Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Relevanta dokument
FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Barn i utsatta livssituationer

Ungas delaktighet i socialtjänsten. Maskrosbarn

Ungas möte med socialtjänsten

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Frågar man inget - får man inget veta

Fråga man inget - får man inget veta

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

1 januari (HSL 2 g )

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn som närstående/anhöriga

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

vad ska jag säga till mitt barn?

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

När någon i familjen fått cancer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Till dig som bor i familjehem

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

När någon i familjen fått cancer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Barnperspektivet inom Beroendevården

Lagstiftning kring samverkan

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Barn som riskerar att fara illa

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Barn som är närstående

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn som är närstående

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga - pyramiden

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Föräldrastödsprojektet 16-25

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Vårdproduktionsutskottet

Barn som far illa & våld i nära relationer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Uppdrag Psykisk Hälsa

Information om patientsäkerhetslagen

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Projekt Barn som anhöriga

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Transkript:

Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget får man inget veta Intervjustudie med 50 ungdomar 13-19 år från hela Sverige Referensgrupp 16 ungdomar Unik studie som lyfter barns röst

Vad ungdomar vill ha i mötet med professionella Bemötande Information och delaktighet Miljöns betydelse Mötet Barnets rättigheter

Bemötande och stöd Ett varmt och medmänskligt intryck våga vara personlig våga fråga visa att du bryr dig Verkligen lyssna genom att vara intresserad och fullständigt närvarande Vara flexibel och kunna gå utanför ramarna Ta på allvar och respektera tid anpassa språket inget offer

Jag kan känna att många vuxna blir rädda, det känns nästan som att de vill inte forska mer i det för de vill inte se vad som finns där bakom för att det är tabubelagt och lite skrämmande och då kan jag känna att där går ju många vuxna förbi barns rättigheter när de gör så, när de känner att ja men det är ju enklare för mig att inte göra något åt det eller vad man ska säga. Då går man förbi barns rättigheter ganska grovt tycker jag. Med värme och någon som är trevlig och någon som är uppriktigt ärlig så att man känner att de jobbar inte bara för att jobba utan för att de vill göra det. Någon som bryr sig helt enkelt.

Information och delaktighet Rak och tydlig information om: vilket stöd som finns att få vad har jag för rättigheter i mötet med dig hur vår kontakt kommer att se ut vilken tystnadsplikt/anmälningsplikt du har föräldrars sjukdom Kontakten med ungdomen regelbunden kontakt och information information innan möten uppföljning ring direkt till ungdomen sms, mailkontakt Enkel utvärdering efter avslutad kontakt Vad har varit bra/mindre bra? Vad kan göras bättre? Hur har kontakten fungerat?

Har någon vuxen berättat för dig om din förälders diagnos eller sjukdom? 80% = NEJ 2 g HSL; Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med oväntat avlider. VS. Tystnadsplikt och Sekretess

jag skulle vilja att det var en rak kommunikation. När jag har varit där så har dom alltid såhär, alla har fått reda på allt innan jag. Alltså att dom säger till mig direkt när dom får reda på nånting. Jag vet inte. Jag har liksom inte fått veta vad det finns för stöd riktigt. De har aldrig sagt nånting så jag vet inte vad det finns för alternativ eller nånting sånt.

Miljöns betydelse Musik och ungdomstidningar i väntrummet Hemmakänsla Bjud på fika Ingen insyn i samtalsrummet Alternativa platser för mötet Rum anpassat för mötet Kanske någon fåtölj eller något skönt att sitta i, och någon rolig tapet eller någonting så att det blir lite mer hemkänsla. Så att det inte är känslan att Ja nu sitter jag i ett rum på socialtjänsten och så liksom.

Rum före ny inredning

Rum efter ny inredning

Rum före ny inredning

Rum efter ny inredning

Vill du ha med dig en utomstående som stöd till med på socialtjänsten?

Mötet Goda förutsättningar, tid och förberedelse Ta med med en vuxen som stöd för att skapa trygghet någon som litar på att bli tagna på allvar Enskilda möten minskad oro och risk för negativa konsekvenser rädsla för att svika föräldern

Känner till barnkonventionen?

Barnets rättigheter Brist på kunskap FN-dag i skolan Har man några rättigheter om man inte vet om dem? - Ungdom: Bagkonventionen? - Intervjuare: Barnkonventionen. - Ungdom: Jaha. Nej, ingenting. - Ungdom: Barn vad då? - Intervjuare: Mm, bra, tack. - Ungdom: Ja varsågod.

Pimp my Soc Förbättringar inom Socialtjänsten Introutbildning Steg i Socialtjänstens arbete med barn och ungdomar Identifikation Utredning Insats Utvärdering Uppföljning Förståelse för målgruppen Skolföreläsningar med socialtjänsten & Maskrosbarn Att nå fram till barn och ungdomar Coachprogram Förbättring av information för ungdomar Förbättring av den fysiska miljön Helgläger Uppföljningsverktyg Barnombud i kontakten med socialtjänsten Föreläsning/workshop Verktyg Stödinsatser direkt till barn Praktiskt arbete

Låt barnen gå först! För barn kan inte göra någonting åt det själva, men det kan vuxna oftast göra. De måste sluta tänka på allt med ekonomi och pengar och tänka på vad som är bäst för barnet. Det spelar ingen roll hur mycket eller litet pengar de satsar, det är ända situationen som förbättrar det, det är inte pengarna.

Bli månadsgivare nu! Gå in på vår hemsida www.maskrosbarn.org