Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27



Relevanta dokument
Handlingsplan för integration

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Policy. Integrationspolicy

Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad

Plats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl måndagen den 23 april 2018.

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

Brukarundersökning Poeten 2013

Integrationsstrategi. Krokoms kommun

Anställningsbar i tid

Resultat workshop. Båstad 29 maj Arbetsmarknad och etablering. Kommunförbundet Skåne

Stöd för att anställa kompetensen

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning

Dialogcafé i Tierp den 27 april 2016

Handlingsplan för integrationsarbete

Arbetsmarknadsutskottet

Strategi för integration i Härnösands kommun

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Länsträff

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

STRATEGI FÖR INTEGRATION I LJUSNARSBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 14 april

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Integrationsplan. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunchef och kanslichef KF 109/ KS /7

Projektplan Integrationsstrategi

Det nya landet startar i skolan Diskussionsfrågor (heldagsupplägg) p.1(11)

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Motion Integrationslyft för Järfälla.

Program för ett integrerat samhälle

Styrgruppsmöte Överenskommelsen

Program för ett Integrerat samhälle

Politiska inriktningsmål för integration

Integrationspolitiskt program

Näringslivsträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Nyanländas företagande

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

Nätverksbyggande & NAD i idéburen sektor ett projekt om att mötas

Resultat från seminarium 2

Biblioteksplan

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

HANDLINGSPLAN FÖR INTEGRATIONSARBETET

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

- Ett integrationsnätverk där alla verksamheter som arbetar med integration kan delta, med fokus på civilsamhällets aktörer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Handlingsplan Integrationsstrategi

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Bilaga 3. Sammanställning Fokusgrupp Gislaved

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Integrationsprogram för Västerås stad

Samverkanskoordinator

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Tidiga insatser för asylsökande

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

SFI som matchningsverktyg

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Plan för Överenskommelsen i Borås

Näringsliv och utveckling

Strategi. Kulturstrategi

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Tidningsprenumeration bland invandrare

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M)

VÄLKOMMEN TILL DIALOGMÖTE 9 november 2018

En snabbare väg till. jobb.

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Regional strategi för ökad inflyttning pch förbättrad integration Integrationsstrategi (RS/99/2015)

Svar på motion (M) om språkträning för föräldralediga

Svar: Många nyanlända som kommer hit har redan en yrkesutbildning, kommunen växer och det kommer att behövas ytterligare arbetskraft.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

Integrationsstrategi

KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE MELLAN VÄNORTERNA GLADSAXE, PIRKKALA, SKI OCH SOLNA OM FLYKTING- OCH INTEGRATIONSFRÅGOR

Mötesplats för kvinnor

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker

Transkript:

Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER... 4 FOKUSGRUPP 1: UTRIKES FÖDDA...4 FOKUSGRUPP 2: UTRIKES FÖDDA UNGDOMAR...5 FOKUSGRUPP 3: NÄRINGSLIVET...6 FOKUSGRUPP 4: FÖRENINGAR...7 FOKUSGRUPP 5: GYMNASIEUMGDOMAR...8 SAMMANSTÄLLNING... 9 KÄNNETECKEN UPPDELAT PÅ FAKTORER...9

INLEDNING Inom uppdraget att ta fram en strategi för integration i Gislaveds kommun har ett antal medborgardialoger genomförts. Syftet med dialogerna är att inhämta åsikter och synpunkter om hur kommunen bör arbeta med integration. Henrik Hellström projektledare för integrationsstrategin har med stöd av Ulrika Dagård projektledare för medborgardialoger under hösten 2013 genomfört fem fokusgruppsmöten. De olika fokusgrupperna valdes ut för att representera en så bred del av kommuninvånarna som möjligt. Vi tackar alla som deltagit och bidragit med synpunkter och kommentarer under medborgardialogarbetet. Frågeställningen som ställdes till deltagarna var: Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? De idéer och förslag som kom fram under mötena har använts som en del i underlaget till integrationsstrategin. Strategin planeras vara klar under sommaren 2014 och en tillhörande handlingsplan ska skrivas med konkreta insatser inom integrationsområdet för att förbättra integrationen i kommunen. Fokusgrupperna gick till på följande sätt: Mötet pågick under cirka 2 timmar. Deltagarantalet i grupperna varierade mellan 4-11 deltagare. Först gjordes en kort inledning för deltagarna om bakgrunden till medborgardialogen och framtagandet av en strategi. De fick även fundera på vad integration är för dem. Därefter fick deltagarna under tio minuter själva skriva ner vilka kännetecken de personligen tycker är viktiga för att förbättra integrationen i Gislaved. Sen läste deltagarna upp sina kännetecken inför samtliga i gruppen. Deltagarna fick även möjlighet att diskutera och kommentera varandras kännetecken. Sedan sammanställdes allas kännetecken och fördes in i en matris under rubriker kallat faktorer utifrån innehållet i kännetecknen. Varje deltagare fick sätta poäng, 1, 2 och 3, som var och en skulle placera ut på kännetecknen i matrisen. 3 poäng på det kännetecken som man ansåg var viktigast för att förbättra integrationen, 2 poäng på det som var näst viktigast, osv. Var och en satte sina poäng individuellt. Slutligen räknades poängen ihop och på så sätt kunde ett resultat presenteras som representerar de tre viktigaste kännetecken som gruppen gemensamt anser behövs för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun. 3 [12]

FOKUSGRUPPER FOKUSGRUPP 1: UTRIKES FÖDDA Sammanlagt deltog 10 personer i denna fokusgrupp. Fokusgruppen prioriterade följande kännetecken för att förbättra integrationen: Arbete: Praktik ska leda till anställning (21) Blandade arbetsplatser, in- och utrikes födda (7) Aktivitet: Fritidsaktiviter på helger för barn och vuxna, med personal som främjar integration (7) Information: Information från myndigheter på fler språk för nyanlända (10) Grupp 1: Utrikes födda FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE SUMMA Arbete Aktivitet Information Attityd Organisation Mötesplats Språk Praktik ska leda till anställning 2+3+3+2+3+2 +3+3 21 Mer kontakt med svenska arbetsgivare 1 1 Kommunen ska vara första arbetsgivare Bättre praktikmöjligheter Blandade arbetsplatser, in- och utrikes födda 3+1+3 7 Fritidsaktiviter på helger för barn och vuxna, med personal som främjar integration. 3+2+2 7 Aktiviteter för barn/unga i boendeområdena Skapa/underlätta kontakter med föreningar Gemensamma aktiviteter (kostnadsfria) som skapar mötesplatser för svenskar /invandrare 1 1 Mer medborgardialog 2+2+1+1 6 Information från myndigheter på fler språk för 1+1+1+3+1+1 nyanlända +2 10 Svenskar är rädda, ointresserade att möta nya kulturer, ger inte invandrare chansen Kommunen ska fungera som stöd/råd, ex i arbetsmarknads- och myndighetsfrågor Bättre samordning mellan arbetsgivare och Af, m.fl. 2 2 För dyra priser på caféer/restauranger etc Mer levande centrum, butiker, caféer öppna på helger Forum för utbyte av kompetenser 3 3 Blandade klasser/förskolor Främja språk-caféer i alla tätorter, minst 1ggr/vecka 2 2 Språk är förutsättning för arbete och vice versa 4 [12]

FOKUSGRUPP 2: UTRIKES FÖDDA UNGDOMAR Sammanlagt deltog 11 personer i denna fokusgrupp. Fokusgruppen prioriterade följande kännetecken för att förbättra integrationen: Aktivitet: Fler aktiviteter på boendet för ensamkommande barn (18) Ungdomsdisco (11) Kommunikation: Svårt att ta sig till/från boendet för ensamkommande barn, vill kunna låna ex cyklar (7) Grupp 2: Utrikes födda ungdomar FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE SUMMA Arbete Möjlighet till arbete/praktik 1+1 2 Språk Mer svenskaundervisning 2+3 5 Utbildning Mer varierad skolmat 3 3 Aktivitet Ungdomsdisco 2+1+3+3+2 11 Organisation Mötesplats Utflykter 1 1 3+3+2+1+2+2 Fler aktiviteter på boendet för ensamkommande barn +2+3 18 Aktiviteter i alla orter 3 3 Lättare asylprocess Träffa vänner, svenskar, tjejer Träffa andra kulturer Underlätta återförening/kontakt med familjer 3 3 Nöjespark Fler affärer 2 2 Kommunikati on Bättre förbindelser tåg/buss 1+1+1+2 5 Svårt att ta sig till/från boendet för ensamkommande barn, vill kunna låna ex cyklar 2+3+1+2 7 Boende För små rum på boendet för ensamkommande barn 1 1 Förbättra bilden av Trasten Boendemöjligheter i hela kommunen för invandrare 3 3 5 [12]

FOKUSGRUPP 3: NÄRINGSLIVET Sammanlagt deltog 4 personer i denna fokusgrupp. Fokusgruppen prioriterade följande kännetecken för att förbättra integrationen: Utbildning: Motsvarande svensk gymnasiekompetens (8) Språk: Utbildning i svenska (och engelska) språket (5) Arbete: Ta tillvara individens kompetens (6) Grupp 3: Näringslivet FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE SUMMA Utbildning Motsvarande svensk gymnasiekompetens 2+2+3+1 8 Samhällskunskap 1+1+2 4 Projekt, ex yrkesåret Språk Utbildning i svenska (och engelska) språket 3+2 5 Arbete Kompetensvalidering Ta tillvara individens kompetens 3+3 6 Skapa trygghet 1 1 Jobbskugga anställda inom offentlig förvaltning Någon instans måste "ansvara" för varje invandrad individ Organisation "Kluster Trasten" (arbeta utifrån samlad kompetens, Chinatown) Samordning myndigheter, kommun, instanser Kommunen ska föra dialog med migrationsverk och Af Regelverk bör harmonisera mellan Af och kommunen Utveckla befintliga nätverk inom invandrargrupper 6 [12]

FOKUSGRUPP 4: FÖRENINGAR Sammanlagt deltog 8 personer i denna fokusgrupp. Fokusgruppen prioriterade följande kännetecken för att förbättra integrationen: Arbete: Stödorganisation för nyföretagande (10) Språk: Språk viktigt för hela integrationen (9) Mötesplats: Skapa värdfamiljer för nyanlända personer/familjer (8) Attityd Svenskar bör ha öppnare attityd till ett mångkulturellt samhälle (8) Grupp 4: Föreningar FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE SUMMA Arbete Kommunen föregångare, ta emot praktikanter och uppmuntra näringslivet Stödorganisation för nyföretagande 2+3+3+1+1 10 Lättare att validera utländska betyg Språk Språk viktigt för hela integrationen 3+3+3 9 Mötesplats Mer språkundervisning 50/50 praktik Språk lärs i sociala sammanhang 1+1 2 Skapa fler mötesplatser för invandrare/svenskar Skapa värdfamiljer för nyanlända personer/familjer 2+2+2+2 8 Aktivitet Använda föreningar för integration/möten 2+1 3 Föreningar söker aktivt upp invandrare Attityd Positiv attityd till integration hos individen är viktigt 3 3 Förändrad attityd till anställning 2+2 4 Behålla sin kultur och bejaka den nya Svenskar bör ha öppnare attityd till ett mångkulturellt samhälle 1+3+3+1 8 Boende Motverka boendesegregation 1 1 7 [12]

FOKUSGRUPP 5: GYMNASIEUMGDOMAR Sammanlagt deltog 11 personer i denna fokusgrupp. Fokusgruppen prioriterade följande kännetecken för att förbättra integrationen: Utbildning: Utökad samhällskunskap för invandrare (22) Mötesplats: Blanda invandrargrupper från olika kulturer med övriga, ex i skolan/sfi (8) Attityd Mer politisk diskussion kring invandring (9) Grupp 5: Gymnasieungdomar FAKTORER KÄNNETECKEN BETYDELSE SUMMA Arbete Lättare att validera betyg/examen/erfarenheter 2+3 5 Boende Mer utspridda och billiga bostäder för invandrare 2+1+1+1 5 Språk Arbetspraktik för att underlätta språkinlärning Utbildning Mötesplats Språkkunskaper för integration 3 3 3+1+3+3+3+2 Utökad samhällskunskap för invandrare +3+2+2 22 Uppmuntra invandrare till högre utbildning/ekonomisk stöd Blanda invandrargrupper från olika kulturer med övriga, ex i skolan/sfi 2+1+2+3 8 Värdfamiljer som hjälper till med kontakter/samhället 3+1 4 Organisation Samarbete mellan kommuner kring integration 1 1 Utreda nyföretagandet hos invandrare, visa positiva exempel 2 2 Attityd Aktivitet Ökad kunskap kring andra kulturer i skolan och bland allmänheten Media ska ta större ansvar för att främja integration/motverka fördomar 2+3+1 6 Fler kommuner behöver ta ansvar och uppmuntra till konkretisering i arbetet 1 1 Mer positiva opartiska nyheter Mer politisk diskussion kring invandring 1+2+2+1+3 9 Undvika segregerande namn ex "särskola" Skapa föreningskontakter Förbättra möjligheterna för invandrare att utveckla sina fritidsintressen 8 [12]

SAMMANSTÄLLNING Sammantaget deltog 44 personer i de olika fokusgrupperna. De faktorer som blev prioriterade är arbete, aktivitet, utbildning, mötesplats, språk, attityd, kommunikation och information. Arbete har tre av grupperna prioriterat och aktivitet, utbildning, språk, mötesplats och attityd är det två av grupperna som prioriterat. Åtminstone en av faktorerna arbete, aktivitet eller utbildning är högt prioriterade bland alla fokusgrupper. Vilken faktor som är prioriterad beror på vilken grupp som svarat och beror troligen på vad som påverkar dem mest i vardagen. De faktorer som har nämnts av alla grupper oavsett om de har blivit prioriterade eller inte är arbete och språk. Aktivitet och mötesplats var det fyra av fem grupper som kommenterade. Även faktorn organisation, som främst inrymmer samverkan, har tagits upp i fyra grupper. Dock inrymmer faktorn organisation även asylprocess, utredning och regelverk. Faktorerna attityd, utbildning och boende har nämnts i tre av grupperna. KÄNNETECKEN UPPDELAT PÅ FAKTORER Kännetecken som fokusgrupperna har angett har betydelse. De kännetecken som är prioriterade har störst betydelse därefter de som har fått poäng. Arbete Inom faktorn arbete har fyra kännetecken prioriterats av de olika grupperna. Det är att praktik ska leda till arbete. Underlätta för företagande genom att skapa en stödorganisation för nyföretagare. Att arbetsgivare och arbetsförmedlare ska ta tillvara individens kompetens. Samt att verka för blandade arbetsplatser med in- och utrikes födda. Ytterliggare har validering av betyg och erfarenheter kommit upp i flera grupper som viktigt. Andra förslag som framkommit har handlat om att stödja arbetssökande och skapa nya metoder för att minska arbetslösheten. Praktik ska leda till anställning (Prioriterat) Stödorganisation för nyföretagande (Prioriterat) Ta tillvara individens kompetens (Prioriterat) Blandade arbetsplatser, svenskar/invandrare (Prioriterat) Lättare att validera betyg/examen/erfarenheter (5) Möjlighet till arbete/praktik (2) Mer kontakt med svenska arbetsgivare (1) Skapa trygghet (1) Kompetensvalidering Lättare att validera utländska betyg Bättre praktikmöjligheter Kommunen ska vara första arbetsgivare Någon instans måste "ansvara" för varje invandrad individ Jobbskugga anställda inom offentlig förvaltning Aktiviteter Inom aktivitet har tre kännetecken blivit prioriterade. Fler aktiviteter på helger för både barn och vuxna, med aktivitetsledare där fokus är att främja integration. Ungdomsdisco var ett annat mer konkret förslag. Samt fler aktiviteter kring boendet för ensamkommande barn framkom som viktigt. Generellt var aktiviteter i anslutning till boendeområdet och i alla kommundelar viktigt. Att stärka 9 [12]

kontakter mot föreningslivet och underlätta för invandrare att hitta föreningar nämndes på flera fokusgrupper som mycket viktigt. Det blev dock inte prioriterat i någon grupp. Fritidsaktiviter på helger för barn och vuxna, med personal som främjar integration. (Prioriterat) Fler aktiviteter kring boendet för ensamkommande barn (Prioriterat) Ungdomsdisco (Prioriterat) Mer medborgardialog (6) Aktiviteter i alla orter (3) Använda föreningar för integration/möten (3) Gemensamma aktiviteter (kostnadsfria) som skapar mötesplatser för svenskar/invandrare (1) Utflykter (1) Aktiviteter för barn/unga i boendeområdena Skapa föreningskontakter Förbättra möjligheterna för invandrare att utveckla sina fritidsintressen Skapa/underlätta kontakter med föreningar Föreningar söker aktivt upp invandrare Utbildning Utbildning nämndes inte i alla grupper men var ytterst viktigt för exempelvis näringslivet och hos ungdomarna. Sammantaget blev ändå utbildning högt prioriterat. Det var främst mot ökad samhällskunskap. Men även att minst gymnasiekompetens är viktigt för integrationen och möjligheten för arbete. Språkkunskaper i svenska diskuterades såklart som en del under utbildning, se rubriken språk. Utökad samhällskunskap för invandrare (Prioriterat) Motsvarande svensk gymnasiekompetens (Prioriterat) Samhällskunskap (4) Mer varierad skolmat (3) Projekt, ex yrkesåret Uppmuntra invandrare till högre utbildning/ekonomisk stöd Mötesplatser Faktorn mötesplats fick många förslag och inbegriper ett brett område. De kännetecken som blev prioriterade var att skapa värdfamiljer för invandrare och att blanda invandrargrupper från olika kulturer med övriga, exempelvis i skolan och svenska för invandrare. Flera andra kommentarer handlade om att förbättra mötesplatserna i det offentliga rummet som butiker och caféer. Samt att skapa andra forum där invandrare kan möte och utbyta erfarenheter med inrikes födda. Skapa värdfamiljer för nyanlända personer/familjer (Prioriterat) Blanda invandrargrupper från olika kulturer med övriga, ex i skolan/sfi (Prioriterat) Värdfamiljer som hjälper till med kontakter/samhället (4) Forum för utbyte av kompetenser (3) Underlätta återförening/kontakt med familjer (3) Fler affärer (2) 10 [12]

För dyra priser på caféer/restauranger etc Mer levande centrum, mer butiker, caféer öppna på helger Träffa vänner, svenskar, tjejer Träffa andra kulturer Nöjespark Skapa fler mötesplatser för invandrare/svenskar Språk Språk nämndes i flera grupper tillsammans med utbildning som viktigt för att få arbete och därmed hela integrationsprocessen. Exempel för att öka språkkunskapen var både fler språkcaféer och mer undervisningstimmar men även mer fokus på lärande genom personliga möten och inom praktikjobb. Språk viktigt för hela integrationen (Prioriterat) Kunskap i svenska (och engelska)-språket viktigt för att få jobb (Prioriterat) Mer svenskaundervisning (5) Främja språk-caféer i alla tätorter, minst 1ggr/v (3) Språkkunskaper för integration (3) Språk lärs i sociala sammanhang (2) Arbetspraktik för att underlätta språkinlärning Språk är förutsättning för arbete och vice versa Mer språkundervisning 50/50 praktik Attityd Attityd och bemötande lyftes i flera grupper. Två kännetecken blev prioriterat varav en beskrev att svenskar bör ha öppnare attityd till ett mångkulturellt samhälle. Den andra prioriterade kommentaren handlade om mer politisk diskussion kring invandring. Inom attityd kom flera synpunkter mot det individuella planet men även mot media och kommuners ansvar för integrationen. Några grupper menade också att invandrare har ansvar att bejaka den nya kulturen. En annan kommentar handlade om att förändrade attityder kring anställning behövs. Svenskar bör ha öppnare attityd till ett mångkulturellt samhälle (Prioriterat) Mer politisk diskussion kring invandring (Prioriterat) Media ska ta större ansvar för att främja integration/motverka fördomar (6) Förändrad attityd till anställning (4) Positiv attityd till integration hos individen är viktigt (3) Fler kommuner måste ta ansvar och uppmuntra till konkretisering i arbetet (1) Svenskar är rädda, ointresserade att möta nya kulturer, ger inte invandrare chansen Behålla sin kultur och bejaka den nya Mer positiva opartiska nyheter Undvika segregerande namn ex "Särskola" Kommunikationer Det var främst en grupp som såg kommunikationer som viktigt för att förbättra integrationen. Att lättare kunna ta sig till och från boendet för ensamkommande barn med exempelvis cyklar var ett 11 [12]

prioriterat önskemål. Därtill ansågs de att förbättrad kollektivtrafik vara viktigt för att kunna ta del av kommunens och samhällets utbud. Svårt att ta sig till/från boendet för ensamkommande barn, vill kunna låna ex cyklar (Prioriterat) Bättre förbindelser tåg/buss (5) Information Information var det en grupp som prioriterade som viktigt för integrationen. Att en första samhällsinformation finns på flera språk från myndigheter för nyanlända. Detta för att underlätta förståelsen för det nya samhället. Information från myndigheter på fler språk för nyanlända (Prioriterat) Boende Boende var ingen grupp som prioriterade men nämndes som viktigt av flera fokusgrupper. Fler billiga bostäder som är utspridda i hela kommunen och att motverka boendesegregation var kommentarer som kom upp. Mer utspridda och billiga bostäder för invandrare (5) Boendemöjlighet i hela kommunen för invandrare (3) För små rum på boendet för ensamkommande barn (1) Motverka boendesegregation (1) Förbättra bilden av Trasten Organisation En faktor kom att kallats organisation inbegriper områden som att utreda och visa på goda exempel, samverkan, kommunalt stöd och regelförbättringar. Samverkan togs upp både mellan myndigheter men även skapa kluster bland invandrare för att stärka nätverken. Att kommunen fungerar som rådgivare i olika frågor och att regler harmoniseras mellan olika myndigheter var andra kommentarer. Utreda nyföretagandet hos invandrare, visa positiva exempel (2) Bättre samordning mellan arbetsgivare, Af, kommun, m.fl. (2) Samarbete mellan kommuner kring integration (1) "Kluster Trasten" (arbeta utifrån samlad kompetens/chinatown) Utveckla befintliga nätverk inom invandrargrupper Kommunen ska fungera som stöd/råd, ex i arbetsmarknads-, myndighetsfrågor Lättare asylprocess Samordning myndigheter, kommun, instanser Kommunen ska föra dialog med migrationsverk och Af Regelverk bör harmonisera mellan Af och kommunen 12 [12]