Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning



Relevanta dokument
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

Sammanfattning kap.1. Människor och komplexa system. Sammanfattning kap.2. Sammanfattning kap.3-4. Konceptuella nivåer. Formativa analyser

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Människor och komplexa system. Motiv för analyser. SJ:s nya X40-tåg. Analyser av arbete varför och hur?

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Föreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Formativa analyser. Människor och komplexa system. Konceptuella nivåer. AH i processövervakning. Modellverktyget AH-DH 1. Data och konceptuella nivåer

Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Föreläsning 5: Fastställa krav varför, vad och hur

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Föreläsning 3: Mer om utvärdering, Inspektionsmetoder kan man utvärdera utan användare?

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

HÅLLBARA ORGANISATIONER

Participatory Design III

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Intelligenta kranar för utomhusbruk

Perspektiv på kunskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

2D vs 3D? Nya gränssnitt för processindustrins kontrollrum En pilotstudie

Arbetsuppgifter. Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning

Vi behöver mer kunskap om

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Föreläsning 4: Designprocessen

Jämförelse av granskningsrapporter från haverikommissionerna i Sverige, Norge och Danmark

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Datainsamling Hur gör man, och varför?

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

Chaos om datorprojekt..

Chaos om IT-projekt..

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Estetiskt värde Värdet hos verket såsom upplevelseobjekt Konstnärligt värde Värdet hos verket såsom prestation av konstnären Skänker verket goda upple

Decision Dynamics Beslutsstilsmodell. StyleView Komplexitetsmotivation 25 september 2009

VÄLKOMNA! Workshop 4

Riskhantering vid laboratoriearbete

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Design av användargränssnitt

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Design av användargränssnitt

Designprocessen ett arbetsverktyg

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Förbättring av kommunal verksamhet med hjälp av kundcenter fokus påp kompetensstrategier

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

Analys och design. Objekt. Klass. med hjälp av CRC. Klassdiagram

Axplock av karriär tänk genom tiderna

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Planera genomförande

Medarbetarskap och säkerhet

Granskningsredogörelse Styrning och intern kontroll översiktlig granskning

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Fö: Användbarhetsutvärdering

Intro utvärdering

Individual Placement and Support: Från social exklusion till arbete Vilket stöd krävs?

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande!

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Loggbok för YA-anställd

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem

Redigeringsteknik och postproduktion

Från Safety-I till Safety-II: Ett kompletterande synsätt på hur säkerhet skapas

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system

Dataskyddsförordningen (GDPR) (och studieadministrativa system)

OPERATIV ANALYS & LOGISTIK

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD

Spel som interaktiva berättelser

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Företagskulturens betydelse för säkerheten

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

IT, stress och arbetsmiljö

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Äldrestrategi

HR, digitalisering och arbetsmiljö

FRAM erfarenheter från sjukvård

Transkript:

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson

Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare Ofta brister i den ändamålsrationella effektiviteten Övertro på det teknikdrivna synsättet Vicentes budskap: Ett arbetsuppgiftsorienterat synsätt ger i längden en högre effektivitet! Operatören är en expert! Egenkontroll och autonomi är viktigt Oväntade händelser måste kunna hanteras i systemet

Ramverket för CWA Beteendeformande villkor CWA-faser Kapitel i boken A. Arbetsdomänens 1 7 utformning B. Kontrolluppgifter 2 8 och arbetsmoment C. Strategier 3 9 D. Social organisation 4 10 och samarbete E. Domänspecifik kunskap 5 11 och expertis

Sammanfattning kap.2 Informationsanvändningsanalyser Det traditionella, kognitiva perspektivet De kognitiva egenskapernas betydelse Det nya, ekologiska perspektivet Miljöbetingelsernas betydelse Vicentes prioritering: 1. Miljöbetingelsernas villkor först 2. Därefter hänsyn till kognitiva egenskaper

Indirekta slutledningar En fundamental egenskap i moderna arbetsmiljöer är att operatörer och användare måste dra slutsatser via indirekta slutledningar Tre miljöbetingelser är särskilt svåra att hantera via indirekta slutledningar: Komplexitet Dynamik Ogenomskinlighet

Komplex miljö

Dynamisk miljö

Ogenomskinlig miljö

Uppgiftsanalyser Normativa analysmodeller Hur ska systemet fungera? Vilka procedurer och regler behövs? Beskrivande analysmodeller Hur fungerar systemet i praktiken? Formativa analyser Vilka villkor måste uppnås för att systemet ska fungera på avsett sätt?

Normativa modeller Syftet är att ge klara direktiv De föreskriver med hjälp av regler hur och vad en operatör ska göra i olika moment i arbetet Osäkerheter hanteras via antaganden Nackdelen är att sådana analyser måste göra våld på verkligheten för att fungera Människor kan inte detaljstyras!

Beskrivande modeller Syftet är att ge en så korrekt bild som möjligt av verkligheten De beskriver vad som faktiskt händer Unika omständigheter ses som extra värdefull dokumentation Nackdelen är att sådana analyser inte ger något stöd vid design Motstånd mot förändring är vanligt

Formativa modeller Syftet är att ange vilka villkor man måste ta hänsyn till vid design De beskriver vilka strukturer i omgivningen, samt vilka kognitiva egenskaper hos människan, man måste ta hänsyn till vid design Miljöer kategoriseras och formaliseras

Normativa analyser 1 Begränsning: Oförutsedda händelser kan inte hanteras Kan användas endast som komplement till andra analyser Två olika typer av uppgiftsanalyser I form av villkor I form av instruktioner

Tre olika nivåer Normativa analyser 2 Input Output-analyser Hör till de villkorade analyserna Flödesdiagram Hör till de instruktionsbaserade analysmodellerna Flödesdiagram med tidsangivelser Hör till de instruktionsbaserade analysmodellerna

Normativa analyser 3 Viktiga skillnader Villkorsbaserade analysmodeller Ger större frihet till operatören i termer av högre grad av egenkontroll Ger bättre förutsättningar för anpassning Instruktionsbaserade analysmodeller Ger detaljerade instruktioner i form av procedurer som måste följas Ger dåliga förutsättningar att hantera avvikelser och oförutsedda händelser

Normativa analyser 4 Fler fördelar med villkorsbaserade normativa analysmodeller Ger fler möjligheter till variationer som är en förutsättning för inlärning Ger ett större oberoende relativt den utrustning som används (Vicente använder begreppet device-independence)

Slutsatser 1 Instruktioner och procedurer har varit möjliga i slutna system där procedurer och händelser har varit möjliga att förutse De flesta nya sociotekniska system är öppna system, vilket ställer krav på inlärning och hantering av oförutsedda händelser

Slutsatser 2 Villkorsbaserade analysmodeller ger bättre förutsättningar för anpassning och fr.a. större friheter för operatörerna Ingen av modellerna är dock tillräcklig för att ge ett bra stöd vid oförutsedda händelser

Lokförarens arbetsmiljö

Nytt ATC-gränssnitt

Analogi: Kartexemplet Riktning Kunskap i form av procedurer Så länge man är på rätt väg är det inget problem att hitta Problem uppstår om man avviker från den tänkta rutten Karta Kunskap i form av översikt Detaljinstruktioner saknas men informationen kan hittas via kartan Om man kommer bort har man möjlighet att åter orientera sig rätt

Beskrivande analyser 1 Används lämpligast som instrument för att dokumentera dynamik och domänspecifika användningssätt Har uppstått som en reaktion mot normativa analyser och modeller Begränsning: Ger svagt stöd vid design

Beskrivande analyser 2 Exempel Socialantropologiska studier av användning av kopieringsapparater visade att menyer och procedurer frångicks Fältstudier inom beslutsfattande via intervjuer visade att stridsflygare och andra operatörer inte övervägde olika alternativ som föreskrevs inom klassisk beslutsteori

Beskrivande analyser 3 Fler exempel Studier inom aktivitetsteorin visade att användning av datorer i arbetet kan förstås i termer av sociala och kulturella syften. Kritik mot trad. HCI. Studier inom fördelat beslutsfattande och distribuerad kognition visar att den ensamme problemlösaren är en myt. Gruppaktiviteter med hög grad av kommunikation är viktigt.

Beskrivande analyser 4 Två generella bidrag: Arbetsbeskrivningar från representativa eller naturliga miljöer är värdefulla bidrag i förståelsen av arbetets art Det går att finna flera gemensamma och generella aspekter mellan olika branscher

Gemensamma drag Konxtextbetingad variation är viktig för möjligheterna till inlärning Arbetet har ofta en starkare social profil än man föreställer sig Längre perioder av rent tankearbete är sällsynt Historia och kultur påverkar arbetet Operatörerna utvecklar effektiva strategier och metoder, bl.a. för att slippa alltför tunga kognitiv ansträngningar

Begränsningar Vicente hävdar att det ändå inte är tillräckligt med beskrivande analyser Det finns alltid nya sätt att utforska och förändra arbetet för att det ska bli mer effektivt Beskrivande analyser kommer inte åt dessa förbättringspotentialer Nuvarande rutiner sitter fast i befintlig teknologi

Slutsatser 1 Beskrivande analyser har tillfört mycket positivt i form av mer realistiska uppfattningar om arbetets innehåll Problemet är att de inneboende villkoren för arbetets utförande inte kan frigöras förrän man bortser från befintlig teknologi

Lokförarens arbetsmiljö

Nytt ATC-gränssnitt

Prototyper / Iterationer Huvudsaklig idé: Att genom prototyper snabbt och effektivt utvärdera designförslag via en iterativ designprocess Bra metod för successiv anpassning av nuvarande arbetssätt och nya tekniska möjligheter

Prototyp: ATC-gränssnitt

Scenariebaserad design Huvudsaklig idé: Att genom scenarier snabbt och effektivt utvärdera designförslag via en iterativ designprocess Bra metod för att, via visualisering, successivt komma fram till hur arbetet kan utföras på ett annorlunda sätt

Prototyper och scenarier Vicentes kritik: Två allvarliga begränsningar: Alltför stark koppling till den teknik som används för att bygga prototyperna eller för att visualisera scenarierna Alltför begränsade möjligheter att testa representativa uppgifter. Svårigheter att förutse vad som är riktigt viktigt

Slutsatser 2 Prototyper och scenarier är data-drivna (bottom-up) aktiviteter som bygger på induktion, och därmed begränsade kunskaper Vad som behövs är ett konceptuellt angreppssätt (top-down) som frigör oss från hur arbetet för närvarande är utformat

Konsekvenser för CWA Fem dimensioner av analyser En informationsanvändningsanalys för att kunna hantera avvikelser En villkorsbaserad uppgiftsanalys för att uppnå delmål på ett flexibelt sätt En analys av effektiva strategier En analys av organisatoriska och sociala faktorer Domänspecifik kunskap / expertis