NHR:s förbundskongress 2013 med förbundsstyrelsens yttrande Flik 23 1
2
NHR:s förbundskongress 2013 Opinion 1 Ersättning för förtroendeuppdrag Cecilia Solberg 2 Servicekontor Cecilia Solberg och NHR Göteborg 3 Åldersdiskriminering Cecilia Solberg 4 Handläggning av parkeringstillstånd NHR Boden 5 Förbundets deltagande i den offentliga debatten NHR Stockholm 6 Våld i nära relationer NHR Norrköping och NHR Finspång Rehabilitering 7 Rehabilitering NHR Norrköping och NHR Finspång 8 Rehabilitering Anette Ranvik 9 Rehabiliteringsplaner NHR Norrköping och NHR Finspång Tillgänglighet 10 Bristande tillgänglighet, studentbostäder Cecilia Solberg 11 Diskriminerande hissar Cecilia Solberg 12 Försämrad tillgänglighet, flygresor Cecilia Solberg 13 Ledsagning vid tågresor Cecilia Solberg och NHR-Göteborg 14 Rullstolshissar, tågresor Cecilia Solberg 15 Rullstolshissar, tågresor NHR-Göteborg 16 Handikapptoaletter Cecilia Solberg 17 Ändring av byggnorm NHR Stockholm Färdtjänst 18 Färdtjänst - en riksangelägenhet NHR Stockholm 19 Färdtjänst - Riksfärdtjänst NHR Kiruna 20 Färdtjänst NHR Norrköping och NHR Finspång Hjälpmedel 21 Hjälpmedel Cecilia Solberg 22 NHR en tydlig aktör inom området hjälpmedel NHR Stockholm 23 Hjälpmedel och hjälpmedelsservice en riksangelägenhet NHR Stockholm 24 Hjälpmedel NHR Norrköping och NHR Finspång Verksamhet 25 Läger för barn som anhörig NHR Stockholm 26 Ökad medlemsservice NHR Stockholm 27 Rättsombudsverksamhet NHR Norrköping och NHR Finspång 28 Ekonomiska bidrag till regionresorna NHR Norrköping och NHR Finspång 29 Ekonomiskt bidrag till regionresor Annette Ranvik 30 Bidrag till länsförbunden Annette Ranvik Flik 23 3
Diagnosfrågor 31 Epilepsi bör vara en av NHR:s diagnoser NHR Mark, NHR Alingsås, NHR Måsen och NHR Trollhättan-Vänersborg 32 Epilepsi bör vara en av NHR:s diagnoser NHR Göteborg 33 Sällsynta diagnoser Karin Ahlström, NHR Norrköping och NHR Finspång Organisationsfrågor 34 Virtuella mötesrum på webben Monika Brinkenfeldt 35 Virtuella mötesrum på webben Annette Ranvik 36 Samordnade påverkanskampanjer NHR Stockholm 37 NHR en lärande organisation NHR Stockholm 38 Grundbidrag till lokalföreningar NHR Stockholm 39 Nationell arkiveringspolicy för att bevara förbundets historia NHR Stockholm Förtroendeuppdrag i NHR 40 Angående begränsning till två mandatperioder för uppdrag i förbundsstyrelsen NHR Mark, NHR Måsen och NHR Trollhättan-Vänersborg 41 Förtroendeuppdrag i förbundsstyrelsen NHR Norrköping och NHR Finspång 42 Förtroendeuppdrag i förbundsstyrelsen Annette Ranvik 43 Sammansättning av ledamöter i styrelser inom NHR Annette Ranvik Medlemsavgifter 44 Enhetlig medlemsavgift i förbundet NHR Stockholm 45 Medlemsavgift NHR Norrköping och NHR Finspång NHR-fonden 46 NHR-fonden NHR Jönköping-Huskvarna Namnfrågan 47 Namn och logotyp NHR Karlstad 4
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 1 Ersättning för förtroendeuppdrag Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR Göteborg Många NHR-medlemmar utför obetalt arbete på uppdrag för till exempel funktionshinderråd i kommun och region/ landsting. Den enskilde måste också betala för resor till och från möten. Politiker och tjänstemän får ersättning men inte personer som representerar funktionshinderorganisationer. Vi sitter på samma möte och arbetar tillsammans men har olika ekonomiska villkor. Det kan vara svårt att få medlemmar att ställa upp och ta förtroendeuppdrag när de inte får ersättning, särskilt de som förvärvsarbetar och måste ta tjänstledigt utan lön för att gå på möten. Jag yrkar: Att förbundet ska kräva att personer som representerar NHR i kommunala och regionala/ landstingsråd ska få samma ersättning som de politiker och tjänstemän som sitter i samma råd. Flik 23 5
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1 Föredragande i förbundsstyrelsen: Kathleen Bengtsson-Hayward och Kent Andersson Ansvarig tjänsteman: PJ Tjärnberg Ersättning för förtroendeuppdrag Motionären tar upp frågan om samma ersättning för samrådsrepresentanter valda av funktionshinderorganisationer som för politiker och tjänstemän vid uppdrag i kommunalaoch länsfunktionshinderråd m fl. Motionären framhåller även svårigheten att finna personer som är villiga att utföra denna typ av förtroendeuppdrag när inte någon ersättning för förlorad arbetsförtjänst eller resekostnad etc utgår. Förbundsstyrelsen önskar givetvis att samma rutiner för ersättning skall gälla över hela landet och att det skall vara en självklarhet att ersättning utgår vid samrådsarbete. Vi har alltid sett detta som något naturligt och uppmanat våra representanter att driva denna fråga. Förbundsstyrelsen inser samtidigt att denna fråga är något som varje kommun eller landsting själva har rätt att besluta om via sitt självstyre. Förbundsstyrelsen har genom det försöksprojekt som genomförts i Gävleborgs län fört samtal med länets valda samrådsrepresentanter där det bl a framkommit tydliga olikheter i de olika kommunerna vad gäller möjlighet till ersättning. I förbundets fortsatta arbete med att stärka påverkansarbetet hos våra föreningar kommer förbundet givetvis uppmana och stödja de lokala representanterna att driva frågan om ersättning vid samrådsaktiviteter. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 6
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 2 Servicekontor Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR Göteborg samt NHR-Göteborg Många lokala kontor inom försäkringskassan, arbetsförmedlingen och skatteverket har lagts ner. Myndigheterna skulle erbjuda personlig service i samarbete vid nya gemensamma servicekontor. Dessa blev dock färre än planerat. Många personer med funktionsnedsättning föredrar en personlig service framför att bli styrda till webben. Dessa personer har nu fått en försämrad service. Jag yrkar: Förbundet ska påtala problem för vissa personer med funktionsnedsättning vid myndighetskontakter och arbeta för att dessa erbjuds en god och personlig service. Motionen antogs av NHR Göteborgs årsmöte 2013-03-21. Flik 23 7
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2 Föredragande i förbundsstyrelsen: Kathleen Bengtsson-Hayward och Lise Lidbäck Ansvarig tjänsteman: Max Ney Servicekontor Motionären anser att NHR ska påtala för myndigheterna att de ska erbjuda möjlighet till personlig kontakt, en bra personlig service. Under våren 2011 meddelade Försäkringskassan att myndigheten skulle dra sig ur samtliga 115 Servicekontor. Försäkringskassan behövde genomföra stora besparingar och var därför i stort behov av att skära ner i verksamheten. Regeringen godkände inte Försäkringskassans förslag och beordrade myndigheten att behålla sin medverkan i Servicekontoret tills vidare. Regeringen gav även Statskontoret uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan. Även Försäkringskassan fick ett uppdrag av regeringen att genomföra en djupgående analys om hur myndighetens olika kundgruppers och medborgarnas servicebehov av Försäkringskassans tjänster kan tillgodoses ändamålsenligt och långsiktigt. Av Statskontorets rapport, som presenterades år 2012, framgår att ansvariga i dag vet ganska lite om behoven av myndighetsgemensam service. I rapporten pekar Statskontoret på att det finns ett behov att ta ett samlat grepp om myndigheternas servicegivande och att regeringen bör inrätta en servicedelegation. Statskontoret anser att om samverkan kring servicegivande ska utvecklas måste också formerna för finansieringen förtydligas. Försäkringskassan djupgående analys, som presenterades för Regeringen i april 2012, lyfter fram att det finns en global trend att statlig förvaltning men även den privata sektorn erbjuder och utvecklar allt fler självbetjäningslösningar. Delvis beror detta på att den personliga servicen inte är lika tillgänglig, och inte heller tillräckligt värdeskapande i förhållande till dess kostnad, men också eftersom tekniken har blivit mer användarvänlig. Ny teknik innebär också att man skapar nya behov som inte fanns förut. Försäkringskassans strategi är att fortsätta att utvecklas som en effektiv och modern organisation som kan förstå och tillgodose dagens och framtida kunders behov. Genom kvantitativa och kvalitativa studier har Försäkringskassan identifierat ett antal kundgrupper med specifika behov som utvecklade självbetjäningstjänster inte förväntas kunna lösa. För dessa kunder ser Försäkringskassan att lösningar som erbjuder ytterligare behovsanpassningar av det personliga mötet kommer att utvecklas. Det är också viktigt att kunder med förmåner inom sjukförsäkring eller funktionshinderområdet har fortsatt tillgång till en personlig handläggare. Försäkringskassans slutsats blir att den långsiktiga lösningen är en kraftfull utveckling av självbetjäningstjänster och digitala kanaler. Servicekontor i samverkan bör vara kvar till dess att Försäkringskassan förmåga att ytterligare utveckla och tillfredsställa kundbehoven har byggts upp. Servicekontoren kommer att finnas kvar med undantag av 13 kontor som innan 1 juli år 2013 kommer att läggas ner. Dessa kontor ligger i små orter, med låga besökssiffror och där längsta avståndet till större ort med ett Servicekontor är max 5 mil. Exempelvis kommer kontoret i Hallsberg, som ligger cirka 3 mil från Örebro, att läggas ner. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 8
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 3 Åldersdiskriminering Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR Göteborg Förbud mot åldersdiskriminering omfattar idag endast arbetslivet och utbildning. Jag anser förbudet även ska gälla i andra delar av vårt samhälle där man kan bli utsatt för åldersdiskriminering. Idag är det som ett funktionshinder att bli gammal. Jag yrkar att: Förbundet ska arbeta för att det ska bli ett förbud mot åldersdiskriminering i samhället. Flik 23 9
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3 Föredragande i förbundsstyrelsen: Helga Baagøe och Patrik Magnusson Ansvarig tjänsteman: Max Ney Åldersdiskriminering Motionären anser att förbud mot åldersdiskriminering idag endast omfattar arbetslivet och utbildning. Vidare vill motionären att NHR ska arbeta för att det ska bli ett förbud mot åldersdiskriminering i samhället. Sedan 1 januari år 2013 har lagstiftning mot åldersdiskriminering stärkts. Diskriminering på grund av ålder är förbjudet även när det gäller varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning. Förbudet gäller med vissa undantag. Det kommer fortfarande att vara tillåtet att ha nedre åldersgränser på barer och restauranger som serverar alkohol samt fortsatta åldersgränser för försäljning av tobak och spel. Försäkringstjänster undantas från förbudet mot diskriminering på grund av ålder. Det kommer även i fortsättningen att vara tillåtet att ha exempelvis pensionärs- och ungdomsrabatter. Syftet med lagändringen är att stärka individers rättigheter och bidra till att människor som diskrimineras får upprättelse och ersättning för den kränkning som diskrimineringen har inneburit. Lagändringen ska också bidra till en förändrad attityd i samhället när det gäller åldersfrågor. Den nya lagstiftningen täcker inte alla områden. Kvar finns ett antal åldersgränser inom sociallagstiftningen som NHRs medlemmar har att förhålla sig till, till exempel utökning av assistans och bilstöd. Här finns en övre gräns om 65 år. Förbundsstyrelsens föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad Att förbundsstyrelsen undersöker om åldersgränser inom sociallagstiftningen kan anses som åldersdiskriminering. 10
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 4 Handläggning av parkeringstillstånd NHR Boden Kunskapen om neurologiska diagnoser är inte tillräckligt god hos handläggare på kommuner, länsstyrelser och transportstyrelsen. Neurologiska diagnoser är kroniska vilket betyder att rörelsehindret kan yttra sig i förhållande till dagsformen, viktigt att ej bli uttröttad av att gå långa sträckor. Både den fysiska och mentala kapaciteten blir nedsatt Det finns ingen än som kan förutsäga hur personen mår i morgon. Parkeringstillståndet för rörelsehindrade skall utvärderas av sakkunniga handläggare som förstår våra livsvillkor och bedömer efter den sämsta dagsformen. NHR bör ta initiativ till att utbildning av handläggare inom kommuner, landsting och Transportstyrelsen om neurologiska diagnoser kommer till stånd. Yrkande NHR Boden hemställer att kongressen fattar beslut innebärandes att NHR tar initiativ till att utbildning av handläggare inom kommuner, landsting och Transportstyrelsen om neurologiska diagnoser kommer till stånd. Motionen behandlad av styrelsen för NHR Boden och godkänd som föreningens motion. Ylva Hansson Kassör Flik 23 11
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4 Föredragande i förbundsstyrelsen Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman Magnus Andresson Handläggning av parkeringstillstånd Motionären tar i sin motion upp den viktiga frågan om parkeringstillstånd, något som många medlemmar i praktiken är beroende av för att kunna förflytta sig med bil. Motionären yrkar att NHR ska ta initiativ till utbildning av handläggare inom kommuner, landsting och Transportstyrelsen om neurologiska diagnoser. NHR:s rättsombud har under senare år tagit emot allt fler samtal kring parkeringstillstånden. Många har haft sina parkeringstillstånd under lång tid och drabbas nu av försämrade möjligheter att kunna förflytta sig med bil, inte sällan med en bil de erhållit bilstöd för. Bakgrunden till att många på senare år förlorat rätten till parkeringstillstånd är de förändrade föreskrifter som Transportstyrelsen införde år 2009. Dessa har medfört en betydligt mer restriktiv och - enligt både NHR och våra systerorganisationer - orimlig tillämpning när det gäller parkeringstillstånd. Som förare händer det numera att personer som kan gå endast några meter nekas tillstånd. När det gäller möjligheten till tillstånd som passagerare är den nuvarande ordningen än värre - passageraren behöver vara värnlös och helt ur stånd att ta vara på sig själv under den tid föraren parkerar bilen, för att kunna erhålla parkeringstillstånd. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att nuvarande tillståndsgivning när det gäller parkeringstillstånden är felaktig och orsakar stora svårigheter för våra medlemmar. Dock anser förbundsstyrelsen att problemet med parkeringstillstånden inte kan lösas genom utbildning av handläggare i kommuner, landsting och Transportstyrelsen om neurologiska diagnoser. Det är i stället genom fortsatt påverkansarbete som vi kan få en nödvändig förändring till stånd. NHR uppvaktade 2010, tillsammans med bl a RTP, DHR, RBU och IfA, infrastrukturminsistern ang detta problem. Under hösten 2012 har vi haft en samlad aktion som resulterat i att näringsdepartementet tillsatt en arbetsgrupp med representanter från handikapprörelsen, Transportstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och socialdepartementet. Vårt samarbete i arbetsgruppen fortsätter, då vi och övriga förbund anser att frågan är mycket viktig för våra medlemmar och vår absoluta målsättning är ett positivt resultat. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 12
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 5 Förbundets deltagande i den offentliga debatten NHR Stockholm Det har inte undgått någon att det pågår stora förändringar när det gäller rätten till personlig assistans, rätten till sjukersättning, rätten till sjuklön etc. Hela välfärdssektorn är satt under lupp och media m fl slår på stora trumman att denna välfärd kostar samhället miljarder. Media tar glatt upp att det fuskas med dessa bidrag och att det kostar samhället stora summor varje år. Det skapar en sned bild hos allmänhet och hur det fuskas med bidragen, trots att de flesta har rent mjöl i påsen. Det är myndigheter, kommuner, landsting m fl som beviljar bistånd enligt särskild ansökan till personer som har behov av samhällets välfärd och förväntas ha den kunskap som krävs för att säkerställa att det är rätt bistånd som ges. Det drev som nu pågår drabbar de medborgare som har stora behov av stöd och hjälp för att klara det dagliga livet. Neurologiskt Handikappades Riksförbund måste därför ta en större plats i den pågående debatten och synliggöra förbundets ståndpunkter och visa vilket samhälle vi vill ha, d v s Allas rätt till ett självständigt liv. NHR måste föra ut att lagar och internationella konventioner som Sverige ställts sig bakom måste följas, i annat fall måste det få konsekvenser när de inte följs. NHR behöver en strategi för kommunikation som hjälper NHR att sätta agendan för vilka ämnen som är aktuella i den allmänna debatten. Yrkande: Att förbundet tar plats i den offentliga debatten när stora frågor som rör och berör NHR:s medlemmar debatteras i samhället. Att förbundet tar fram förslag på debattartiklar m m som lokalföreningar och länsförbund kan använda samtidigt som förbundet går på riksplanet. Motionen antogs av vår förening 2013-03-21. Flik 23 13
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Föredragande i förbundsstyrelsen: Kent Andersson och Maria Eriksdotter Ansvarig tjänsteman: Max Ney Förbundets deltagande i den offentliga debatten Motionären vill att NHR tar plats i den offentliga debatten när stora frågor som berör NHR:s medlemmar debatteras i samhället. Vidare vill motionären att förbundet tar fram förslag på debattartiklar som lokalföreningar och länsförbund kan använda samtidigt med förbundets kampanjer på riksplanet. NHRs förbundsstyrelse delar motionärens syn på att det är viktigt att NHR tar plats i den offentliga debatten i stora frågor som berör NHRs medlemmar. Under de senaste åren har NHR i enligheter med handlingsplan Färdväg 2016 tagit plats i den offentliga debatten när det gäller LSS och assistans, rehabilitering, Flexjobb, brist på neurologer och regionala skillnader. För att lyckas uppnå målen för framgångsrikt opinionsarbete som finns uppställda i handlingsplanen gällande kongressperioden 2013-2017 måste NHR ta en större plats i den offentliga debatten i utvalda frågor som berör NHRs medlemmar. Det målet når vi bäst om vi är en växande organisation med engagerade och medskapande människor. Vid ett flertal tillfällen har NHR medverkat eller skapat debatt på lokal och regional nivå. Anledningen är att flertalet av besluten som berör och påverkar våra medlemmar ligger på denna nivå. Därför är det av stor vikt att en del av förbundets påverkansmaterial går att använda på läns- och lokalnivå. NHRs förbundsstyrelse föreslår att förbundskansliet tar fram en kampanjplan till styrelsen med vilka kampanjer som NHR ska genomföra under kongressperioden. Samtidigt är det viktigt att NHRs kampanjer speglar sin samtid. Därför ska det ske en uppdatering av kampanjplanen varje halvår för eventuell revidering. I kampanjplanen ska det även framgå på vilket sätt länsförbund och lokalföreningar kan medverka. Förbundsstyrelsens föreslår förbundskongressen Att därmed bifalla motionen. 14
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 6 Våld i nära relationer NHR Norrköping och NHR Finspång Bland i NHR Stockholm har det genomförts ett arbete med mäns våld mot kvinnor. Våldet i nära relationer debatteras och diskuteras i många olika sammahang i Sverige idag. NHR deltog för några år sedan i arbetet att ta fram ett material som beskriver svårigheter och problem med våld i nära relationer i familjer där en person har funktonsnedsättning. Därefter har NHR inte fortsatt arbeta med dessa frågor. Nu genomför en del länsstyrelser konferenser om våld i nära relationer, men frågan om våld i relationer där det finns en med funktionsnedsättning har inte tagits med. Vi anser att NHR måste lyfta frågan om våld i nära relationer och ta den på allvar och samtidigt våga se den ur perspektivet att det är lika vanligt att kvinnor använder våld och hot i förhållanden där ena parten är funktonsnedsatt. Vi måste även med öppna ögon se att funktionsnedsatta barn och ungdomar som har en mycket tät och nära relation till föräldrar är utsatta. Yrkande: Att FS får i uppdrag att lyfta fram problemet om våld i nära relationer och inte bara tittar på våld mot kvinnor utan, våld mot barn, ungdomar, kvinnor och män. Antagen av NHR Norrköping och NHR Finspång den 25 mars, enligt årsmötesbeslut. Flik 23 15
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6 Föredragande i förbundsstyrelsen: Maria Eriksdotter och Åsa Lewau Johansson Ansvarig tjänsteman: Max Ney Våld i nära relationer Motionären vill att NHRs förbundsstyrelse får i uppdrag att lyfta fram problemet med våld i nära relationer samt att inte bara titta på våld mot kvinnor utan även våld mot barn, ungdomar och män. NHR har medverkat och medverkar i Forum - Kvinnor och Funktionshinder (FQ). Ett forum som arbetar för att motverka alla former av diskriminering, hot och våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Även lokalt, i exempelvis Piteå, medverkar NHR tillsammans med kvinnojouren för att stötta människor som lever med våld i nära relationer. Våld i nära relationer är inte acceptabelt. Det är av stor vikt att NHR arbetar för att belysa problematiken med våld i familjer där det finns personer med funktionsnedsättning. Myndigheter och ideell verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer behöver utbildas för att veta hur man ska agera. Att skapa en opinion för att belysa våld i nära relationer med funktionshinder samt att långsiktigt eliminera våld i nära relationer är något som NHR med fördel kan skapa tillsammans med andra handikapporganisationer. Eftersom frågan handlar om mänskliga rättigheter bör det ingå som ett av Lika Unikas prioriterade område. Förbundsstyrelsens föreslår förbundskongressen Att bifalla motionen. Att NHRs representanter inom FQ och Lika Unika agerar för gemensamma kampanjer mot våld i nära relationer. 16
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 7 Rehabilitering NHR Norrköping och NHR Finspång Rehabilitering är den allra viktigaste frågan för NHR:s medlemmar. Den som inte får tillgång till kontinuerlig rehabilitering och kompletterande stöd i egen träning kan mestadels på sikt inte fortsätta arbeta eller klara sin vardagssituation självständigt med en neurologisk diagnos. Hälso- och sjukvårdslagen medger nedprioritering av rehabilitering, rehabilitering är inte vård, ses inte som vård ens när det är den enda åtgärd som kan minska försämringar i funktioner hos en person med neurologisk sjukdom eller skada. Förbundsstyrelsen måste de närmaste åren fokusera på att visa politiker och beslutsfattare hur viktig rehabiliteringen är för NHR:s medlemmar. Yrkande Att FS får i uppdrag att genomföra ett intensivt arbete för att se till att rehabilitering får samma prioritet i hälso- och sjukvårdslagen som övrig vård i landstinget. Att FS skall arbeta för att våra beslutsfattare får så stor kunskap om vikten av kontinuerlig rehabilitering att beslut fattas på olika nivåer så att rehabilitering blir en självklar vård för NHR:s medlemmar. Att FS skall driva och leda arbetet med intensitet och kraft tills det får resultat. Motionen antogs av NHR Norrköping och NHR Finspång den 25 mars, enligt årsmötesbeslut. Flik 23 17
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Krister Ekström Ansvarig tjänsteman: Lasse Winborg Rehabilitering Motionären fokuserar på rehabiliteringens betydelse för NHR:s medlemmar och understryker att det är den viktigaste frågan för många av våra medlemmar, och att förbundet måste fokusera på att visa politiker och beslutsfattare på hur viktig rehabiliteringen är. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning och har också i dokumentet Handlingsplan 2014-2017 angett rehabiliteringsfrågan som prioriterat verksamhetsområde. Motionären yrkar att förbundsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett intensivt arbete för att se till att rehabilitering får samma prioritet i hälso- och sjukvårdslagen som övrig vård i landstinget. Rehabilitering tillhör prioriteringsgrupp ll (av fyra) enligt Socialdepartementets allmänna riktlinjer. Prioriteringsgrupp l omfattar livshotande sjukdomar och skador, palliativ vård i livets slutskede, etc. Vår bedömning är att denna prioriteringsordning är motiverad. Dock kan vi konstatera att lokala och regionala överväganden leder till att rehabilitering prioriteras lägre än avsett. Med stöd av de gällande riktlinjerna bör vi därför arbeta för förbättrad rehabilitering, lokalt och regionalt. Motionären yrkar vidare att förbundsstyrelsen skall arbeta för att beslutsfattare får ökad kunskap om vikten av kontinuerlig/regelbunden rehabilitering, att påverka så att beslut fattas som förbättrar rehabiliteringen, och att detta arbete ska drivas med intensitet och kraft. Förbundsstyrelsen delar denna ambition. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta: Att det första yrkandet om prioritering i Hälso- och sjukvårdslagen, är besvarat. Att det andra och tredje yrkandet, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att öka beslutsfattares kunskap om vikten av kontinuerlig/regelbunden rehabilitering, att verka för att rehabilitering blir en självklar del av neurovården och att driva och leda detta arbete med intensitet och kraft tills det får resultat, bifalles. 18
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 8 Rehabilitering Enskild motion, Annette Ranvik Rehabilitering är den allra viktigaste frågan för NHR:s medlemmar, den som inte får tillgång till kontinuerlig rehabilitering och kompletterande stöd i egen träning, kan mestadels på sikt inte fortsätta arbeta eller klara sin vardagssituation självständigt med en neurologisk diagnos. Hälso- och sjukvårdslagen medger nedprioritering av rehabilitering, rehabilitering är inte vård, ses inte som vård ens när det är den enda åtgärd som kan minska försämringar i funktioner hos en person med neurologisk sjukdom eller skada. Förbundsstyrelsen måste de närmaste åren fokusera på att visa politiker och beslutsfattare hur viktig rehabiliteringen är för NHR:s medlemmar. Yrkande Att Förbundsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett intensivt arbete för att se till att rehabilitering får samma prioritet i hälso- och sjukvårdslagen som övrig vård i landstinget. Att Förbundsstyrelsen måste se till att våra beslutsfattare får stor kunskap om vikten av kontinuerlig rehabilitering och att beslut fattas på olika nivåer, så att rehabilitering blir en självklar vård för NHR:s medlemmar. Att Förbundsstyrelsen måste driva och leda arbetet med intensitet och kraft tills det får resultat. Denna motion är antagen av länsförbundet i Kalmar 2013-03-24 samt ländförbundet i Örebro. Flik 23 19
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Krister Ekström Ansvarig tjänsteman: Lasse Winborg Rehabilitering Denna motion har samma lydelse och yrkande som motion 7 varför vi avger samma svar, och samma förslag till beslut. Motionären yrkar att förbundsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett intensivt arbete för att se till att rehabilitering får samma prioritet i hälso- och sjukvårdslagen som övrig vård i landstinget. Rehabilitering tillhör prioriteringsgrupp ll (av fyra) enligt Socialdepartementets allmänna riktlinjer. Prioriteringsgrupp l omfattar livshotande sjukdomar och skador, palliativ vård i livets slutskede, etc. Vår bedömning är att denna prioriteringsordning är motiverad. Dock kan vi konstatera att lokala och regionala överväganden leder till att rehabilitering prioriteras lägre än avsett. Med stöd av de gällande riktlinjerna bör vi därför arbeta för förbättrad rehabilitering, lokalt och regionalt. Motionären yrkar vidare att förbundsstyrelsen skall arbeta för att beslutsfattare får ökad kunskap om vikten av kontinuerlig rehabilitering, att påverka så att beslut fattas som förbättrar rehabiliteringen, och att detta arbete ska drivas med intensitet och kraft. Förbundsstyrelsen delar denna ambition. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta: Att det första yrkandet om prioritering i Hälso- och sjukvårdslagen, är besvarat. Att det andra och tredje yrkandet, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att öka beslutsfattares kunskap om vikten av kontinuerlig/regelbunden rehabilitering, att verka för att rehabilitering blir en självklar del av neurovården och att driva och leda detta arbete med intensitet och kraft tills det får resultat, bifalles. 20
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 9 Rehabiliteringsplaner NHR Norrköping och NHR Finspång Under flera år arbetade NHR intensivt med att på olika håll i landet anordna konferenser och möten med politiker och beslutafattare, budskapet var krav på att NHR:s medlemmar skulle få en väl genomarbetad rehabiliteringsplan. NHR konstaterade att i genomsnitt 18 20% av NHR:s medlemmar fick en rehabiliteringsplan. NHR:s förbundsstyrelse har inte följt upp arbetet, inte undersökt om fler får en rehabiliteringsplan. NHR har inte heller följt upp om rehabiliteringsplanerna medfört en bättre rehabilitering och ett bättre stöd. Yrkande Att FS får i uppdrag att följa upp konferenser och möten i landet där frågan om rehabiliteringsplan diskuterats. - Vilken effekt fick diskussionerna? - Har det medfört förbättringar i vardagen för våra medlemmar? Att FS får i uppdrag att fortsätta driva kravet på att alla ska erhålla en rehabiliteringsplan som läggs upp och följer var och en och revideras när vardagen och funktonerna förändras. Motionen antogs av NHR Norrköping och NHR Finspång den 25 mars, enligt årsmötesbeslut. Flik 23 21
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Krister Ekström Ansvarig tjänsteman: Lasse Winborg Rehabiliteringsplaner Motionären fokuserar på vikten av rehabilitering och rehabiliteringsplaner. Motionären yrkar på att förbundsstyrelsen får i uppdrag att följa upp resultatet av de konferenser och möten som hållits för att stärka den neurologiska rehabiliteringen för att värdera vilken effekt dessa insatser haft och vilka eventuella förbättringar de medfört. Vidare yrkar motionären att förbundsstyrelsen får i uppdrag att fortsätta driva kravet på individuella rehabiliteringsplaner som kontinuerligt följs upp och revideras. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning av rehabiliteringsplanernas och rehabiliteringens betydelse. I dokumentet Handlingsplan 2014-2017 är fastslaget att rehabilitering är en prioriterad fråga som förbundet även i fortsättningen ska arbeta aktivt för att förbättra. Motionärens första yrkande;..att följa upp effekterna av konferenser och möten, är både viktigt och resurskrävande. Att isolera effekten av en konferens eller möte är i det närmaste omöjligt. Vi är medvetna om betydelsen av resultatuppföljningar, dessa görs av kansliets personal, och vi strävar efter att ständigt förbättra dem. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att besluta: Att det första yrkandet om uppföljning av konferenser och möten är besvarat. Att det andra yrkandet, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att fortsätta driva kravet på rehabiliteringsplan, bifalles. 22
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 10 Bristande tillgänglighet, studentbostäder Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR-Göteborg Allt fler personer med funktionsnedsättningar söker till universitet och högskolor. Inom högskolan finns olika stödinsatser för personer med funktionsnedsättning men det är svårt att hitta tillgängliga studentbostäder. Jag yrkar: Att Förbundet ska arbeta för att befintliga studentbostäder anpassas och att nybyggnationer följer regler för tillgänglighet. Flik 23 23
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Bristande tillgänglighet i studentbostäder Motionären tar upp behovet av tillgängliga och användbara studentbostäder och yrkar att förbundet ska arbeta för att befintliga studentbostäder anpassas och byggreglerna följs vid nybyggnation. På de flesta studieorter råder det brist på studentbostäder och många hävdar att det är byggreglerna, främst tillgänglighetskraven, som hindrar produktionen av studentbostäder. Ansvarig minister, Stefan Alttefall, har gett Boverket i uppdrag att till 1 juli föreslå förändringar i regelverket. Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska staterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Regeringens intensioner vad gäller studentbostäder pekar emellertid i motsatt riktning. Situationen är således ännu mera oroande än vad motionären beskriver. NHR deltar i Torsdagsaktionen som syftar till att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering i juridisk mening. Tillgängliga och användbara bostäder liksom byggreglernas omfattning och deras efterlevnad är viktiga komponenter i NHR:s arbete med tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 24
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 11 Diskriminerande hissar Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR-Göteborg Det är inte ovanligt att man även i nyare fastigheter installerar så kallade handikapphissar = glasburar eller liknande. Det finns inga dörröppnare och man måste trycka på en knapp under hela resan. Det blir svårt eller omöjligt för många personer att åka själv i handikapphissen och det var väl inte tanken? Jag yrkar: Att förbundet ska påtala problemen med särskilda handikapphissar. Att förbundet ska arbeta för att man vid installation av hiss i fastigheter ska använda modeller som i grundutförandet är tillgängliga och tänkta att användas av alla. Flik 23 25
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Diskriminerande hissar Motionären tar upp problemet med särskilda handikapphissar där man bl a ska hålla reglaget intryckt under hela transporten. Byggreglerna innehåller bestämmelser för när hiss eller annan lyftanordning ska finnas. Dessa ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid individuell anpassning, installation av lyftanordning där det enligt byggreglerna inte krävs och upprustning eller ändring av byggnad kan plattformshissar och trapphissar, handikapphissar installeras. Dessa är tekniskt sett enklare än riktiga hissar och lyder under andra tekniska bestämmelser. De har t ex lägre tillåten lyfthöjd och hastighet än riktiga hissar. Det är dessa handikapphissar som har reglage som av säkerhetsskäl ska hållas intryckt. NHR känner till att dessa handikapphissar för med sig problem för användarna. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering och tillgänglighet att forskning och utveckling av universellt utformade produkter ska främjas. Icke-diskriminerande hissar liksom byggreglernas omfattning och efterlevnad är viktiga komponenter i NHR:s arbete med tillgänglig och användbar byggd miljö. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 26
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 12 Försämrad tillgänglighet, flygresor Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR-Göteborg Förr var det bättre att flyga än att åka tåg. Man kunde lita på att få en god personlig service. Personer som använde rullstol eller rollator kunde därför klara att resa själva utan ledsagare eller assistent. Nu har tillgängligheten på flera flyglinjer försämrats. Staten har upphandlat flygbolag som använder mindre flygplan och där nekas personer som använder rullstol att åka med. Jag yrkar: Att förbundet ska kräva full tillgänglighet avseende flygresor för personer med funktionsnedsättningar. Flik 23 27
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 12 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Försämrad tillgänglighet, flygresor Motionären upplever att möjligheten att flyga för personer som använder rollator eller rullstol minskar och att servicen inom flyget försämras. Motionärens erfarenhet är oroväckande. Att som rullstolsanvändare resa med flyg fungerar emellertid oftast utmärkt vad gäller både service och att ta med sig hjälpmedel. Man ska ha samma möjligheter att resa med flyg som andra. Det finns europeiska regler för detta. Länder utanför EU kan däremot tillämpa andra regler. Samtidigt blir allt mer som tidigare ingick i den generella servicen i samband med flygresor tillval som man betalar extra för och avstånden på flygplatserna blir allt längre. Personer med nedsatt rörelseförmåga måste planera sin resa noga, vara ute i mycket god tid och kan bli tvungen att köpa en dyrare biljett än de annars skulle gjort för att resan ska fungera. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering bl a tillgång till transporter på lika villkor som andra. NHR arbetar ständigt med tillgänglighet och bemötande även vad det gäller flygresor. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 28
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 13 Ledsagning vid tågresor Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR-Göteborg samt NHR-Göteborg Om man har behov av hjälp vid tågresor är det mycket besvärligt att få till en fungerande service. Först ska man boka ledsagare på stationen fram till tåget, därefter ska ombordpersonal hjälpa passagerare in på tåget. Behöver man byta måste man boka ledsagare på aktuell station, ombordpersonal hjälper inte till med byte. Alla tågbolag deltar inte i ledsagarservicen på stationerna och det kan medföra att man står utan hjälp. Jag yrkar: Att förbundet ska kräva en smidig och pålitlig ledsagarservice för personer med funktionsnedsättningar vid tågresor. Motionen antogs av NHR-Göteborg vid årsmötet 2013-03-21. Flik 23 29
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Ledsagning vid tågresor Motionären påtalar de svårigheter som kan uppstå vid användning av ledsagning vid tågresor. Ledsagning vid tågresor är en rättighet i enlighet med EU:s regler. Stationsledsagningen är samordnad inom landet och det finns en särskild hemsida med information om ledsagning och mötesplatser. På hemsidan kan också ledsagning beställas. Alla trafikoperatörer är emellertid inte anslutna till den samordnade ledsagningen. Ledsagning är kostnadsfritt men ska beställas 24 timmar i förväg. Ledsagningen gäller fram till tåget där tågpersonalen ska ta vid. Systemet innehåller en rad begränsningar och vi delar motionärens uppfattning att det är krångligt att åka tåg även då ledsagningen fungerar som den ska. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering bl a tillgång till transporter på lika villkor som andra. NHR är representerade i SJ:s Handikappråd där ledsagningen är en viktig fråga. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 30
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 14 Rullstolshissar, tågresor Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR-Göteborg Krånglande rullstolshissar gör att många personer med funktionsnedsättningar avstår från tågresor. Problemen är särskilt stora vintertid och varit så under flera år. SJ borde inte bli tagna på sängen av snö och kyla när vi bor i ett kallt land. Jag yrkar: Att förbundet ska kräva full tillgänglighet vid tågresor för personer med funktionsnedsättningar. Motion 15 Rullstolshissar, tågresor NHR-Göteborg Krånglande rullstolshissar gör att många personer med funktionsnedsättningar avstår från tågresor. Problemen är särskilt stora vintertid och varit så under flera år. SJ borde inte bli tagna på sängen av snö och kyla när vi bor i ett kallt land. Jag yrkar: Att förbundet ska kräva full tillgänglighet vid tågresor med fungerande rullstolshissar för personer med funktionsnedsättningar på alla tåg. Motionen antogs av NHR-Göteborg vid årsmötet 2013-03-21. Flik 23 31
Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 14 och 15 Föredragande i förbundsstyrelsen Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman Karin Månsson Rullstolshissar, tågresor Motionären påtalar de svårigheter användning av tågens rullstolshissar medför, särskilt vintertid. Enligt EU:s regler ska tågen vara så utformade att man som rullstolsanvändare kan ta sig ombord. Detta gäller emellertid bara för nya tåg och tåg som byggs om. Rullstolshissar kan därför vara integrerade i tågen eller finnas på perrongen. I båda fallen krävs personalens medverkan för att använda dem. Hissar som förvaras utomhus blir dessutom känsliga för smuts, väder och vind. Konsumentverket har tillsynsansvar över möjligheterna att resa med tåg för personer med nedsatt funktionsförmåga. För att tågen ska vara fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning krävs att det är möjligt att komma ombord på alla tågset, att det finns lämpliga sittplatser, att man kan förflytta sig inom tåget och att personalen bistår med den service som behövs. Det är många moment som ska fungera tillsammans. Systemet blir känsligt för störningar, inte minst vintertid. Tågtrafiken som helhet är inte användbar för personer med nedsatt funktionsförmåga. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering bl a tillgång till transporter på lika villkor som andra och att forskning och utveckling av universellt utformade produkter ska främjas. NHR är representerade i SJ:s Handikappråd där tågens utformning och personalens insatser är viktiga frågor. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionerna besvarade. 32
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 16 Handikapptoaletter Enskild motion, Cecilia Solberg, NHR Göteborg Handikapptoaletter i allmänna lokaler är ofta låsta och man måste gå och hämta nyckel någonstans där man riskerar att hamna i kö. Ibland ser man också att toaletten används som lagerutrymme. Möbler står staplade där etc. Toaletterna ska vara öppna och med fri plats inne. Jag yrkar: Att förbundet ska arbeta för ökad kunskap om vikten av tillgängliga toaletter på allmän plats. Flik 23 33
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 16 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Handikapptoaletter Motionären påtalar problem med bristande kunskap om behovet av tillgängliga och användbara toaletter på allmänna platser. Utformningen av toaletter bygger till stor del på planeringsunderlag som tagits fram före assistansreformen, innan det fanns lätthanterliga taklyftar och innan rollatorn fick den breda användning som den har idag. Stiftelsen Fokus har finansierat en studie av offentliga toaletter. Studien resulterar i förslag till modernisering av reglerna för offentliga toaletter. Toaletter, handfat m m är föremål för produktutveckling. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver bl a att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att personer med nedsatt funktionsförmåga ska få tillgång till den fysiska miljön på lika villkor som andra. Konventionen omfattar också att forskning och utveckling av universellt utformade produkter ska främjas. NHR deltar i Torsdagsaktionen som syftar till att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering i juridisk mening. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 34
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 17 Ändring av byggnorm NHR Stockholm När anpassade lägenheter/boende planeras och byggs för personer med nedsatt funktionsförmåga i ett område, så ska man också planera för att närområdet blir tillgängligt. De flesta människor har en bil så även många med funktionsnedsättning. Det är då viktigt att det finns tillgängliga och användbara parkeringsplatser under tak och med möjlighet för anslutning till motorvärmare. Yrkande: Att kongressen ger Riksförbundet i uppdrag att påverka beslutsfattare att förändringar görs i byggnormen. Motionen antogs av NHR Stockholms årsmöte 2013-03-21 Flik 23 35
Förbundsstyrelsens yttrade över motion 17 Föredragande i förbundsstyrelsen: Lise Lidbäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Ändring av byggnorm Motionären påtalar behovet av tillgängliga och användbar parkeringsplatser i anslutning till bostäder och bostadsområden. I byggreglerna finns föreskrifter för parkeringsplatser liksom i föreskrifterna för allmänna platser och enkelt avhjälpta hinder. Individuellt anpassade parkeringsplatser kan iordningställas med hjälp av bostadsanpassningsbidrag eller som arbetsplatsanpassning. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver bl a att konventionsstaterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att personer med nedsatt funktionsförmåga ska få tillgång till den fysiska miljön och transporter på lika villkor som andra. NHR deltar i Torsdagsaktionen som syftar till att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering i juridisk mening. Tillgängliga och användbara bostäder liksom byggreglernas omfattning och deras efterlevnad är viktiga komponenter i NHR:s arbete med tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö och persontransporter är ett prioriterat område i NHR:s arbete 2013. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att därmed anse motionen besvarad. 36
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 18 Färdtjänst - en riksangelägenhet NHR Stockholm Med erfarenheten av färdtjänstsamarbetet mellan kommunerna i Stockholms län och med kunskapen om vilka absurda situationer som kan uppstå med reglerna för kommunal respektive riksfärdtjänst, förefaller det orimligt att fortsätta med den nu gällande konstruktionen. Arbetar du i Västerås och bor i Sala, som många gör, får du kommunal färdtjänst till kommungränsen men måste sedan ha riksfärdtjänst för att komma till jobbet eller hem. Det är bara ett exempel, men situationen är vanlig över hela landet och kan liknas vid kommunarrest. Samtidigt finns det en otillgänglig busstrafik i när sagt hela landet. Ansökan om riksfärdtjänst, med handläggning en månad, är orimlig i ett modernt och föränderligt och snabbt samhälle, då det begränsar medborgarnas rörelsefrihet enbart på grund av administrativa skäl. Det gäller även påtvingat behov av riksfärdtjänst, till exempel när den egna anpassade bilen går sönder under en resa utanför kommungränsen. Staten behöver ta ansvar för att färdtjänsten fungerar smidigt oavsett var resorna går, med rimliga kostnader och beställningstider för resenären. Yrkande: Att NHR ska verka för att färdtjänsten ska vara en riksangelägenhet. Motionen antogs av NHR Stockholms årsmöte 2013-03-21 Flik 23 37
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 18 Föredragande i förbundsstyrelsen: Kenneth Bäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Färdtjänst - en riksangelägenhet Mot bakgrund av de goda erfarenheter man har i Stockholms län av att samordna färdtjänsten pekar motionären på det kommunarrest som uppstår då man behöver söka riksfärdtjänst för att resa utanför kommungränsen. Färdtjänsten enligt färdtjänstlagen, är till för dem som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Att bevilja färdtjänsttillstånd är ett kommunalt ansvar och resorna gäller i princip inom kommunen. Många undantag finns, t ex i Stockholms län. För resor över kommungräns ska riksfärdtjänst enligt lagen om riksfärdtjänst, användas. Tillstånd till riksfärdtjänst söks för varje resa och ska göras i god tid i förväg. Resans ändamål ska vara en privat angelägenhet. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering bl a tillgång till transporter på lika villkor som andra. Persontransporter är ett prioriterat område för NHR under 2013. I detta arbete läggs fokus på bra färdtjänst i hela landet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att åtskillnaden mellan färdtjänst och riksfärdtjänst leder till orimliga konsekvenser för resenären och är både diskriminerande och ojämlikt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att bifalla motionen. 38
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 19 Färdtjänst Riksfärdtjänst NHR Kiruna Motionär, Anneli Iivari Varje individ som har beviljats färdtjänst i sin egen kommun ska ha samma rättighet inom en annan kommun i hela Sverige. Här i Kiruna har vi färdtjänst i egen kommun och riksfärdtjänst över kommungränserna. Yrkande: Att kongressen tar ett beslut att påverka socialstyrelsen (regeringen) att stifta lagar som är lika för alla och i alla kommuner över hela Sverige. Motionen antogs av föreningen 2013-03-13 Flik 23 39
Förbundsstyrelsens yttrande över motion 19 Föredragande i förbundsstyrelsen: Kenneth Bäck och Kathleen Bengtsson Hayward Ansvarig tjänsteman: Karin Månsson Färdtjänst Riksfärdtjänst Motionären föreslår att NHR ska arbetar för att färdtjänst beviljad i en kommun ska gälla också i andra kommuner samt att villkoren ska vara lika i hela landet. Färdtjänsten enligt färdtjänstlagen, är till för dem som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Att bevilja färdtjänsttillstånd är ett kommunalt ansvar och resorna gäller i princip inom kommunen. Många undantag finns, t ex i Stockholms län. För resor över kommungräns ska riksfärdtjänst användas. Tillstånd till riksfärdtjänst enligt lagen om riksfärdtjänst, söks för varje resa och ska göras i god tid i förväg. Resans ändamål ska vara en privat angelägenhet. FN-konventionen om rättigheter för personer med nedsatt funktionsförmåga kräver förutom icke-diskriminering bl a tillgång till transporter på lika villkor som andra. Persontransporter är ett prioriterat område för NHR under 2013. I detta arbete läggs fokus på bra färdtjänst i hela landet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att färdtjänst beviljad i en kommun också bör gälla i annan kommun och tolkar yrkandet så att färdtjänst måste gälla också över kommungränser. Förbundsstyrelsen föreslår förbundskongressen Att bifalla motionen. 40
NHR:s förbundskongress 2013 Motion 20 Färdtjänst NHR Norrköping och NHR Finspång Färdtjänsten är en hela tiden återkommande problematik för våra medlemmar som inte kan åka kollektivt eller köra egen bil. Det är långt kvar innan kollektivtrafiken fungerar för de flesta av våra medlemmar och den kommer förmodligen inte inom rimlig tid att kunna tillgodose allas behov. NHR måste arbeta regelbundet med färdtjänstproblemen så länge färdtjänst inte är en rättighet utformad efter samma riktlinjer i hela landet. NHR måste arbeta för att färdtjänst blir en service med lika avgiftger, samma avgift som för övrig kollektivtrafik. Yrkande, att förbundsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för: Att våra medlemmar måste ha rimliga restider när de anlitar färdtjänst. Att våra medlemmar inte tillåts leva med kommunarrest. Att våra medlemmar inte är hänvisade till ett begränsat antal resor per månad. Att våra medlemmar inte ska behöva redogöra för vart de ska resa och av vilken orsak. Att NHR arbetar för att våra medlemmar inte ska behöva söka riksfärdtjänst flera veckor i förväg. Motionen antogs av NHR Norrköping och NHR Finspång den 25 mars, enligt årsmötesbeslut. Flik 23 41