DRAFT. Köksplanering En studie om utformningen av planerade kök Kitchen planing A studie of the design of planned kitchens. Johanna Larsson BB09

Köksplanering En studie om utformningen av planerade kök Kitchen planing A studie of the design of planned kitchens Johanna Larsson BB09 EXAMENSARBETE 2011 Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen Byggnadsutformning med arkitektur. Författaren svarar själv för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Nasik Najar Handledare: Kaj Granath Omfattning: 15 hp Datum: 2012-05-04

Abstract Abstract This report is about how kitchens are designed. There are available standards, measurements, and various guidelines for how the kitchens must be designed, but how are these used and how are the kitchens designed along these demands? The goal with this report is to study the design of the kitchens, what factors are used, how they are designed and defects that may occur in kitchens. The aim is to contribute to, that in the future, achieving better designed kitchens. This report interprets the kitchens in selected apartments by study floor plans in buildings built from 2000 until today in Jönköping. A further limitation is that the apartments have a size of three-room apartment, to get a consistent analysis. The kitchens have been studied by the standards that is required today. The kitchens will be studied along various selected factors as plan design, kitchen layout, windows and balconies, availability and dining area. The results show that the kitchen is mostly planned along the standard. Most kitchens in this report can be compared to an K32, which is a standard kitchen with a length of 3.2 m, where refrigeration is not included. A K32 is the smallest size of the kitchen that can be used in a dwelling in a three-room apartment. The results also show that three of the ten analyzed kitchens have deficiencies that are contrary to Swedish standards and Jönköping, Bättre för alla. The most common deficiencies are that the size of the kitchen layout is too small. It is usually the dining areas size deemed wrong, which makes the kitchen too small and creates difficulties for a person in a wheelchair to maneuver in the kitchen. 1

Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport behandlar hur köken utformas. Det finns sammanställda standarder, mått och olika riktlinjer för hur kök skall utformas, men hur används de och hur blir köken utformade utefter dessa krav? Målet med detta examensarbete är att studera kökens utformning, vilka faktorer som används, hur de är utformade och vanliga brister som kan uppstå i felplanerade kök. Syftet är att bidra till att, i framtiden, åstadkomma bättre utformade kök. Denna rapport tolkar planritningar av utvalda lägenheter och dess kök i flerbostadshus byggda i Jönköping från millenniumskiftet. En ytterligare avgränsning är att lägenheterna har en storlek på tre rum och kök, för att få en enhetlig analys. Köken har studerats efter dagens standarder och regler som ställs på kök. Köken kommer att studeras utefter olika utvalda faktorer som planlösning, köksuppställning, fönster och balkong, tillgänglighet och matplats. Resultatet visar att kök idag till största del planeras utefter standarden. De flesta kök i denna rapport kan jämföras med en I-uppställning och K32, vilket är ett standardkök med en längd på 3,2m där kyl och frys inte är medräknad. En K32 är det minsta storleken på kök som kan användas i en bostad i en tre rum och kök. Resultatet visar även att tre av de tio analyserade köken har brister som strider mot svensk standard och Jönköpings Bättre för alla, Jönköpings egna riktlinjer när det gäller utformning. De vanligaste bristerna oftast är att planlösningen i köket bli för litet. Det är oftast matplatsens storlek som bedömts fel och som sin tur gör köket för litet och svårmanövrerat för en rullstolstolsburen person. Nyckelord Kök Köksplanering Svensk standard Analyser Köksuppställning Planlösning Tillgänglighet Jönköping 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 PROBLEMBESKRIVNING... 5 1.2 LIKNANDE ARBETEN... 6 1.3 SYFTE OCH MÅL... 6 1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 1.4.1 Vilka faktorer är allmänt ansedda som viktiga vid köksplanering?... 6 1.4.2 Hur ser dagens kök ut?... 7 1.4.3 Vilka är de vanligaste bristerna?... 7 1.5 METOD... 7 1.5.1 Vilka faktorer är allmänt ansedda som viktiga vid köksplanering?... 7 1.5.2 Hur dagens kök ut?... 7 1.5.3 Vilka är de vanligaste bristerna?... 7 1.6 AVGRÄNSNINGAR... 8 1.7 DISPOSITION... 8 2 Bakgrund och förutsättningar... 9 2.1 REGLER OCH STANDARDER... 9 2.1.1 Svensk standard... 9 2.1.2 Inredningslängder... 10 2.1.3 Bättre för alla... 12 2.1.4 Boverkets byggregler, BBR 19... 12 2.1.5 Tillgänglighet... 13 2.2 ARBETA I KÖKET... 13 2.2.1 Arbetsyta... 13 2.2.2 Hushållsapparater... 14 2.2.3 Fönster och balkong... 14 2.2.4 Köksuppställningar... 14 3 Genomförande... 17 3.1 LITTERATURSTUDIE... 17 3.1.1 Från Bakgårdskyffe till statuskök... 17 3.2 JÖNKÖPING... 18 3.3 ANALYSER... 18 3.3.1 Analysens lägenheter... 19 3.3.2 Vårdaren, 2000... 20 3.3.3 Hymmen, 2000... 22 3.3.4 Vandringsmannen, 2003... 24 3.3.5 Kabeln, 2005... 26 3.3.6 Dundret, 2006... 28 3.3.7 Maskinen, 2006... 30 3.3.8 Maskinen, 2006... 32 3.3.9 Eldsjälen 2009... 34 3.3.10 Vasallen, 2010... 36 3.3.11 Enhörningen, 2010... 38 3.4 ANALYSEN I HELHET... 40 4 Resultat och analys... 42 4.1 VILKA FAKTORER ÄR ALLMÄNT ANSEDDA SOM VIKTIGA VID KÖKSPLANERING?... 42 4.2 HUR SER DAGEN KÖK UT?... 43 4.3 VILKA ÄR DE VANLIGASTE BRISTERNA?... 46 5 Diskussion... 47 5.1 RESULTATDISKUSSION... 47 3

Innehållsförteckning 5.1.1 Vilka faktorer är styrande vid köksplanering?... 47 5.1.2 Hur ser dagens kök ut?... 47 5.1.3 Vilka är de vanligaste bristerna?... 48 5.2 METODDISKUSSION... 49 6 Slutsatser och rekommendationer... 50 7 Referenser... 51 7.1 TRYCKTA REFERENSER... 51 7.2 ELEKTRONISKA REFERENSER... 51 7.3 ILLUSTRATIONSREFERENSER... 52 8 Bilagor... 53 8.1 BILAGA 1, ANALYSMALL... 54 8.1.1 Planlösning... 54 8.1.2 Tillgänglighet... 54 8.1.3 Funktionalitet... 54 8.2 BILAGA 2, PLANRITNINGAR... 55 4

1 Inledning Inledning Det finns sammanställda standarder, mått och olika riktlinjer för hur kök skall utformas. Frågan är hur de färdiga köken faktiskt är utformade. Vid detta arbete kommer kök från Jönköping att analyseras. Fokus ligger på lägenheter i nybyggda flerbostadshus. Analysen kommer även att avgränsas till en tidsperiod från millennieskiftet till idag. Det blir en period på drygt 10 år. Köken kommer att analyseras utifrån krav men även planlösning, funktionalitet och tillgänglighet. Målet är att redovisa en analys på hur kök är utformade under den aktuella tidsperioden 1.1 Problembeskrivning Fenomenet, som är bakgrunden till denna rapport, är att det inte finns mycket dokumentation och sammanställningar på hur färdiga kök är utformade. Detta arbete kommer att redovisa hur användbarhet och funktionalitet fungerar i befintliga kök. Vilka planlösningar som är vanligast. Alice Thiberg, som kallas Fru kök, är en av Sveriges ledande köksexperter. Hon är i grunden arkitekt men har specificerat sig på standardiseringsfrågor, främst avseende köksplanering. Alice Thiberg har författat flera böcker och två av dessa kommer att beaktas i detta arbete. Den första är Kök: planering och utformning 1 skriven på uppdrag av SIS Swedish Standard Institute och byggstandardiseringen. Denna bok ska utgöra ett komplement vid köksplanering, när standarder och byggregler inte räcker till. Den andra boken som valts heter Kök: en bok för den som planerar, bygger eller bygger om 2. Denna bok är ett samarbete med konsumentverket och är skriven 1994. Denna bok är mer riktad mot konsumenter när de själva planerar kök. Den tredje referensen är boken Vårt nya kök skriven av Sylvia Norlin. 3 Den definierar vilket sorts kök det är genom att granska planlösningen. Den redovisar även funktionaliteten som antal steg från matplats till diskbänk och olika exempel kök. Denna bok har valts eftersom den illustrerar standarder och typlägenheter på ett användbart sätt. Analysen kan bidra med information om hur kök i Jönköping är planerade. Analysen ska även redovisa eventuella likheter som kan uppkomma mellan de olika köken och vilken sorts planlösning som är mest förekommande. 1 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 2 Gunilla Lauthers, Köket planera för trivsel och funktion, upplaga 2, Svenskt Tryck, Stockholm, 1995 3 Sylvia Norlin, Vårt nya kök, Malmö nya grafiska, Stockholm, 1975 5

1.2 Liknande arbeten Inledning Ett examensarbete som liknar detta arbete är Tillgänglighet i flerbostadshus från 1990 till nutid analyser av projekt i Uddevalla 4. Skriven av Jessica Arvidsson 2010. Hon har valt att undersöka tillgängligheten i Uddevalla kommun. Hon har samlat in information om olika lägenheter från hela Uddevalla stad. Därefter har hon delat upp lägenheterna i olika områden och valt ut olika typlägenheter. Hon har där efter analyserat dessa typlägenheter med tillgänglighet i åtanke. I denna analys kommer det att fungera på ett liknande sätt men istället för lägenheter kommer kök att analyseras. Vid denna analys kommer det inte bara tas hänsyn till tillgängligheten utan även funktionalitet och planlösning. Karolina Odén har skrivit ett examensarbete, Utredning av dagens köksstandard 5, om hur den svenska standarden används idag. Hon valde att göra en enkätundersökning i ett flerbostadshus och hyresgästernas uppfattning om köksplaneringen. Det framkom att kök ska vara funktionella och lättskötta. Ytterligare åsikter som framkom var att hushållsapparater, som blir allt fler i hemmen, inte har en naturlig plats i köket. Därför bör hushållsapparater tas med i planeringen så att inte arbetsytan inte blir mindre. 1.3 Syfte och mål Syftet är att bidra till en bättre utformning av svenska kök i framtiden samt att ge kunskap hur projektörerna har använt de krav som ställs och om köken faktiskt uppfyller kraven. Målet är att studera hur befintliga kök i nybyggda flerbostadshus från millennieskiftet är utformade och även analysera eventuella brister som kan uppstå i felplanerade kök. 1.4 Frågeställningar 1.4.1 Vilka faktorer är allmänt ansedda som viktiga vid köksplanering? Denna fråga ska besvara vilka aspekter som tas hänsyn till vid köksplanering. Detta kommer sedan att sammanställas i en lista som analysen kommer att baseras på, en så kallad analysmall se bilaga 1. 4 Jessica Arvidsson, Tillgänglighet i flerbostadshus från 1990 till nutid, Tekniska högskolan i Jönköping, 2010 5 Karolina Odén, Utredning av dagens köksstandard, Tekniska Högskolan i Jönköping, 2011 6

Inledning 1.4.2 Hur ser dagens kök ut? Denna frågeställning ska besvaras genom analyser av ett flertal olika kök från Jönköping. Då de ska analyseras utifrån planlösning, köksuppställning, fönster och balkong, tillgänglighet, matplatsen samt arbetet i köket. Det ska då ge en inblick på hur dagens kök är utformade 1.4.3 Vilka är de vanligaste bristerna? Det är en fråga som kan besvaras när analysen är färdigställd och det går att jämföra köken med varandra och jämföra köken med standarden. Frågan ställs för att det ska ge en bild på om de vanligaste bristerna beror på planeringsfel eller medvetna kryphål. 1.5 Metod 1.5.1 Vilka faktorer är allmänt ansedda som viktiga vid köksplanering? En litteraturstudie ska kunna besvara frågeställningen. Den litteratur som främst kommer studeras är vilka standard och regler som finns vid köksplanering. 1.5.2 Hur dagens kök ut? För att besvara denna fråga kommer det ske en typ av fallstudie, där planlösningar kommer att analyseras. Analysen sker på olika kök som byggts inom de aktuella avgränsningarna. Köken kommer att analyseras utifrån listan nedan. Planlösning Köksuppställning Fönster och balkong Tillgänglighet Matplats Arbeta i köket 1.5.3 Vilka är de vanligaste bristerna? För att besvara vilka de vanligaste bristerna är kommer det ske en jämförelse mellan köken och en jämförelse med standarder och regler. 7

1.6 Avgränsningar Inledning De kök som kommer att analyseras kommer att fokuserar på enbart flerbostadshus, då kök i villor och dylikt kan vara för säregna. Vid detta arbete kommer endast kök som planerats i Jönköpings stad och från millennieskiftet till idag användas. Denna analys kommer att utgå ifrån planlösningar av kök. Därför kommer denna rapport inte ta hänsyn till arbetshöjd. Det är dock en viktig del av ett kök och bör därför inte bortses från. Undersökningar visar att arbetshöjden bör vara olika vid olika typer av arbeten. Vid handdiskning bör arbetshöjden vara ca 950mm det skulle då passa drygt 70 procent av människors behov, men idag är höjden 900mm och det passa enbar 30 procent av människors behov. Vid matberedning är 950mm som arbetshöjd för högt och skulle till och med behöva vara under 900mm. Därför välja en gemensam bänkhöjd på 900mm. 6 1.7 Disposition Arbetet består av fem delar, inledning, bakgrund, genomförande, resultat samt diskussion och slutsatser Inledningen förevisar problembeskrivning och syfte, mål och frågeställningar. I inledningen redovisas även de metoder som valdes att göras. Bakgrunden redovisar den litteratur som studerats och inriktas mot standarder och regler som ställs på kök. Genomförande är kapitlet där analysen, som utifrån analysmallen och bakgrunden, kommer göras och redovisas. I resultatet kommer all fakta som finns i kapitel 2 och 3 sammanfattas och redovisas som svar på frågeställningarna. Den sista delen av denna rapport är diskussion, slutsatser och rekommendationer och är författarens syn på projektet och arbetet i helhet. 6 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 8

Bakgrund och förutsättningar 2 Bakgrund och förutsättningar 2.1 Regler och standarder I detta kapitel redovisas de regler och standarder som gäller för svensk byggande och används som utgångspunkt i denna rapport. 2.1.1 Svensk standard Den svenska standarden som berör köksplanering är SS 91 42 21 byggnadsutformning bostäder inredningsmått och sin i sin tur refererar till SS 91 42 22 byggnadsutformning bostäder funktionsplanering. SS 91 42 21 redovisar mått på inredning, möbler och kök samt areorna som behövs för att använda dessa. SS är uppdelad i två kategorier den ena är normalnivå som är anpassad för en manuell rullstol och även en liten eldriven rullstol. Den andra kategorin är miniminivå som redovisa med minsta möjliga mått som dock inte passar en rullstolsburen person. SS 91 42 22 beskriver mer om mängden inredning och utrustning i respektive lägenhetsstorlek och den beskriver även olika utrustningsnivåer. 7 Det används även SS-EN-standard som är svensk standard överförd till europeisk standard. Eftersom Sverige som övriga EU-länder måste upphäva nationella standarder som strider mot den europeiska standarden. 8 [Figur 1] Två exempel på kök med I-uppställning från SS 91 42 21 Figur 1 från svensk standard redovisar två köksalternativ med I-uppställning som skall fungera i en bostad för tre till fyra personer. Denna rapport fokuserar just på bostäder för tre till fyra personer, vilket innebär att om avvikelser med mindre yta än figur 1 strider det mot normen. 7 Alice Thiberg, Kök en bok för den som planerar, bygger eller bygger om, upplaga 9, Graforama AB, Nacka, 1994 8 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 9

Bakgrund och förutsättningar [Figur 2] Två exempel på L-uppställningar från Byggnadsutformning svensk standard Figur 2 redovisar två varianter på L-uppställningar och båda redovisar att det skall vara 800mm mellan diskho och spis, vilket är samma krav som i I-uppställningen. Den första L-uppställningen visar att det ska finnas 200mm mellan spis och den nya vinkeln. [Figur 3] två exempel på olika matplatser där en sittplats är anpassad för en rullstol I figuren ovan redovisas två olika varianter av matplatser som kan användas i kök. Alla varianter är en plats anpassad för en rullstol. 9 2.1.2 Inredningslängder Nedanstående K20-K26 är kök som alternativt kan användas i bostäder där pentryn eller minikök är installerat, då det är utformat till ofullständig matlagning. Köken K28, K30, K32 och K34 är lösningar baserad på minimikravet som ställs på bostäder för 1, 2, 3-4 respektive fler än 4 personer 10 9 Svensk standard SS 19 42 21 utgåva 4, SIS tryckeri, Stockholm; 1994 10 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 10

Bakgrund och förutsättningar [figur 4] färdigutformade kökslängder mellan K38 till K20. K32 är det kök om är anpassat för tre rum och kök. K28 K28 är ett kök på 2,8m och är anpassat för en bostad för 1 person. Detta är det minsta köket som är utformad för fullständig matlagning. Bilden visar 6M diskmaskin eller plats för diskmaskin. Diskbänk på 12M där diskhon är på 6M. Ett avstånd på 8M mellan spis och diskho och en armbågsrum på 2M vid spisen på 6M. K30 K30 är en minsta utformning för en bostad för två personer. Längden är 3m och skillnaden mellan K30 och K28 är att diskhon är 8M istället för 6M. Annars är det likadant utformat. K32 K32 är utformat för en bostad på tre till fyra boende och kommer att betraktas mest i denna rapport och analys då avgränsningen gäller tre till fyra boende. En slutsats som kan dras är att om kök är mindre än K32 stämmer det inte överrens med standarden. Köket är utformat som K30 med skillnaden på att ytan, armbågsutrymmet, vid spisen är på 4M istället för 2M 11

Bakgrund och förutsättningar K34 K34 är kök som är minsta utformningen för ett boende för fler än fyra personer. K34 är utformat som en K32, men det finns ett bänkskåp vid diskmaskinen på 2M. 2.1.3 Bättre för alla I Jönköpings kommun har det beslutats att vid nyproduktion använda sig av basutformning kallad Bättre för alla. Bättre för alla är till för att skapa tillgänglighetsanpassat och användbara bostäder. Bättre för alla skriver i 2.3.2 att kylskåp ska ha en avställningsyta intill handtagssidan och hänga samman med det övriga arbetsytor. 2.3.4 är det en rekommendation att det bör finnas plats, utöver den bänkyta som krävs i SS 91 42 22, för matberedare och mikrovågsugn. 2.3.8 finns det rekommendationer på att måtten mellan matplatsen och köksinredning minst ska vara 1400mm. Mått mellan vägg och matplats skall vara 1200mm 11 2.1.4 Boverkets byggregler, BBR 19 Boverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift att genomföra de beslut som fattas i riksdagen och av regeringen. Boverkets byggregler är regler som måste följas vid byggnation och förvaltning. 12 Avsnitt 3 i BBR behandlar tillgängligheten, byggnadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen. I 3:112 behandlas tillgängligheten i rullstol och där föreskrivs det att tomter, byggnader eller del av byggnaden ska vara måttsatta för att en eldriven rullstol skall kunna användas inomhus. I allmänna råd står det att dimensionerat vändmått för rullstolar är en cirkel på minst 1300mm i diameter för inomhusrullstolar. 11 Jönköpings kommun, Bättre för alla, 2012 http://www.jonkoping.se/download/18.541b29b312b9b68859280006582/tillg%c3%a4nglighet+- +B%C3%A4ttre+f%C3%B6r+alla.PDF (hämtat 2012-05-14) 12 Boverket om boverket 2012 http://www.boverket.se/om-boverket/ (hämtat 2012-05-04) 12

Bakgrund och förutsättningar Avsnitt 3:211 står det att i bostaden ska det finnas rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning. Det står även att det ska finnas utrymme för måltider i eller i närheten av köket. Vid matlagningsplatsen står det i 6:253 att det ska finnas möjlighet att vädra antingen genom öppningsbart fönster eller genom vädringslucka. I 6:322 står det att rum, man vistas i mer än tillfälligt i, ska utformas så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig. I 6:1 är definieras direkt dagsljus till att vara ljus från fönster direkt mot det fria och indirekt dagsljus är ljus som kommer in i rummet utan fönster. I det står även i 6:323 att rum, där människor vistas mer än tillfälligt i, ska ha tillgång till direkt soljus. Det definieras som ljus som lyser in i rum utan att ha reflekterats. 13 2.1.5 Tillgänglighet Kök måste vara planerade så att de ska kunna förnyas eller anpassas för nya behov som kan uppkomma. Den forskning och framtagna teknik gör att de enskilda behoven kan utföras, vilket innebär att även funktionshindrade kan arbeta i köket. 14 Höj och sänkbara köksbänkar har funnits sedan 1970-talet, vilket har gjort att många kök har möjliggjorts för att även funktionshindrade skall kunna arbeta i köket. 15 2.2 Arbeta i köket 2.2.1 Arbetsyta Vid planering av arbetsyta gäller det att ta hänsyn till säkerhet, framkomlighet och trevnad. Därför är det viktigt att det är tillräckligt men yta, så att man ska kunna arbeta effektivt i köket. De lägenheter som ska analyseras i denna rapport är tre rok (rum och kök). Enligt svensk standard har köket delats upp i antalet boende i lägenheten. Vid en tre rok är lägenheten anpassad för tre personer och en fyra rok är lägenheten anpassad för fyra personer. I ett kök för tre till fyra personer ska det finnas arbets- och avställningsyta på minst 2400mm. 13 Boverket, BFS 2011:26 BBR 19, 2011 14 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 15 Granbergs Interiör AB, om oss, 2012, http://www.granberg.se/care/index.php?language_id=1&nav_id=94&sub_nav_id=101 (Hämtad 2012-04-03) 13

Bakgrund och förutsättningar 2.2.2 Hushållsapparater De vanligaste hushållsapparater som står framme är vattenkokare, kaffebryggare och mikrovågsugn. Andra apparater som visp, mixer och matberedare förutsätts förvaras i skåp. En mikrovågsugn kan byggas in i 600mm eller 450mm djupa högskåp. Den kan även placeras på en arbetsbänk, men då krävs det extra bänkyta. Det finns varierande storlekar på mikrovågsugnar. Den bredd som skulle behöva tilläggas beror på mikrovågsugnen och en sådan apparat kan variera i bredd från 400mm till 600mm. Den vanligaste utformningen på en mikrovågsugn är att det är vänsterhängd lucka. 16 2.2.3 Fönster och balkong Vid planering av kök är ljus bland de viktigaste funktionerna som ska installeras. Dagsljus är naturligt ljus som kommer genom fönster, därför är fönstrens placering en viktig faktor i planeringen. Ett fönster som placeras framför en köksbänk kan orsaka bländning om solljus kommer in i fönstret. Placeras fönstret högt blir arbetsbänken avskuggad. Den mest ultimata placeringen av fönster är så att dagsljuset kommer från sidan. Det är en kvalitetsfaktor att placera en matplats vid ett fönster. Därför bör fönstren placeras på en förhållandevis låg höjd att de som sitter vid bordet kan se ut genom fönstret. 17 2.2.4 Köksuppställningar Det finns några undersökta exempel på köksuppställningar och de tre grundformerna inom kök rakkök, vinkelkök och parallellkök. Vid utredningen gjordes tester i full skala och resultatet visade att dessa tre köksuppställningar är en bra grund vid köksplanering. 18 Vid planering av kök bör det beaktas att köket skall kunna förändras eller förnyas. Köken enligt figurer nedan är fullt möjliga att förändra. Vissa har även (U) markerad med streckad, vilket menas att det finns plats för ugn eller mikrovågsugn i högskåp. 19 Problematik som kan uppstå vid planering av vinkelkök är att skåp och luckor kan hindrar varandra, då de inte kan öppnas 90. Det gäller främst luckor som öppnas lodrät eller skåp med utdragbara lådor, som är populära idag, för att undvika dessa 16 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 17 Gunilla Lauthers, Köket planera för trivsel och funktion, upplaga 2, Svenskt Tryck, Stockholm, 1995 18 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 19 Alice Thiberg, Kök en bok för den som planerar, bygger eller bygger om, upplaga 9, Graforama AB, Nacka, 1994 14

Bakgrund och förutsättningar problem bör man planera för en passbit på 50mm. Då kan diskmaskiner eller utdragbara backar användas till fullo. 20 Alternativ 1; Rakt kök, I-uppställning [Figur 5] Köket ovan visar ett exempel på ett rakt kök, I-uppställning. Köket har en yta på 13,8m2. Detta är ett rakt kök trots utformningen med att frysen är separerad från den övriga delen av köket. Köket är ett K32, kök enligt svensk standard på 3,2m, med kyl, frys, högskåp för ugn och avställningsyta. Det gråmarkerade är oanvänt utrymme, så kallad överyta, som kan användas för dragning av el och även för att göra skåpen öppningsbara på 90. Det gråmarkerade området vid kylskåpet gör det möjligt för en rullstolsburen person att öppna kylskåpet tillräckligt för att kunna använda kylskåpet. 21 Alternativ 2; Vinkelkök, L-uppställning [Figur 6] Beteckningar på exemplen: Streckad linje= plats för framtida spåp, bänk eller apparat Rastering= överyta ()=eventuell framtida apparat A= avställningsyta DM= diskmaskin under bänk F= frys K= kylskåp U= ugn i högskåp 20 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 21 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 15

Bakgrund och förutsättningar Detta är ett vinkelkök, så kallad L-uppställning, där i detta fall spisen är placerad i en annan vinkel jämfört med de övriga hushållsapparaterna. Detta kök är ett K32 kök med extra bänkyta på 2M mellan spis och diskbänk och extra vid hörnet. Detta kök har en över yta på 8M där det kan placeras städskåp, extra bänkyta eller annan utrustning. 22 Alternativ 3; Parallellkök [Figur 7] Detta är ett parallellkök med ett K30, kök enligt svensk standard på 3m. Enligt svensk standard är ett K30 mer anpassat för ett hushåll på två personer. Dock har detta kök en extra avställningsyta på 800mm, vilket gör att den kan anpassas för ett boende på tre till fyra personer. Detta kök har en passbit på 50mm vid spisen och en överyta på 450mm vid frysen. Dessa gör att frysen och skåpet vid spisen blir öppningsbara. Överytan vid frysen gör det möjligt för en rullstolsburen att kunna öppna och använda en frys med hyllplan utan att det behöver vara utdragbara frysfack. 23 22 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 23 Alice Thiberg, Kök planering och utformning, upplaga 2, Elanders Sverige AB, Vällingby, 2010 16

Genomförande 3 Genomförande 3.1 Litteraturstudie 3.1.1 Från Bakgårdskyffe till statuskök Från bakgårdskyffe till statuskök är ett arbete skrivet av Lilian Blomdahl-Vadasz. Hon skriver att människor i allmänhet vill öka sin livskvalitet det gäller även inom köksutvecklig. Det kan bero på ökad välfärd och den tekniska utvecklingen i köken. Enligt Lilian Blomdahl-Vadasz är människors vilja till ökad livskvalitet ger det en förbättring inom kök. Hon har resonerat fram hur de dominerande grupperna i samhället har påverkat köksplaneringen. Den första faktorn är samhällets dominerande grupper. Grupper som består av rika människor vars smak och synsätt påverkar stilbildningen och vad som är modernt och attraktivt. En annan faktor som började på 70-talet då familjen trädde in i köket. Innan var köket anpassat för en person, husmodern. Kökens planlösning blev större och mer anpassat för flera personer att arbeta i köket samtidigt. Detta gjorde att männen intresserade sig på matlagning. Det gjordes då större ekonomiska satsningar i köken. Livskvalitet, dominerande samhällsgrupper och männens intåg i köken. Kan egentligen tolkas till en större ekonomisk faktor. Det är den ekonomiska faktorn som till största del påverkar kökens utformning. 24 24 Lilian Blomdahl-Vadasz, Från Bakgårdskyffe till status kök, 2007 17

3.2 Jönköping Genomförande Jönköpings kommun har drygt 128 000 invånare och är beläget vid Vätterns södra och östra kust se figur 1 nedan. Jönköping har totalt 59 356 bostäder och 34 435 av dessa är flerbostadshus. Den största delen av flerbostadshusen är hyresrätter med ca70 procent 25 [Figur 8] bilder över Jönköping kommun 3.3 Analyser Nedan är de lägenheter som studerats och analyseras. Analysen har utgått ifrån den analysmall som har sammanställts utifrån de faktorer som påverkar köksplaneringen, se bilaga 1. Lägenheterna är färdigställda i Jönköping från millennieskiftet. Det gäller lägenheter om tre rum och kök och några enstaka fall på fyra rum och kök i flerbostadshus. De byggnader som valts att analyseras är baserad på de största byggprojekten som färdigställdes i Jönköping under varje år mellan 2000 och 2010. Det blev då ett antal på 20 kök och där efter sållades kök som studentboende, äldreboende, 2rok och några 4rok bort för att analysen skulle bli mer enhetlig. 25 Jönköpings kommun http://jonkoping.se/ (hämtad 2012-05-04) 18

Genomförande 3.3.1 Analysens lägenheter År Ägs av Antal lgh Boende form Gata / Område Vårdaren 16 2000 JM-Bygg 24 B Rosenlund Hymmen 1 2000 Lustgården 19 H Oxtorgsgatan Vandringsmannen 6 2003 Riksbyggen 30 B Ekhagens centrum Kabeln 4 2005 NCC 28 B Klostergatan Myntgatan Dundret 10 2006 VätterHem 125 H Kålgården Maskinen 8 och 12 2006 NCC 66 B Banarpsgatan Torpagatan Eldsjälen 6 2009 Riksbyggen 54 B Kålgården Vasallen 2 2010 VätterHem 50 H Österängen Enhörningen 1 2010 HSB 60 B Kålgården Lgh: Lägenheter B: Bostadsrätter H: hyresrätter 19

Genomförande 3.3.2 Vårdaren, 2000 Planlösning Köket är på drygt 12m2, avståndet mellan väggen till sovrum till väggen mot klädkammaren är 3,3m och avståndet mellan yttervägg och vägg mot vardagsrum är 3,4m. Denna lägenhet är en centralrumslägenhet där vardagsrummet är rummet som resterade rum har tillgång till. Köket har två ingångar ett från vardagsrummet och en från ett intilliggande sovrum. Köket har tillgång till en balkong som ligger i söderläge. Köksuppställningar Detta betraktas som ett kök med I-uppställning då det är en dörr som separerar köket. Köket har spis 6M (M är 100mm) diskho 8M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera. Den bänkyta som finns är 10M mellan spis och diskho, 4M mellan spis och vägg mot vardagsrum och 6M avställningsyta vid kylskåpet. 20

Genomförande Fönster och balkong De fönster som finns i köket är två stycken varav den ena är 1200mm och ett öppningsbart fönster på 800mm. Det finns även en altandörr som används för att komma ut på altanen. I detta fall har fönsterväggen en annan vinkel jämfört med resten av köket, vilket gör att det kan vara svårmöblerat. Tillgänglighet En rullstolburen person kan fullt möjligt arbeta i köket då det finns plats för att manövrera sig i köket. Det finns inga hinder för att en rullstolsburen person ska kunna komma ut på balkonen. Det kan dock finnas trösklar eller liknande som gör det svårt att komma ut på balkongen. Frysens placering kan skapa komplikation för en rullstolburen person eftersom det inte finns 200mm på gångjärnsidan mot väggen. Men det finns ett avstånd på 50mm mellan frys och vägg. För att köket då skall passa en rullstolsburen person ska frysen ha utdragbara frysfack. Matplatsen Det finns plats i köket för en matplats med sex sittplatser med storlek på 2800mm x 2000mm, då det är en plats är anpassad för en rullstol. Det finns även möjlighet att placera matplatsen i vardagsrummet om så önskas, men det kan bli lite trångt med utrymme. Detta är en lägenhet med plats för 3 personer vilket innebär att det skall finnas sittplats för fem personer. I detta fall finns det utrymme för sex sittplatser. Arbeta i köket Den totala arbetsytan med diskplats och spis blir det 41M kök. Standarden för en bostad på tre personer är 32M, K32, vilket gör att detta kök har 900mm extra bänkyta fördelat i köket. Avställningsyta på 6M vid kylskåpet kan vara en stor tillgång vid avlastning av matvaror, vilket Bättre för alla anser vara en rekommendation. De resterande 300mm kan användas för att placera en mikrovågsugn utan att den påverkar arbetet. Mikrovågsugnen kan placeras till höger om spisen eller bänken mellan disk och spis. Om mikrovågsugnen placeras vid kylskåpet kommer den ofta att vara i vägen, då ytans funktion egentligen är till för att lasta av matvaror på. Projektet i helhet Vid jämförelse med standarden och reglerna har detta kök mer bänkyta än vad som krävs. Detta medför att arbetssättet inte påverkas negativt. För att uppfylla kravet på goda arbetsvillkor ska frysen ha utdragbara frysfack. I övrigt uppfyller köket de krav som ställs. 21

Genomförande 3.3.3 Hymmen, 2000 Planlösning Köket i den här lägenheten är en del av vardagsrummet, en öppen planlösning, vilket gör att gränserna är otydliga men som den är utformad nu är köket på 6,6m2. Köket har ingång från kapprummet Köksuppställningar Det är in I-uppställning med separat kyl/frys. Diskho 6M, spis 6M och kyl/frys 6M och bänkytor på 4M, 8M och 6M. Detta kök betraktas som ett K32, vilket uppfyller kravet på ett boende med tre personer. Det här köket är ett öppet kök och en del av vardagsrummet, vilket gör att det finns möjlighet att placera matplatsen i en annan del av lägenheten. Fönster och balkong Det finns totalt fyra fönster i denna lägenhet och de är fördelade i ett på varje sovrum och två i vardagsrummet. Den vägg som finns med fönster är i vardagsrumsdelen. Ljuset kommer inte komma in tillräckligt bra till matplatsen då den kommer bli mörk. Kravet enligt BBR 19 säger att det ska finnas ett fönster med dagsljus i ett rum för matlagning. Det ska även vara ett fönster med dagsljus. 22

Genomförande Tillgänglighet Som lägenheten är planerad nu är det för trångt mellan matplats och diskbänk men eftersom köket är ett öppet kök går det att flytta matplatsen vid diskbänken så att en rullstol komma in och diska. Matplatsen Matplatsen är utmärkt på planritningen då den är placerad i köket vid diskbänken. Den markerade matplatsen är idag inte tillräcklig för att uppfylla normen. Enligt normen skall en bostad för tre personer ha fem sittplatser. För att placera en matplats, anpassat för en rullstol kan en lösning vara att vrida kyl/frys 90 grader och göra dörren högerhängd, där med får en matplats plats med antingen sex eller fem sittplatser. Arbeta i köket Den totala arbetsytan med diskbänk och spis är det 3200mm, vilket är standarden för ett kök på tre till fyra boende. Eftersom detta kök är precis enligt normen gör en placering av mikrovågsugn köket trångt på bänkyta. I detta kök är det en kombinerad kyl och frys. För det första är en kombinerad kyl och frys inte tillräckligt för ett boende på tre personer. Enligt svensk standard ska det vara separat kyl och frys. Det finns inte tillräckligt med plats i lägenheten som den är planerad nu för att installera en kyl eller frys till. I detta kök finns det ingen avställningsyta vid kyl och frys för att bereda plats för Projektet i helhet Vid kontroll mot standarden har köket tillräckligt med bänkyta för att stämma överens med ett kök för en bostad för tre personer. Det är en kombinerad kyl och frys vilket inte är tillräckligt, då det behöver vara separat kyl och frys vid denna storlek på kök. Den redan utmärkta matplatsen är för liten och behöver öka med minst en sittplats och rullstol till. 23

Genomförande 3.3.4 Vandringsmannen, 2003 Planlösning Köket är på drygt 11m2, avståndet mellan väggen mot sovrummet och väggen mot loggian, inglasad balkong, är 3100mm och avståndet mellan yttervägg och vägg mot vardagsrum är 3500mm. Köksuppställningar Detta är ett kök med en I-uppställning där kyl och frys separat. Det finns även en passbit vid frysen på ½M som gör att man kan öppna frysen. Köket har spis 6M, diskho 8M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera. Den bänkyta som är mellan spis och diskho är på 8M och 6M mellan spis och vägg mot vardagsrum. Enligt planlösningen är köket ett avskiljt rum, med möjlighet att stänga till med en dörr mellan vardagsrum och kök. Fönster och balkong Köket har ett eget fönster som förser rummet med både sol och dagsljus. I detta fall kan en matplats placeras vid fönstret, vilket är en kvalitet. I denna lägenhet finns det en loggia, inglasad balkong, som är direkt ansluten till köket. Det finns även en ingång från vardagsrummet till loggian. 24

Genomförande Tillgänglighet Vid en placering av en matplats för fem personer blir det ett avstånd på 1200mm mellan bänk och bordskant, vilket är tillräckligt för att en rullstol skalla kunna manövrera i köket. Frysen har en passbit på 50mm vid gångjärnssidan som gör att frysen gåt att öppna fullt ut och att en rullstolsburen person skalla kunna använda den. Frysen måste dock ha utdragbara frysfack. Matplatsen Den matplats som plats i köket är 2400mm x 1700mm, som ger fem sittplatser där en rullstolsplats är anpassad vid gaveln mot kyl och frys. Arbeta i köket Köket består av ett K32 med en extra bänkyta på 1M vilket är 100mm mer än vad normen anser vara rimligt för en bostad för tre personer. Den extra bänkytan jämfört med K32 är mellan spis och vägg mot vardagsrum. Köksbänken vid spisen kan fungera som en bra yta för en mikrovågsugn utan att det stör att arbeta i köket. Projektet i helhet Detta kök har mer bänkyta än vad standarden kräver för en bostad på tre personer. Detta innebär att arbetssättet påverkas positivt, då det finns mer yta att arbeta på eller att placering av hushållsapparater. 25

Genomförande 3.3.5 Kabeln, 2005 Planlösning Köket har en storlek på 9m2 och matplatsen måste placeras i vardagsrummet. Detta är ett parallellkök med I-uppställning. Köket är avskiljt och matplatsen ligger utanför köket och det är utmärkt på planlösningen, vilket gör att hallen blir en passag till matplatsen från köket. Köksuppställningar Den övre I-uppställningen består av diskmaskin, diskho, kyl och frys. Den undre består av upphöjd ugn och spishäll. I-uppställningarna har en längd på 3400mm varav 2800mm är bänkyta. Fönster och balkong Det finns ett stort fönster som gör att köket får en ljus utifrån. Det finns ett fönster i vardagsrummet där matplatsen kan placeras. Det finns en inglasad balkong som ligger med utgång från vardagsrum/matplats. Tillgänglighet Det är ett trappsteg till från vardagsrum och balkong vilket gör att en rullstolbunden människa inte kan vistas på balkongen. I köket är avståndet 1400mm vilket är tillräckligt för att en rullstolsburen person skall kunna vända och köket. arbeta i 26

Genomförande Matplatsen Det finns utmärkt plats för en matplats i vardagsrummet, vilket innebär att det får plats med en matplats som blir rätt enligt normen. Arbeta i köket Det finns 200mm extra bänkyta vid spisen vilket gör att en placering av mikrovågsugn och övriga hushållsapparater kan placeras där utan att vara ett större hinder. Det finns en avlastningyta vid kylskåpet som kan utgöras som ett hjälpmedel för att lasta av matvaror. Projektet i helhet Vid jämförelse med standarden och reglerna har detta kök rätt större avstånd mellan köksbänkarna än vad som är rekommenderat, vilket gör det smidigare att arbeta i köket. Matplatsen är placerad utanför köket vilket gör att den matplats som krävs av en bostad för tre personer får plats. En rullstolsburen person kan inte komma ut på balkongen, då det är ett trappsteg som hindrar. 27

Genomförande 3.3.6 Dundret, 2006 Planlösning Köket har en storlek på 11m2 och har en L-uppställning. Köket är ett avskiljt rum med ingång från vardagsrum eller hall. Köksuppställningar Detta är L-uppställning där diskho och diskmaskin är i vinkel från det övriga köket. Köket är avskiljt med dörr på 9M från vardagsrummet. Avståndet mellan diskho och spis är 6M, vilket enligt svensk standard för litet avstånd. Köket har spis 6M, diskho 8M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera Det finns en passbit på 2M bredvid frysen vilket gör att tillgängligheten ökar. L-uppställningen har en längd på 36M då hörnet är inräknad. Fönster och balkong Det ett fönster på 1800mm som ger ljus in till köket. Det finns en balkong i den nedre delen av lägenheten vilket gör att vardagsrummet blir en lång passage för att kunna komma till balkongen. 28

Genomförande Tillgänglighet Om en matplats med 6 sittplatser placeras med gaveln mot fönstren gör det att en rullstolsburen person oförhindrat kan arbeta i köket. Det är även en passbit vid frysen som för att en rullstolsburen person kan enklare använda den. Matplatsen I köket finns det möjlighet att placera en matplats för sex personer, vilket har en storlek på 2000mm x 2800mm. Arbeta i köket Arbetsytan med spis och diskbänk är på 36M, vilket är 4M mer än vad standarden anses vara rimligt. En mikrovågsugn kan placeras på köksbänken i hörnet utan att arbetsytan minskas allt för mycket. Projektet i helhet Avståndet mellan spis och diskho är för kort jämfört den standard som gäller för en bostad för tre personer. Passbiten som är placerad bredvid frysen gör att tillgängligheten ökar. I övrigt är köket enligt de krav som ställs. 29

Genomförande 3.3.7 Maskinen, 2006 Planlösning Köket är på 9,2m2 och ett separat matrum på 8,2m2 vilket totalt blir 17,4m2. Köksuppställningar Detta är en typ av parallellkök i en U-uppställning men är uppdelad i tre områden spis, diskbänk och kyl och frys. Område med kyl, frys, högskåp har avställningsyta på 22M. Området med spis och bänkyta är på 18M och det tredje området med diskho på 21M. Den utrustning som finns är spis 6M, högskåp för ugn eller mikrovågsugn 6M, diskho 7M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera. Den bänkyta som finns är 4M och 8M vid spisen, 4M vid ugnsskåpet och 8M och 6M vid diskhon. Fönster och balkong Det finns ett 800mm fönster vid diskhon som förser diskbänken med dagsljus. Maskinen 12 har ett burspråk med fönster där en matplats är placerad. Det finns en balkong i lägenheten som nås via sovrummet, vilket medför att sovrummet utgör en passage för att komma till balkongen. Tillgänglighet Avståndet mellan kyl och frys har ett avstånd som tolkas till 1200mm, vilket gör att en rullstol kan arbeta i köket utan vidare svårigheter. Enligt bättre för alla var det ett krav att det ska vara 1300mm i ett parallellkök. 30

Genomförande Matplatsen I avdelningen där matplatserna är placerade har samma storlek i båda planritningarna har samma yta, 8,3m2. Det får plats en matplats med 6 matplatser, utan att dörren in till klädkammaren blockeras. Arbeta i köket Köket i maskinen 12 har en total bänkyta på 4250mm, vilket är 1050mm extra bänkyta att disponera på. Det gör att placering av mikrovågsugn och andra hushållsapparater kan på bänkytan inte påverkar arbetsättet. I maskinen 12 finns det en 4M bänkyta vid högskåpet med ugnen i. Den avställningsyta är då inte anpassad för att lasta av matvaror till kyl och frys, utan mer anpassad till att använda tillsammans med ugnen. Projektet i helhet Vid jämförelse med standarden och reglerna har detta kök mer bänkyta än vad som krävs. Detta medför att arbetsättet inte påverkas av olika placering av hushållsapparater på arbetsytorna. 31

Genomförande 3.3.8 Maskinen, 2006 Planlösning Köket är på drygt 10,3m2 köket är sammanfogad med hall och vardagsrum. En öppen planlösning. Köksuppställningar Detta är ett I-uppställning på 32M men kyl och frys separat ifrån det övriga köket. Den arbetsyta som finns i köket är 6M och 8M vid diskhon och 4M vid spisen. Köket har spis 6M, diskho 8M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera även städskåp och garderob 6M styck. Fönster och balkong Det finns ett fönster i köksdelen där en matplats har placerats för att få dagsljus vid matplatsen. Balkongen har en utgång utifrån köket, vilket gör det möjligt att äta måltider på balkongen. Tillgänglighet Avstånden mellan bord och köksbänk är 1400mm, vilket gör att en rullstolsburen person kan manövrera sig smidigare vid diskbänken och passagen ut till balkongen. Avståndet mellan kyl och frys och städskåp är 1100mm vilket inte är tillräckligt för att en rullstol skall kunna öppna och vända vid kyl och frys. Matplatsen Den matplats som är utmärkt på kartan är till för sex personer, vilket är en person mer än vad standarden säger gäller för en bostad för tre personer. 32

Genomförande Arbeta i köket Kökets bänkyta är vad svensk standard anser vara rimligt för en bostad på tre personer, vilket kan medföra komplikationer när en mikrovågsugn placeras på bänkytan. Projektet i helhet Vid jämförelse med standarden och reglerna har detta kök den bänkyta som krävs för en bostad för tre personer. Detta medför att arbetssättet kan påverkas negativt utav att olika hushållsapparater kan vara i vägen. För att uppfylla kravet från svensk standard ska frysen ha utdragbara frysfack. I övrigt uppfyller köket de krav som ställs. 33

Genomförande 3.3.9 Eldsjälen 2009 Planlösning Köket är på drygt 12m2 och är sammansatt med vardagsrummet. Köket är en del av vardagsrummet med möjlighet att gränsa av, vilket är markerat på planritningen. Köksuppställningar Detta är ett kök med I-uppställning där frys och högskåp för en mikrovågsugn är avdelat från det övriga köket. Köket har spis 6M, diskho 8M, diskmaskin 6M och kyl och frys på 6M vardera. Den bänkyta som finns är 8M mellan spis och diskho och 4M mellan spis och kylskåp. Fönster och balkong I köket finns det ett fönster på 1000mm som förser köket och matplatsen med ljus. Lägenheten har två balkonger. 34

Genomförande Tillgänglighet En rullstolsburen person kan utan större problem manövrera i köket. Det smalaste partiet i köket är mellan bordet och diskbänken, men det avståndet är 1200mm vilket är det rekommenderade minsta avstånd. Enligt Bättre för alla är det rekommenderat med 1300mm Matplatsen Det finns två alternativ på matplatser i lägenheten och båda alternativen är anpassat för en bostad för tre personer och en planerad rullstolsplats. Arbeta i köket Arbetsytan med spis och diskbänk är på 32M vilket är det som svensk standard kräver. Detta innebär att placering av en mikrovågsugn kan skapa komplikation med att minska på arbetsytan. Kylskåpets placering vid dörren kan skapa krockar, eftersom avståndet behöver vara 2M vid gångjärnssidan. Det finns ett avstånd på endast på ½M och det gör att kylskåpsdörren blockerar dörren till tvättrummet. Projektet i helhet Köket har ett komplikationsmoment i att kylskåpets dörr krockar med dörren till tvättrummet. I övrigt uppfyller köket de krav som ställs. 35

Genomförande 3.3.10 Vasallen, 2010 Planlösning Köket är på 11m2 och är en I-uppställning. Köket har ett eget rum och har en utgång från vardagsrummet. Rummet kan avskiljas med en vägg. Köksuppställningar I-uppställning där kyl och frys är separerad från det övriga köket. Köket är 34M långt med en extra avställningsyta vid kylskåpet. Den bänkyta som finns är 6M mellan spis och vägg mot vardagsrum, 8M mellan spis och diskho, 6M där diskmaskinen är placerad och 6M vid kylskåpet. 36

Genomförande Fönster och balkong Det finns två fönster i detta kök en stort och ett lite mindre. Det mindre fönstret, 500mm, används för att ge ljus över köket och det större fönstret, 1000mm, används för att förse matplatsen med ljus. Det finns en balkong i lägenheten som har en utgång från vardagsrummet, innebär att man måste passera vardagsrummet för att komma till balkongen. Tillgänglighet Denna planritning har en utmärkt cirkel som symboliserar vändningsplan för en rullstol och har en diameter på 1300mm. I köket kommer det bli komplikationer för en rullstolsburen person då matplatsen tar mer plats. Matplatsen Det finns en matplats utmärkt på planritningen. Det är en matplats anpassad för fyra personer och enligt normen bör det finnas minst sex sittplatser. Det finns möjlighet att sätta in en matplats med 6 sittplatser där de ena är en rullstolsplats. Det medför eventuellt lite ont om plats vid kyl och frys. Arbeta i köket Detta är ett kök på 34M och det är 2M extra yta bredvid spisen mot väggen. Vid den ytan kan det placeras en mikrovågsugn utan att den tar allt för stor plats. Det är även en inplanerad bänk bredvid kylskåpet. Vid den avställningsytan finns det ingen vägg som då gör att det man kan nå bänken från köket och vardagsrummet. Projektet i helhet Köket stämmer överrens med standarden, men ett komplikationsmoment kan uppstå mellan kyl och frys och bordet då en större matplats måste placeras i köket. 37

Genomförande 3.3.11 Enhörningen, 2010 Planlösning Det är ett kök med öppen planlösning, men väggen med kyl och frys gör att det finns möjlighet att skärma av köket. Köket är anslutet till vardagsrummet och hallen. Köket har en yta på 16m2. Köksuppställningar Köket är en L-uppställning där diskmaskinen är i en annan vinkel jämför med det övriga köket. Fönster och balkong Det finns tre fönster i köket som förser köket med dagsljus. Matplatser har placerats vid fönstren. Balkongen som finns lägenheten har två ingångar ett från köket och ett från vardagsrummet. 38

Genomförande Tillgänglighet Det är ett stort kök som är lättillgänglig, men matplatsen som den är placerad nu är det lite svårt tillgänglig för en rullstol att använda spisen. Skulle matbordet förflyttas 400mm mot vardagsrummet skulle en rullstol enklare manövreras i köket. Matplatsen Den matplats som är utmärkt på planritningen är tillräckligt stor för att uppfylla kravet på antal platser och en anpassad plats för en rullstol. Arbeta i köket Det är ett K32 kök med extra bänkyta i form av ett hörnskåp och passbit vid diskmaskin. En mikrovågsugn kan placeras i hörnbänken utan att den är allt för mycket i vägen. Projektet i helhet Vid jämförelse med standarden och reglerna har detta kök mer bänkyta än vad som krävs. Detta medför att arbetssättet inte påverkas negativt. För att uppfylla kravet från svensk standard ska frysen ha utdragbara frysfack. I övrigt uppfyller köket de krav som ställs. 39

Genomförande 3.4 Analysen i helhet Planlösning Kökens area ligger på ungefär liknande storlekar. Köket med störst area är på 16m2 och den minsta på 6,6m2. I övrigt ligger köken mellan 9 och 12m2 och medeltalet är på 11.63m2. Köksuppställning De flesta köken i studien har I-uppställning med storleken K32. Det är sex kök som har rak köksuppställning och flesta har extra bänkyta, mellan 100mm till 300mm. Av de kök som analyserats är det två L-uppställningar och två parallellkök. Fönster och balkong Köket, Hymmen, är undermåligt då det inte finns fönster i köket. Det är den enda köket i denna analys där det inte finns ett närliggande fönster i köket. I BBR 19 och 6:322 står det att rum, man vistas mer än tillfälligt i, ska utformas så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig. Av alla de analyserade lägenheterna som har balkong är det fyra stycken som är direkt anslutna till köket. De resterande sex har andra rum som passage. Vandringsmannen är ett exempel då köket är i den övre delen av lägenheten och då blir vardagsrummet en passage till balkongen. Tillgänglighet Alla lägenheter är tillgänglighetsanpassad, då det gäller lägenheten i stort. Köken i denna analys har, med undantag Hymmen, tillräckligt med utrymme för att en rullstol skall kunna manövrera och använda köket. Matplatsen I de flesta kök, som detta arbete omfattar, är inte matplatsen utmärkt på planritningarna vilket gör att köket lätt kan bli för litet. De kök som inte har markerat ut matplatser är oftast för små för att få plats med en matplats för en rullstolsbunden människa. 40