Mars 2010 Föreläsningsstöd: Presentation av Juseks organisation Bild #1 Juseks organisation Juseks viktigaste uppgift är att se till att medlemmarna har bra löne- och anställningsvillkor. Vi är ett utbildnings- och yrkesförbund. Vår verksamhet bygger på att våra näraliggande akademikergrupper har mycket att vinna på att agera tillsammans. Därför organiserar vi jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Juseks fem medlemsgrupper arbetar ofta tillsammans och har mycket att lära av varandra. Våra medlemmar har en kvalificerad akademisk utbildning om minst tre år eller 120 poäng. Vi värnar akademikernas intressen. Akademisk utbildning ska löna sig bättre än idag. Jusek är starkt inom både den privata, statliga och kommunala sektorn. Ingen medlem ska behöva byta förbund vid byte av arbetsmarknadssektor. Bild #2 Organisationsschema Jusek är en medlemsorganisation vilket innebär att alla medlemmar har möjlighet att påverka förbundets inriktning. Under presentationen kommer alla delarna i organisationsschemat att förklaras. F Ö R B U N D E T F Ö R J U R I S T E R, C I V I L E K O N O M E R, S Y S T E M V E T A R E, P E R S O N A L V E T A R E O C H S A M H Ä L L S V E T A R E
2 (5) Bild #3 Den lokala organisationen Förbundets lokala organisation utgörs av: lokalombud, länsombud och lokala föreningar. Det är sektionsstyrelserna som med förbundsstyrelsens godkännande, beslutar att lokalstyrelser skall finnas vid myndigheter, företag och andra arbetsenheter. När det gäller sektionerna för studerandemedlemmarna så finns det lokalföreningar vid vissa universitet och högskolor. Den lokala organisationens ansvar: Företräda medlemmarna i löneförhandlingar. Delta i MBL-förhandlingar i samverkan med arbetsgivaren. Förberedelse inför förhandling eller information om förhandling på till exempel arbetsplatsträff eller dylikt. Värva medlemmar till förbundet: Verka för medlemsrekrytering till förbunden. Se till att alltid ha aktuellt rekryteringsmaterial. Detta finns att beställa från Juseks kansli. Delta med facklig information vid informationsdagar för nyrekryterade om sådana aktiviteter förekommer hos er. Hälsa nyanställda välkomna och informera vad Jusek och SACO står för, samt varför facklig anslutning är värdefullt. Vara informations- och kontaktorgan mellan förbundsorganen och föreningens medlemmar: Vidarebefordra information från förbundskansliet ut till din arbetsplats Vid behov beställa aktuell medlemsförteckning från Jusek, något som är aktuellt inför löneförhandlingar. Få hjälp och råd i de olika situationer som uppstår i din roll som lokalombud. Löpande informera kansliet angående byte och nyval av lokalombud. Delta i de grundkurser och fortsättningskurser som Jusek anordnar för lokala företrädare. Jusek anordnar en grundkurs för lokala företrädare varje vår och en fortsättningskurs varje höst. Kontakt med medlemmen: Utgöra länken mellan medlemmarna och förbundskansliet. Utgöra länken mellan arbetsgivare och medlem och vidarebefordra information till medlemmarna om denna inte är belagd med tystnadsplikt. Informera medlemmarna om grundläggande förutsättningar inför årets löneöversyn. Kontakta medlemmarna, i förekommande fall, beträffande val av löneförhandlingsmodell (lönesamtal eller traditionell förhandling). Begära in underlag från medlemmarna vid traditionell löneförhandling. Utgöra länk till kansliet för, i normalfallet, vidarebefordran av enskilda ärenden. Medlemmen kan få första hjälpen av dig för att sedan slussas vidare till en ombudsman. Ta inte på dig större ansvar än du har kunskap för.
3 (5) Bild #4 Fördelar med lokala föreningar Medlemmarnas inflytande stärks (vid ett årsmöte kan man exempelvis avsätta ett ombud som inte har medlemmarnas förtroende). Föreningen stärker lokalombudets roll. Det finns någon att diskutera idéer och frågor med. Det blir mer stabilitet i det lokala fackliga arbetet. Om någon vill avgå ur styrelsen finns kunskapen kvar hos de övriga ledamöterna. Föreningen blir en mer jämbördig part med andra fackliga organisationer på arbetsplatsen, vilket innebär att förbundet får allmänt mer inflytande lokalt. Föreningen kan ta på sig att förhandla för medlemmarna även i svårare ärenden, t ex vid omorganisationer eller individärenden. Rådgör gärna med din ombudsman. Stärka samhörigheten mellan medlemmar och ge dem tillfälle att utbyta åsikter i gemensamma frågor Bild #5 Sektioner Alla medlemmar organiseras inom förbundet i olika sektioner, dessa återspeglar en yrkesgrupp och eller bransch. På det viset blir det lättare att definiera olika gruppers speciella behov inom förbundet. Sektionernas uppgift är att bevaka medlemmarnas intressen i frågor om löne- och anställningsvillkor samt i yrkes- och utbildningsfrågor. Det kan ske genom att agera gentemot arbetsgivarnas branschförbund eller ge rekommendationer inför lokala löneförhandlingar eller att kräva att förbundsstyrelsen agerar i någon fråga. Förbundsstyrelsen beslutar om vilka sektioner som skall finnas och till vilken sektion en medlem hör. Styrelsen kan i särskilda fall besluta att en medlem inte skall tillhöra en sektion t.ex. egna företagare som inte är advokater.
4 (5) Bild #6 Juseks kansli En verkställande direktör leder arbetet på kansliet. Direkt under VD finns personalansvarig, förbundsjurister samt assistent. Under sig har VD fem olika avdelningar: Administrativa avdelningen Medlemsregistret, försäkringar, data, ekonomi och vaktmästeri (kontorsservice). Förhandlingsavdelningen offentlig Förhandlingsarbete inom den statliga och kommunala sektorn. Förhandlingsavdelning privata Förhandlingsarbete inom den privata sektorn. Kommunikationsavdelningen Information, marknadskommunikation, opinionsbildning, studerandeverksamhet samt Jusektidningen. Utvecklingsavdelningen Arbetsmarknad, utbildning, karriärvägledning, chefer och egna företagare. Bild #7 Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen består av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande, vilka utgör förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare 10 ledamöter. Styrelsen är beslutsmässig när minst sju ledamöter är närvarande. Mellan fullmäktiges möten var tredje år leder förbundsstyrelsen förbundet. Förbundsstyrelsen är under löpande verksamhet högsta beslutande organ och sammanträder ungefär 6-7 ggr om året. Den följer mål och riktlinjer i enlighet med förbundets stadgar och fullmäktiges beslut. Den upprättar en årlig verksamhetsplan och budget för förbundets hela verksamhet inklusive sektionernas. Styrelseledamöterna är inte representanter för någon sektion utan skall se till hela förbundets intresse. Förbundsstyrelsen fattar beslut i frågor som berör samtliga eller flertalet sektioner så kallade sektionsövergripande frågor: Exempelvis arbetsmarknadsfrågor, utbildningsfrågor, remissyttranden, organisationspolitik, program och budget. Bild #8 Ordförandekonferens Ordförandekonferensen består av förbundets ordförande och sektionernas ordförande eller någon annan som förbundsstyrelsen respektive sektionsstyrelsen utser. Den har till uppgift att ge förbundsstyrelsen vägledning inför viktigare beslut samt att vid behov förrätta fyllnadsval till förbundsstyrelsen. Ordförandekonferensen sammanträder på kallelse av förbundsstyrelsen.
5 (5) Bild #9 Fullmäktige Mötet är förbundets högsta beslutande organ. Samlas var tredje år under tiden den 1 maj 15 juni. Fullmäktige består av 100 ledamöter. Varje sektion får tilldelat mandat efter sektionens andel av förbundets medlemstal den 1 februari närmast före ordinarie möte. Sektionsstyrelsen utser ordinarie ledamöter och suppleanter senast under februari månad före mötet. Mötet väljer förbundsstyrelse och beslutar vad denna skall uppnå under den kommande mandatperioden om tre år samt fastställer medlemsavgifternas storlek. Detta formuleras i mål och riktlinjer för förbundet samt ett antal uppdrag till förbundsstyrelsen. Mötet granskar den avgående förbundsstyrelsens arbete och avgör frågan om ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning. Mötet behandlar också frågor som väckts av enskild medlem eller sektion