Hur engelskspråkiga tidskrifter på beroendeområdet arbetar med språkliga frågor: en enkät av ISAJE

GRIFFITH EDWARDS & SUSAN SAVVA Hur engelskspråkiga tidskrifter på beroendeområdet arbetar med språkliga frågor: en enkät av ISAJE ISAJE (International Society of Addiction Journal Editors) är en organisation som på sitt specialområde försöker främja kommunikationen mellan tidskriftsredaktörer, erbjuda ömsesidigt stöd och öka kvaliteten på våra tidskrifter i såväl läsarnas som medarbetarnas intresse. I en annan artikel (se ovan) rapporterade vi resultaten från en enkät till de icke-engelskspråkiga tidskrifterna, vars redaktörer fick beskriva hur deras tidskrifter handskades med språkfrågor. Vår slutsats var att språklig variation på denna arena inte borde ses så mycket som ett problem utan mera som något som erbjuder utmaningar och möjligheter. Detta bidrag är en uppföljning till denna tidigare rapport. Vårt angreppssätt är än en gång i största utsträckning kvalitativt. Definitionsfrågorna på detta område skulle kräva en ytterligare förfining och vi kan inte påstås att vi har lyckats få ett representativt urval. Vi publicerar denna rapport enbart som preliminära data. Tidskrifter som deltog i studien Frågeformulären skickades till 41 engelskspråkiga tidskrifter och 14 kom med svar. De tidskrifter som deltog i studien var: - Addiction - Addiction Biology - Addiction Research and Theory - Alcohol - Alcohol and Alcoholism - Contemporary Drug Problems - Drug and Alcohol Review - Drugs: Education, Prevention and Policy - European Addiction Research - Journal of Drug Education - Journal of Drug Issues - Journal of Psychoactive Drugs - Journal of Studies on Alcohol - Journal of Substance Abuse Treatment Vi kommer att analysera svaren från European Addiction Research separat, efetrsom deras redaktionella politik vad gäller språkfrågor framträder som ganska unik. Framträdande teman 1. Antal vetenskapliga artiklar publicerade de senaste 12 månaderna i varje tidskrift och antal inkomna artiklar av dem, där författarna kommer från länder där engelska inte är första språk Totala antalet forskningsartiklar som publicerats under år 2000 i varje tidskrift, med (inom parentes) antal artiklar från icke-engelskspråkiga länder, var: 18(6); 20(12); 28(11); 36(17); 40(0); 55(10); 56(2); 68(14); 82(47); 100(10) Spridningen i procentuell andel av icke-engelskspråkiga bidrag är alltså stor, från 0 % till 57 %. Med en annan kalkyl kan man säga att av ett totalt antal på cirka 572 forskningsartiklar som publicerades under året hörde 119 (21 %) till den speciella kategorin. 2. Olikheter i refuseringsandel för artiklar från ickeengelskspråkiga länder Svaren indikerade att i tre av tidskrifterna hade artiklar från denna kategori lägre (icke kvantifierat) refuseringsgrad än andra insända artiklar; medan i två an- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 3 ) 211

dra tidskrifter var refuseringsgraden två och en halv respektive tre gånger större för dessa artiklar. Antalen var små och svaren icke fullständiga, och vi drar inga andra slutsatser under denna rubrik än att det finns belägg för variation mellan tidskrifterna. 3. Förekomst av särskild redaktionell politik gentemot dylika insända artiklar En tidskrift rapporterade att de lade ned särskild möda på att hjälpa fram artiklar med potential från länder som man oftast inte hör av ; en annan hänvisade till en uppmuntrande handlingspolitik ; ytterligare en annan konstaterade att vi försöker hjälpa främmande författare med deras engelska och sätt att skriva och är mycket mera flexibla på det här området. En tidskrift konstaterade att insända artiklar aldrig avvisade på grund av dålig engelska uppmuntrar skribenter t.ex. v.g. recensioner, kommentarer, beskrivningar av utveckling i vård och service. En annan tidskrift säger att vi har uppmuntrat skribenter från andra länder och beaktar att det kan behövas redaktionella insatser av redaktionen. Ytterligare en annan svarade att en belönande sida med att arbeta på den här tidskriften är att få kommentera artiklar som kommer från tredje världen, och det finns en interaktion mellan att hjälpa med språkproblem och att strukturera en framgångsrik text det handlar inte bara om språk. De övriga tidskrifterna hade ingen särskild politik i detta avseende. 4. Språkeditering En särskild fråga gällde förekomsten av språkediteringskunskaper, och det var oundvikligt att det fanns en viss överlappning i svaren på denna och de tidigare frågorna. En tidskrift har en ledande redaktör som är en certifierad redigerare av life science : hon utför substantiell språkredigering av artiklar som antagits av det USA-baserade kontoret i hennes tidskrift, liksom hon gör en sista genomgång av det material som sänds till tidskriftens europeiska kontor och som inte haft hjälp av någon erfaren språkredigerare. Språkredigeringens reella utmaningar fångades i en anmärkning av en annan USA-baserad tidskrift: Med en liten budget och personal kan vi omöjligen erbjuda författarna särskilt mycket redigeringshjälp; vid flera tillfällen har jag gjort särskilda arrangemang för att hjälpa fram en artikel Vi arbetar för närvarande med en fascinerande artikel där författaren har spanska som modersmål. När vi första gången tog kontakt och bad om att få en översättning av artikeln till engelska, försökte jag ordna det, men upptäckte snart att dessa tjänster inte är billiga och vi kunde inte göra det. Lyckligtvis hittade författaren någon annan som kunde hjälpa till och skickade slutligen in artikeln på nytt ett år senare. En brittisk redaktör kommenterar: mycket liten tidskrift, finns inget stöd, men redaktören själv kunde ge litet hjälp med språkredigering. Resursproblemen nämndes också av en annan tidskrift. Ytterligare en USA-tidskrift har gett sådant stöd åt tre artiklar under det senaste året. En annan redaktör skiljde på språkredigering, som hans tidskrift kunde erbjuda på kontraktsbasis, och översättningstjänster, som inte fanns. Endast tre tidskrifter var kategoriskt oförmögna att ge någon hjälp med språkredigering. Under denna rubrik kommenterade en redaktör att den värsta engelskan produceras ofta av personer med engelska som modersmål och en annan skickade med en abstract från en USA-tidskrift som ett avskräckande exempel. 5. Språkkunskaper på redaktionerna De sedvanliga bristerna i språkkunskaper bland personer med engelska som modersmål framkom ganska uppenbart. Sju redaktörer erkände att engelska var det enda språk på vilket de kände sig någorlunda trygga vad gäller att läsa vetenskapliga bidrag. Några nämnde franska eller franska med ett frågetecken ; en person behärskade tyska och en annan svenska och litet spanska. Priset för god språkförmåga gick utan tvekan till den redaktör som sade sig ha vissa kunskaper i franska, spanska, italienska och grekiska hon hade inga rivaler. 6. Abstracts på främmande språk Endast en av de tidskrifter som svarade hade sammandrag på främmande språk av vetenskapliga artiklar, och denna tidskrift planerade att upphöra med sammandrag på spanska, efter att nyligen ha slutat med franska abstracts. Redaktören konstaterade att denna service var antingen mycket dyr eller beroende av kollegors goda vilja. Man tyckte att andra professionella abstract-översättningsinrättningar körde över initiativ från enskilda tidskrifter. Men beklagade dock att man hade givit upp denna verksamhet. 7. Recensioner och internationalism Det var mycket varierande i vilken mån tidskrifterna sysslade med bokrecensioner. I ena ändan av skalan fanns tre svar som implicerade att tidskrifterna inte hade någon avdelning för bokrecensioner; och situationerna beskrevs omväxlande som avsett att (med hjälp av studeranden); har blivit omgestaltad ; eller ingen förra året på grund av brist på utrymme. Sex 212 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 3 )

tidskrifter rapporterade att de haft bokrecensioner under senaste år, och vi uppger här antalet recensioner (med antal skrivna av författare från annat land än tidskriftens hemland inom parentes): 2 (0); 4 (0); 8 (0); 23 (6); 60 (32). Bland recensenterna inom parentes kommer en del från engelskspråkiga länder. En tidskrift, som inte hade recensionsavdelning, publicerade ibland enstaka recensioner på 100 300 ord. En brittisk tidskrift hade nyligen utsett en redaktör för recensioner av europeisk litteratur vid sidan av den brittiska recensionsredaktören Den tidskrift som hade flest recensioner beskrev denna verksamhet som organisatoriskt krävande men mycket väl värt mödan Valet av recensenter gjordes medvetet så att man försökte öka tidskriftens internationella kontakter. 8. Andra försök till internationalism Frågan här löd: Har ni en redaktionell politik som uttryckligen strävar till att bredda den internationella täckningen, engagemanget eller medvetenheten? Om så, specificera? Kanske därför att USA utgör en så stor och självständig landmassa tycks det som om det finns mera aktivitet för att stärka internationalismen bland de icke-amerikanska än bland de amerikanska tidskrifterna på beroendeområdet. Såsom en USA-baserad redaktör uttryckte det: Nej, absolut inte emot internationalism, men jag måste tillstå att vi inte vidtagit några särskilda åtgärder eller har någon policy. Ett par av de andra USA-tidskrifterna svarade mer eller mindre på samma sätt. En annan redaktör sade att hans försök att bredda tidskriftens internationella täckning enbart riktade sig mot engelsk-språkiga länder. Jag har försökt rekrytera franska, tyska och ryska artiklar, men utan framgång. Det fanns emellertid flera tidskrifter från USA som hade mycket bestämda strategier för att stärka sin internationalism. En av dem hade utnämnt en europeisk redaktör, och understöddes av förlagets internationella kontor och geografiskt riktade internet-adresser. En redaktör från USA beskrev sitt påbörjade arbete på följande sätt: Min tidskrift, till exempel, har ett starkt engagemang för att öka inslaget av utländska bidrag. På mitt eget lilla sätt har jag försökt öka publikationens internationalism, efetrsom jag tror att framtiden på det här området är beroende av att vi har ett bredare fokus och en vidare förståelse än den som man får av en nations problem och dess drogpolitik Mina personliga ansträngningar och försök har tillsvidare inte resulterat i några stora flöden från länder utanför USA även om vi får några bidrag utifrån, vanligtvis från andra engelskspråkiga länder som Storbritannien, Australien och Kanada. En redaktör erbjöd sig omedelbart att publicera till en början 6 8 artiklar som redan hade publicerats på andra språk än engelska. Om de bedömts av referee skulle hon inte göra om denna procedur. Speciella temanummer nämndes av flera redaktörer som ett sätt på vilket tidskrifterna kunde bredda det internationella deltagandet i arbetet. En amerikansk tidskrift hade nyligen haft ett holländskt nummer och planerade ett med fokus på Tyskland. Redaktören för The Journal of Psychoactive Drugs konstaterade: Vi har lagt in JPD on line på AlcoholIMD.com delvis för att öka den internationella tillgängligheten till tidskriften. För flera år sedan startade vi the International Addictions Infoline (IAI), en del av JPDs verksamhet som också existerar oberoende på AlcoholIMD.com, med kravet att den kan laddas ner gratis och översättas till andra språk. IAI presenterar abstracts och referat av artiklar i andra tidskrifter, nyheter om kongresser, möten och konferenser och information om utveckling inom vården, forskningen, den förebyggande verksamheten och olika rörelser för och kring missbrukare. Vid ISAJEs möte i Krakow, uppmanade jag redaktörer för tidskrifter i andra länder att skicka in sammanfattningar av de viktigaste artiklarna till IAI och ser detta som ett sätt att vidga ramen för internationell publicering och som ett skyltfönster för det arbete som våra kolleger i andra länder utför. Via sitt förlags kontakter med ett program inom WHO kunde en tidskrift erbjuda länder i tredje världen online-tillgång till ett stort antal organisationer inom tredje sektorn. Detta löser inte språkproblem, men kan något avhjälpa skillnaderna i resurser mellan nord och syd. En redaktör kunde erbjuda kontaktinformation till organisationer som gör språkeditering på freelance-basis: American Medical Writers Association (AMWA) http://www.amwa.org; Board of Editors in Life Sciences (BELS) http://www.bels.org; Council of Science Editors Inc (CSE) http://councilscienceeditors.org. 9. Internationalism och redaktionsråd Redaktionsråd har olika strukturer och fyller olika funktioner i olika tidskrifter. Antalet redaktionsrådsmedlemmar i tidskrifterna uppges nedan (med antalet medlemmar som kom från andra länder än tid- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 3 ) 213

skriftens hemland inom parentes): För tidskrifter från USA: 10 (0); 94 (3); 18 (1); 50 (6); 8 (3) och 365 (20). För icke-usa-baserade tidskrifter var antalet 31 (11); 25 (14); 58 (45); 38 (33) och 46 (37). Med, än en gång, en påminnelse om hur försiktigt detta skall tolkas med tanke på de begränsade data, verkar det rimligt att dra slutsatsen att tidskrifter från USA inte lika aktivt som de andra har rekryterat utländska medlemmar till sina redaktionsråd. En sammanfattande statistik ger vid handen att 15 % av redaktionsrådsmedlemmarna i redaktionsråden i USA upptas av personer som har andra nationaliteter, medan siffran vad gäller andra engelskspråkiga tidskrifter är 79 %. 10. En annan bit av kakan. European Addiction Research Denna tidskrift har det uttryckliga syftet att betjäna det europeiska forskarsamfundet, och artiklar publiceras också från länder längre bort om det finns någon koppling till Europa. Artiklar publiceras endast på engelska och tidskriften erbjuder språkredigering av god kvalitet. Som ett ytterligare bidrag till internationalismen har tidskriften publicerat en serie rapporter från nationella forskningscenter på området. Tidskriften har för tillfället ingen avdelning för bokrecensioner. Diskussion Vi betonar än en gång att denna rapport bara är ett preliminärt försök att studera frågan hur engelskspråkiga tidskrifter på beroendeområdet behandlar språkfrågor. Med denna reservation tror vi ändå att de svar vi fått på enkäten i denna studie (och de värdefulla bifogade breven) ger en bra utgångspunkt för ytterligare undersökningar och för diskussion. Beroendeforskning sans frontières Många tidskrifter på beroendeområdet verkar ha ett starkt inbyggt och till och med etiskt engagemang för att stödja ett internationellt utbyte på sitt område. Utgångspunkten verkar vara att forskningen kommer att bli bättre om vi kan överbrygga isolering, och kanske till och med världen kan bli litet bättre. Tidskrifter är olika Det finns inte en enda, gemensam schablon för hur man tacklar språkfrågorna och internationalismen som skulle delas av alla dessa tidskrifter. Varje tidskrift har förstås sin absoluta rätt att agera enligt sin egen bedömning och det skulle vara både oklokt och oacceptabelt att föreslå att alla skulle anpassa sig till en enhetlig praxis. Men dessa preliminära fakta kan kanske, genom att de ger en bild av mångfalden, hjälpa alla tidskrifter att se och reflektera över sin position i spektret. Det finns ett stort antal mekanismer för att förstärka internationalismen i de engelskspråkiga tidskrifterna som är tillgängliga för dem som önskar använda dem. En sammanfattning av skörden av de idéer som framfördes i den här frågerundan kan vara nyttig: (i) Tidskrifter (eller deras hemsidor) kan önska att göra explicita redaktionella uttalanden om språk och internationalism, så formulerade att de kan hjälpa författare som funderar över att skicka in artiklar. En tidskrift kan till exempel vilja deklarera sin önskan att uppmuntra bidrag från icke-engelskspråkiga länder, med en not där man anger i vilken utsträckning man kan bidra med språkeditering. En dylik transparens (ii) kunde spara tid och förebygga besvikelser. Språkredigering kräver resurser både i form av kostnader och redaktionell tid. Borde man oftare än nu förhandla om stöd för detta från den institution eller det förlag som publicerar tidskriften? (iii) Tidskrifter kan överväga om de skall invitera recensenter och be om rapporter från nationella forskningscenter, forskarsammanslutningar eller behandlingsinrättningar som ett sätt att nå ut till andra länder. Särskilda temanummer kan fylla samma funktion. (iv) Tidskrifter kan vilja förstärka internationaliteten i sina redaktionsråd; utnämna en eller flera personer att ta del i redaktionsarbete med speciell uppgift att förbättra och följa upp en internationalisering; eller etablera satellitkontor utanför moderlandet. (v) Att publicera sammandrag på andra språk kan förefalla som en lovande strategi men kostnaderna är förmodligen alltför höga. (vi) Vissa tidskrifter kan tänka sig att regelbundet eller då och då publicera översättningar av artiklar som redan publicerats på andra språk, utan att kräva en ny referee-process. (vii) International Addictions Infoline är en resurs 214 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 3 )

som kunde användas mera. (viii) Olika mekanismer för att erbjuda gratis tryckta eller internet-versioner av engelskspråkiga tidskrifter på beroendeområdet till utvecklingsländerna borde ytterligare utrönas. Allt som allt är vår slutsats att om engelskspråkiga tidskrifter på beroendeområdet önskar förstärka sin internationalism finns det många möjligheter. ISAJE kommer att vara ett viktigt forum för ytterligare och fortsatt utbyte av idéer och feed-back om erfarenheter när vi var och en i egen takt vandrar på den vägen eller bestämmer oss för att slå in på den. Översättning: Kerstin Stenius Not Vi tackar alla som vänligen gav sig tid att hjälpa oss med den survey som denna rapport bygger på. Copyright: Denna artikel är inte belagd med upphovsrätt och alla redaktörer inom ISAJE är välkomna att publicera den i sina tidskrifter i original eller översättning om de så önskar. KÄLLA Edwards, Griffith & Susan Savva (2002): Hur ickeengelskspråkliga tidskrifter på beroendeområdet arbetar med språkliga frågor: en enkät från ISAJE. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 19 (3): 207 210 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 19, 2002 ( 3 ) 215