Trender bland ungdomar i Värmland

Trender bland ungdomar i Värmland Sammanställning av möten med ungdomar Värmlands län 2015 PUBLIKATIONSNUMMER 2015:33 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 2015-10

Publ nr 2015:33 ISSN 0284-6845 Foton: Mostphotos Rapporten är sammanställd av Nathalie Pavlovic, Regional utveckling Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Sammanfattning Under 2014 mötte representanter för Länsstyrelsen Värmland och Landstinget i Värmland ungefär 60 ungdomar på högstadieskolor och gymnasieskolor, både kommunala och friskolor i olika delar av länet. Samarbetet skedde mellan HIVstrateg på Folkhälsa och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland, samt ANDTsamordnare och Kvinnofridssamordnare på funktionen Social hållbarhet, Länsstyrelsen Värmland. Informationsavdelningarna på de båda myndigheterna deltog aktivt i arbetet. Anledningen till samarbetet är att det ofta är samma ungdomar som vi arbetar för i våra uppdrag. Syftet var att få ta del av ungdomarnas tankar och värderingar om deras mötesplatser och deras forum för kommunikation, fritidsaktiviteter, alkohol, droger och oskyddat sex. Bakgrunden till mötet var att både forskning och beprövad verksamhet visar att det är de mest sårbara ungdomarna som testar exempelvis droger eller oskyddat sex som i värsta fall kan leda till missbruk, sexuellt överförbara sjukdomar eller våldsutsatthet. Mötena skulle skapa ett underlag i vårt framtida arbete och spegla ungdomar i Värmland i åldrarna 15-18 år. Något som framkom vid samtliga möte var att ungdomarna tränade regelbundet. På de mindre orterna tyckte de att det saknades något att göra. Drömmar om framtiden kunde skilja något mellan åldersgrupper. Gymnasieungdomarna drömde om att studera och får ett arbete, högstadieungdomarna ville bli rika. Alkohol och droger var lätt att få tag på i alla åldersgrupper. Oskyddat sex är vanligt och internet är välanvänt. Nu är ungdomarnas tankar och värderingar fästa i skrift och vi vill tacka alla de ungdomar som var med och delade med sig av sina tankar och värderingar. Det är värdefull kunskap som vi kommer att bära med oss. Karlstad i oktober 2015

Innehåll 1 Undersökningens upplägg... 1 2 Vad gör ungdomarna när de inte är i skolan?... 1 2.1 Vad gör ni?... 1 2.2 Vilka är ni?... 2 3 Hur upplever ungdomarna sin tillvaro?... 3 3.1 Våld och hat eller trygghet?... 3 3.2 Vad saknas där du bor?... 3 3.3 Vad drömmer du om?... 4 3.4 Vem är din förebild?... 5 3.5 Alkohol och droger... 5 3.6 Sex... 7 3.7 Sociala medier... 7 3.8 Ungdomsmottagningen... 8 4 Vad är trend?... 9

1 Undersökningens upplägg Samtalen med eleverna gick till så att personal från länsstyrelsen och landstinget medverkade vid varje diskussionstillfälle. En person var mer drivande och aktiv i diskussionen och resterande antecknade och lyssnade samt hade möjlighet att ställa följdfrågor. Eleverna informerades innan om syftet med diskussionerna och om att de var anonyma och slumpvis utvalda. Grunden för diskussionen var två huvudfrågor som rymde flera olika ämnen. Först besvarades frågorna på post-it lappar som samlades in för att sedan ligga till grund för en diskussion. Efterhand ställdes också följdfrågor som skulle hjälpa till att ringa in de områden som var viktiga. Den första huvudfrågan var vad ungdomarna gör när de inte är i skolan och hur de upplever sin situation. Viktigt var då att ringa in ämnen så som fritidsaktiviteter, förebilder, drömmar, sociala medier, alkohol, droger, våld, osäkert sex och prostitution genom att ställa vissa följdfrågor. Den andra frågan var vad som är trend just nu där ungdomarna bor. Här skulle fokus ligga på ämnen så som musik, internet, tidningar, umgängeskretsar, mode, TV-program, dieter och utseende. Det fanns också en bonusfråga som handlade om vad ungdomarna vet och tycker om ungdomsmottagningens verksamhet. 2 Vad gör ungdomarna när de inte är i skolan? 2.1 Vad gör ni? Någonting som är gemensamt för alla diskussionsgrupper är att nästan alla av ungdomarna berättar att de tränar regelbundet. Det är vanligt att man tränar olika idrotter, så som hockey, fotboll, innebandy och gymnastik men också att man tränar på gym. Man får intryck av att det är något fler ungdomar på högstadiet än gymnasiet som utövar någon typ av idrott och fler på gymnasiet som gymmar regelbundet för att bygga muskler, även om detta var vanligt hos alla. Som rapporten kommer att visa längre fram är träning någonting som helt klart kan betraktas som en trend. Nästan alla tillfrågade umgås också med kompisar på fritiden. Många går på stan eller hänger på något café, särskilt vanliga är dessa svar hos ungdomarna i Karlstad. Bland ungdomarna på högstadiet verkar det också vara vanligt att man håller till på fritidsgårdar efter skolan. Där träffar man kompisar eller ägnar sig åt olika aktiviteter som till exempel TV-spel eller pingis. Att man går till fritidsgården är dock ett svar man får av högstadieelever som bor på mindre orter, och inte i Karlstad. På mindre orter tycks det också vara vanligare med lokala mötesplatser, sådana platser som är självklara för de ungdomar som bor på orten men som vi

utomstående inte känner till. Några nämner en pizzeria, utanför ICA, skateparker, badplatser och liknande där man träffas för att umgås med kompisar. Det verkar alltså som att umgängesytorna skiljer sig åt en del beroende på ungdomarnas ålder och ort. Till exempel är det också ett vanligt svar hos de på mindre orter, att man åker bil på fritiden. Några berättar om att det är inne att åka Volvo och andra berättar om EPA-traktorer. Det gemensamma i detta är dock att man träffar andra som också åker bil, umgås och raggar tjejer. 2.2 Vilka är ni? Samtliga ungdomar berättar att grupperingar förekommer och att man känner igen olika grupper genom deras utseende, till exempel hur de klär sig eller vilken frisyr de har. Det tycks vara klädstil och utseende som avgör om man blir accepterad i en grupp eller inte. Flera grupper berättar att även om man inte umgås med andra gäng, utan håller sig till sitt eget så förekommer det sällan konflikter mellan olika gäng. Man bryr sig inte om varandra, menar någon. En utav gymnasieskolorna är en friskola på en liten ort där de allra flesta kommer ifrån andra orter och därför bor i eget studentboende. Dessa elever berättar om det tydliga vi och de -tänk som finns bland ungdomarna på orten. De pratar om vad de kallar ett krig mellan eleverna på skolan och övriga ungdomar på orten. Slagsmål och våld har förekommit i mötena mellan ungdomarna och det är tydligt att man inte umgås med de som inte går på skolan.

3 Hur upplever ungdomarna sin tillvaro? 3.1 Våld och hat eller trygghet? Även om de flesta känner sig trygga i sin omgivning berättar många ungdomar att det förekommer våld runt dem, men att det inte är särskilt vanligt. Oavsett verkar det inte som att de ungdomar som deltar i våra diskussioner själva varit i kontakt med våld, mer än att de sett lite gruff på fester, som en gymnasieelev uttryckte det. Näthat är dock något som lyfts fram som ett problem. Det händer då och då att någon hängs ut i sociala medier, berättar flera utav ungdomarna. 3.2 Vad saknas där du bor? Ungdomarna från Karlstad tycker generellt att det finns mycket att göra i staden, även om några på högstadiet berättar att de någon gång vill flytta till en större stad där det finns lite mer affärer och liknande. När man pratar med ungdomar på mindre orter i Värmland är svaret, oavsett ålder, ofta att mycket fattas på orten. Många använder ord som dött, skithåla, folktomt och menar att man önskar mer aktiviteter, evenemang, butiker, sportanläggningar och andra saker som kan locka både dem själva och andra ungdomar att stanna på orten. Ungdomarna på mindre orter ger intryck av att de känner sig rastlösa och många berättar att de vill flytta till en större stad, kanske Karlstad menar många. Det finns dock vissa saker som verkar kunna hålla kvar en del av ungdomarna på orten, nämligen sport. På en liten ort där idrotten verkar vara viktigt är det nämligen flera som säger att de skulle kunna stanna kvar på orten - för sportens skull.

3.3 Vad drömmer du om? Vad ungdomarna drömmer om visade sig skilja något mellan olika åldersgrupper. Då gymnasieungdomarna pratar om drömmar är det ofta yrkesdrömmar som radas upp. Man vill bland annat bli snickare, psykolog, politiker, kirurg eller militär. Diskussioner om jobb med högstadieungdomarna ger intryck av att det framför allt handlar om att tjäna mycket pengar på sitt jobb. Att vara rik verkar både vara en framtidsdröm och en trend. Några högstadieelever understryker att med mycket pengar kan man göra vad man vill. Man pratar i samband med detta om att resa, flytta utomlands och att kunna förverkliga sina drömmar. Många högstadieelever verkar drömma om att bli kända på olika sätt. Några genom idrott, andra som till exempel bloggare. Att bli känd är dock ingenting som gymnasieungdomarna tycks eftersträva. Ungdomarna på mindre orter visar tydligt att de känner sig begränsade genom att bo på en liten ort. Många av dessa ungdomar, särskilt de på gymnasiet tror inte att de kan uppfylla sina drömmar och bli vad de vill vara utan att flytta. De allra flesta ungdomar på mindre orter berättar att de vill flytta, även om några säger att de kanske vill flytta tillbaka till orten senare i livet. Begränsningarna som upplevs är dock inte lika tydligt uttryckta hos ungdomarna på högstadiet. Även om många berättar att de inte vill bo kvar på orten upplever fler ungdomar på högstadiet än på gymnasiet att de kan bli vad de vill, särskilt tydligt är detta hos de som drömmer om att hålla på med idrott. Att plugga vidare i framtiden är någonting som kommer upp i diskussionen på skolorna i Karlstad.

3.4 Vem är din förebild? Vem man ser upp till är också någonting som skiljer sig en del mellan grupperna. Att ha familjemedlemmar eller släktingar som förebilder är vanligt i alla grupper, och det är också dessa man berättar att man vänder sig till om det är någontingäven om man inte kan prata med sina föräldrar om precis allt. Vissa saker kan man bara prata med sina kompisar om. Det är också vanligt att ungdomarna på gymnasiet ser upp till andra människor i sin närhet, så som bra skolkamrater eller personal på skolan. Andra förebilder hos denna grupp var av kategorierna entreprenörer, politiker och journalister personkategorier som inte nämndes av de yngre ungdomarna. Ungdomarna på högstadiet ser i större utsträckning upp till kända människor, så som artister och skådespelare. På en högstadieskola i Karlstad beskrev eleverna de egenskaper en förebild ska ha enligt dem, nämligen att känna sig trygg i sig själv och veta vad man gör. 3.5 Alkohol och droger Ungdomar på gymnasiet tycks alla ha kommit i kontakt med alkohol. Över hälften av ungdomarna i samtliga gymnasiegrupper nämner alkohol och fest när de berättar om sin fritid och det lyfts också fram när man diskuterar trender. Bland de yngre ungdomarna är det få i grupperna som berättar att de personligen dricker alkohol, men alla är väl medvetna om att andra gör det och att många ofta dricker för mycket. Om vi utgår från ungdomarnas svar kan vi förstå att det är lätt att få tag på alkohol. Har man inte äldre kompisar, syskon, föräldrar eller andra bekanta som köper ut så vet man i många fall ändå vilka man kan fråga. Det förekommer också, menar några på en mindre ort, att man får tag på hembränt.

På frågan varför man dricker alkohol och också varför man ofta dricker för mycket svarar några ungdomar på mindre orter att det beror på rastlöshet, medan ett mer generellt svar är att man blir mer social och att det helt enkelt är roligt. En grupp berättar att det inte direkt ges någon information om alkoholens skadeverkningar i skolan, utan att fokus mest ligger på narkotika. Dock är det tydligt att alkoholkonsumtionen har vissa negativa sidor. Det verkar till exempel vara på fester, där alkohol är inblandat, som det är vanligast att våld och bråk förekommer och även oskyddat sex menar de allra flesta ungdomar är ett vanligt resultat av fylla. När det kommer till uppfattningen om droger kan man se vissa skillnader. Ungdomar från Karlstad berättar att det är ovanligt med droger och det verkar inte som att ungdomarna själva har blivit erbjudna droger, även om några berättar att de vet att det går att få tag på. Det är fler ungdomar på mindre orter som blivit erbjudna droger och som berättar att det är lätt att få tag på. Många vet att droganvändning förekommer på orten och några nämner specifika sorter de vet att man kan få tag på t.ex. Hasch, LSD och Spice. Droganvändningen tycks synas mer i omgivningen på mindre orter, även om de ungdomar vi pratat med verkar vara emot det det är bara de med dåligt självförtroende som använder droger, säger en utav ungdomarna. När det kommer till doping verkar det vara någonting man känner till, men inte använder sig av själv. Däremot dricker flera utav ungdomarna proteindrinkar även om vissa har hört att det inte ska vara bra för kroppen. Uppfattningarna av kosttillskott såg lite olika ut. Några trodde att det inte var farligt för kroppen, medan vissa tyckte precis tvärtom att det inte var bra och att det räcker med att äta vanlig mat.

3.6 Sex Grupperna är överens om att oskyddat sex är vanligt, särskilt när alkohol är inblandat. De allra flesta är också medvetna om att könssjukdomar förekommer omkring dem. Det verkar vara fler på gymnasiet än på högstadiet som är sexuellt aktiva, även om ungdomarna på högstadiet ofta berättar att det vet att många andra har sex. Några utav grupperna är noga med att säga att det inte är coolt att ligga med för många. De som nämner att de pratat om sex i skolan verkar generellt nöjda med sexualundervisningen som skolan ger och några berättar också att man pratar mycket om sex med varandra. Dock är det en skola på en liten ort där ungdomarna inte är nöjda med skolans sexualundervisning. Dessa ungdomar tycks inte heller veta var ungdomsmottagningen ligger och verkade generellt ha liten erfarenhet av sex. En grupp berättar att det förekommer att någon tvingas till sex mot sin vilja på fyllan, men ingen utav grupperna tror att sexköp förekommer. 3.7 Sociala medier Sociala medier och internet är en annan sak som verkar vara välanvänt hos i princip alla ungdomar oavsett ålder och plats. Man berättar att internet är den huvudsakliga källan till information om såväl vad som händer omkring en till annan information och kunskap man vill ha, till exempel nämns Google och olika diskussionsforum i detta sammanhang. Även Youtube är en webbsida som används mycket. Sociala medier tycks vara viktiga för ungdomarna när det kommer till att få kontakt med andra människor man behöver prata med. Twitter, Facebook, Instagram och Snapchat är de sociala medier som är populärast bland

ungdomarna, även om flera på gymnasiet är tydliga med att Facebook är ganska ute, eftersom det är så många vuxna, till exempel äldre släktingar, som kan hittas där nu för tiden. Istället är det många ungdomar på gymnasiet som pratar om Twitter, dock mer eller mindre entusiastiskt. Några tycker att Twitter är okej, men inte jättekul, medan vissa tycker att det är på Twitter man verkligen får chansen att skriva och läsa roliga saker. På högstadiet är det få som verkar använda Twitter och Facebook tycks inte vara lika ute bland dessa elever. När det kommer till Instagram är användningen stor i alla grupper, och där är det främst bilder på sig själv, sin tränade kropp eller vilken mat man äter som man verkar publicera. 3.8 Ungdomsmottagningen Kunskapen och uppfattningarna om ungdomsmottagningen ser mycket olika ut. Bland gymnasiegrupperna verkar alla veta vad ungdomsmottagningen är och vad de gör. Kanske beror detta på att fler ungdomar i dessa grupper är sexuellt aktiva. Bland högstadiegrupperna ser svaren olika ut. Några grupper vet vad ungdomsmottagningen gör och vissa har också varit där på studiebesök med skolan och fått information genom det. En grupp ger intrycket av att de inte alls vet vad ungdomsmottagningen gör eller vart de finns. Denna grupp är också den där ungdomarna generellt tycks vara oerfarna av sex. Flera högstadieelever har uppfattningen att det mest är tjejer som går till ungdomsmottagningen för att få p-piller och några nämner att man också kan få gratis kondomer. Ungdomarna på gymnasiet, som verkar veta mer om ungdomsmottagningen, har olika upplevelser av deras arbete. En grupp från Karlstad har bara bra saker att säga om ungdomsmottagningen medan några i en grupp på en mindre ort tycker

att de som jobbar på mottagningen inte bemöter ungdomarna på rätt sätt. En annan gymnasiegrupp, också på en mindre ort, håller med om att bemötandet på mottagningen inte alltid är det bästa. De tycker också att det är för mycket snack när man till exempel kommer dit för att bara göra ett snabbt test. Flera utav grupperna skulle vilja ha bättre information om hur mottagningen kan stötta i situationer som inte rör sex. Det är lite för mycket fokus på sex, menar de. Några berättar att de därför hellre vänder sig till skolsköterskan eller kuratorn på skolan om de vill prata om andra saker. 4 Vad är trend? Någonting som är lika trendigt som det är en vanlig fritidsaktivitet bland i princip alla ungdomar oavsett ålder, kön och ort är träning. Det lyftes fram av samtliga och märktes tydligt på såväl högstadie- som gymnasieskolorna att träning och kroppsfokus är trendigt. Det är helt klart ett gällande ideal att vara vältränad och muskulös. Denna kroppsfokus är någonting som uppenbarligen inte bara har goda följder. Några som berättar att det är inne att gymma säger till exempel också att de känner sig missnöjda med sig själva. En tydlig skillnad kan man se mellan de olika åldersgrupperna. Bland ungdomarna på gymnasiet berättar man att trend också är saker som att tänka på framtiden, resor, körkort, jobb och studier, eller som någon uttryckte det lite vuxenpoäng. Ungdomarna på högstadiet svarar ganska olika på trendfrågan. Det är allt ifrån sociala medier och mobiler till att åka bil och att ha något att göra på helgerna. Att åka bil och ragga tycks dock vara trendigt endast på mindre orter. Pengar och att vara rik är någonting som kommer upp i flera sammanhang i diskussionen på en högstadieskola i Karlstad, även när man pratar om trender. I de flesta diskussionsgrupper tas också klädsel upp när det diskuteras trender. Det är viktigt att ha rätt kläder och accessoarer (till exempel klockor) för att passa in. På en högstadieskola i Karlstad verkar rätt kläder vara lika med märkeskläder och endast i en av grupperna säger man uttryckligen att mode inte spelar någon roll och att man får klä sig som man vill.

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 010-224 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland