D nr. Kallelse Föredragningslista Översiktsplaneringsutskottet. Föredragande. Ärende. l O. l. Upprop och val av justerande Förslag Anna-Lena Heydar

Kallelse Föredragningslista Översiktsplaneringsutskottet 1(1) 2013-10-31 Sammanträde Översiktsplanerings utskottet Plats och!id Kompassen, 2013-11-06 kl. 8:30 Ordförande sekreterare Henrik Sundström Atmica Åberg Ärende D nr Föredragande l. Upprop och val av justerande Förslag Anna-Lena Heydar 2. Nya sammanträdesdagar for KS/2013:333 översiktsplaneringsutskottet 20 14 3. Avrapportering samhällsbyggnadsstrategi Handlingar skickas ut separat tillutskottets ledamöter 4. Sintrapport översvämningsstrategi - Åtgärder KS/20 13:251 mot översvämning 5. Information om utredning av industrispår till Fröland 6. Utredning om tillfartsvägar till Mosshed och KS/2013:375 Äsperöd 7. Information om aktualitetsförklaring av KS/2011:532 översiktsplanen 8. Funktionsutredning Uddevalla station KS/2013:388 9. Västtrafiks trafikplan 2015-2016 KS/20 13: 169 Ann-Christine Apelman m fl kl. 8.30-9.30 Sten-Anders Olsson Sten-Anders Olsson Gunilla Hedlund, Lynn Joel Lynn Joel Sven Andersson Sven Andersson l O. Meddelanden och rapporter

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) 2013-10-03 Dnr KS/2013:333 Handläggare Förvaltningssekreterare Ann i ca Åberg Telefon 0522-69 60 48 annica.aberg@uddevalla.se Nya sammanträdesdagar för översiktsplaneringsutskottet 2014 Sammanfattning På sammanträdet den 2 oktober fastställde översiktplaneringsutskottet sammanträdesdagar for 2014, forutom sammanträdesdagarna i februari, maj och september. Efter sammanträdet framkom att sammanträdesdagarna i mars och december sammanfaller med beredningsmöten in for tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnd en. Kommunledningskontoret förslår därför att sammanträdet den 6 mars flyttas till den 5 mars och sammanträdet den 4 december flyttas till den 3 december. Vidare föreslås att översiktplaneringsutskottet sammanträder den 5 februari, 7 maj och 3 september. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2013-10-03. Översiktplaneringsutskottets protokoll 2013-10-02 46. Förslag till beslut Översiktplaneringsutskottet beslutar att fastställa följande sammanträdesdagar for 2014; 5 februari, 5 mars, lo april, 7 maj, lo juni, 3 september, 7 oktober, 6 november och 3 december. /i/!f:~ ( ----... Peter Larsson- F örvaltningschef Expediera till

Utdrag Protokoll Närings och arbetsmarknads l Översiktsplanerings utskottet l (l) 2013-10-02 46 Sammanträdesdagar 2014 för översiktsplaneringsutskottet (KS/2013:333) Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar 2014 för översiktplaneringsutskottet Följande sammanträdesdagar föreslås; 6 februari, 6 mars, l O april, 8 maj, l O juni, 4 september, 7 oktober, 6 november och 4 december. Sammanträdena börjar normalt kl.8:30. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2013-09-04. Beslut Översiktplaneringsutskottet beslutar att fastställa ovanstående sammanträdesdagar för 2014 förutom 6 februari, 8 maj och 4 september, samt att kommunledningskontoret återkommer med nya datum för sammanträdena i februari, maj och september. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2013-10-18 Anna-Lena Heydar (S), Gunilla Magnusson (MP) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 13-1 0-18 intygar Annica Åberg Expedierat 2013-10-18 Utdragsbestyrkande

ÖVERSVÄMNINGS- STRATEGI Rapport 2013-10-25 Janette Beck Sten-Anders Olsson Lynn Joel Karin Malmcrona Jesper Pedersen Uddevalla Kommun

Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning. 3 2. Beskrivning av projektet 3 3. Projektets genomförande.. 4 4. Resultat 9 5. Risk- och konsekvensanalys 10 6. Öppna frågor 10 7. Nästa steg.. 10 8. Projektdokumentation 11

Projektdokumentation 1. Sammanfattning Föreliggande projekt initierades av ÖPU varvid Tekniska kontoret via Kommundirektören fick det konkreta uppdraget att klarlägga förutsättningarna vad gäller fysiska möjligheter och konsekvenser att hantera översvämningsfrågorna, samt hur frågan diskuteras bland andra myndigheter och organisationer. Projektledare var t.o.m. juni 2013 Janette Beck och därefter Sten-Anders Olsson. Länsstyrelsen pekar på att Uddevalla behöver visa på en långsiktig handlingsplan för genomförande av översvämningsskydd. Genom att uppdatera befintliga utredningar, belysa kompletterande frågeställningar samt studera hur frågan hanteras på andra utsatta orter föreslår projektgruppen en modell där Uddevalla säkras mot framtida översvämningar genom anläggande av inströmningsskydd utmed Bäveåns utlopp i Byfjorden. Ett skydd som vid behov kan anpassas för framtida ännu högre vattennivåer. Den samlade bedömningen är att ett sådant inströmningsskydd är en rimlig åtgärd även om ett flertal aspekter är att betrakta som osäkra och måste belysas ytterligare innan eller i samband med att beslut om t.ex. detaljprojektering och anläggande tas. Flera av de kompletterande utredningar som förordas, t.ex., geotekniska undersökningar, är sannolikt omfattande och fordrar eventuellt att medel avsätts. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har i dagsläget begränsade bidragsmöjligheter och frågan är öppen hur stat och myndigheten kommer att hantera översvämningsfrågan. I projektets kontakter med bl.a. Helsingborgs kommun framgår det att kommunen inte fått svar på den frågan. I projektet har ingått ett informationsmöte med berörda verksamhetsutövare utmed Bäveåns utlopp. 2. Beskrivning av projektet Byfjordens högvatten i kombination med stora flöden i Bäveån har sedan många år orsakat översvämningar i de centrala delarna av Uddevalla. Kommunen har i decennier brottats med frågan om hur man bäst skall förhindra översvämningar och de möjligheter som diskuterats har varit flera. Länsstyrelsen kom i december 2011 ut med en handbok för hur kustkommunerna i sin samhällsplanering skall arbeta med översvämningshotade områden i ett hundraårsperspektiv. För att möta kommande översvämningsproblem i Uddevalla har SMHI tagit fram en rekommendation för Uddevalla kommun vilket innebär en lägsta golvnivå på upp till +3.70 för samhällsviktiga funktioner. Då befintlig marknivå i centrala Uddevalla är betydligt lägre krävs att kommunen vidtar åtgärder vilka förhindrar översvämning. Sweco utförde under 2011 en rapport där slussport alternativt vallar utmed Bäveån föreslogs. Med Länsstyrelsens handbok aktualiserades frågan igen och Tekniska kontoret fick i uppdrag

att arbeta vidare med rapporten och konkret föreslå de åtgärder som anses lämpliga för Uddevalla. En projektgrupp startades upp och bestod av deltagare från Tekniska kontoret, Västvatten, Miljö- och stadsbyggnad samt Kommunledningskontoret genom Högskolecentrum Bohuslän. De kritiska beroenden som snabbt identifierades var den korta tid som uppdraget skulle genomföras på. Risken fanns att gruppen inte skulle hinna få ett färdigt material från konsulterna att ta ställning till inför slutredovisningen. Projektet har avgränsats genom att i första hand utreda fysiska barriärer utmed Bäveån. Under projektets gång utökades uppdraget med att även titta på de återkommande förslag som ofta diskuterades som Strömmarna, Öresjö och port vid Uddevallabron. 3. Projektets genomförande 3.1 Tidigare utredningar 3.1.1 Dynomar I början av 90-talet arbetade DynoMar fram en utredning med syfte att förhindra översvämningar i Uddevalla. Det alternativ som presenterades skulle innebära att havsvattnet förhindrades att tränga in i Bäveån och resulterade i att en sluss föreslogs vid Lövåsberget. För att en slussport skulle kunna fungera i praktiken föreslogs även att pumpar installerades som pumpade ut vatten från Bäveån och dagvattensystem när slussen var stängd, att ventiler på dagvattenledningar installerades samt att en maximal reglering av Bäveåns vattenföring genomfördes så att ett så litet flöde som möjligt erhölls. Enligt rapporten anses det möjligt att reglera Bäveåns vattenföring genom magasinering i Öresjö och dess biflöden. Öresjö anses enligt utredningen ha en så stor magasineringsvolym att den kan stängas av i sex timmar utan några större konsekvenser samtidigt konstateras att det nedströms bara finns ett ytterligare regleringsmagasin, vid Fossums bergs kraftverk, där magasineringsvolymen är väldigt begränsad. 3.1.2 Swecos utredning för skyddsnivå 2.50 I början av 2011 utredde Sweco frågan ytterligare utifrån att klimatriskerna i Västra Götaland uppmärksammades i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006. Vanliga orsaker till de höga vattennivåerna ansågs vara flera, bland annat att vattenmassor trycks in från västerhavet vid ogynnsamma vindar och lufttryck, vatten från det stora avrinningsområdet som via Bäveån och kulvertar når Bäveåns mynning, kraftig dagvattenavrinning men även tidvatten nämns. De två främsta orsakerna till översvämning i Uddevalla ansåg Sweco var hög vattennivå i Byfjorden i kombination med högt flöde i Bäveån eller översvämningar inom instängda områden vid högintensiv nederbörd (skyfall). För att förhindra översvämningar i de centrala delarna presenterar Sweco två alternativa förslag till åtgärder dels skyddsvallar och dels en kombination med slussport och

skyddsvallar. Syftet med skyddsvallar är att höja marken längs med nedre delen av Bäveån och ansluta till högre liggande partier i terrängen kan stora delar av de riskutsatta områdena skyddas mot översvämning. För kombinationen med slussport och skyddsvallar är tanken att en slussport anläggs vid Bäveåns utlopp för att förhindra inträngning av havsvatten i Bäveån samt att skyddsvallar sätts upp längs med kajen för att förhindra att vatten smiter in bakvägen, över lägre partier utmed Bäve/Badökajen. En slussport kräver att en pump med tillräcklig kapacitet finns tillgänglig och utifrån framräknade 50 och 100-årsflöden i Bäveån rekommenderas en pump med kapacitet upp mot 60m3/sekund (jämför med 5m3/sekund i 1990 års utredning). 3.1.3 Dagvattensystemet Det finns idag en hel del oklarheter runt det befintliga dagvattennätet runt Bäveån varför närmare undersökningar bör utföras. Troligtvis finns det fler utlopp till Bäveån än vad som idag är känt. Gamla dräneringar från fastigheter, gamla rännstensbrunnar o.s.v. Sannolikt finns det också ledningar som inte längre används, men är de pluggade? För att nå önskad effekt med pumpstationer bör ledningarna även tätas, med tanke på markgenomträngningen från Bäveån. Samtliga fastigheter i riskområdet behöver också kontrolleras, vilka pumpar idag, vilka kommer att behöva pumpa i framtiden. 3.1.4 Uppdatering av Swecos rapport till skyddsnivå 3.70 I december 2011 kom Länsstyrelsen ut med sin handbok Stigande vatten som syftar till att leda kommunerna i deras samhällsplanering för att undvika översvämningsproblem. SMHI rekommenderar att samhällsnyttiga funktioner ska ha en lägsta golvnivå på upp till +3.70 i Uddevalla kommun. I samband med detaljplanering av området kring Folkets Park ställdes handbokens rekommendationer inför verklighet och av Länsstyrelsens yttrande framgick att de var beredda att överpröva detaljplanen som innefattade en samhällsnyttig funktion med lägsta golvnivå under +3.70. Länsstyrelsens yttrande ställde återigen översvämningsproblematiken på sin spets och en kompletterande utredning utifrån de nya förutsättningar kommunen erhållit av Länsstyrelsen och SMHI, arbetades fram. Kompletteringen fokuserade nu på att utveckla de två alternativ som föreslagits i den tidigare rapporten utifrån nu rådande direktiv från Länsstyrelsen samt att uppdraget även kom att utökas med en lättare kostnadsbedömning för att placera slussportar vid Uddevallabron då detta förslag även skulle skydda hamnområdet. I Swecos rapport påtalar man, främst med hänvisning till den text Sten Bergström (professor och klimatforskare på SMHI) skrivit i samband med översvämningsutredningar för Västlänken i Göteborg, den osäkerhet som råder i den faktiska höjningen av vattennivåerna inom ett hundraårsperspektiv och anmärker på de säkerhetsmarginaler som SMHI rekommendation på +3.70 innebär. Enligt de beräkningar som finns bland annat från SMHI bör en skyddsåtgärd på +2.50 skydda Uddevalla från översvämningar fram till 2050. 3.2 Tidigare förslag Det har funnits många olika förslag till lösningar som diskuterats bland allmänheten, politiker och tjänstemän och för att utesluta diskussioner kring lika väl gamla som nya förslag gjordes mindre utredningar och efterforskningar för att se om alternativen skulle kunna vara

en möjlig lösning. De olika alternativ som diskuterades var: 3.2.1 Öresjö Möjligheten att reglera vattenflödet i Öresjö var ett av de förslag som nämndes och på så sätt minska vattenflödena i Bäveån. Utifrån den befintliga utredning som gjordes av Dynomar i början av 90-talet kunde konstateras att även om flödena skulle kunna minskas kraftigt, från 60 till ca 5 m3/ sekund, krävs en slussport vilket innebär att kostnadsinvesteringen blir förhållandevis hög. Lösningen kräver även att vatten pumpas över slussporten och drift- och underhållskostnader kommer att uppstå utöver investeringskostnaden. 3.2.2 Slussport vid Uddevallabron Alternativet innebär att en slussport skulle placeras under Uddevallabron och inre hamnen skulle då fungera som ett stort fördröjningsmagasin. Fördelen med förslaget är att hela centrala Uddevalla och innerhamnen skulle skyddas. En grov uppskattning gjordes av Sweco som uppskattade investeringskostnaderna till ca tre miljarder kronor. Att genomföra förslag blev ur kostnadssynpunkt därmed orealistiskt. 3.2.3 Strömmarna Det tredje alternativet innebar att stoppa flödet från Byfjorden via två mindre slussportar vid Bokenäs och en större fartygssluss vid Svanesund. Syftet var då att skydda större delen av kommunens kuststräcka och då även Ljungskile. Efter att investeringskostnaderna för en slussport under Uddevallabron räknats fram kunde även förslaget om åtgärder vid dessa passager uteslutas då en sådan investering knappast skulle bli billigare. 3.3 Relaterade dokument Under projektarbetets gång antog kommunfullmäktige den Maritima Strategin, ett styrdokument som på olika sätt påverkar översvämningsstrategin då den syftar till att utveckla stora delar av de områden som ligger i direkt anknytning till Bäveån och Byfjorden. 3.4 Genomgång av föreslagna alternativ 3.4.1 Slussport vid Lövåsberget Åtgärden innebär att en stängningsbar port monteras i Bäveåns mynning för att stänga ute Byfjorden. Bäveåns flöde pumpas ut och fördröjs i möjligaste mån uppströms i avrinningsområdet genom reglering och prognossystem. Vid höga flöden samtidigt med hög vattennivå i Byfjorden kan detta innebära problem eftersom Bäveåns flöde inte kan ta sig ut utan istället breder ut sig innanför invallningarna, risken är dock förhållandevis låg. Fördelen enligt Sweco är att inströmningsskydd utmed Bäveån kan slopas samtidigt som mindre omfattande åtgärder på befintligt dagvattensystem krävs. Med tanke på att en stor del av vattenmängderna kommer genom markgenomträngning från Bäveån förefaller fördelen tveksam. Dagvatten innanför inströmningsskydden samlas upp i ledningar som går parallellt med vallarna. Det uppsamlade dagvattnet leds till pumpstationer. Eftersom området är

låglänt kan pumpning krävas en stor del av tiden. Kostnaderna för slussen baserar på kostnadsuppskattningar för storskaliga översvämningsåtgärder enligt DHV och Deltares. Driftskostnaderna bedöms uppgå till 2% av investeringskostnaderna. Kostnadsbedömning för upprättande av sluss, pump och inströmningsskydd uppgår till ca 350 Mkr. 3.4.2 Inströmningsskydd utmed Bäveån Genom att skapa inströmningsskydd utmed Bäveån höjs marknivån och på så sätt kan översvämningar förhindras för det vatten som pressas över kanterna. Inströmningsskydden utformas efter den planerade stadsutvecklingen och kan se ut på olika sätt och kombineras med funktioner som planteringar, gångvägar och liknande men även genomföras som enklare lösningar som till exempel mur. Dagvatten innanför inströmningsskydden samlas upp i ledningar som går parallellt med vallarna. Det uppsamlade dagvattnet leds till pumpstationer och pumpas ut i Byfjorden. Kostnaderna för inströmningsskydden varierar självklart utifrån funktion och estetik men för att få en ungefärlig prisbild har information hämtats från Mölndal och Gårda där inströmningsskydd nyligen anordnats. Kostnadsbedömningen för liknande skydd i Uddevalla uppgår till ca 160-330 Mkr. 3.5 Sammanställning av kostnader för samtliga förslag Sammanställning över kostnader Föreslagen åtgärd Kostnad Notering Öresjö > 350 MKR Åtgärder vid Öresjö tillkommer Uddevallabron Ca 3 miljarder Ca 3 miljarder Sluss och inströmningsskydd Ca 350 MKR Ca 350 MKR Inströmningsskydd 160 330 MKR Beroende på standard och utförande Strömmarna m.fl. > 3 miljarder Ej utredd men överstiger kostnad för Uddevallabron Inströmningsskydd och upphöjd väg Ca 140 MKR Föreslaget alternativ och i enklaste utförande

3.6 Ekonomi 3.6.1 Nyttokostnadskalkyl I samband med att Sweco arbetade fram sin rapport i slutet av 2011 gjordes även en nyttokostnadskalkyl där kostnaderna för ett översvämningsskydd vägdes mot kostnaderna av konsekvenserna av en översvämning. Kostnads-nyttoanalysen gjordes för en tidshorisont på 100 år. Beräkningarna visar att riskkostnaderna för samhället om inga åtgärder genomförs uppgår till 240 Mkr. Kostnads-nyttoanalysen visar att båda åtgärdsalternativen år 2011 borde vara samhällsekonomiskt lönsamma. Det innebär att åtgärderna leder till en ekonomisk nytta som är större än dess utförande- och underhållskostnader. Alternativet med anpassade inströmningsskydd tycks dock mera lönsamt än alternativet med skyddsbarriär. Den extra slussporten vid Bäveåns mynning kostar 10 Mkr mer men minskar inte riskkostnaden mer än inströmningsskydden. Beräkningarna för kostnads-nyttoanalysen grundar sig på de investeringsbelopp som var aktuella 2011 och inte på de investeringar som räknats fram för 2013. Har kostnaderna för konsekvenserna av översvämningsåtgärder stigit i samma takt som investeringen får investeringarna anses som lönsamma, är kostnaden istället konstant eller har haft en mindre utveckling än investeringskostnaden för översvämningsskydd är sannolikt inte längre båda alternativen lönsamma. 3.6.2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten för 2013 anslagit ca 24-25 miljoner kronor för förebyggande åtgärder, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos MSB med upp till 60% av de bidragsberättigade kostnaderna eller till max 60% av de hotade objektens värde. Som exempel på bidragsgrundande kostnader nämns kostnader som är direkt förknippade med att öka markens stabilitet eller skydda mot översvämning samt åtgärder som är en direkt följd av att kunna utföra dessa. Vid kontakt med myndigheten framkommer att de tror att även 2014 års anslag kommer att uppgå till totalt 25 miljoner kronor vilket innebär att även om möjlighet till bidrag finns täcker det långt ifrån hela finansieringen. 3.7 Bäve - Badö Bäve Badö är ett omdiskuterat område där många visioner tar plats med allt från förslag kring bostäder, marina till park och naturområden. Stabilitet och geoteknik för de uppfyllda kajområdena är bristfälliga och inom området förekommer höga halter av markföroreningar. Att skapa byggbar mark i nuläget bedöms innebära så stora investeringar att det inte är genomförbart i dagsläget. Området används dessutom för både allmän verksamhet och hamnverksamhet idag och som för att genomföra visionerna kräver ny lokalisering. Utifrån detta föreslås att Bäve Badö inte ingår i det område som omfattas av översvämningsskydd utan åtgärder får genomföras i samband med att kommunen vet hur området kan och ska utvecklas.

4. Resultat Enligt principerna i Länsstyrelsens handbok skall Uddevalla kommun, för att skydda staden från översvämningsproblem under ett 100-årsperspektiv, kunna skapa ny bebyggelse för samhällsnyttiga funktioner med en lägsta golvnivå upp till +3.70 meter. Stora delar av den centrala staden ligger på betydligt lägre nivåer, ofta under +2.0 meter, för att kunna utveckla staden krävs därför en teknisk lösning som skydd. SMHI:s beräkningar grundar sig på högsta kända vattennivå, förväntad ökning utifrån klimatförändringar och utöver det har en säkerhetsmarginal på upp till en meter lagts till. Det råder en relativt stor osäkerhet kring havsnivåns faktiska höjning, vilka nivåer som krävs för att skydda centrala staden från översvämningar i framtiden (vilket säkerhetsmarginalen antyder). Att skydda staden från översvämningar upp mot en nivå på +2.50 skulle ge Uddevalla det skydd som krävs idag samt för att utveckla staden enligt forskningsreferenserna fram till slutet av detta sekel. Att göra de investeringar som krävs för att skydda mot eventuellt hundraårsnivåer på +3.70 (inklusive en meter säkerhetsmarginal) är därmed inte ekonomiskt försvarbart idag. Den lösning som genomförs ska dock självklart kunna anpassas till den högre skyddsnivån när faktiska havsnivåhöjningar och framtida forskning visar att nivåer över +2.5 utgör en reell risk. Vid samråd den 26 april 2013 framkom att Länsstyrelsen ansåg att en höjdmässig etappindelning för utbyggnad av översvämningsskydd skulle kunna vara en möjlig lösning. Länsstyrelsen påtalar dock att det är av stor vikt att det finns avsatta medel för att bygga ett skydd som stämmer med de beräkningar som finns tillgängliga inom sakområdet rörande klimatförändringar och stigande vatten. En utvärderings- och avstämningsplan kopplat till skyddsbyggandet behövs också för att säkra att utbyggnad av skyddet faktiskt sker. Möjligheten för människor att ta del av närheten till vatten är viktig och höga inströmningsskydd får betydande inverkan på områdets karaktär. Av den anledningen ska inströmningsskydd hållas omkring en meter höga eller lägre. En sådan lösning innebär att de flesta tillfälliga högvatten klaras utan extra åtgärder. Inströmningsskydden ska däremot vara förberedda för högre nivåer, genom att man kan montera temporära skydd och/eller höja dem permanent. Med en sådan lösning skapas ett skydd mot översvämningar för centrala Uddevalla och de vattennivåer vi har idag och förväntar oss de närmaste 30 50 åren. Utifrån rapporten föreslår gruppen att kommunen investerar i att genomföra inströmningsskydd utmed Bäveån vilket ger ett skydd mot de översvämningar som råder idag samt skyddar staden för en längre tid framöver. Inströmningsskydd är den åtgärd som är mest relevant utifrån ett ekonomiskt perspektiv och de nivåer som råder under en överskådlig framtid. Då skydden genomförs genom spontning hindras även det vatten som bidrar till översvämning genom markgenomträngning. Inströmningsskydden skall anpassas så att de, när nivåer över +2.5 utgör en reell risk, kan byggas på så att de uppfyller Länsstyrelsens krav. Alternativet med inströmningsskydd, jämfört med slussport och pump, kräver inte heller högra drifts- och underhållskostnader utan kan utformas som ett trevligt komplement till innerstadens miljö. Då gruppen föreslår att Bäve Badö inte ska skyddas från översvämningar i nuläget omformades det av Sweco presenterade förslaget. Förslagsvis genomförs översvämningsåtgärder för den norra sidan av Bäveån först då denna del innehåller flest samhällsnyttiga funktioner som kan drabbas hårt vid översvämningar som exempel sjukhus, räddningstjänst, infrastruktur och stora delar av den centrala innerstaden. Istället för att låta inströmningsskydden följa Bäve Badökajens kant viker de istället av mot Bastionsgatan där Riversideängen möter hamnen. För att skapa inströmningsskydd hela sträckan höjs istället vägen upp till +2.50 och på så sätt skapas en lösning som hindrar vattnet från att nå staden.

Investeringskostnaden minskas då kostnaden för höjning av vägen är lägre än uppförande av inströmningsskydd och den totala kostnaden bedöms istället till 140 mkr. Det bör dock tilläggas att den totala kostnaden inte kommer stämma överens med slutresultatet då beräkningen grundar sig på att den enklaste formen av inströmningsskydd uppförs utmed hela sträckan vilket inte är lämpligt. Sannolikt krävs att inströmningsskyddet i innerstaden får en utformning som stämmer överens med stadens gestaltning. Även inströmningsskyddet vid Bohusläns museum behöver en annan utformning då marknivån är så låg att skyddet behöver uppgå till +1.50 meter vilket är för högt för en permanent lösning. 5. Risk- och konsekvensanalys Projektet har efter avstämning i ÖPU kompletterats med en risk och konsekvensanalys som utreder olika frågeställningar ur ett riskperspektiv. De punkter som främst beaktats är hälsa/säkerhet, teknik, geoteknik, ekonomi och framtida handlingsplan. Statens Geotekniska Institut (SGI) har identifierat ett antal risker av vilka ett flertal är baserade på i dagsläget begränsat bedömningsunderlag. Man menar också att en del osäkra faktorer kan utredas när skyddet närmare har bestämts i form och placering eller i projekteringsskedet. Vidare pekar man på att skyddets fulla funktion, framför allt på lång sikt, fordrar en för ändamålet avsatt organisation som är väl insatt. Dagvattenhanteringen innebär oundvikligen tekniska lösningar och detta utgör alltid en viss risk. Back up-system och beredskap för tekniska störningar bör finnas. SGI pekar också på att Bäve-Badöområdet med förorenad mark inte omfattas av översvämningsskyddet och att eventuell urlakning kan uppstå. 6. Öppna frågor Samtidigt som Sweco arbetade fram sin rapport har förslag diskuterats för att lösa översvämningsåtgärder för den fastighet som Exxon Mobile Oil idag arrenderar av kommunen. BohusGeo som föreslagit åtgärder för fastigheten anser inte att spontning är ett alternativ men kan inte ytterligare argumentera för sin åsikt än ur kostnadsperspektiv. 7. Nästa steg Projektet redovisas till ÖPU i november 2013 för eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Beslut om investering kan tas i budgetdialogen under första halvåret 2014 med möjlig projektstart 2015. Det bör poängteras att det är viktigt att projektet prioriteras då Länsstyrelsen vid flera tillfällen påpekar att de ställer sig tveksamma till att godkänna nya detaljplaner för berörda områden innan översvämningsskydden uppförts. Rapporten skall även skickas till Länsstyrelsen för besked att Länsstyrelsen finner de åtgärder som vi föreslår tillräckliga. Projektet noterar också att frågan om vilken lägsta nivå som skall anses vara tillräcklig för samhällsviktiga funktioner ännu inte fastställts eller prövats. Uddevalla kommun har möjligheten att anta detaljplaner och överlämna dem för fastställande till Länsstyrelsen med en lägstanivå som kommunen anser vara tillfyllest för att säkra den samhällsviktiga funktionen.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden borde därför snarast möjligt anta en detaljplan i centrum för fastställelse i Länsstyrelsen för att få en av myndigheten skriftligt bekräftad lägstanivå för vad som krävs för att den samhällsviktiga funktionen anses uppfylld. 8. Projektdokumentation Dokumentöversikt vilka varit styrande för projektet: DynoMar, Dynamik och Marinteknik: Åtgärder för att förhindra översvämningar i Uddevalla, Nils Mårtensson, 1990-05-12. Sweco: Översvämningsutredning, utredning om principåtgärder för att förhindra översvämningar i centrala Uddevalla, Mats Andréasson m.fl, 2011-01-24 Sweco: Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Uddevalla, Johan Nimmermark m.fl. 2011-02-20 SMHI: Jämförelse av havsvattenstånd i Uddevalla, Smögen och Stenungsund, Signild Nerheim m.fl. 2012-04-17 Sweco: Översvämningsutredning Uddevalla, Andreas Karlsson m.fl. 2013-05-20 SGI: Riskanalys av översvämningsåtgärder i Uddevalla centrum Stefan Turesson m.fl. 2013-10-25

RAPPORT UDDEVALLA KOMMUN Översvämningsutredning Uddevalla UPPDRAGSNUMMER 1321344000 UTREDNING AV SKYDDSÅTGÄRDER MOT HÖGA VATTENSTÅND I CENTRALA UDDEVALLA ANDREAS KARLSSON GEERT SCHAAP MATS ANDRÉASSON GÖTEBORG 2013-05-20 SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG VATTENSYSTEM 1 (22) repo001.docx 2012-03-29 S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A n dr ea s P K arlsso n Telefon direkt +46 (0)31 632895 Mobil +46 (0)70 6398323 andreas.p.karlsson@sweco.se KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

2 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

1 Bakgrund 4 1.1 Tidigare åtgärdsförslag 4 1.2 Stigande vatten och länsstyrelsens krav 4 2 Utredningens omfattning 4 3 Översvämningsförebyggande åtgärder 5 3.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd längs Bäveåns kajkanter 5 3.2 Sluss i Bäveåns mynning i kombination med landskapsanpassade inströmningsskydd 10 3.3 Sluss i Byfjorden vid Uddevallabron 12 3.4 Motivering till vald skyddsnivå 13 4 Kostnader 14 4.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd längs Bäveåns kajkanter 14 4.2 Sluss i Bäveåns mynning i kombination med landskapsanpassade inströmningsskydd 14 4.3 Sluss i Byfjorden vid Uddevallabron 15 5 Referenser 16 Bilaga 1 Framtida havsnivåer sammanfattning av kunskapsläget 3 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

1 Bakgrund Centrala Uddevalla drabbas regelbundet av översvämning till följd av lågtryck och stormar som tillfälligt höjer havsnivån. Frekvensen av översvämningar bedöms enligt vedertagna forskningsresultat öka på grund av en permanent höjning av havsytans normalnivå (Deltakommittén, 2008) (Bergström, S. 2012). Samtidigt utgör de vattennära områdena attraktiva områden för stadsutveckling. Målet är att möjliggöra omvandling och nyexploatering av vattennära centrala lägen samtidigt som problematiken med konsekvenserna av höga vattenstånd löses. Frågan om översvämningsrisk utreddes av Sweco under 2010-2011. (Andréasson Mats, m fl, 2011) 1.1 Tidigare åtgärdsförslag I den tidigare Sweco-utredningen studerades två alternativ. Studerade alternativ var att höja nivån längs Bäveåns kajkanter eller att bygga en port i Bäveåns mynning som går att stänga vid höga vattenstånd. Båda alternativen kräver åtgärder på dagvattensystemet. 1.2 Stigande vatten och länsstyrelsens krav Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland har tagit fram en handbok för hantering av översvämningsrisker i planarbetet som heter Stigande vatten (Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län, 2011). I handboken finns rekommenderade lägstanivåer för olika typer av bebyggelse. Stora delar av centrala Uddevalla ligger under rekommenderade lägstanivåer, vilket innebär svårigheter i att få planer godkända av länsstyrelsen. Därmed står kommunpolitiska ställningstaganden i konflikt med länsstyrelsens riktlinjer eftersom riktlinjerna strikt tolkade i praktiken omöjliggör nyexploatering i centrala lägen vid havet. I centrala Uddevalla är rekommenderad säkerhetsnivå +3,7 m (RH70) för bland annat helårsboende och samhällsviktiga verksamheter. 2 Utredningens omfattning Utredningen innebär en uppdatering av de åtgärdsförslag som föreslogs i den förra Sweco-utredningen om översvämningsrisk (2011). Planförslagen har förändrats, liksom kostnader för åtgärder. Nya kostnadsberäkningar ska redovisas. Ett tillkommande alternativ som ska utredas är möjligheten att placera en sluss under Uddevallabron och därmed skydda ett större område. Utredningen ska mynna ut i förslag som skyddar planområdet mot översvämningar. Åtgärderna ska vara anpassade till områdets karaktär och samtidigt ta hänsyn till kommande havsnivåhöjningar och länsstyrelsens riktlinjer. Det geografiska avgränsningsområdet för utredningen framgår av Figur 1. Omgivande områden påverkar och påverkas av utredningens resultat och kommer därför att delvis inkluderas i utredningen. 4 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 1 Området som utreds 3 Översvämningsförebyggande åtgärder 3.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd längs Bäveåns kajkanter Möjligheten för människor att ta del av den omedelbara närheten till vattnet är viktig. Av den anledningen ska inströmningsskydden i möjligaste mån hållas omkring en meter höga, eller lägre. En sådan lösning innebär att de flesta tillfälliga högvatten klaras utan extra åtgärder, trots klimatförändringar. Inströmningsskydden ska vara förberedda för högre nivåer, genom att man kan montera temporära skydd och/eller höja dem permanent. En permanent höjning av inströmningsskydden har en betydande påverkan på områdets karaktär. Den föreslagna skyddsnivån är satt till +2,5 m (RH70), i samråd med Uddevalla kommun. Man klarar den önskade höjden på skydden på de flesta platser längs sträckningen. Undantaget är sträckan från och med Bohusläns museum västerut till och med Riversideängen, där höjden blir omkring 1,5 m över mark, Se Figur 2. Dagvattenhanteringen löses genom att befintliga utlopp stängs eller tas bort och ersätts av avskärande ledningar parallellt med inströmningsskydden samt genom pumpning. Utloppen koncentreras till ett fåtal platser för att minimera kostnader och risk för vatteninträngning. Det är viktigt att poängtera att inströmningsskydden även hindrar dagoch ytvatten som avrinner till havet. Även om pumpning kommer att ske, så finns risken att konsekvensen av extrema regn förvärras, när ytvattnet hindras av 5 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

inströmningsskydden. Föreslagna placeringar av dagvattenpumpstationer i Figur 2 och Figur 6 är schematiska och utreds senare i samband med förprojektering. Riversideängen Bohusläns museum Figur 2 - Läge för landskapsanpassade inströmningsskydd, skyddsnivå +2,5 m Inströmningsskydden utformas efter den planerade stadsutvecklingen och vise versa. Det går att lösa detta på estetiskt tilltalande sätt där den praktiska nyttan kombineras med en god kontakt med vattnet, se Figur 3-5. Spontning måste genomföras för att förhindra vatten att ta sig in via grundvattnet. 6 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 3 - Utformning av landskapsanpassade inströmningsskydd 7 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 4- Berlinerspont, delvis inklädd med trä, Ågatan i Mölndal 8 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 5 Förstärkt kajkant med granitmur, Gårda i Göteborg 9 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

3.2 Sluss i Bäveåns mynning i kombination med landskapsanpassade inströmningsskydd Åtgärden innebär i korthet att en stängningsbar port monteras i Bäveåns mynning för att stänga ute havet. Bäveåns flöde pumpas ut och fördröjs i möjligaste mån uppströms i avrinningsområdet genom reglering och prognossystem. Infaller höga flöden i Bäveån samtidigt med hög nivå i havet kan denna lösning vara problematiskt. Detta eftersom delar av Bäveåns flöde då inte kan ta sig ut utan istället breder ut sig innanför invallningarna. Risken för att högt flöde och hög havsnivå sammanfaller är emellertid låg, men ökar när havet i framtiden står högt permanent. En stor fördel med alternativet är att inströmningsskydden längs Bäveån kan slopas. Samtidigt krävs mindre omfattande åtgärder på dagvattensystemet än alternativet i kapitel 3.1, landskapsanpassade inströmningsskydd längs Bäveåns kajkanter. Åtgärden kan komma att kräva en förändring av regleringsstrategin i Bäveån. Regleringen behöver i så fall styras av prognoser av flöden och stormar för att optimera vattenflödet och hålla det lågt vid mynningen, under de tillfällen barriären i Bäveåns mynning måste hålls stängd. Åtgärden kombineras med landskapsanpassade inströmningsskydd, beskrivna i kapitel 3.1. För att klara skyddsnivån +2,5 m krävs inströmningsskydd på markerad sträcka i Figur 6. Figur 6 - Stängningsbar port i Bäveån med pumpning av Bäveåns flöde Bilderna i Figur 7 nedan visar hur en sådan barriär (Hartelbarriär) kan se ut. Exemplen är från Holland. Inget motsvarande är byggt i Sverige. 10 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 7 - Hartelbarriär 11 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

3.3 Sluss i Byfjorden vid Uddevallabron Detta storskaliga alternativ innebär en permanent lösning på översvämningsproblematiken från havet för hela Uddevalla och skyddar ett stort geografiskt område. På vardera sidan om Byfjorden finns grunda partier, som sedan sluttar mot farleden. Farleden har gjorts större i omgångar för att möjliggöra passage av stora fartyg från dåvarande varvet och nuvarande hamnen. Öppningen i barriären stängs endast vid tillfälliga högvatten. Om havsnivån stiger så mycket att barriären måste hållas stängd helt eller en stor del av tiden bör alternativet att på sikt omvandla Byfjorden till en sjö utredas. I så fall kommer pumpning av avrinningsområdets, främst Bäveåns, flöde att ske. En omvandling till sjö får mycket stora konsekvenser för den marina miljön i området, samt för handelssjöfarten som då inte kan nå hamnen i dess nuvarande lokalisering. Även fritidsbåtstrafiken drabbas. Bilderna nedan i Figur 8 visar hur en sådan barriär (Maeslantbarriär) kan se ut. Exemplen är från Holland, men samma typ av lösning används även i St Petersburg. Inget motsvarande är byggt i Sverige. 12 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Figur 8 - Maeslantbarriär 3.4 Motivering till vald skyddsnivå Skyddsnivån +2,5 m (RH70) har valts utifrån referenserna i bilaga 1. Med vald skyddsnivå elimineras i praktiken risken för att havet ska översvämma marken i planområdet, i dagens klimat. Risken för översvämning med föreslagna åtgärder minskar jämfört med dagens situation utan skyddsåtgärder, även om havet stiger med 1 m permanent p g a klimatförändringar. För att hantera de mest extrema högvattnen i ett framtida klimat ska de permanenta skydden förberedas för montering av temporära eller permanenta skydd upp till en högre nivå. Investering av högre skydd behöver göras först när faktiska havsnivåhöjningar och framtida forskning visar att nivåer ovanför +2,5 m utgör en reell risk. Detta bedöms i forskningsreferenserna ske tidigast i slutet av detta sekel. Det är alltså inte ekonomiskt försvarbart att investera i skyddsbarriärer som klarar högvatten på +3,7 m nu, eftersom skyddsbarriärer på +2,5 m har samma skyddseffekt under lång tid framöver. 13 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

4 Kostnader 4.1 Landskapsanpassade inströmningsskydd längs Bäveåns kajkanter Längd på synliga inströmningsskydd vid skyddsnivå +2,5 m: 3500 m Längd på synliga inströmningsskydd vid skyddsnivå +3,7 m: 3900 m Spontning kommer att krävas längs hela sträckan på 3900 m, dels för att hindra vatteninträngning genom marken, dels för att förbereda skydden för högre nivåer än +2,5 m. Dagvatten innanför invallningen samlas upp i ledningar som går parallellt med inströmningsskydden. Det uppsamlade dagvattnet leds till pumpstationer. Kostnaderna för åtgärder längs kajerna är hämtade från faktiskta kostnader för anläggande av spont, dagvattenledningar och dagvattenpumpstationer vid Ågatan i Mölndal samt från förstärkning och höjning av kajkanter längs Mölndalsån i Gårda, Göteborg. I Gårda har man använt sig av granitmurar, vilket är en fördyrande omständighet. I alternativ Mölndal har 10 000 SEK/m lagts till med anledning av svårare grundläggningsförhållanden i Uddevalla. Se Tabell 1 för en kostnadssammanställning. Tabell 1 Åtgärd Mängd A-pris per enhet Summa pris Inströmningskydd inklusive dagvattenåtgärder, alternativ Mölndal Inströmningskydd inklusive kajförstärkning och dagvattenåtgärder, alternativ Gårda 3900 m 40 000 Ca 160 Mkr 3900 m 85 000 Ca 330 Mkr 14 (22) RAPPORT 2013-05-20 Summa ca 160-330 Mkr beroende på lösning. Drift- och underhållskostnader tillkommer. 4.2 Sluss i Bäveåns mynning i kombination med landskapsanpassade inströmningsskydd Längd på synliga inströmningsskydd vid skyddsnivå +2,5 m: 750 m Längd på synliga inströmningsskydd vid skyddsnivå +3,7 m: 1000 m Spontning kommer att krävas längs hela sträckan på 1000 m, dels för att hindra vatteninträngning genom marken, dels för att förbereda skydden för högre nivåer än +2,5 m. Dagvatten innanför invallningen samlas upp i ledningar som går parallellt med inströmningsskydden. Det uppsamlade dagvattnet leds till en pumpstation. Eftersom området är låglänt kan pumpning krävas en stor del av tiden. ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Kostnaderna för slussen baseras på en omfattande kartläggning över historiska kostnader och kostnadsuppskattningar för storskaliga översvämningsåtgärder enligt DHV och Deltares; februari 2010. Driftskostnaden bedöms till 2% av investeringskostnaden per år. Kostnaderna är sammanställda i Tabell 2 nedan. Tabell 2 Åtgärd Mängd A-pris per enhet Summa pris Inströmningskydd inklusive dagvattenåtgärder, alternativ Mölndal Inströmningskydd inklusive kajförstärkning och dagvattenåtgärder, alternativ Gårda 1000 m 40 000 Ca 40 Mkr 1000 m 70 000 Ca 70 Mkr Sluss+pump (Hartelbarriär) 1 st 300 Mkr Ca 300 Mkr Summa ca 340-370 Mkr + regleringsåtgärder i Bäveån + drift- och underhållskostnad. 4.3 Sluss i Byfjorden vid Uddevallabron En skyddsbarriär som anläggs vid Uddevallabron och skyddar mot en havsnivå på +3,7 meter beräknas kosta drygt 3000 Mkr. Driftskostnaden bedöms till 2% av investeringskostnaden per år, det vill säga ca 60 Mkr. Detta förutsätter att Bäveåns flöde kan buffras i Byfjorden. Stängs barriären permanent tillkommer kostnader för pumpning och eventuell byggnation av en sluss för sjöfarten. Kostnaderna för slussen baseras på en omfattande kartläggning över historiska kostnader och kostnadsuppskattningar för storskaliga översvämningsåtgärder enligt DHV och Deltares; februari 2010. Det finns många olika tekniska lösningar för en skyddsbarriär. PIANC InCom Working Group 26 har gjort en bra sammanfattning av dessa lösningar (Design of movable weirs and storm surge barriers; juni 2006). Några kända barriärer är dem i Haringvliet (1970), London (1982), Rotterdam (1997) och Venedig (planerat att vara klart 2014), vilka alla fyra demonstrerar olika lösningar. Vilken lösning som väljs är delvis beroende på vilka krav som ställs på lösningen och på de lokala förutsättningarna. I denna utredning bedöms Maeslant-barriär i kombination med Hartel-barriär, vilka båda finns i Rotterdams hamn, vara en lämplig lösning. Dessa lösningar har bevisats fungera för en stor hamnstad. De har dessutom implementerats flera gånger och är i planeringsfas för nya implementeringar. 15 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

En sluss i Byfjorden är således ca 10 gånger dyrare än en sluss vid Bäveåns mynning. En så stor sluss innebär självklart större osäkerhet och risk. De översvämningshotade områdena är ganska begränsade, i jämförelse med t.ex. London, Venedig, S:t Petersburg eller Rotterdam. Antalet personer som kan avlida vid översvämning i Byfjorden är nära noll, i jämförelse med antalet i ovan nämnda städer där motsvarande siffra uppgår till ca 100 000 till en miljon. 5 Referenser 1. Bergström, S. (2012) Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektivkunskapssammanställning 2012. SMHI, Klimatologi, nr 5, Norrköping http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/ny-kunskapssammanstallning-om-framtidahavsnivaer-1.27871 2. Deltacommissie (2008) Working together with water - A living land builds for its future. Findings of the Deltacommissie 2008. 3. Andréasson Mats, m fl, Sweco (2011) Utredning om principåtgärder för att förhindra översvämningar i centrala Uddevalla, Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering. 4. Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län (2011). Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Faktablad planeringsnivåer. Version 1.0 (2012-02-03), Faktablad kusten. 5. DHV och Deltares (februari 2010). Kostenraming Verkenning Klimaatbestendig Nederland, technisch rapport en conclusies. 6. PIANC InCom Working Group 26 (juni 2006). Design of movable weirs and storm surge barriers. 16 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Bilaga 1 Framtida havsnivåer en sammanfattning av kunskapsläget Innehållet i denna text har författats av Sten Bergström, professor och klimatforskare, SMHI. Texten skrevs i samband med arbetet med att översvämningssäkra järnvägsförbindelsen Västlänken i Göteborg. I december 2012 publicerade SMHI en kunskapssammanställning om havets framtida nivåer i ett hundraårsperspektiv (Bergström, 2012). Rapporten är ett kunskapsunderlag för bedömningar av hur framtidens havsnivåer påverkar Sveriges kustområden. SMHI betonar dock att avsikten med rapporten inte är att rekommendera vilka nivåer som ska användas i samhällets planeringsprocess. För detta krävs både en ingående dialog med de som är ansvariga för konsekvenserna samt att andra faktorer vägs in, såsom acceptabel risk, vilka värden som står på spel, det planerade objektets livslängd samt framtida möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar. Delar av SMHIs rapport har använts som underlag till texten i detta avsnitt. Den stora betydelsen av utvecklingen av framtidens havsnivåer har föranlett flera nationella organisationer att försöka tolka kunskapsläget och utarbeta underlag och rekommendationer som vägledning för praktisk klimatanpassning av fysisk planering, bebyggelse och infrastruktur. I tabell 1, som är hämtad från SMHIs rapport, redovisas några av dessa nationella tolkningar. Observera att siffrorna inte är helt jämförbara eftersom de utgår från olika referensperioder. Den aktuella referensperioden har angivits i tabellen. Ytterligare en svårighet är att de angivna ändringarna av havsnivåerna representerar olika sannolikheter och att detta ofta inte framgår klart av källmaterialet. De nedre gränserna är dessutom ofta baserade på helt skilda antaganden, varför de lägsta värdena inte är jämförbara. Ändå är tabellen användbar eftersom den ger en bild av de olika ländernas och organisationernas bedömningar av hotet från ett stigande hav. Med ovanstående reservationer redovisas uppgifterna i tabellen även i diagramform i figur 1. Där har det varit nödvändigt att göra vissa ytterligare förenklingar. IPCCs bedömning från 2007 är medtagen som jämförelse trots att denna inte kan kategoriseras som ett nationellt underlag för klimatanpassning. 17 (22) repo001.docx 2012-03-29 RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA KA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx

Tabell 1. Sammanfattning av olika nationella tolkningar av kunskapsläget rörande global havsnivåhöjning, avsedda som underlag för klimatanpassning. För en komplett beskrivning av metoder, perioder, utsläppsscenarier och andra förutsättningar hänvisas till originalreferenserna. IPCCs uppgifter från 2007 har tagits med som jämförelse och avser ett globalt medelvärde. För Nordsjön skall ungefär 20 cm läggas till IPCCs nivåer (Källa: Bergström, 2012). Juni 2009 September 2009 Februari 2010 Februari 2011 Oktober 2011 UK Climate Projections science report Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap i Norge Australian Department of Climate Change Københavns Klimatilpasningsplan U.S. Army Corps of Engineers Datum Källa Referensperiod Höjning till ungefär år 2100 Januari IPCC 1980-1999 18-59 cm (exkl. isdynamik) 2007 (lokalt för Nordsjön 38-79) Hösten Holländska 1990 55-110 cm (lokalt för 2008 Deltakommittén Holland 55-120) Juni 2009 Ministry of Natural Resources and Environment, Vietnam Litteraturhänvisning IPCC (2007) Deltacommissie (2008) 1980-1999 75 cm (65-100) Ministry of Natural Resources and Environment, (2009) 1980-1999 11,6 75,8 cm runt Storbritannien och Irland Lowe et al. (2009) 2000 80 cm Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (2009) 1990 110 cm Australian Department of Climate Change (2010) 2010 100 cm (till år 2110) Københavns Kommune (2011) 1990 50-150 cm U.S. Army Corps of Engineers (2011) 18 (22) RAPPORT 2013-05-20 ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING UDDEVALLA p:\1331\1321344_uddevalla_-_översvämningsutredning\000\19 original\rapport översvämningsutredning uddevalla slutgiltig.docx