Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Relevanta dokument
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Basnivån. Vad har hänt från november 2011 till november 2012?

Samverkan mot våld. Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

HANDLINGSPLAN

Våld i nära relationer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Klicka här för att ändra format

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen

Överenskommelse om skyddat boende

Lagstiftning kring samverkan

Länsstrategi Västernorrland

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Från polisanmälan till stöd och hjälp

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Remissvar: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Dnr /2013

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

VÅLD I NÄRA RELATIONER

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Regional överenskommelse för att motverka våld i nära relation. Jämtlands län

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Missbruk vad säger lagen?

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld v - SOSFS 2009:22

Överenskommelser Ingmar Ångman

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen!

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:

Brottsofferpolitiskt program

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Sammanfattning REMISSVAR

Våld i nära relation Norrbottens läns landsting

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Våld i nära relationer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Brottsofferjouren: Angående kommunernas ansvar för stöd till brottsutsatta medborgare och medling

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Vad ska vi prata och samtala om?

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

SAMVERKAN MOT VÅLD Från projekt till ordinarie verksamhet

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer 2013

Överenskommelse om skyddat boende

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer

Slutrapport projekt Samverkan mot våld

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Livsmiljöenheten Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län Diarienr:

Samverkan mot våld i nära relation Hur ser situationen ut idag och vilken grad av framtida insatser behövs?

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION

Riktlinjer för Våld i nära relation

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014

Svensk författningssamling

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Datum Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Till dig som har anmält ett brott

VÅLD I NÄRA RELATION

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Transkript:

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet i hela länet och med möjlighet till uppföljning har samverkansmyndigheterna i Norrbotten upprättat en gemensam och tydlig basnivå avseende insatser vid våld i nära relation.

Basnivå för kommuner i Norrbotten insatser Basnivån för kommunens insatser utgår dels från Socialtjänstlagen 5 kap 11 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (SOSFS 2014:4), dels från socialstyrelsens handbok Våld. Socialnämnden har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld i nära relationer. Socialnämnden ska ha en handlingsplan och i den fastställa uppföljningsbara mål avseende våld i nära relation, enligt föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:4. Lättillgänglig information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer, våldsutövare och närstående kan vända sig för stöd och hjälp. Personal inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden ska ha adekvat kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet, inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Anställda inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ska ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående och förmåga att omsätta kunskaperna praktiskt. Personal inom utbildningsområdet behöver särskild kunskap vid oro/misstanke om att barn far illa på grund av upplevelser av våld i nära relationer. Vid utredning av den våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld behov av stöd och hjälp ska särskilda utredningsmodeller och bedömningsinstrument användas som stöd i arbetet. Utsatta vuxna och barn som bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser mot våld som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska kunna erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Skyddat boende. Tillfälligt boende för den våldsutsatta vuxna med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås. - Information om skydd, råd, stöd, behandling och polisanmälan ska ges i så tidigt skede som möjligt. Information behöver bl.a. vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, på lätt svenska och olika språk. Information riktad till barn ska anpassas efter barnets mognad och förmåga. - Råd, stöd och behandling, individuellt eller i grupp, särskilt riktad mot våld ska erbjudas utsatta vuxna och barn samt barn som bevittnat våld.

- Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. - Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska gemensamt utforma rutiner för att säkerställa barns skolgång i samband med vistelse i tillfälligt boende eller skyddat boende, som bedrivs av ideell organisation eller inom ramen för kommunal verksamhet. Våldsutövare ska erbjudas stöd och behandling individuellt eller i grupp. Att erbjuda och ge insatser till dem som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Socialnämndens insatser för den enskilde ska vid behov utformas och genomföras i samverkan med myndigheter och andra aktörer och nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Kartläggning av omfattningen av våld i nära relation. Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen (SOSFS 2014:4). Den kartläggning av omfattningen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående och barn som bevittnat våld som socialnämnden regelbundet ska göra (SOSFS 2014:4), är ytterligare ett område där socialtjänstens samverkan med myndigheter och andra aktörer är viktig, bl.a. när det gäller att genomföra olika slags datainsamlingar. Basnivå för Norrbottens läns landsting Basnivån för landstingets insatser utgår från Patientlagen, SOSFS 2014:4 och Sveriges kommuner och landstings positionspapper För kvinnofrid mot våld i nära relationer samt rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitets. Landstinget har en anvisning för arbetet med våld i nära relation. Personal inom landstingets verksamheter: primärvård, akutsjukvård, barnsjukvård, samt vuxenpsykiatri ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet. Den personal som direkt ansvarar för att genomföra insatser ska ha fördjupad kompetens. Frågan om utsatthet av våld i nära relation ska rutinmässigt ställas och dokumenteras i journalen.

Landstinget har ett ansvar att identifiera utsatta barn. Barnen ska erbjudas omedelbara och förstärkta insatser utifrån barnets specifika behov. Arbetet sker i samverkan mellan landsting, kommun och rättsväsendet. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att vid oro/misstanke om att barn far illa, omedelbart göra en skriftlig anmälan enligt Socialtjänstlagen kap14 1 samt Hälso- och sjukvårdslagen 2c, 2f samt 2g. Vid undersökning av våldsutsatta kvinnor och barn, samt barn som bevittnat våld ska upprättande riktlinjer och rutiner följas. Dokumentation av våldsutsatthet ska genomföras enligt upprättade riktlinjer och rutiner. Landstinget ska erbjuda följande särskilda insatser riktade mot våld: - Information om polisanmälan, skydd, råd, stöd och behandling. - Lättillgänglig information på landstingets hemsida om vart våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga till våldsutövare kan vända sig för stöd och hjälp till behandling. - Information till barn enligt hälso- och sjukvårdslagen 2g. - Information ska finnas på webbportalen Råd om vård 1177. - Utsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld ska erbjudas råd och stöd, samt vid behov behandling särskilt riktad mot våld. Detta sker individuellt eller i grupp. - Hjälp vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. Basnivå för Åklagarkammaren Åklagaren leder alltid och ansvarar för utredningar om misstänkt brott mot nära anhörig och mot målsäganden under 18 år samt utredningar om kontaktförbud. Åklagare tar biträde av polismyndigheten för att vidta åtgärder under respektive utredning som exempelvis förhör med olika bevispersoner. Åklagarmyndigheten och polismyndigheten är olika myndigheter med olika ansvar. Åklagaren arbetar med fokus på såväl brottsoffer som förövare och under krav på att iaktta objektivitet och rättssäkerhet. Att utredningarna håller så hög kvalité som möjligt så att lagföring kan ske. Att åklagare strävar efter närvaro vid förhör med målsäganden under 18 år för en snabb och rättssäker utredning av misstänkt brott. Att barn uppmärksammas i utredningar som brottsoffer i brottsskadelagens mening.

Att barnens situation utreds, dokumenteras och uppmärksammas som försvårande omständighet vid lagföring. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden under 18 år inom tre månader. Att utredning och lagföring sker av brott mot målsäganden över 18 år inom sex månader. Att framställan sker till domstol om förordnande av målsägandebiträde, offentlig försvarare och särskild företrädare för barn sker så snart som möjligt. Att målsägandens skadeståndstalan förs i domstol. Att de inblandade parterna bemöts på ett korrekt och empatiskt sätt. Att pröva ansökningar om kontaktförbud. Att åklagare medverkar i samverkansgrupper och bidrar med sin kompetens i olika sammanhang i den utsträckning det är möjligt. Basnivå för Region Nord Polisområde Norrbotten insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredningen. Effektivt ingripande, bedömning av risk, skydd av den utsatte. Initial riskanalys ska göras av den polis som först möter med den utsatte. Strukturerad riskanalys ska göras i enlighet med RPS riktlinjer och i samband med bedömd risk erbjuds säkerhetssamtal/motiverande samtal. Skyndsamt informera om rätten till målsägande biträde vid vissa brott. Genomföra brottsutredningar på ett effektivt och säkert sätt med beaktande av de fyra kända framgångsfaktorerna: - det finns vittnen som på något sätt styrker den utsattes berättelse, - förmår den utsatte att delta i den fortsatta utredningen, - dokumentera skador, - den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del

Rutinmässigt informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller skyddat tillfälligt boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med, ska alltid en anmälan skyndsamt skickas till Socialtjänsten i enlighet med SoL 14. Personal inom polisen Polismyndigheten ska ha grundläggande kompetens och medvetenhet om våldsutsatthet inklusive särskilda behov hos sårbara grupper. Lättillgänglig information på polisens hemsida om vad den som utsatts för brott i nära relation har för rättigheter och hur polisen kan hjälpa den som utsatts. Basnivå för samverkan i Norrbotten Alla myndigheter som ingår i Samverkan mot våld och basnivån har ett ansvar att samverka i enlighet med lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, rekommendationer samt Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län och andra överenskommelser. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för sammankallande till samverkan och andra myndigheter tar sitt ansvar genom att medverka i övergripande strategisk samverkan likaså i specifika operativa samverkansmodeller. Landstinget, polisen och åklagarmyndigheten agerar utifrån sin unika kunskap och sitt särskilda ansvar och uppdrag i de samverkansstrukturer som finns tillgängliga. Stöd till våldsutsatta personer och personer som utövar våld ska förbättras och förstärkas genom samverkan för ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov. Strukturerade samverkansmodeller, t. ex enligt Från polisanmälan till stöd och hjälp samt Anpassa utredningar efter barnens behov eller Samordnad individuell planering (SIP) används vid operativ samverkan i individärenden mellan myndigheterna. Strategisk samverkan sker genom befintliga nätverk på nationell, regional och lokal nivå; Myndigheterna är representerade i nationella nätverk, SKL Myndigheterna är representerade i regionala nätverk, t.ex. länsgruppen för kvinnofrid och specialistgruppen Samverkan mot våld Myndigheterna är representerade i lokala nätverk för samverkan, till exempel lokal myndighetssamverkansgrupp. Operativ samverkan sker genom ett aktivt deltagande gällande planering, samordning och utförande av insatser utifrån individens behov och på initiativ av någon av samverkansparterna, t. ex genom Barnsamråd.