Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2009

Verksamhetsberättelse för Beroendecentrum år 2009 Sammanställt och redigerat av: Tommy Strandberg Verksamhetschef Beroendecentrum i Örebro län

1 1. Rapportering Beroendecentrum i Örebro län har innevarande verksamhetsår firat 10-års jubileum vilket uppmärksammats av landstingsledning, samarbetspartners och media. Ett tema för kliniken under jubileumsåret har varit att ta initiativ till kompetensutveckling inom området missbruk/ beroende vilket bl.a. tagit sig uttryck i arrangerandet av ett antal nationella och regionala konferenser med kliniken som huvudarrangör. Frivilligorganisationerna i Beroendecentrums brukarråd har vid samtliga konferenstillfällen deltagit i arrangemangen. Verksamhetsåret 2009 har för Beroendecentrums del i övrigt innehållit många nya och nygamla utmaningar i mötet med missbrukarna och deras anhöriga i vårt län av vilka några särskilt fokuserade områden presenteras nedan. Under året har stor uppmärksamhet riktats mot det fortsatt ökade och dramatiska missbruket av alkohol och droger generellt men framförallt med fokus på kvinnor (inte minst i de yngre åldrarna). Problematiken kring ökat missbruk i gruppen kvinnor påannonserades redan i Beroendecentrums verksamhetsberättelse för år 2007. I år har dock arbetet förändrats från ett klinikperspektiv till ett Universitetssjukhus Örebro perspektiv med anledning av alarmerande statistik från Akutmottagningen avseende inkomna förgiftningstillstånd av allvarlig karaktär utlösta av alkohol och/eller läkemedels/drog intag. Antalet intoxer/överdoser under perioden 1 februari t.o.m. sista september uppgår till 504 varav 143 var alkoholrelaterade och resterande relaterade till drog/läkemedel. Andelen kvinnor uppgår i hela gruppen till ca 55 %. Av inkomna med ett förgiftningstillstånd genererat av läkemedel/drog (358) var andelen kvinnor ca 57 %. Liknande dramatiska siffror avseende andel kvinnor i förhållande till män har vi inte tidigare mött inom Beroendevården i vårt län. En särskild arbetsgrupp bestående av chefer från Akutkliniken/Akutmottagningen USÖ, Barnmedicin, BUP, IVA, Psykiatrins läkarenhet och Beroendecentrum har under året tillsatts för att närmare diskutera och analysera dessa omständigheter. Under året har en mycket speciell upptäckt gjorts i Beroendecentrums kvinnomottagning, Kajsamottagningen, vilket rönt stort intresse från media under året. Man har noterat att ett mycket stort antal kvinnor som genomgått Gastric by pass operation i ett efterförlopp utvecklat ett alkoholmissbruk alternativt ett alkoholberoende. Detta förhållande har diskuterats mellan chefsläkare på kirurgklinik och chefsläkare på Kajsamottagningen genererande en överenskommelse att gemensamt kliniskt följa upp dessa iakttagelser (eventuellt initiera forskning) och om så är indicerat utarbeta ett särskilt preventionsprogram kring detta eventuella samband. Återigen har vi uppmärksammat ett omfattande missbruk av dopingpreparat i vårt län, sannolikt i ett större format än den volym vi hade under perioden 1998 2002. Samma tendens kan ses i ett nationellt perspektiv vilket bl.a kunde konstateras i de stora beslag av dopingpreparat som gjordes i samband med den i massmedia uppmärksammade nationella polisinsats som genomfördes i slutet av året för att avslöja och lagföra den stora handel med dopingpreparat som förekommer i Sverige (minst fyra personer boende i Örebro län har ingått i försäljningsnätverket). Sannolikt är dopingproblemet i Örebro län storleksmässigt att jämföra med heroinmissbruket enligt, en av de nationellt mest sakkunniga inom området, med.dr. Kurt Skårberg.

2 Kurt Skårberg är anställd som kurator/socionom inom Beroendecentrums öppenvård. Han framlade våren 2009 sin doktorsavhandling Anabolic-androgenic steroid users in treatment social background, drug use patterns, and criminality som bygger på faktaunderlag från Örebro län. Kurt har i samarbete med några medarbetare i Beroendecentrum utarbetat en plan för hur Beroendecentrum under nästkommande år kan kliniskt möta behovet av utrednings- och behandlingsinsatser för länsbor med ett dopingmissbruk Även i ett nationellt perspektiv har problematiken kring dopingmissbruk varit högaktuell under året. Socialdepartementet och folkhälsominister Maria Larsson inbjöd i december till en hearing i frågan där Beroendecentrums verksamhet uppmärksammades och där Kurt Skårberg medverkade som sakkunnig i frågan. På regeringsnivå pågår ett arbete att förändra lagstiftningen i den riktningen att dopingbrott skall jämställas med narkotikarelaterade brott i straffskalan. Regeringen har tillsatt en särskild utredning i syfte att finna en tydlig framtida organisation av missbruks- och beroendevården i Sverige. Utredningen skall särskilt fokusera på vilken huvudman som är mest lämpad att inneha det samlade och övergripande ansvaret för utrednings- och behandlingsinsatser för målgruppen. Regeringen har tidigare utsett f.d. koncernchefen för Samhall och f.d. landshövdingen Gerhard Larsson att leda utredningen. Utredningsgruppen med Gerhard Larsson i spetsen besökte Beroendecentrum 1 oktober 2009 då utredaren under våren nåtts av ryktet om att Beroendecentrum i Örebro utgör ett gott nationellt exempel på hur en samhällsintegrerad verksamhet för missbrukare kan se ut. Beroendecentrums verksamhet med det breda utbudet, de korta väntetiderna till vård och inte minst den helintegrerade vårdkedjan inkluderande Tillnyktringsenhet på entreprenad för länets samtliga kommuner gjorde ett starkt intryck på utredaren vilket sannolikt kommer att framgå i utredningsrapporten. Under året har trafiksäkerhetsinsatsen Örebro län för en drogfri trafik (Skellefteåmodellen) som har sin operativa bas i Beroendecentrum rönt fortsatt stort intresse och uppmärksammats i landet medförande att ett stort antal studiebesök har gjorts i verksamheten (från sju läns polis, hälso- och sjukvård, socialtjänst etc. i Sverige). Socialminister Göran Hägglund besökte utifrån eget initiativ Beroendecentrum den 4 november med syftet att närmare få ta del av trafiksäkerhetsinsatsen i sin helhet. Socialministern fick möjlighet att på plats följa ett rollspel som åskådliggjorde de olika momenten i konceptet i ett så gott som autentiskt scenario. Socialministerns upplevelse av Örebro län för en drogfri trafik kan bäst sammanfattas i hans uttalande i Tvärsnytt: Det finns anledning för många andra landsting att ta efter den modell för trafiksäkerhetsarbete som jag i dag har fått presenterad för mig här i Örebro! Vägverket har i sin nationella lansering av konceptet valt Örebro som ett gott föredöme och ett exempel på hur ett väl fungerande länssamarbete mellan polis, landsting, frivård, frivilligorganisationer och kommuner kan åstadkommas. I detta sammanhang kan också nämnas att Örebro län för en drogfri trafik inbjöds att presentera sin verksamhet vid EU mötet i Stockholm 22 september. Örebro läns landsting har funnit verksamheten så väl fungerande att beslut togs i landstingsfullmäktige i november månad att från 1 januari 2010 permanenta den verksamhet som pågått i projektform sedan 1 april år 2006 (se vidare under avsnitt produktion trafikmedicinska mottagningen, sidan?).

3 Örebro läns landsting har genom Beroendecentrum utsetts till registerhållare för kvalitetsregister LAROS. Medel för uppbyggnad av det administrativa systemet har anvisats från SKL om 300 000 kronor för perioden 2009/2010. En diskussion har uppstartats under året med Uppsala beroendeenhet om ett samarbete kring registerhållningsfunktionen. Beroendecentrum ingår också i styrgruppen för kvalitetsregistret SBR (svenskt beroenderegister) där olika samordningsvinster mellan LAROS och SBR diskuterats under året. Ett långtgående förändringsarbete har pågått inom psykiatrin i Örebro län under föregående år. Förslag har arbetats fram där de länslokala klinikbildningarna inom allmänpsykiatrin upplösts till förmån för en länsövergripande organisation. En följd av förändringsarbetet har blivit att Tillnyktringsverksamheten (TNE) som sedan år 2002 bedrivits av Allmänpsykiatriska kliniken Örebro överförts till uppdragsordningen för Beroendecentrum från verksamhetsårets början. Uppdraget genomförs som tidigare på entreprenad av länets kommuner enligt en särskild kontraktsskrivning mellan PPH - förvaltningen och länets tolv kommuner. Frågan om sprututbytesprogram har varit lika aktuell i år som under år 2008 på såväl det nationella som det regionala planet. Som rapporterats i tidigare verksamhetsberättelser så följs denna frågas aktualitet gemensamt och kontinuerligt av Infektionskliniken, Smittskydd och Beroendecentrum. I Beroendecentrums målgrupp har inte smittspridning av HIV och/eller hepatit uppvisat en sådan utveckling att det ur klinisk eller epidemiologisk synpunkt funnits skäl att överväga införandet av sprututbytesprogram. Någon evidens för insatsens effekt baserad på svenska förhållanden har inte heller i år presenterats. Det finns däremot starka skäl att arbeta offensivt och preventivt med hepatitspridning där en viss ökning kan konstateras i målgruppen missbrukare av alkohol och/eller narkotika. Infektionskliniken, Smittskydd och Beroendecentrum har gemensamt inlämnat ett förslag till landstingsledningen om möjlighet till att inrätta en speciell vaccinationsmottagning avseende hepatit B för missbrukare. I förslaget anges uppdraget till att vara A. Offensiv vaccination för hepatit B och hepatit A (att erbjuda vaccination för hepatit A bedöms som en viktig motivationsskapande åtgärd till att anta och fullfölja erbjudandet), B. Bedriva intensiv information kring HIV och Hepatit samt ge rådgivning/undervisning i sex och samlevnadsfrågor. Förslaget har under året förelagts landstingets rådsberedning men har av landstingsekonomiska skäl inte kunnat beviljats medel i år utan frågan får åter tas upp under nästkommande verksamhetsår. 2. Syfte/Uppdrag Beroendecentrum bildades som klinik 1 januari år 1999 med huvudsyftet att utgöra landstingets samlade resurs för specialiserad beroendevård. I förarbetet till klinikbildningen klargjordes att insatserna skulle ske i ett nära samarbete med övriga för målgruppen och/eller den enskilde aktuella samhälleliga aktörer såsom primärvård, allmänpsykiatri, försäkringskassa, kriminalvård och socialtjänst.

4 Uppdraget för kliniken blev inledningsvis att ansvara för utredning och behandling av vuxna personer med en dubbeldiagnos (samtidigt missbruk/beroende och en psykisk ohälsa som behöver mötas inom den specialiserade psykiatrin). I uppdragsordningen ingick också att svara för länets slutenvårdsinsatser för avgiftning av alkohol och droger. Kliniken har i uppdragsordningen att vara komplementär på specialistnivå till allmänpsykiatri, socialtjänst och primärvård för målgruppen beskriven ovan. Uppdraget för Beroendecentrum kom att utökas år 2002 till att även omfatta ungdomar från sexton år, såväl inom slutenvård som inom öppenvård. Innevarande verksamhetsår har uppdraget att bedriva tillnyktring överförts från den allmänpsykiatriska verksamheten till Beroendecentrum. Över åren har klinikens uppdragsordning kompletterats med ett antal landstingsövergripande uppdrag som inte självklart tillhör psykiatrins uppdragsområde. Här kan nämnas handläggningen av trafikmedicinska ärenden (körkortsmottagningen) där alkohol och/eller droger är grund för lämplighetsprövningen för innehav av körkortstillstånd samt trafiksäkerhetsinsatsen Örebro län för en drogfri trafik (se avsnitt produktion). Under verksamhetsåret 2009 har Örebro län för en drogfri trafik gått in i fas fyra innebärande att implementeringen av konceptet i sin helhet påbörjats i samtliga länsdelar. Alltsedan Beroendecentrums start har ett särskilt uppdrag utförts gentemot Örebro kommun mot i kontrakt bestämd ersättning. Det har framförallt handlat om, utöver grunduppdraget för Beroendecentrum, att tillhandahålla akut tillgänglighet till läkare för bedömningar, provtagningar och medicinska bedömningar i samband med pågående behandlingar inom socialtjänst, särskilt riktade socialmedicinska och socialpsykiatriska utredningar och behandlingar etc. Detta avtal har under året 2009 sagts upp och kommer således inte att ingå i uppdragsordningen för Beroendecentrum nästkommande år. 3. Mål och måluppfyllelse I likhet med föregående år så har Beroendecentrum arbetat efter de av landstinget politiskt fastställda övergripande målsättningarna, utifrån de av PPH - förvaltningen angivna förvaltningsspecifika målen samt efter de överenskommelser som träffats mellan psykiatrichef och hälsokansli. De kliniska verksamhetsmålen kan betraktas som uppfyllda utifrån de kravspecifikationer som är fastställda av politik och landstingsledning (se uppföljningarna rapporterade från psykiatriförvaltning till hälsokansli). Genom tillskott av vårdgarantimedel från psykiatriförvaltningen vid inledningen av året så har kliniken, där så är angivet, även kunnat uppfylla de krav och mål som anges i den nationella vårdgarantin för hälso- och sjukvård. Beträffande det landstingsövergripande målet om budget i balans så har Beroendecentrum inte haft redskapen att uppfylla detta då kliniken haft uppdraget att bedriva verksamhet som till stor del är ofinansierad redan vid ingången till verksamhetsåret (exempelvis så är landstingsbidrag inte anvisade för körkortsmottagningen).

5 3.1 Medborgarperspektivet Mötet med våra patienter och deras anhöriga/närstående är det centrala i vårt uppdrag. De övergripande målen för verksamheten sett ur ett medborgarperspektiv kan därför definieras i termer av gott bemötande, god tillgänglighet och en kunskapsbaserad god och säker vård. Föregående år genomfördes inom Örebro läns landsting en genomgripande patientundersökningen vars syfte var att ta reda på hur brukarna uppfattade kvaliteten på det möte och den vård de tagit del av. Undersökningen innefattade även Beroendecentrums verksamheter. I år har resultaten sammanställts och analyserats på kliniknivå. Resultaten talar för mycket goda resultat för Beroendecentrums verksamheter sett i jämförelse med övriga kliniker i förvaltningen. Kliniken har under året försökt att ytterligare förbättra utbudet och insatserna där undersökningen visade att viss förbättringspotential förelåg. Under innevarande verksamhetsår har en särskild brukarrevision genomförts i Beroendecentrums öppenvårdsverksamhet. Arbetet har skett i samverkan mellan de olika organisationerna i Beroendecentrums brukarråd. Tillvägagångssättet har varit användandet av frågeformulär kompletterade med intervjuer. Utvärderingen är inte slutgiltigt sammanställd för presentation vid verksamhetsårets utgång utan resultatet kommer att presenteras och diskuteras på öppenvårdens APT möte (arbetsplatsmöte) i februari månad år 2010. Vid samma tidpunkt planeras en brukarrevision av Beroendecentrums slutenvård att genomföras. I vilken utsträckning är Beroendecentrums verksamhet känd och etablerad hos våra medborgare i vårt län? Under innevarande år har Beroendecentrum haft kontakt med ca 1620 olika personer i länet för utrednings- och/eller behandlingsinsatser vilket är en marginell ökning i förhållande till föregående år. Till denna siffra skall läggas ca 100 personer som har fått möjlighet till anonym rådgivning/samtal genom bl.a. Kajsamottagningen och ungdomsmottagningen samt ca 350 personer som fått en inledande kontakt via koncept Örebro län för en drogfri trafik. Sedan klinikens start (1 januari 1999) har nu drygt 15 000 olika personer i länet tagit aktivt del av Beroendecentrums utrednings- och behandlingsverksamhet. Inräknas de anhöriga/närstående så har sannolikt upp emot 20 % av länets medborgare berörts av eller haft någon form av relation till Beroendecentrum sedan klinikens start. Mötet med våra länsbor sker i ett flertal olika situationer vilket skiljer Beroendecentrum från övriga psykiatriska kliniker. Kontakt upprättas i den reguljära drogpsykiatriska verksamheten för vuxna, i den reguljära drogpsykiatriska verksamheten för unga, i anonyma möten (viss del i uppdragsordningen för Kajsamottagningen och Beroendecentrums ungdomsmottagning), i körkortsfrågor och numera också i allt större omfattning i samband med akuta trafikförseelser där alkohol och/eller droger utgör kontaktanledning. Brukarrådet i Beroendecentrum utgör genom sitt arbetssätt och sin funktion en medborgarnas förlängda arm in i verksamheten. Brukarrådet är ett viktigt kvalitetssäkringsinstrument för att bevaka och mäta hur pass väl verksamheten har framgång i att erbjuda en kvalitativt god och säker vård.

6 Beroendecentrums brukarråd har utökats med ytterligare en organisation under året och består nu av Attention, FMN, Hela människan ( Ria-Dorkas), KRIS, Länkarna, RSMH, SIMON, Verdandi och nytillkomna Brukarföreningen Örebro. Två nya organisationer har anmält intresse till deltagande inför verksamhetsåret 2010. Under året har nio sammanträden hållits samt en planeringsdag genomförts. Vid fyra av sammanträdena har politiska företrädare från landsting respektive Örebro kommun deltagit. Vid dessa möten har inflytandefrågor och ekonomifrågor för frivilligorganisationerna särskilt fokuserats. Organisationerna i brukarrådet har som tidigare nämnts också medverkat i arrangemangen av de nationella konferenser som anordnats under året. Stor mediauppmärksamhet fick den konferens med temat Khat -missbruk som arrangerades av SIMON i samarbete med Beroendecentrum. Representanter från Beroendecentrums brukarråd och Beroendecentrums ledning har också deltagit i det nationella forum för brukarorganisationer som uppstartats av SKL under ledning av Gunborg Brännström. Frågor som avhandlats vid dessa möten har bl.a. varit hur brukarrådet i Beroendecentrum är uppbyggt, vilket inflytande medborgarna kan få genom detta och inte minst hur det varit möjligt att etablera ett så på många sätt nationellt unikt brukarinflytande. Många andra värdefulla insatser har utförts under året av brukarorganisationerna vilket på ett direkt eller indirekt sätt underlättat livssituationen för gruppen missbrukare och deras anhöriga i länet. Brukarrådets arbete kommer att redovisas i sin helhet på Beroendecentrums hemsida i mars/april månad 2010 under rubrik Verksamhetsberättelse för Beroendecentrums brukarråd, år 2009 Beroendecentrums brukarråd Attention Gert Andersson gert.andersson@oreline.net KRIS Steve Holm orebro@kris.a.se Länkarna Ingemar Hermansson ingemarhermansson@live.se Länkarna Sören Helander lankarna.orebro@telia.com Ria-Dorkas Hela människan Solveig Fahlgren riadorkas@helamanniskan.se Verdandi Anne-Marie Wulfstrand awulfstrand@hotmail.com Verdandi Thomas Johansson hifi341@hotmail.com FMN Liselott Rehnman liselott.rehnman@telia.com RSMH rsmh-orebro@tele2.se SIMON Halid Hadzimusic simonorebro@telia.com Örebro Brukarförening Hasse Arvidsson hasse-arvidsson@telia.com

7 3.2 Produktionsperspektivet Verksamhetsåret 2009 har för Beroendecentrums del inneburit vissa förändringar i produktionsförutsättningarna. Ansvaret för drift av tillnyktring (TNE) har överförts från den allmänpsykiatriska verksamheten till Beroendecentrum. Arbetet i trafiksäkerhetsinsatsen Örebro län för en drogfri trafik har genom särskilt beslut av landstingsledning och polisledning anvisats medel för tillsättande av en partsammansatt operativ ledning med syftet att höja produktiviteten och effektiviteten i insatsen vilket på ett positivt sätt gynnat produktionsförutsättningarna. En ny utmaning och en ny produktionsförutsättning har också varit att upparbeta fungerande relationer och logistik gentemot den, som konsekvens av PUFF utredningen, helt nya organisationen för psykiatri i länet. Behovsstrukturen i länsbefolkningen, sett i Beroendecentrums uppdragsperspektiv, har inte på något avgörande sätt förändrats i förhållande till föregående år. Möjligtvis kan detta år noteras ett ökat avrop av insatser för behandling av dopingmissbruk, neuropsykiatriska utredningar och behandlingsresurser för missbruk av opiater i förhållande till ökningen som skett under perioden 2007-2008. För de sistnämnda två verksamheterna har särskilda s.k. vårdgarantimedel tillförts under året så att nödvändiga personalförstärkningar har kunnat göras för att undvika avsteg från den nationella vårdgarantin. Totala antalet unika personer som varit i kontakt med Beroendecentrum innevarande år för rådgivnings -utrednings - och behandlingsinsatser har ökat med drygt 25 % i förhållande till föregående år (inkluderar anonymt sökande och de som varit föremål för en insats från Beroendecentrum i Örebro län för en drogfri trafik samt tillnyktringen.). Beroendecentrum har under året arbetat utifrån den evidens och de metoder som redovisas i SBU rapport 2001- behandling av alkohol och narkotikaproblem del 1 och del 2, SOSFS 2004:8 och i enlighet med socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007). Att Beroendecentrum kliniskt tillämpat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård verifieras i den rapport som upprättades i samband med den tillsyn som utfördes under året gemensamt av Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Örebro län. På Beroendecentrums hemsida kan Du som så önskar ta del av vilka specifika metoder som används inom Beroendecentrums olika enheter. Det går också bra att kontakta respektive enhetschef för vidare information. 3.2.1 Beroendecentrums vårdavdelning Uppdraget för vårdavdelningen är att erbjuda avgiftning/abstinensbehandling där ett slutenvårdsbehov är indikerat samt utföra psykiatriska utredningar och behandlingar som inte kan genomföras i öppenvård. Vårdavdelningens disponibla vårdplatsantal är 17 plus 2 överbeläggningsplatser. I princip har samtliga vårdplatser använts som ordinarie vårdplatser i år i likhet med föregående år. Antalet inskrivningar på vårdavdelningen har under verksamhetsåret 2009 varit klart lägre än föregående år nämligen 883 i förhållande till 1024 föregående år. Samma tendens kan konstateras för övrig slutenvård inom psykiatrin. Så trots ca 10 % lägre beläggning så har Beroendecentrums vårdavdelning även i år den högsta årliga beläggningen räknat i såväl antal som beläggningsprocent av samtliga vårdavdelningar inom psykiatrin.

8 Under 2009 vårdades totalt 553 olika personer på BCV vilket motsvarar ca 25 % av samtliga personer som registrerats för en insats i Beroendecentrum. Av dessa var 411 personer män och 142 personer var kvinnor. Andelen kvinnor ligger i paritet med föregående år. Alkohol är den helt dominerande intagningsorsaken innevarande år, ca 80 %. Inskrivningar av personer med i huvudsak en narkotikaproblematik har kraftigt sjunkit i år i förhållande till föregående år. Detta faktum bör särskilt uppmärksamma under nästkommande år då det inte föreligger några indikationer på att missbruket sjunkit i länet. Många faktorer har säkerligen spelat in till detta utfall, se avsnitt Diskussion sid? Antalet inskrivningar enligt LPT har varit färre i år än i förhållande till föregående år. Sannolikt beroende av att PIVA- och Obs avdelning påbörjade sin verksamhet under året som ett led i genomförandet av den nya psykiatriska organisationen (PUFF). Den somatiska sjukligheten i gruppen som är i behov av slutenvårdsavgiftning har även i år fortsatt att öka. Under året har en diskussion inletts med kommunerna i länet om dessa iakttagelser. Denna diskussion bör intensifieras under nästkommande år. Det känns oerhört angeläget att få klarhet i om erbjudandet av frivilliga behandlingshemsvistelser och tillämpningen av LVM förändrats i länets kommuner och i så fall om det finns ett samband mellan förändringar i den somatiska sjukdomsbilden och förändringar i tillämpningsgrad i dessa insatser. I det följande redovisas tabeller över patientgenomströmningen för vårdavdelningen samt hur slutenvårdskonsumtionen ser ut utifrån ett kommunperspektiv. Patientgenomströmningen redovisad per månad framgår av nedanstående översikt. Månad Total Antal pat Läkemed LPT Alk Nark el Övrigt Män Kvinnor Jan 77 74 2 55 22 Feb 72 67 2 54 18 Mars 81 75 4 69 12 Apr 64 60 2 48 16 Maj 62 60 1 45 17 Juni 79 71 3 65 14 Juli 67 62 6 56 11 Aug 76 75 7 58 17 Sep 69 62 3 47 22 Okt 81 76 2 56 26 Nov 75 70 7 55 20 Dec 80 72 5 71 9 Summa 883 553 unika 44 411 142 Av ovanstående tabell kan noteras en sammantaget låg beläggning under månaderna april - juli. Liknande siffror uppvisar även övrig slutenvård psykiatri. Orsakerna till denna avvikelse i slutenvården i förhållande till de närmast föregående årens beläggning kommer att bli föremål för analys ur ett förvaltningsperspektiv under första kvartalet nästkommande verksamhetsår (vissa slutsatser redovisas under rubrik Diskussion sidan?).

9 Länets kommuners konsumtion av slutenvård räknat i antal inskrivningar och fördelat per Kommun Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Askersund 3 3 1 1 2 3 3 2 1 4 2 2 27 Degerfors 2 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 14 Hallsberg 4 3 2 3 3 1 3 3 4 4 1 31 Hällefors 1 1 1 1 1 2 1 2 1 11 Karlskoga 4 3 7 4 7 5 3 3 5 5 1 6 53 Kumla 4 7 4 5 3 9 4 9 10 6 7 9 77 Laxå 1 1 1 1 2 1 1 8 Lekeberg 2 1 3 1 2 1 1 2 13 Lindesberg 5 5 7 3 3 4 6 6 6 4 4 5 58 Ljusnarsber 2 1 3 4 2 3 2 2 1 20 Nora 3 2 2 1 1 1 3 1 1 2 5 1 23 Örebro 45 40 49 42 38 50 34 43 34 50 43 49 517 Utomlän 5 4 2 2 1 3 1 1 1 2 2 24 Summa 76 72 81 62 62 79 66 74 69 80 76 79 876 Som klart framgår av ovanstående tabell så är Örebro kommun den i särklass störste konsumenten av slutenvård. Örebro kommun representerar ungefär halva länets befolkning och utifrån detta kan konstateras att konsumtionen ligger något över vad befolkningsmängd talar för. Kumla kommun har genom åren haft en hög konsumtion av slutenvård. I år har konsumtionen ökat andelsmässigt i förhållande till föregående år då en temporär minskning kunde konstateras i förhållande till år 2007. Karlskoga kommun fortsätter att minska sin andelsmässiga slutenvårdskonsumtion i förhållande till befolkningsmängd. När det gäller utomlänskonsumtionen så har överremitterade ärenden från Runnagården dramatiskt reducerats innevarande år i förhållande till föregående år. Huvuddelen av utomlänskonsumtionen genereras i år av Västmanland. Åldersfördelning avseende inskrivna på vårdavdelningen under år 2009 Män Kvinnor 10-19 år 3 4 20-29 år 70 29 30-39 år 57 25 40-49 år 88 33 50-59 år 110 33 60-69 år 62 13 70-79 år 12 7 80-89 år 3

10 Som kan konstateras av ovanstående tabell så är medelåldern på personer inskrivna på vårdavdelningen ganska hög. Mer än var fjärde man är i åldern 50 till 60 år och knappt var fjärde kvinna. Antalet mycket unga inskrivna har innevarande år varit få vilket sannolikt är direkt relaterat till det låga antalet inskrivna narkomaner under året. 3.2.1.1 Tillnyktringsenheten (TNE) Som redan nämndes i inledningen av verksamhetsberättelsen så har ansvaret för TNE överförts organisatoriskt från allmänpsykiatri till Beroendecentrum fr.o.m. 1 januari 2009. Under perioden januari t.o.m. augusti månad administrerades driften via psykiatrins Högspecialiserade klinik för att från 1 september integreras i den löpande driften i chefsområdet för Beroendecentrums vårdavdelning. Ingen förändring har skett i uppdragsordning eller verksamhetsförutsättningar i övrigt under året. Uppdraget har genomförts utifrån den entreprenad relation som finns formulerad i gällande avtal mellan PPH- förvaltningen och länets kommuner. Däremot initierades under året en utredning med uppdragsbeskrivning av Psykiatrichef vars syfte var att finna de framtida formerna för och den lokalmässiga förläggningen av tillnyktringsfunktionen. Utredningens arbete har skett under ledning av verksamhetschefen för Beroendecentrum. Utredningen beräknas bli slutförd vid månadsskiftet februari/mars år 2010. Från september månad infördes ett nytt system för initiala bedömningar av de medicinska indikationerna för tillnyktringsbehov. Sjuksköterska från beroendecentrums vårdavdelning möter upp de som söker för tillnyktring i psykjourens lokaler och utför där en bedömning utifrån ett särskilt framarbetat bedömningsinstrument. Sjuksköterskan beslutar därefter vilken insats de sökande skall bli föremål för dvs. vilka patienter som kan gå direkt till TNE, de som behöver en läkarbedömning innan tillnyktring påbörjas och de som kan tillnyktra i hemmet. Efter vissa inkörningsproblem så fungerar detta system väl vid årets slut. Patientgenomströmning och könsfördelningen i TNE ser i princip likadan ut i år som föregående år vilket framgår av nedanstående tabeller. Inte heller kan någon större skillnad noteras i andel av tillnyktrade som får en efterföljande avgiftningsperiod på vårdavdelningen. Patientgenomströmning i Tillnyktringsenheten år 2009 respektive år 2008 Period 2009-01-01 2009-12-31: 747 besök/inskrivningar Fördelade på 444 unika patienter, 339 män och 105 kvinnor varav 298 har gått vidare till BCV. Period 2008-01-01 2008-12-31: 766 besök/inskrivningar Fördelade på 445 unika patienter, 331 män och 114 kvinnor. 329 har gått vidare till BCV. Konsumtionen av volym tillnyktring i länets olika kommuner ligger tämligen stabilt över tiden. Örebro kommun är den utan jämförelse störste konsumenten i år liksom alla år sedan avtalets tillkomst. Sett ur perspektivet folkmängd så är konsumtionen för Örebro kommun helt adekvat. Prissättningen på tillnyktringstjänsten är ju också konstruerad i avtalet på så sätt att en rättvis kostnadsfördelning skall uppnås mellan kommuner.

11 Förbrukning tillnyktring per kommun i länet Degerfors 14 Hallsberg 31 Hällefors 14 Karlskoga 59 Lekeberg 8 Ljusnarsberg 21 Nora 19 Soc förvaltning Ö, Örebro 207 Askersund 21 Kumla 74 Laxå 9 Lindesberg 83 Utomlän 11 Soc förvaltning V, Örebro 176 3.2.2 Beroendecentrums öppenvård Beroendecentrums öppenvård är organiserad i ett antal mottagningsenheter nämligen en Allmänmottagning, Trafikmedicinsk mottagning som är uppdelad på en körkortsenhet och trafiksäkerhetsinsatsen Örebro län för en drogfri trafik, Opiatmottagning, Neuropsykiatrisk mottagning, Kajsamottagningen och Ungdomsmottagning. Mottagningsverksamheten är geografiskt lokaliserad dels på Slottsgatan 8 10 och dels på Universitetssjukhuset entré P våning 3. Öppenvården har i år producerat 28154 besök i den reguljära verksamheten genererade av ca 1100 unika personer. Till detta skall adderas anonyma sökande samt personer som varit föremål för insatsen Örebro län för en drogfri trafik. 3.2.2.1 Allmänmottagningen Uppdraget för mottagningen är att bedriva polikliniska avgiftningar, samtalsbehandling, utföra de uppdrag som inkluderas i ett särskilt kontrakt med Örebro kommun samt assistera med medicinska insatser och kontrollfunktioner (aversionsbehandlingar, narkotikaanalyser etc.) till övriga enheter inom Beroendecentrum. Vidare har mottagningen i uppdrag att ansvara för gruppverksamhet (återfallsprevention, anhörigutbildning etc.) för patienter och anhöriga. Allmänmottagningen är också klinisk bas för de medarbetare som bedriver uppsökande verksamhet i länet. Ca 60 % av verksamhetsvolymen har under året konsumerats av personer boende i Örebro kommun. Resterande del konsumeras relativt jämnt fördelat mellan länets övriga kommuner sett i förhållande till befolkningsmängd. Patientgenomströmningen i Beroendecentrums allmänmottagning under år 2008. 597 unika patienter, varav 449 män och 148 kvinnor har genererat 6749 besök. Män Kvinnor 10-19 år 1 20-29 år 54 26 Män 30-39 i åldersintervallet år 111 30-5935 år är som framgår av tabellen de vanligaste besökarna i mottagningsverksamheten. 40-49 år 130 44 50-59 år 87 25 60-69 år 62 16 70-79 år 4 2

12 De anhörigas eftersatta behov har särskilt uppmärksammats i allmänmottagningen under verksamhetsåret bl.a. genom erbjudande av anhörigprogram, individuell rådgivning och program för familje- och parsamtal. Ett drygt sjuttiotal personer har tagit del av erbjudandet. Allmänmottagningen har haft att ansvara för utförandet av de i kontrakt med Örebro kommun överenskomna insatserna. Under året har mellan 25-30 LVM bedömningar utförts, ca ett åttiotal aversionsmedicineringar där Örebro kommun är ansvarig utförare av behandlingen i sin helhet samt ett stort antal riktade uppdrag i form av narkotikaanalyser etc. Inflödet har varit ca två nya ärenden per vecka utifrån kontraktet. Mottagningen har i år i likhet med föregående haft en tämligen jämn fördelning av sökande med en primär alkoholrelaterad problematik och sökande med ett primärt narkotikamissbruk/blandmissbruk. I detta sammanhang bör noteras att sidomissbruket av alkohol ökar i gruppen som primärt söker för ett missbruk av narkotika/läkemedel. 3.2.2.2 Neuropsykiatrisk mottagning Sedan 1 september 2007 finns i Beroendecentrum en speciell mottagning för utredning och behandling av personer med en neuropsykiatrisk symtombild och ett samtidigt missbruk av alkohol och/eller droger. Mottagningen är bemannad med motsvarande 100 % psykolog, 100 % sjuksköterska, 50 % arbetsterapeut, 100 % kurator och motsvarande 60 % psykiater samt läkarsekreterarresurs. Remissinflödet till mottagningen har varit stort under året. Verksamhetsvolym och produktion har i princip fördubblats innevarande år i förhållande till år 2008. Den utan jämförelse största remittenten till mottagningen är Örebro kommun därefter gruppen egensökande. Tack vare att vårdgarantimedel anvisats mottagningen så har vårdgarantin i princip kunnat upprätthållas. En erfarenhet av arbetet under året är att många av de patienter som remitteras till mottagningen har extremt stora problem att vara drogfria under utredningsfasen. Öppenvårdsinsatserna har i vissa lägen behövts kombinerats/ersättas med slutenvård för att säkra drogfriheten under vissa känsliga avsnitt i utredningen. För ett antal patienter har inte heller denna åtgärd varit tillräcklig med konsekvens att utredningsarbetet fått avbrytas. Vid närmare analys kan konstateras att den grupp för vilken utredningsarbetet fått avbrytas är en grupp med kroniska missbruksproblem, som trots många tidigare behandlingsförsök avseende missbruket inte gått att åtgärda. Patientgenomströmningen i NP -mottagningen under verksamhetsåret 2009 212 unika patienter, varav 163 män och 49 kvinnor har genererat 2796 besök. Män Kvinnor 20-29 år 26 10 30-39 år 53 14 40-49 år 51 15 50-59 år 23 8 60-69 år 10 1 70-79 är 1

13 Som framgår av tabellen ovan så har drygt två hundra personer varit inskrivna under året. Ett stort antal personer, drygt 50 %, är i åldern 30 49 år. I denna åldersgrupp är personer med mångåriga missbruksproblem klart överrepresenterade. För att ha kunnat fullfölja psykologernas utredningsarbete på ett etiskt försvarbart sätt för denna grupp så har ofta en period i slutenvård alternativt placering i behandlingshem varit nödvändig eftersom en drogfrihet i öppenvård inte varit möjlig att upprätthålla under utredningstiden. 3.2.2.3 Trafikmedicinsk mottagning Den trafikmedicinska mottagningen är uppdelad på två verksamhetsgrenar nämligen körkortsmottagningen och Örebro län för en drogfri trafik. Uppdraget för körkortsmottagningen är att för länsstyrelsens räkning utföra medicinska lämplighetsprövningar av körkortsinnehavet för personer vilka ådragit sig anmärkningar utifrån en alkohol- och/eller narkotikaproblematik. Mottagningen deltar också i det nationella projektet för möjlighet att få tillgång till alkolås under prövningstiden. Körkortsmottagningen är bemannad med 250 % sjuksköterska, 0.75 % läkarsekreterare samt 0.75 % läkare fördelat på två personer. Örebro län för en drogfri trafik bemannas med 225 % sjuksköterska av projektmedel samt kompletteringsbemannas av vårdavdelningen och den reguljära mottagningsverksamheten för vuxna. 3.2.2.3.1 Körkortsmottagningen Körkortsmottagningens samarbetspart, Länsstyrelsens körkortsenhet, har under året övergått till en ny statlig organisation vid namn Transportstyrelsen. Antalet ärenden som effektuerats i mottagningen under året är i samma storleksordning som under föregående år (se nedanstående tabell). Vi har nu uppnått en nivå i paritet med vad vi maximalt kan klara av med givna resurser utifrån Länsstyrelsens kravspecifikationer hur utfärdandet av intyg avseende lämplighet att inneha körkortstillstånd skall utföras. Antal aktuella körkortsärenden år 2009 redovisade i åldersintervall i jämförelse med år 2008 2009: 344 unika patienter, 284 män och 60 kvinnor har genererat 1816 besök. 2008: 347 unika patienter, 282 män och 65 kvinnor genererade 2058 besök Män 2009 Kvinnor 2009 Män 2008 Kvinnor 2008 10-19 år 11 6 2 20-29 år 75 20 71 24 30-39 år 53 9 46 11 40-49 år 63 16 73 13 50-59 år 49 14 53 13 60-69 år 29 1 31 2 70-79 år 4 2

14 I år kan konstateras att nästan dubbelt så många narkotikarelaterade intyg har utfärdats i förhållande till alkoholrelaterade, 228 respektive 116. Förhållandet mellan alkohol- respektive narkotikarelaterade intyg har helt omkastats sedan år 2004. Antalet pågående intygsärenden för att få tillgång till alkolås under prövningstiden uppgår i år till 24, 20 män och fyra kvinnor. Under året har nivån på patientens egenavgift för körkortsintyg åter varit föremål för diskussion och prövning. En ny uträkning av självkostnadspriset för intygen har utförts av landstingets ledningskansli i samarbete med Beroendecentrum. Utredningen gav som resultat att självkostnaden för utförandet av intygen i dag i princip är 2.3 gånger högre än den intäkt som patientens egenavgift motsvarar. I oktober månad inlämnades till landstingledningen ett förslag om en höjning av patientens egenavgift för politisk beredning och beslut. Landstingsfullmäktige valde vid sitt novembermöte att behålla avgiftsnivåerna oförändrade. Beträffande körkortsmottagningens budgetutmaning och de ekonomiska konsekvenserna av oförändrad avgiftsnivå, se avsnitt Ekonomiperspektivet sid.? 3.2.2.3.2 Örebro län för en drogfri trafik Örebro län för en drogfri trafik är en trafiksäkerhetssatsning i Örebro län. Insatsen bygger på ett intimt samarbete mellan i första hand polis, socialtjänsten i länets kommuner och Beroendecentrum. Syftet med insatsen är att få så många som möjligt av de personer som påträffas alkohol och/eller narkotikapåverkade i trafiken att ta emot behandling för sina problem. I insatsen ingår även att de som grips för ringa narkotikabrott erbjuds behandling oavsett om de framför fordon eller inte. Arbetet påbörjades 1 april år 2006 och är fullt ut genomfört i vårt län 1 april 2010. Genomförandet är indelat i fyra faser och Örebro län för en drogfri trafik har under året gått in i fas fyra. Fas fyra innebär en intrimning och utveckling av metodik vid överlämnandet från polis till hälso- och sjukvård samt en implementering i hela länet av det i Örebro kommun vidareutvecklade konceptet. Under året fattade Länspolismästare och Landstingsdirektör beslut om att bevilja medel och förutsättningar till en speciell partsammansatt operativ ledning för insatsen under år 2009 och år 2010 i syfte att ytterligare höja effektiviteten i insatsen. För detta uppdrag utsågs Håkan Larsson från polisen och Pernilla Göthlin från Beroendecentrum. Sedan start har nu ca 1900 olika personer i länet varit föremål för insatsen. Innevarande år ökade antalet inskrivna med ca 65 % i förhållande till föregående år. Översiktsbild av genomströmningen i insatsen, könsfördelning och drog under 2009 715 unika patienter har varit föremål för insatsen, 616 män och 91 kvinnor. Av dessa har 69 personer fått kontakt med mottagningen via fax från polis (tillvägagångssätt för de som grips utanför närpolisområde Örebro) Fokusdrog vid ingripandet Alkohol 128 Narkotika 516 Både Alk. och nark. 62 Drog ej klarlagd 9

15 Av översiktsbilden framgår att gruppen narkotikapåverkade personer som erbjudits insatsen är drygt fyra gånger så stor som den grupp som har varit alkoholpåverkade vid tillfället för ingripandet. Både i körkortsmottagningen och i Örebro län för en drogfri trafik tar narkotikamissbruket allt större andel av totalvolymen över tiden. Ett mått på hur många som är intresserade att ta emot behandling är hur många som tackar ja till ett första MI-samtal. Under 2009 har 352 personer genomgått MI-samtal vilket är ungefär 50 % av alla som gripits och införts till USÖ inkluderande de som uttryckt sin vilja genom att polis skickat fax till Beroendecentrum och därefter kallats till samtal. I ett nationellt perspektiv är detta enligt Vägverket unika siffror. Inget område/län i Sverige är i närheten av dessa nivåer. Under året har utbildningsinsatser genomförts av Håkan Larsson och Pernilla Göthlin i samtliga närpolisområden i länet i samband med operativa insatser där polisaspiranter tränats i konceptet i reell miljö under ledning av utbildarna och befäl på plats. Med anledning av det framgångsrika arbetet som pågår i Örebro län så har ett stort intresse visats från övriga Sverige för att få möjlighet att ta del av gjorda erfarenheter i Örebro län för en drogfri trafik. En mängd studiebesök har gjorts i verksamheten bl.a. från Västmanland, Sörmland, Blekinge, Kronobergs län och av ett stort antal behandlingsenheter från olika delar av Sverige. 3.2.2.4 Opiatmottagningen Opiatmottagningens uppdrag är att utreda och behandla personer med ett dokumenterat opiatberoende. Arbetet sker i enlighet med den författning som reglerar verksamheten, SOSFS 2004:8. Denna författning har varit föremål för översyn och revidering under året. Örebro läns landsting genom Beroendecentrum har varit en av remissinstanserna i detta arbete. Behandlingen skall enligt författningen vara en kombination av läkemedelsbehandling och psykosociala insatser. De farmakologiska preparat som i dag används är Subutex, Suboxone, Metadon och i viss mån Naltrexon. I Beroendecentrum Örebros policy framgår att Subutex/Suboxone skall utgöra förstahandspreparat och betraktas som ett övergångspreparat och inte som ett livstidspreparat. I vårdplaneringar, uppföljningsträffar och ronder deltar representanter från socialtjänst och när så är aktuellt Frivård för att i det enskilda ärendet koordinera och effektuera lämpliga psykosociala insatser komplementära till den medicinska behandlingen. Behandlingen föregås av en omfattande och tidskrävande utredning. Utredningen skall i första hand fastställa om indikation föreligger till att en behandling skall kunna erbjudas men utredningen skall också ge svar på om patienten i övrigt har möjlighet/förutsättningar till att ingå i programmet. Det sedan föregående år initierade arbetet att skapa program och förutsättningar för uttrappning av Subutex/Suboxone har fortsatt under året. Två medlemmar i Beroendecentrums psykoterapigrupp har genomfört en pilotstudie vilket resulterat i att ett breddinförande planeras ske under nästa år.

16 Opiatmottagningen har under året bemannats av 400 % sjuksköterska, samt klinisk läkartid om ca 60 % (heltid läkare finns anvisad verksamheten men p.g.a. pensionsavgång etc. så har denna tjänstgöringsgrad inte kunnat uppnås) samt läkarsekreterarresurs. Antalet sökande till programmet var både under år 2008 och under år 2009 fortsatt högt. Framförallt sökande i den traditionella gruppen (heroinberoende) men också allt flera sökande med en smärtproblematik där en hög konsumtion av opiater resulterat i ett beroende. Antal patienter och besök på opiatmottagningen fördelade i ådersintervall År 2009: 116 unika patienter, 91 män och 25 kvinnor som har genererat 8738 besök. År 2008: 117 unika patienter, 93 män och 24 kvinnor som genererat 8241 besök. Män 2009 Kvinnor 2009 Män 2008 Kvinnor 2008 20-29 år 30 9 31 7 30-39 år 33 10 33 9 40-49 år 17 4 15 6 50-59 år 8 2 12 1 60-69 år 2 1 1 70-79 år 1 Som framgår av ovanstående tabell så är majoriteten av de personer som har haft kontakt med mottagningen i åldersintervallet 20-40 år. Antalet unika patienter är i princip lika stort som föregående år men intensiteten (besöksfrekvens) i kontakten är högre. Antal patienter inskrivna i Subutex- och Metadonprogrammet vid årets början Vid årets början är 58 patienter inskrivna i Subutexprogrammet, 44 män och 14 kvinnor 10 patienter är inskrivna i Metadonprogrammet Subutex Metadon Män Kvinnor Män Kvinnor 20-29 år 15 6 3 30-39 år 20 6 5 40-49 år 9 2 50-59 år 1 70-79 år 1 Antal patienter inskrivna i Subutex- och Metadonprogrammet vid årets slut Vid årets slut är 55 patienter inskrivna i Subutexprogrammet, 41 män och 14 kvinnor. 14 patienter är inskrivna i Metadonprogrammet Subutex Metadon Män Kvinnor Män Kvinnor 20-29 år 12 8 4 30-39 år 17 5 7 40-49 år 9 1 1 1 50-59 år 3 1 Av tabellen nedan framgår resultatet uttryckt i retention över åren

17 Av föregående två tabeller framgår att patientantalet i opiatprogrammet i princip är lika stort vid ingången som utgången av verksamhetsåret. Behandlingen med Metadon har ökat med fyra personer. Hela ökningen är beroende av att fyra patienter överförts från Subutex till Metadon då förväntad effekt inte uppnåtts på initialpreparatet. Sju patienter har varit föremål för utskrivningsprövning under året p.g.a. misskötsamhet. Antalet nyinskrivna under året är åtta. Retentionen (kvarstannandet i behandlingen) i behandlingen fortsätter att ligga på en hög nivå. Ca 80 % av patienterna finns kvar i behandlingen efter 24 månader och motsvarande siffra för 36 månader är drygt 75 %. Utifrån befintlig bemanning inklusive en sjukskötersketjänst finansierad via vårdgarantimedel finns inte vid årsskiftet förutsättningar att nyinskriva ytterligare patienter. Väntelista måste upprättas inför nästkommande verksamhetsår. 3.2.2.5 Kajsamottagningen Kajsamottagningens uppdrag är att erbjuda utredning och behandling för kvinnor från 25 års ålder med en uttalad alkohol och/eller läkemedelsproblematik. Mottagningen kan erbjuda anonyma samtal för rådgivning och stöd upp till fem gånger. Mottagningen erbjuder såväl individuella samtalskontakter som gruppverksamhet. Återfallspreventionsprogrammet Väckarklockan har genomförts med ett flertal grupper under året. Ett samarbete har påbörjats med Fysioterapin kring patienter som förutom ett missbruk innehar en bipolär sjukdom och övervikt. Kajsamottagningen har under året ingått ett samarbete och utvecklingsarbete med ungdomsmottagningen för att utforma ett nytt system för ökad personaldelaktighet i ledning och koordinering av de två enheternas verksamhet gentemot klinikledning. Kajsamottagningens bemanning har verksamhetsåret 2009 bestått av två socionomer, en sjuksköterska och en läkare samt läkarsekreterarresurs. Antalet remisser till mottagningen har ökat med ca 25 % i förhållande till föregående år. Antalet anonyma egensökande är oförändrat. Antalet sökande via remiss från primärvård och somatiska specialiteter har fortsatt att öka. Av totala antalet inskrivna under året är ca 40 % egensökande. I övrigt kan nämnas att produktionsvolymen både avseende unika personer och besök ökat med ca 20 % i förhållande till föregående år. Antal inskrivna kvinnor år 2009 respektive 2008 fördelade i åldersintervall År 2009 :152 unika patienter, vilka har genererat 2598 besök År 2008 :121 unika patienter, vilka har genererat 2211 besök 2009 2008 10-19 år 1 20-29 år 8 4 30-39 år 21 24 40-49 år 42 35 50-59 år 46 43 60-69 år 31 17

18 Majoriteten av de sökande kvinnorna till Kajsamottagningen befinner sig i år liksom år 2008 i åldersintervallet 40 59 år. Antal besök fördelade utifrån bostadsort Örebro 1986 Lekeberg 31 Askersund 60 Lindesberg 70 Degerfors 17 Ljusnarsberg 27 Under Hallsberg året har Kajsamottagningen 14 Nora använts av 150 medborgare från samtliga kommuner i Örebro län. Hällefors Av tabellen ovan 18 kan klart Övriga konstateras att Örebro 36 kommun är den i särklass största användaren Karlskoga av mottagningens 144 tjänster sett i volym besök, drygt 75 % av totalvolymen besök. Därefter Kumla kommer 13 kommunerna Karlskoga och Nora som sticker ut något i förhållande till länets Laxå övriga kommuner. 32 Kvinnor boende i Örebro kommun har ökat sin konsumtion med ca 20 % i år i förhållande till föregående år sett ur perspektivet registrerade besök. Karlskoga och Lindesberg är andra kommuner som ökat konsumtionen i år i förhållande till år 2008. Kajsamottagningen har under året ytterligare uppmärksammat det eventuella sambandet mellan gastric by pass operation och utvecklandet av ett missbruk/beroende av alkohol. Inledande diskussioner har upptagits med kirurgkliniken för att starta ett gemensamt analysarbete av denna upptäckt. Ett viktigt samarbete har inletts under året mellan Kvinnoklinikens Fertilitetsmottagning och Kajsa/ungdom mottagningarna. I samband med fertilitetsutredningar uppmärksammas ibland ett riskbruk alternativt ett missbruk av alkohol och/eller droger. Vid dessa tillfällen erbjuds en möjlighet till direktkontakt med Kajsamottagningen alternativt Ungdomsmottagningen för råd och stöd. Samarbetet regleras i ett särskilt avtal. Medicinsk ledningsansvarig överläkare vid Kajsamottagningen har under året påbörjat ett arbete med att ta fram en forskningsplan med syftet att tydliggöra Kajsamottagningens population avseende social bakgrund, missbruksutveckling, alkoholrelaterad somatisk problematik samt psykiatrisk comorbiditet. 3.2.2.5 Ungdomsmottagningen Målgruppen för mottagningen är ungdomar i länet med psykisk ohälsa i kombination med ett missbruk av alkohol och/eller narkotika från det år de fyller sexton år t.o.m. det tjugofjärde året. Arbetet i ungdomsmottagningen har skett i ett nära samarbete med socialtjänsten i länets kommuner. Mottagningen bedriver ett aktivt uppsökande arbete ute i länets kommuner. Varje länskommun har sin speciella kontaktperson i Beroendecentrum ungdom. Under året kan konstateras i likhet med de senaste åren att de unga uppvisar ett allt sämre psykiskt mående. De diagnoser som är vanligast förekommande förutom själva missbruksdiagnosen är ADHD/ADD, personlighetsstörningar, ångestsyndrom, grava sömnstörningar, förstämningssyndrom och gränspsykotiska tillstånd.

19 Internetdroger blir en allt större utmaning för vården över åren. De preparat som i år sticker ut är Mephedrone och Metedrone. Svårigheten att upptäcka och identifiera internetdroger hos ungdomar blir allt större över åren eftersom laboratoriekapaciteten inte utvecklas i takt med nyintroduceringen av preparat på Internet. Vidare kan noteras att missbruket av opiater som intas oralt ökar hos ungdomarna men även injektion av opiater som är avsedda för peroralt bruk Den behandlingsgaranti som erbjuds vid mottagningen innebärande möjlighet till läkartid inom en vecka har i år uppnåtts då den läkartjänst som är anvisad till mottagningen, specialist i psykiatri, kunnat tillsättas under året. Den målsättning som mottagningen har att erbjuda förstagångssökande ungdomar tid för ett första samtal samma dag som söktillfället eller senast nästkommande dag har också uppnåtts verksamhetsåret 2009. Det som särskilt bör uppmärksammas är ökningen av att antalet förfrågningar från unga under 16 år om möjlighet till kontakt med mottagningen. Hur denna fråga skall hanteras bör diskuteras med barnmedicin, barnpsykiatri och socialtjänst under nästkommande verksamhetsår. I ungdomsmottagningens uppdragsordning ingår att erbjuda möjlighet till anonyma samtal när så kan anses indikerat. Under året har kunnat noteras en ökning med 40 % av de anonymt sökande i förhållande till år 2008 innebärande att 59 personer använt sig av denna möjlighet, 38 män och 21 kvinnor. Personalens erfarenhet är att flertalet av de unga som fått denna möjlighet till ingång för behandling har med största sannolikhet inte sökt hjälp i det fall dokumentationskrav förelegat. Anhörigstödet och anhörigarbetet har ökat under verksamhetsåret i förhållande till tidigare. Då det rör sig om mycket unga personer så är arbetet tillsammans med närstående särskilt viktigt för att uppnå ett bra och bestående resultat. I år har mottagningen medverkat vid utförandet sju LVM läkarintyg utifrån begäran från Örebro kommun vilket motsvarar drygt 20 % av samtliga utförda i Beroendecentrum under året. Genomströmningen i mottagningen har, sett i unika personer, varit drygt 10 % högre i år i förhållande till föregående år. Antal sökande till mottagningen, köns - och åldersfördelning 266 unika patienter, 141 män och 125 kvinnor har genererat 2833 besök Män Kvinnor 10-19 år 34 19 20-29 år 90 78 Övriga 45 Som kan konstateras av tabellen ovan så är fördelningen tämligen jämn mellan kvinnliga och manliga sökande vilket skiljer sig åt i förhållande till övriga verksamheten i Beroendecentrum.