändringar av utbildningsverksamheten, såsom införande av utbildningssystemet skydd mot olyckor 2003. De utredningar som föregick bildandet av MSB föreslog att skolorna i Skövde och Rosersberg skulle läggas ned samt att en beställarutförarmodell skulle finnas vid MSB. Det finns en obalans mellan finansiering av verksamheten och det uppdrag som ska genomföras. Därför behövs översyn och tydliggörande av hur MSB ska bedriva och finansiera utbildningsverksamheten på ett hållbart sätt. Under 2014 påbörjades en översyn av utbildningsverksamheten i tre steg inom Avdelningen för utveckling av beredskap (UB). I ett första steg vidtogs ett antal åtgärder i kursutbudet för att skapa ekonomisk balans för 2015. I ett andra steg utfördes en intern utredning Kunskapsinventering av utbildningsverksamheten, för att få kunskap om ekonomi, kapacitet och möjligheter I ett tredje steg utarbetades ett utredningsdirektiv för en mer genomgripande och djupare genomgång och analys av MSB:s förordningsstyrda utbildningsverksamhet. Utredningens syfte är att skapa en hållbar kvalitetssäkrad utbildning med flexibla lösningar som tillgodoser samhällets krav och behov samt målgruppernas efterfrågan på ett för staten ekonomiskt hållbart sätt. Utredningen kommer pågå i ungefär ett år.2015. 1.2 Uppdragsbeskrivning I budgetproposition för 2015 framgår att MSB får cirka 35 miljoner kronor mindre i förvaltningsanslag för 2016, vilket tillsammans med lägre kompensation för pris- och löneökningar m.m. motsvarar cirka fem procents minskning av anslagsnivån jämfört med 2014. För att nå balans i MSB:s budget för 2016 har generaldirektören lagt ut ett antal uppdrag (internt beslut, diarienummer 2014-5917) för redovisning senast den 31 mars 2015. Uppdragen ska ligga till grund för beslut om åtgärder för att anpassa myndighetens verksamhet till de ekonomiska förutsättningarna.

7 Ett av fem uppdrag innebär att en del av översynen av utbildningsverksamheten ska påskyndas och beskriva följande. En övergripande analys av om MSB:s utbildningsverksamhet kan bedrivas med enbart en egen utbildningsanläggning, ekonomiska konsekvenser (inklusive avvecklings- och omställningskostnader) av att lägga ner verksamhet vid Revinge respektive Sandö och överföra verksamhet till den andra orten, hur en process för ett fortsatt arbete med att anpassa MSB:s utbildningsverksamhet till förändrade förutsättningar skulle kunna se ut. Redovisningen ska kunna utgöra ett underlag för generaldirektörens beslut om vid vilket eller vilka verksamhetsställen MSB ska bedriva utbildningsverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2015. 1.3 Tolkning, avgränsningar och utgångspunkter för uppdraget Redovisningen beskriver de ekonomiska konsekvenserna för de olika alternativen baserat på fakta och innehåller inga värderingar av verksamhetsställenas styrkor respektive svagheter. Avgränsningar för översynen har varit att skorstensfejarutbildningen, FHSkurserna (som genomförs av Försvarshögskolan) och enheten för utbildningssamordning (UB-USAM) inte ingår i utredningen. Eventuella kopplingar kommer att omhändertas i den större utredningen som pågår till årsskiftet. Det gäller även möjligheten för regional utbildning, räddningstjänsternas behov samt utbildningarnas genomförande och längd. Utgångspunkter för utredningen har varit att utbildningsvolymerna baseras på kursutbudsplanen för 2015 och att utbildningarna bedrivs på ungefär samma sätt som idag. Detta för att skapa gemensamma beräkningsgrunder. Avvecklingskostnaderna baseras på att avveckling sker 1 juli 2016.

8 1.3.1 Alternativa scenarier i rapporten De alternativa scenarier som behandlas i rapporten är följande: Alternativ A, två verksamhetsställen - Revinge och Sandö. A1: All utbildning genomförs i Revinge och Sandö A2: Som A1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer Alternativ B, ett verksamhetsställe i Revinge. B1: All utbildning genomförs i Revinge. B2: Som B1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer Alternativ C, ett verksamhetsställe i Sandö C1: All utbildning genomförs i Sandö C2: Som C1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer I det avslutande kapitlet redovisas konsekvenser, utmaningar och frågor som bör beaktas i den fortsatta hanteringen. 1.4 Genomförande av uppdraget Uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp under ledning av avdelningsledningen för UB. I arbetet har även ett antal sakkunniga inom olika områden medverkat, t.ex. juridik och utbildnings- och resursfrågor. Samverkan har skett vid UB ledningsgrupps ordinarie möten samt vid två extrainkallade möten. Som stöd i arbetet har avdelningsledningen utsett en rådgivande grupp som kallats för avstämningsgruppen, bestående av enhetscheferna för UB-RTJ och UB-USAM samt verksamhetscheferna vid Sandö och Revinge. Denna grupp kommer senare att utgöra styrgrupp för projektet MSB:s framtida utbildningsverksamhet. Under perioden har det också genomförts personalinformationer, löpande avstämningar med myndighetsledningen samt möten med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Räddningstjänstrådets utbildningsutskott (tidigare Nationellt utbildningsråd). 1.4.1 Intern beredning och hantering Den 16 mars genomfördes en rapportering och avstämning med MSB:s avdelningschefer och därefter inleddes en intern beredning inom UB mellan den 16-20 mars. Översynen överlämnades till myndighetsledningen den 30 mars 2015 för fortsatt hantering.

9 2. Utbildningsbehov De utbildningar som erbjuds ska över tiden motsvara behov och efterfrågan från målgrupperna utifrån MSB:s ekonomiska förutsättningar. Tillgänglighet, geografisk närhet och flexibilitet för studiernas genomförande är faktorer att ta hänsyn till. 2.1 Sysselsatta i utryckningstjänst inom kommunal räddningstjänst Enligt årsuppföljningen av Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), var antalet anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap (deltid) respektive heltid i räddningstjänstens utryckningstjänst den 31 december 2013 enligt tabell 2.1. Län Deltid Andel % Heltid Andel % Stockholm 01 (AB) 257 19 1 072 81 Uppsala 03 (C) 371 66 187 34 Södermanland 04 (D) 272 67 133 33 Östergötland 05 (E) 421 61 266 39 Jönköping 06 (F) 632 78 174 22 Kronoberg 07 (G) 442 85 80 15 Kalmar 08 (H) 619 78 170 22 Gotland 09 (I) 104 81 25 19 Blekinge 10 (K) 226 72 86 28 Skåne 12 (M) 1 071 66 563 34 Halland 13 (N) 379 75 126 25 Västra Götaland 14 (O) 1 700 64 950 36 Värmland 17 (S) 628 80 155 20 Örebro 18 (T) 215 68 102 32 Västmanland 19 (U) 187 61 119 39 Dalarna 20 (W) 692 80 170 20 Gävleborg 21 (X) 419 73 153 27 Västernorrland 22 (Y) 481 72 183 28 Jämtland 23 (Z) 494 94 33 6 Västerbotten 24 (AC) 606 87 93 13 Norrbotten 25 (BD) 388 69 173 31 Totalt 10 604 68 5 013 32 Tabell 2.1 Antalet anställda på deltid respektive heltid i räddningstjänstens utryckningstjänst den 31 december 2013. Ett av önskemålen som framförts från kommunala räddningstjänstorganisationer för att underlätta deltagande i utbildningar är närhet till utbildningsplatserna. Särskilt gäller det grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) men också utbildning för Räddningsledare A, där samövningar med RiB ingår som en del av utbildningen.

10 Den länsvisa fördelningen av yrkesverksamma inom kommunal räddningstjänst (hel- och deltid) framgår av nedanstående kartpresentation. Som jämförelse redovisas grafiskt och kommunvis Sveriges folkmängd, bild 2.1. Bild 2.1 Antalet länsvis anställda (deltid, heltid, totalt)i räddningstjänstens utryckningstjänst den 31 december 2013, jämfört med Sveriges folkmängd

11 2.2 Antal sökande och utexaminerade - en tillbakablick I nedanstående diagram 2.1 redovisas antal sökande (söktryck), planerade utbildningsplatser och utexaminerade till utbildningen Räddningsinsats för den senaste tioårsperioden. Söktryck i denna rapport är summan av sökande till en utbildning under ett år. Det är individen som söker till utbildning. Kommunen godkänner att den studerande är anställd och får gå kursen. Det alltid att finnas ett glapp mellan tillgängliga platser och utexaminerade studerande. Glappet består av två faktorer, dels tomma platser vid starten av en kurs som följd av att det inte var tillräckligt många som hade möjlighet att gå just den kursen de blev erbjudna, och dels att studerande av olika skäl väljer att avbryta utbildningen. Den viktigaste förklaringen till att inte alla platser blir fyllda, även om det samlade söktrycket är stort, är sannolikt kopplad till behovet av geografisk närhet. Ökad geografisk spridning kräver dock förutsättningar och resurser. För 2014 ställdes dock två kurser in av ekonomiska skäl. Detta är inte redovisat i diagrammet. I den fortsatta utbildningsutredningen kommer det verkliga utnyttjandet av tillgängliga utbildningsplatser att studeras mera i detalj. Det kan ge en mer utförlig förklaring till skillnaden mellan anmält behov, söktryck och utexaminerade för utbildningen i Räddningsinsats. Antal studerande 1200 1000 800 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utexaminerade RI 434 426 525 484 523 579 518 459 562 580 520 Planerat RI 720 686 651 502 536 608 560 474 592 600 536 Söktryck RI 1072 819 664 738 892 755 751 804 856 888 684 Diagram 2.1 Söktryck, planerat och antal utexaminerade för utbildningen Räddningsinsats Grundutbildning för heltidsanställd räddningstjänstpersonal (SMOutbildningen) skiljer sig väsentligt från grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) på så sätt att den första baseras helt på individers vilja att gå en eftergymnasial studiemedelsfinansierad utbildning medan den andra utbildningen genomförs på betald arbetstid efter godkännande av arbetsgivaren (kommunen).

12 Antal sökande studerande (söktryck) för den 2-åriga SMO-utbildningen varierar något över tiden, men är avsevärt större än tillgängliga utbildningsplaster. De tillgängliga utbildningsplatserna har främst styrts arbetsmarknaden, dvs. av kommunernas behov av heltidsanställda brandmän men under senare tid har också tillgängliga resurser varit en påverkande faktor. Antal studerande 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 2.2 Söktryck och antal utexaminerade för 2-årig SMO-utbildning 2.3 Analys av utbildningsbehov inom skydd mot olyckor De förordningsstyrda grund- och vidareutbildning inom området skydd mot olyckor är det mest omfattande utbildningsområdet, både volym- och kostnadsmässigt (90-95%). Fortbildning finansieras genom avgifter och är beroende av hur kommunerna bedömer, prioriterar och hanterar behovet. I ett nyligen avslutat projekt, effektiva räddningsinsatser, har förslag lämnats om en webbaserad utbildningsportal för fortbildning. Även om denna typ av utbildning utvecklas och ökar, förefaller det rimligt att anta att den i relation till grund- och vidareutbildning även fortsättningsvis kommer vara av mindre omfattning. I nedanstående tabell 2.2 redovisas verkligt utfall av studerande som genomgått utbildning under 2014 samt bedömt behov för perioden 2015-2018. Siffrorna för 2015 motsvarar antalet utbildningsplatser som är inplanerade under året. För 2016 motsvarar uppgifterna det anmälda behov 1 som har inhämtats i enkät från räddningstjänstorganisationerna, medan 2017-2018 är ett bedömt behov. År 1 Uppskattas av kommunerna i enkät som besvaras i februari varje år

13 Antal studerande Utfall Planering Enkät behov Bedömt behov Utbildning 2014 2015 2016 2017 2018 Rädningsinsats 520 552 850 850 850 Räddningsledare A 315 264 359 320 320 Räddningsledning B Ingår i A 72 138 120 120 Tillsyn/olycksförebyggande A 67 64 125 120 120 Tillsyn/olycksförebyggande B Ingår i A 24 73 75 75 Skydd mot olyckor (SMO) 166 168 250 250 250 Påbyggnadsutbildning för 25 35 35 35 35 brandingenjörer i räddningstjänst Skorstensfejare (RUB) 51 56 56 56 56 Tabell 2.2 Utfall, planering utbildningsbehov inom skydd mot olyckor Det kan konstateras att behovet av utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) sannolikt har ökat. Antagna 2015 kommer vara 168 studerande. MSB bedömer dock att arbetsmarknadens behov framöver skulle svara mot en antagning av uppemot 250 studerande. Arbetsmarknaden för utexaminerade från SMO är huvudsakligen anställning som brandman på heltid eller motsvarande inom kommunal räddningstjänst. För 2014 uppgick antalet sysselsatta till cirka 5000 personer. Omsättningen av personal inom området är relativt låg och många av landets kommuner tycks få sina behov tillgodosedda men antalet utbildningsplatser skulle sannolikt behöva ökas i framtiden. Samma förhållande gäller också för utbildningen Räddningsinsats där det angivna behovet på 850 platser för 2016 ska jämföras med 552 planerade utbildningsplatser för 2015 samtidigt som det finns ett söktryck 2 på 671 sökande 3. Samtidigt har utbildningar ibland ställts in på grund av för få sökande. En orsak är att behovet varierar regionalt. I 2015 års enkät anger dock 79,7 % av räddningstjänsterna att de fått sitt utbildningsbehov i hög grad tillgodosett under 2014. Det kan finnas flera förklaringar till detta t.ex. att utbildning genomförs i egen regi lokalt eller regionalt som angetts som ett skäl till att personal inte går utbildningen. Detta behöver fortsättningsvis ytterligare analyseras i den längre utbildningsutredningen. Sett i ett geografiskt perspektiv varierar utbildningsbehovet mellan olika år. För SMO finns inget tydligt samband då antalet sökande är stort. Det finns dock ett samband mellan utbildningsort och kommunernas rekryteringsmöjligheter i dess närhet. Det finns också en betydande osäkerhet i planeringen hos kommunerna för t.ex. framtida pensionsavgångar, vilket påverkar behovsbilden för vissa personalkategorier, särskilt befäl. Problemet beror på den flexibla pensionsålder mellan 58 och 65 år som flertalet sysselsatta i 2 Söktryck är det antal sökande som kommunerna anmäler in varje år i mars och september för nästkommande termins utbildningar. 3 Den totala kostnaden för MSB för en externt upphandlat kurs i räddningsinsats med 24 studerande är cirka 2,3 mnkr. Möjligheten att inom tillgänglig ekonomi tillhandahålla ytterligare någon kurs för hösten 2015 kan prövas när det aktuella söktrycket är känt.

14 kommunal räddningstjänst har. I den årliga enkäten har frågor som berör detta särskilt ställts för att klargöra omfattningen. Det bedöms att problemet utöver grundutbildning särskilt berör utbildningsbehovet för Räddningsledare A och Räddningsledning B. Undersökningen visar dock att pensionsavgångar inte kan bedömas ha en avgörande betydelse för dimensioneringen av utbildningsvolymer. Behovet av antal utbildningsplatser har sammanfattningsvis bedömts behöva öka. Om grundutbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB) skulle behöva öka med två externt upphandlade klasser om vardera 24 personer, skulle detta innebära en kostnad på cirka 4,4 mnkr. Dessa frågor kommer undersökas närmare i den fortsatta utbildningsutredningen. Bild 2.3 Platser för utbildningen Räddningsinsats under 2014 För att tillgodose räddningstjänsternas behov och önskemål genomfördes utbildningen Räddningsinsats på tio platser under 2014. Förutom utbildningarna på Sandö (4 kurser)och Revinge (3 kurser) genomfördes de av två privata leverantörer (13 kurser) efter upphandling.

15 Med anledning av den ekonomiska obalansen och utbildningsöversynen som påbörjades 2014 har MSB för att upprätthålla volymen i utbildning i Räddningsinsats av kostnadsskäl förlagt fler utbildningar till verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Under 2015 kommer utbildningar att genomföras på Sandö (7 kurser) och Revinge (5 kurser) samt genom två privata leverantörer i Rosersberg (4 kurser) och Skövde (3 kurser). Kurserna i Sandö och Revinge har 32 deltagare per kurs medan de i Rosersberg och Skövde har 24 deltagare per kurs. Det finns anledning att analysera kopplingen mellan utbildningsort, efterfrågan på utbildning och andelen personer med genomgången grundutbildning. Det kan också ge svar på frågan om glappet mellan antalet sökande och antalet utbildade per år, se diagram 2.1.

16 3. Nuläge ekonomi och resurser 3.1 Historisk utveckling av utbildningsdagar och ekonomi för verksamheten Utbildningsvolymen angivet i utbildningsdagar med finansiering av MSB har de senaste tio åren till största delen (90-95%) bestått av grund- och vidareutbildning inom skydd mot olyckor. Den tvååriga SMO-utbildningen har den största andelen utbildningsdagar, se diagram 3.1. 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Antal utbildningsdagar grund- och vidareutbildning 2006-2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Plan 2-årig SMO Grund-/vidareutb exkl SMO 2015 Diagram 3.1 Antal utbildningsdagar grund- och vidareutbildning 2006-2015 Jämfört med utbildningsvolymen vid fyra skolor 2008 har en minskning successivt skett. SMO-utbildningen står för den större delen av minskningen. Under åren 2006-2011 utbildades för många SMO-studerande i förhållande till arbetsmarknadens behov. Det berodde bland annat på en missbedömning av övriga arbetsmarknaden utöver räddningstjänst (både kommunal och privat). Från 2012 har det skett en succesiv minskning i syfte att anpassa volymerna till arbetsmarknadens behov. Från 2013 har minskning skett av ekonomiska skäl. Ytterligare en förklaring är att det gjorts en översyn av innehåll och kvalitet som ledde till att klasserna minskade i storlek. Övriga utbildningar har också minskat, men inte i samma utsträckning som SMO. Det kan dock konstateras att utbildningsvolymerna numera inte är långsiktigt hållbara. Utbildningsverksamhetens kostnader under perioden 2006-2015 redovisas i diagram 3.2. Där framgår att utbildningsverksamheten minskades med ca 60 Mkr när MSB bildades vilket huvudsakligen är relaterat till att myndigheten hade regeringens uppdrag att lägga ner två skolor och spara 150 mnkr samtidigt som uppdraget för den nya myndigheten utökades.

17 Ökningen 2012-2013 var engångsvisa satsningar av MSB för att med dåvarande tillgänglig information öka utbildningsvolymen. Samtidigt ökade kostnadsläget på grund av den minskade tjänsteexporten. Minskningen 2015 är relaterat till generell besparing medanledning av lägre förvaltningsanslag. 300 250 200 150 100 50 0 262 264 266 Kostnad för utbildningsverksamheten 2006-2015 mnkr 201 216 210 215 218 Diagram 3.2 Kostnad för utbildningsverksamheten 2006-2015 3.2 Ekonomiska förutsättningar Verksamheten vid Revinge, Sandö och enheten för utbildningssamordning (UB-USAM) har en omsättning 2014 på cirka 270 mnkr varav cirka 230 mnkr (85%) finansieras med anslag och 38 mnkr (14%) med avgifter. Finansiering sker i huvudsak genom följande: Anslagstilldelning enligt UB:s verksamhetsplan (anslag 2:7) Avgifter för internat, sålda tjänster m.m. (avgifter) Myndighetsinterna uppdrag (som i huvudsak finansieras med anslag 2:7) Det finns också projekt som finansieras med EU-bidrag och anslag, t.ex. projektet DRIVER. I tabell 3.1 redovisas det ekonomiska utfallet för 2014 uppdelat på finansieringsformer. 206 204 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget 2015

18 Intäkter (finansiering) Revinge % Sandö % USAM % Totalt % Verksamhetsanslag UB 81,4 72% 73,7 71% 50,4 100% 205,5 77% Intäkter enl AF 4 2,0 2% 4,5 4% 0,0 0% 6,5 2% Uppdragsutbildning 2,6 2% 0,8 1% 0,0 0% 3,4 1% Internat (externa intäkter) 11,1 10% 7,9 8% 0,0 0% 19,0 7% Tjänsteexport 8,7 8% 0,0 0% 0,0 0% 8,7 3% Interna uppdrag 8,5 7% 15,7 15% 0,0 0% 24,2 9% Summa intäkter 114,3 102,6 50,4 267,3 Kostnader Personal 62,4 55% 55,2 53% 13,7 30% 131,3 50% Lokaler 17,5 15% 18,1 18% 0,0 0% 35,6 14% Resor 2,4 2% 3,0 3% 0,5 1% 5,9 2% Varor 11,7 10% 10,2 10% 0,2 0% 22,1 8% Köpta tjänster 8,2 7% 7,9 8% 30,9 67% 47,0 18% Avskrivningar o räntor 7,8 7% 6,4 6% 0,0 0% 14,2 5% Övriga kostnader 3,5 3% 2,4 2% 1,1 2% 7,0 3% Summa kostnader 113,5 103,2 46,4 263,1 Transfereringar 1,1 1,5 3,7 6,3 Interna transaktioner -1,0-0,2 0,3-0,9 S:a kostn, transf o interna trans 113,6 104,5 50,4 268,5 Fotnot: Af 4 enl. avgiftsförordningen, intäkter under anslag. I kostnaderna för varor i Revinge på 11,7 mnkr ingår ca 2,5 mnkr för inköp av engångskaraktär kopplat till tjänsteexporten. Tabell 3.1 Utfall 2014 för Revinge, Sandö och utbildningssamordningen Under 2014 genomfördes omkring 90 % av de anslagsfinansierade utbildningarna (utbildningsdagar) av MSB:s verksamhetsställen i Revinge och Sandö varav drygt 30 % genomfördes på distans och cirka 20 % som Lärande i Arbetslivet (LIA). Oavsett hur utbildningarna genomförs, platsbundet eller distans, är resursbehovet ungefär detsamma. För distansutbildning minskar behovet av lokaler, men kräver istället ökade IT-lösningar. Behov av personal, materiel och övningsfält är samma för båda utbildningsformerna. De senaste fem åren har tjänsteexporten minskat med över 70 %. Orsaken till minskningen är främst förändringar i regleringsbrevet från 2011, vilket kraftigt begränsade möjligheten till tjänstexport 4, se diagram 3.3. Detta har medfört en omfördelning av de gemensamma kostnaderna till anslaget och minskade möjligheter att hantera kostnadsökningar. 4 Inriktningen innebär att MSB endast kan lämna anbud till utländska myndigheter och mellanstatliga organisationer. Om uppdraget föregås av upphandling i konkurrens deltar MSB endast om upphandlingen görs av EU eller FN eller av Nato.

19 Omsättning tjänsteexport 2010-2014 mnkr 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 3.3 Omsättning för tjänsteexport 2010-2014 mnkr Det finns ett ökat investeringsbehov vid verksamhetsställena för att tillgodose de behov som finns, exempelvis moderna och ändamålsenliga utbildningsanordningar, fordon, utbildningsmaterial etc. Eftersom en stor del av anläggningstillgångarna är avskrivna innebär det ökade kostnader för nya investeringar. Om utbildningen fortsättningsvis ska bedrivas på samma sätt och i samma utsträckning som de senaste åren bedöms investeringarna behöva öka från cirka 10 mnkr till cirka 20 mnkr per år. Det innebär på sikt en ökad avskrivnings- och räntekostnad i storleksordningen 5-7 mnkr per år. De återkommande lönerevisionerna innebär ökade kostnader med omkring 2-3 mnkr per år. Det finns risk att kompetensutveckling och annan utveckling nedprioriteras, om inte motsvarande kostnader kan inhämtas genom rationalisering eller annan finansiering. Hyreshöjningar är en kostnad som verksamhetsställena måste beakta i sin budget till skillnad från flertalet andra organisationsdelar i MSB där VSavdelningen ansvarar för hyreskostnaderna. Den senaste hyresförhandlingen i Revinge medförde ökade kostnader med cirka 1,5 mnkr. För närvarande pågår hyresförhandlingar i Sandö. Under förutsättning att utbildningsverksamheten genomförs enligt planeringen för 2015, se diagram 3.2, innebär det ett bedömt ökat anslagsbehov 2020 med omkring 18 mnkr. I bedömningen igår ökade kostnader för investeringar, löner och hyror. Sammantaget är det en fortsatt långsiktig utmaning att utveckla och samtidigt effektivisera personalkrävande utbildningsverksamhet som kräver fasta anläggningstillgångar med oförändrade kostnadsramar.

20 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 206 204 208 212 215 219 222 2014 utfall Utbildningsverksanhetens kostnader 2014-2020 mnkr 2015 budget 2016 beräkning Diagram 3.4 Utbildningsverksamhetens kostnader 2014-2020 mnkr enligt antagande i texten För att anpassa utbildningsverksamhetens tillgängliga budget för 2015 har följande besparingsåtgärder vidtagits på kort sikt: Antagningar till den 2-åriga SMO-utbildningen minskades från 7 till 6 klasser med vardera 28 platser. Den sammanlagda volymen kunde dock upprätthållas genom att storleken på klasserna ökades. Upphandlade kurser i Räddningsinsats minskades från 13 till 7 kurser samtidigt som kurserna vid verksamhetsställen ökades med 6 kurser. I syfte att prioritera resurserna mot de förordningsstyrda utbildningarna övergick några kurser från att vara anslagsfinansierade till avgiftsfinansierade. Förändringarna för 2015 är dock inte tillräckliga i ett längre perspektiv. Förväntningarna från kommunerna är snarare ökad decentralisering av framförallt utbildning för räddningsinsats. Om utbildningsverksamhetens budgetram är oförändrat, eller minskas ytterligare, måste fler åtgärder övervägas om utbildningsverksamheten ska kunna bedrivas med nuvarande volymer. 3.3 Utbildningsvolymer och budget för 2015 3.3.1 Utbildningsvolymer 2017 beräkning 2018 beräkning 2019 beräkning 2020 beräkning Enligt kursutbudsplanen för 2015 5 planeras anslagsfinansierade utbildningar enligt tabell 3.2. Här avses utbildningar som budgeteras vid Revinge, Sandö och UB-USAM. Därutöver beräknas omkring 7000-8000 utbildningsdagar 5 Bilaga 6 till UBs verksamhetsplan för 2015

21 genomföras med finansiering från avgifter eller med anslag som budgeteras vid annan avdelning eller enhet enligt rutin för interna uppdrag. 6 Antal utbildningsdagar Antal kurser Utbildningar Extern Extern Revinge Sandö aktör Totalt Revinge Sandö aktör Totalt 2-årig SMO 30400 35200 65600 12 14 26 Räddningsinsats 5600 7840 5880 19320 5 7 7 19 Räddningsledning 7560 3600 11160 9 5 14 Tillsyn/olycksförebyggande 3120 3120 3 3 Brandingenjörer (RUB) 7000 7000 1 1 Skorstensfejarutbildningar 8400 8400 3 3 Övriga kurser 162 252 2200 2614 2 3 6 11 Totalt 53842 55292 8080 117214 32 32 13 77 Fotnot: Antal kurser för 2-årig SMO avser antal terminer Tabell 3.2 Planerad anslagsfinansierad utbildning 2015 Övriga kurser hos externa aktörer avser i huvudsak utbildningar i krisberedskap som genomförs av Försvarshögskolan (FHS). 3.3.2 Budget för utbildningsverksamheten Utifrån planerad utbildningsverksamhet enligt tabell 3.2 är budget för utbildningsverksamheten (Revinge, Sandö och USAM) fördelat enligt tabell 3.3, belopp i mnkr. Revinge Sandö USAM Totalt Externa intäkter -1,3-4,0-5,3 Personal 51,4 46,1 14,2 111,7 Lokaler 11,7 12,9 24,6 Varor 9,0 7,2 0,1 16,3 Tjänster 5,5 4,4 25,7 35,6 Avskr o räntor 7,4 5,7 13,1 Transfereringar 1,9 2,8 2,1 6,8 Övrigt -2,6 2,9 0,9 1,2 Summa anslag 83,0 78,0 43,0 204,0 Tabell 3.3 Budget för utbildningsverksamheten 2015 enligt ekonomisystemet Agresso Kostnaden för tjänster vid UB-USAM avser upphandlade kurser i Räddningsinsats och beställda kurser i krisberedskap. Transfereringar avser bidrag till kommuner för studerande i Räddningsinsats. Kostnader för skorstensfejarutbildningarna i Rosersberg har budgeterats av Sandö med 9,9 mnkr och ingår i tabellen. 6 Rutin Hantering av interna uppdrag 2010-08-30, dnr 2009-5832.

22 3.4 Personalresurser 2015 3.4.1 Sandö Utifrån planerad verksamhet för 2015 har Sandö dimensionerat personalresurserna enligt tabell 3.4. Årsarbetare Anslagsfinansierad verksamhet: Lärare 37,5 Servicepersonal (övningsfält, fordon, vaktm) 9,7 Lokalvård 2,9 Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm, schemal, ekonomi, registratur, personaladm/inköp) 8,5 Ledningsfunktioner (enhetschefer, verksamhetschef) 4,5 Övriga (IT, IT-pedagog, bibliotek, SHMK, inform) 7,4 Summa anslagsfin verksamhet 70,5 Övrig verksamhet: Restaurang och reception 7,0 Lokalvård 1,1 Servicepersonal 0,2 Administrativ personal 0,5 Lärare uppdrag KD m m 5,9 Lärare tjänsteexport 0,0 Ledningsfunktioner 0,5 Varningstekniker 2,0 MSB:s telefonväxel 4,0 Övriga (IT) 0,6 Summa övrig verksamhet 21,8 TOTALT 92,3 Tabell 3.4 Personalresurser för Sandö 2015 Övrig verksamhet finansieras med en kombination av avgifter och anslag från interna uppdragsgivare. Dimensionering av lärare är till största delen beroende av utbildningsvolymen men är inte helt proportionell mot volymen. 3.4.2 Revinge Utifrån planerad verksamhet för 2015 har Revinge dimensionerat personalresurserna enligt tabell 3.5.

23 Årsarbetare Anslagsfinansierad verksamhet: Lärare 39,4 Servicepersonal (övningsfält, fordon, vaktm) 10,7 Lokalvård 3,3 Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm, schemal, ekonomi, registratur, personaladm/inköp) 10,2 Ledningsfunktioner (enhetschefer, verksamhetschef) 4,7 Övriga (IT, IT-pedagog, bibliotek, SHMK, inform) 5,5 Summa anslagsfin verksamhet 73,8 Övrig verksamhet: Restaurang och reception 9,0 Lokalvård 2,0 Servicepersonal 0,0 Administrativ personal 1,0 Lärare uppdrag KD m m 8,0 Lärare tjänsteexport 4,0 Ledningsfunktioner 0,4 Varningstekniker 2,0 Övriga (IT) 0,5 Summa övrig verksamhet 26,9 TOTALT 100,7 Tabell 3.5 Personresurser i Revinge 2015 Övrig verksamhet finansieras med en kombination av avgifter och anslag från interna uppdragsgivare. Dimensionering av lärare är till största delen beroende av utbildningsvolymen men är inte helt proportionell mot volymen. 3.4.3 Rekryteringsmöjligheter Båda verksamhetsställena bedömer att det finns goda rekryteringsmöjligheter för respektive ort. Regionala samarbeten med räddningstjänster, universitet och högskolor är en bra bas för rekrytering. Utifrån ett begränsat underlag 7 redovisas urvalsmöjligheter vid rekrytering. För rekrytering till tjänster som lärare och chefer uppgår genomsnittligt antal sökande per tjänst i Revinge till 33 och för Sandö 14 sökande. För personalkategorierna lokalvårdare och servicetekniker är urvalsmöjligheterna likartade med ett något större antal sökande i Sandö. 7 Underlag från rekryteringssystemet MyNetwork från och med september 2012

24 3.5 Redovisade investeringsbehov 2015 3.5.1 Sandö Sandös investeringsbehov är baserat på nuvarande utbildningsvolymer och på det sätt som utbildningarna genomförs. En sammanfattning över investeringar exklusive internatverksamheten framgår av tabell 3.6, belopp i mnkr. 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Räddningstj fordon 6,0 6,0 0,0 6,0 0,0 18,0 Övriga fordon 0,3 0,4 0,5 0,0 0,0 1,2 Utb o serv mtrl 1,0 1,3 1,3 1,5 1,6 6,7 Utb anordningar/ övn fält 3,9 2,0 5,0 2,0 2,0 14,9 Övrigt 1,0 0,2 0,0 0,0 0,0 1,2 Summa 12,2 9,9 6,8 9,5 3,6 42,0 Tabell 3.6 Investeringsplan för Sandö 2015-2019 En fortsatt uppgradering av fordonsparken innefattar investeringar i räddningstjänstfordon med cirka 18 mnkr de kommande fem åren. Modernisering och uppgradering av utbildningsanordningar och övningsfält, innebär investeringar med omkring 15 mnkr under samma period. Investeringsplanen innebär gradvis ökade kostnader och 2020 beräknas avskrivningskostnaderna öka med drygt 2 mnkr jämfört med budget för 2015. 3.5.2 Revinge Revinges investeringsbehov baseras på nuvarande utbildningsvolymer och på det sätt som utbildningarna nu genomförs. En sammanfattning av investeringar exklusive internatverksamheten framgår av tabell 3.7, belopp i mnkr. 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt Räddningstj fordon 4,0 2,0 6,0 Övriga fordon 0,3 0,3 0,6 2,0 0,5 3,7 Utb mtrl 1,6 1,6 2,0 2,0 2,0 9,2 Ombyggnation 3,0 3,0 Utb anordningar/övn fält 3,0 3,6 3,0 3,0 3,0 15,6 Övrigt 1,4 0,1 0,1 0,1 0,1 1,8 Summa 10,3 10,6 5,7 7,1 5,6 39,3 Tabell 3.7 Investeringsplan för Revinge 2015-2019. Investering i utbildningsanordningar och övningsfält avser uppgradering och modernisering av befintliga anläggningar. Investeringsplanen innebär gradvis ökade kostnader och 2020 beräknas avskrivningskostnaderna öka med drygt 3 mnkr jämfört med budget för 2015.

25 4. Alternativa scenarier 4.1 Antaganden Beräkningarna av de alternativa scenarierna utgår från följande antaganden: Utbildningen av skorstensfejare och skorstensfejartekniker genomförs i Rosersberg (ingen flyttning) Kurserna inom krisberedskap genomförs av Försvarshögskolan och beställs av UB-USAM Utbildningsvolymer baseras på kursutbudsplan för 2015 Utbildningarna bedrivs på samma sätt och med samma innehåll som för närvarande Kostnaderna för externt upphandlade kurser i Räddningsinsats är beräknade utifrån prisläge och volymer för 2015 Alternativ A Två verksamhetsställen i Revinge och Sandö. A1: All utbildning genomförs i Revinge och Sandö A2: Som A1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer Alternativ B Ett verksamhetsställe i Revinge. B1: All utbildning genomförs i Revinge. B2: Som B1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer Alternativ C Ett verksamhetsställe i Sandö C1: All utbildning genomförs i Sandö C2: Som C1 men 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer

26 4.2 Sammanfattande ekonomiska bedömningar Sammanställning av ekonomiska förändringar redovisas i tabell 4.1. Alternativ Förändring jämfört med budget 2015 mnkr Förändring 2020 jämfört med budget 2015 mnkr Budget 2015 (nuläge) 0 (204) +18 (222) A1 Revinge och Sandö -6 (198) +12 (216) A2 Revinge och Sandö + regionalt +7 (211) +25 (229) B1 Revinge -23 (181) -11 (193) B2 Revinge + regionalt -18 (186) -6 (198) C1 Sandö -28 (176) -16 (188) C2 Sandö + regionalt -22 (182) -10 (194) Tabell 4.1 Bedömda ekonomiska förändringar för de olika alternativen jämfört med budget 2015 (plus avser kostnadsökning och minus kostnadsminskning) Utgångspunkten i jämförelsen mellan de olika alternativen är anslagsbudget 2015 för utbildningsverksamheten som uppgår till 204 mnkr. Utifrån gjorda antaganden har hänsyn tagits till bedömda kostnadsökningar för investeringar, löner och hyror. Kostnaderna beräknas de närmaste fem åren öka med cirka 18-20 mnkr för tvåplatsalternativen och med cirka 10-12 mnkr för enplatsalternativen. Kostnadsminskningar på sikt, dvs. för 2020 uppnås för enplatsalternativen. Alternativen utan regional utbildning ger störst besparing. En jämförelse med rapporten Kunskapsinventeringen av utbildningsverksamheten ( diarienummer 2014-4346) från 2014 visar att kostnadsminskningarna inte blir i den storleksordning som då redovisades. Skillnaden kan bl.a. förklaras av alltför optimistisk bedömning av synergier avseende personal, varuinköp samt köpta tjänster. 4.3 A1. All utbildning genomförs i Sandö och Revinge Utgångspunkt är att Sandö och Revinge behålls och alla utbildningar genomförs på verksamhetställena enligt kursutbudplanen för 2015. Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 198 mnkr att jämföras med budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med cirka 6 mnkr. Kostnaderna beräknas öka med cirka 18-20 mnkr de kommande fem åren till cirka 216 mnkr för år 2020. Detta ska jämföras med budgeten för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsökning med 12 mnkr.

27 4.3.1 Utbildningsvolymer och kostnader Jämfört med kursutbudsplanen för 2015 innebär alternativet att 18 kurser i Räddningsinsats genomförs av Revinge och Sandö med totalt 576 studerande, vilket innebär en utökning med vardera tre kurser, se tabell 4.2. Förändring antal kurser Förändring antal studeranden Förändring ekonomi Mnkr Revinge + 3 + 96 + 5,1 Sandö + 3 + 96 + 5,1 Extern - 7-168 - 15,7 Totalt - 1 + 24-5,5 Tabell 4.2 Förändring volym och kostnad utbildning i Räddningsinsats för alternativ A1 Även om antalet kurser minskar, ökar antalet studerande beroende på att externa leverantörer har 24 studerande per kurs i räddningsinsats och verksamhetsställena har 32 studerande. 4.3.2 Resurs- och investeringsbehov Vid alternativet påverkas i stort endast dimensioneringen av lärare och materielförbrukningen, vilket ingår i de ekonomiska beräkningarna. Övriga resurser bedöms tillräckliga för den ökade volymen. 4.4 A2. Sandö och Revinge kompletterat med regionala utbildningar Utgångspunkt är att Sandö och Revinge behålls. Utbildningsvolymer som i alternativ A1 men 13 kurser i Räddningsinsats genomförs av externa leverantörer. Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 211 mnkr att jämföras med budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsökning med cirka 7 mnkr. Kostnaderna beräknas öka med cirka 18-20 mnkr de kommande fem åren till cirka 229 mnkr för år 2020. Detta ska jämföras med budgeten för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsökning med 25 mnkr 4.4.1 Utbildningsvolymer och kostnader Jämfört med kursutbudsplanen för 2015 innebär alternativet att åtta kurser Räddningsinsats genomförs av Revinge och Sandö med 256 studerande. Externa leverantörer genomför 13 kurser med 312 studerande. Alternativet innebär en minskning vid verksamhetsställena med vardera två kurser, se tabell 4.3.

28 Förändring antal kurser Förändring antal studeranden Förändring ekonomi Mnkr Revinge - 2-64 - 3,4 Sandö - 2-64 - 3,4 Extern + 6 + 144 + 13,4 Totalt + 2 + 16 + 6,6 Tabell 4.3 Förändring volym och kostnad utbildning i Räddningsinsats föralternativ A2 4.4.2 Resurs- och investeringsbehov Vid alternativ A2 påverkas i stort endast dimensioneringen av lärare samt i viss omfattning materialförbrukningen, vilket ingår i beräkningarna. 4.5 B1. All utbildning i Revinge utan regionala utbildningar Utgångspunkt är att Revinge behålls och alla utbildningar genomförs på verksamhetsstället. Inga utbildningar genomförs regionalt. Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 181 mnkr som ska jämföras med budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med 23 mnkr. Kostnaderna beräknas öka med cirka 10-12 mnkr de kommande fem åren till cirka 193 mnkr för år 2020. Detta ska jämföras med budgeten för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med 11 mnkr 4.5.1 Utbildningsvolymer och kostnader Alternativ B1 innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.4. Utbildningar Antal utbildningsdagar Extern Revinge aktör Totalt Revinge Antal kurser Extern aktör Totalt 2-årig SMO 65 600 65 600 26 26 Räddningsinsats 20 160 20 160 18 18 Räddningsledning 11 160 11 160 14 14 Tillsyn/olycksförebyggande 3120 3120 3 3 Brandingenjörer (RUB) 7000 7000 1 1 Skorstensfejarutbildning (RG) 8400 8400 3 3 Övriga kurser 414 2200 2614 5 6 11 Totalt 115854 2200 118054 70 6 76 Tabell 4.4 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ B1

29 Jämfört med nuläget innebär alternativet en fördubblad utbildningsvolym för Revinge. För utbildningen Räddningsinsats är det en ökning med 13 kurser och en minskning med sju kurser hos externa leverantörer. Ekonomiska konsekvenser redovisas i tabell 4.5, belopp i mnkr. Revinge Sandö USAM Totalt Förändr Budget 2015 83,0 78,0 43,0 204,0 Beräkning alt B1: Externa intäkter -1,3 0,0-1,3 4,0 Personal 84,3 0,0 14,2 98,5-13,2 Lokaler 20,1 0,0 20,1-4,5 Varor 17,0 0,0 0,1 17,1 0,8 Tjänster 8,4 0,0 12,1 20,5-15,1 Avskr o räntor 9,9 0,0 9,9-3,2 Transfereringar 7,2 0,0 0,0 7,2 0,4 Övrigt 7,8 0,0 0,9 8,7 7,5 Budget alt B1 153,4 0,0 27,3 180,7-23,3 Tabell 4.5 Beräknad budget för alternativ B1. Tabellen visar beräknad budget och ekonomisk förändring för utbildningsverksamheten. För Revinge innebär det ett ökat anslagsbehov med cirka 70 mnkr jämfört med budget 2015. Externa intäkter på anslaget bedöms inte öka nämnvärt, då en fördubblad utbildningsvolym bör ge mindre möjligheter att hyra ut resurser t.ex. övningsfältet. Vidare minskas intäkter i Sandö med 4,0 mnkr avseende bl.a. Räddningsgymnasiet och Folke Bernadotteakademin. Förändring av personella resurser innebär minskade personalkostnader med 13,2 mnkr, se tabell 4.7. Lokalkostnader beräknas minska med 4,5 mnkr. Kostnader för varor är i stort på samma nivå för Revinge och Sandö. En ökning tillkommer beroende på ökningen av utbildning i Räddningsinsats. Kostnader för tjänster minskas med cirka 15 mnkr varav 13,6 mnkr avser upphandlade kurser i Räddningsinsats. Avskrivnings- och räntekostnader beräknas på kort sikt att minska. Fram till år 2020 beräknas kostnaderna öka till nuvarande nivå. Den investeringsstrategi som väljs har stor påverkan på nivån. Hänsyn har tagits till att anläggningstillgångar med ett restvärde på ca 7 mnkr per 1 juli 2016 kan överföras från Sandö till Revinge. Transfereringar till kommuner ökar något då alternativet innebär fler studerande jämfört med 2015. Övriga kostnadsökningar är främst kost och logi för utbildning i Räddningsinsats.

30 Förutom minskade kostnader på anslaget innebär alternativet ökade intäkter för internatverksamheten som på sikt kan innebära prissänkningar och lägre kostnader för kursdeltagarna, dvs. för kommunerna. 4.5.2 Resurs-och investeringsbehov Personal Tabell 4.6 visar beräkningar för Revinges personalbehov avseende den anslagsfinansierade verksamheten. Personalkategori Totalt Revinge Förändr 2015 Förändring B 1 kostn RE+SÖ årsarb. årsarbkr Mnkr årsarbkr Lärare 76,9 74,6-2,3-1,5 Servicepersonal (övningsfält, fordon, vaktm) 20,5 15,0-5,5-2,7 Lokalvård 6,2 5,0-1,2-0,5 Administrativ personal (resurs-, utbildningsadm, schemal, ekonomi, registratur, personaladm/inköp) 18,7 11,0-7,7-4,6 Ledningsfunktioner (enhetschefer, verksamhetschef) 9,2 6,0-3,2-2,8 Övriga (IT, IT-pedagog, bibliotek, SHMK, inform) 12,9 11,0-1,9-1,1 Summa anslagsfin verksamhet 144,4 122,6-21,8-13,2 Tabell 4.6 Personalbehov i Revinge vid alternativ B1 I alternativet ökar personalbehovet i Revinge för den anslagsfinansierade verksamheten med cirka 49 årsarbetare. Jämfört med dagens situation med två verksamhetsställen innebär det en personalminskning med cirka 22 årsarbetare vilket ger minskade lönekostnader med cirka 13 mnkr. Lokaler Logi Vid en utökning av utbildningsvolymer enligt alternativet behövs en utökning med 40 hotellrum. En nybyggnation för behovet innebär hyresökningar med cirka 4-6 mnkr per år för internatet beroende på kontraktstiden. Kostnad för inredning tillkommer med cirka 1,0 mnkr. Restaurang och kök Restaurangen och kökets kapacitet bedöms klara de ökade volymerna. Matsalen har en kapacitet på 200 matgäster per sittning, vilket möjliggör cirka 600 lunchgäster per dag. Lektionssalar och grupprum Utnyttjandegraden för lektionssalarna är låg. De mest använda lektionssalarna har en utnyttjandegrad på omkring 40-45 %. Beläggningen kan ökas och verksamhetstället ser inga större problem med tillgången av lektionssalar och grupprum.

31 Kontor För att klara en utökning bedöms att en ny kontorsbyggnad behöver uppföras. Det innebär ökade hyreskostnader med cirka 4-6 mnkr per år beroende på kontraktstid. Ombyggnad av befintliga lokaler bedöms som ett dyrare alternativ. Omklädningsrum Omklädningsrummen vid verksamhetstället bedöms inte räcka till för ett ökat antal studerande. I det korta perspektivet är det möjligt att hyra tillfälliga flyttbara moduler, men på sikt behövs vissa ombyggnationer som innebär ökade hyreskostnader med cirka 1,5 mnkr per år samt investeringar med ca 0,5 mnkr. Fordon och utbildningsanordningar Verksamhetsstället ser inga större behov av nyinvesteringar i fordon, materiel och utrustning eftersom överföring kan göras mellan verksamhetsställena. Utnyttjandegraden på övningsfältet är låg, 10-15% i genomsnitt. Brandobjekten har den högsta graden av utnyttjande, som mest närmare 50 %. Verksamhetsstället ser inga större problem med en ökning av volymerna på övningsfältet. Miljö- och säkerhetsaspekter På verksamhetsstället finns en reningsanläggning i tre steg som tar hand om släckvatten från övningsfältet. Släckvattnet samlas i tankar under mark som buffert innan det förs över till en biologisk damm i ett andra steg. Det tredje steget består av energiskog som tar upp kadmium ur det renade släckvattnet. Energiskogen skördas vart tredje till fjärde år och levereras till ett närliggande värmekraftverk. Om det blir aktuellt att dubblera belastningen på reningsanläggningen bedömer Revinge att det är möjligt inom anläggningens kapacitet. Belastningen kan också styras genom planering av övningsverksamheten för att få en jämnare belastning. Det är sannolikt att en större ökning av verksamheten kan behöva prövas enligt miljöbalken. Resultatet av en prövning är en osäkerhetsfaktor som behöver beaktas i det fortsatta arbetet. Övningsområdet är inhägnad och försett med skyltar om behörighet för tillträde.

32 4.6 B2. Revinge kompletterat med regionala utbildningar Samma som alternativ B1 med skillnad att 13 av 21 kurser i Räddningsinsats genomförs regionalt av externa leverantörer. Alternativet innebär ett anslagbehov på cirka 186 mnkr att jämföras med budget för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med 18 mnkr. Kostnaderna beräknas öka med cirka 10-12 mnkr de kommande fem åren till cirka 198 mnkr för år 2020. Detta ska jämföras med budgeten för 2015 på 204 mnkr. Således en kostnadsminskning med 6 mnkr 4.6.1 Utbildningsvolymer och kostnader Alternativet innebär utbildningsvolymer enligt tabell 4.7. Utbildningar Antal utbildningsdagar Extern Revinge aktör Totalt Revinge Antal kurser Extern aktör Totalt 2-årig SMO 65 600 65 600 26 26 Räddningsinsats 8 960 10 920 19 880 8 13 21 Räddningsledning 11 160 11 160 14 14 Tillsyn/olycksförebyggande 3 120 3 120 3 3 Brandingenjörer (RUB) 7 000 7 000 1 1 Skorstensfejarutbildningar 8 400 8 400 3 3 Övriga kurser 414 2 200 2 614 5 6 11 Totalt 104 654 13 120 117 774 60 19 79 Tabell 4.7 Beräknade utbildningsvolymer för alternativ B2 Jämfört med alternativ B1 är det utbildningsvolymen för Räddningsinsats som förändras. För verksamhetsstället innebär det en ökning med tre kurser i Räddningsinsats jämfört med nuläget och för de externa leverantörerna en ökning med sex kurser. Ekonomiska konsekvenser för alternativ B2 redovisas i tabell 4.8, belopp i mnkr. Revinge Sandö USAM Totalt Förändr Budget 2015 83,0 78,0 43,0 204,0 Beräkning alt B2: Externa intäkter -1,3 0,0-1,3 4,0 Personal 77,3 0,0 14,2 91,5-20,2 Lokaler 20,1 0,0 20,1-4,5 Varor 15,7 0,0 0,1 15,8-0,5 Tjänster 8,4 0,0 34,2 42,6 7,0 Avskr o räntor 9,9 0,0 9,9-3,2 Transfereringar 3,2 0,0 3,9 7,1 0,3 Övrigt -0,2 0,0 0,9 0,7-0,5 Budget alt B2 133,1 0,0 53,3 186,4-17,6 Tabell 4.8 Beräknad budget för alternativ B2.