Bakgrund och redogörelse över vad som planeras

1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Anna Burehäll Tel: 010-698 14 04 anna.burehall @naturvardsverket.se MÖTESANTECKNINGAR 2017-02-01 Ärendenr: NV-01090-17 NÄRVARANDE Intresserade och boende i området Naturvårdsverket: Christina Frimodig (moderator), Maria Tiricke (chef skydd och förvaltning av värdefull natur), Anna Burehäll (handläggare) Länsstyrelsen: Johan Wretenberg (chef Naturskydd), Peder Eriksson (chef Vatten och naturmiljö), Göran Schultz (kommunikatör), Daniel Bergdahl (handläggare för vatten- och naturmiljö), Mia Geijer (antikvarie för kulturmiljöfrågor), Jonas Jansson (antikvarie för kulturmiljöfrågor) Konsult: Johan Lind och Petter Norén, Norconsult Anteckningar från möte om Järle kvarn Plats: Hammarby bygdegård Datum: 16 november 2016 Syftet med mötet Presentera hur en framtida lösning av Järle kvarn kan komma att se ut. Gemensamt diskutera utveckling och bevarande av Järle kvarn som besöksmål. Bakgrund och redogörelse över vad som planeras Anna Burehäll, Naturvårdsverket, inledde med att ge en bakgrund till varför en åtgärd behövs vid Järle kvarn: B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 16 00 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(8) Järleån mår inte bra. Mål för bevarandestatus för Natura 2000 området uppfylls inte idag. Dammen hindrar fisk och andra vattenlevande organismer från att röra sig fritt, vilket är en orsak till att bevarandestatus inte uppfylls. Det finns ingen långsiktig lösning för skötseln och underhållet av dammen. Tillstånd saknas för vattenkraftverket. Det är något som krävs. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen gör dock, med hänsyn till vägledande domar, bedömningen att vattenkraftverket inte klarar kraven i en tillståndsprövning om nyttoövervikt enligt miljöbalken (11:6 MB). Det vill säga bedömningen är att vattenverksamhetens fördelar från allmän och enskild synpunkt inte överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. De stora naturvärden som området har och ytterligare kan få om fria vandringsvägar öppnas upp väger tungt i bedömningen. Naturvårdsverket har med hänsyn till detta för avsikt att avveckla den pågående verksamheten. Konsulterna Johan Lind och Petter Norén från Norconsult redovisade den utredning man gjort. De har tittat på flera olika alternativ för att uppnå en förbättring enligt uppdrag från Naturvårdsverket. Det så kallade Alternativ 1 är det som Naturvårdsverket valt att gå vidare med. Skälen till det är att det, i högre grad än de andra alternativen, bidrar till att målen för bevarandestatus för Natura 2000 området kan uppfyllas. Det bedöms också vara det minst dåliga för kulturmiljön i området. (Alla alternativen har en negativ effekt på kulturmiljön.) Det är även det bästa alternativet för Naturvårdsverket som fastighetsägare genom att det är det alternativ som ger den lägsta underhållskostnaden långsiktigt. Illustration av alternativ 1

NATURVÅRDSVERKET 3(8) Alternativ 1 innebär att luckorna i dammen plockas bort och att stenmurverket nedanför luckorna tas bort. Vattenytan ovanför dammen sänks och ersätts med en strömmande vattenmiljö. Skiborden i den södra fåran mot stenvalvsbron tas bort och vattnet kommer även i fortsättningen rinna denna väg. Genom dammen skapas en fors liknande den som finns nedanför dammen uppemot landsvägsbron. Mittpelaren i stenmurverk som skiljer de centrala luckorna från de mindre luckorna på norra sidan behålls och förstärks. Bron över dammen behålls och renoveras. Ambitionen är att vatten ska rinna i samtliga fåror men att huvudparten ska rinna genom det stora centrala utskovet. Se bild ovan. Daniel Bergdahl, Länsstyrelsen i Örebro, redogjorde för dammens negativa påverkan på Järleån och den satsning på öring och flodpärlmussla som behöver göras. Järleån mår inte bra och en av de viktigaste åtgärderna är att skapa möjlighet till fiskvandring och därigenom stärka flodpärlmusslans och öringens chans till överlevnad. Mia Geijer, kulturmiljöhandläggare på Länsstyrelsen, menade att alla alternativ medför en påtaglig skada på kulturmiljön. Bedömningen är dock att alternativ 1 innebär minst skada på de fasta fornlämningarna i det område som berörs av ingreppet. Fornlämningarna är de enda beståndsdelarna i området som för närvarande har legalt skydd. Hon poängterade att det är viktigt att om möjligt lindra skadan med olika kompensationsåtgärder. Synpunkter som lämnades på mötet Efter genomgången av vad som planeras vidtog en allmän diskussion. Det var gott om frågor och invändningar från mötesdeltagarna. Flera personer uttryckte ett missnöje med det förslag som presenterades. Det uttrycktes också en misstro mot de utredningar som gjorts och de slutsatser som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen kommit fram till. De huvudsakliga invändningarna/frågorna som gavs på mötet sammanfattas nedan. En del av frågorna gavs svar på redan vid mötet, och de svaren har lagts till. För att undvika att skicka flera överlappande dokument i ärendet, och för att ge mer uttömmande information till berörda, så har även mer utförliga svar lagts till nedan än vad som fanns möjlighet att ge på mötet. Dammen och det närliggande området har ett unikt kulturvärde. Eftersom dammen är i bruk är det nu en levande och fungerande bruksmiljö. Rivs dammen och kvarnen stängs förstörs detta och det kan inte kompenseras av att man gör ett museum i kvarnen. Det uttrycktes att kulturvärdena borde ha ett starkare lagskydd. o Länsstyrelsen har bedömt att utrivningen kommer att innebära påtaglig skada på de kulturmiljövärden som är grunden för utpekande av riksintresset om dammen rivs. De kompensationsåtgärder som kan komma att genomföras kan inte

NATURVÅRDSVERKET 4(8) kompensera det förlorade kulturmiljövärdet, men det ger förutsättningar att bevara de kulturmiljövärden som inte fysiskt berörs av ingreppet och förmedla information om platsen för besökare. Hur blir det med bropelarna i det här förslaget? De måste förstärkas. o Det är något vi måste utreda mera och vi får återkomma med information om det. Var har 2010 års utredning tagit vägen? Det var en utredning som samtliga parter tyckte var bra, inklusive länsstyrelsen och vi som bor i området. Varför har inte det alternativet utretts ordentligt? Varför fanns inte det med i de alternativ som man tittade på? o Naturvårdsverket har kommit fram till att det tidigare förslaget med ett vattenkraftverk och fiskväg inte är möjligt att genomföra i det här området av Järleån. Den nu förfallna fiskvägen i den södra fåran har aldrig fungerat. Vilket antyder att fisk har svårt att hitta denna lilla fåra vid sidan av. Detta är ett generellt problem vid fiskvägar som ligger avsides. Fisk vandrar i huvudfåran där merparten av vattnet går. Naturvårdsverkets och experters bedömning, som är involverade i projektet, är att endast en bråkdel av fisken skulle hitta fiskvägen i den lilla södra fåran. o Det var ingen långsiktigt hållbar lösning. Naturvårdsverket vill hitta en självreglerande lösning som minskar tillsyns- och skötselbehovet. o Naturvårdsverket har för avsikt att ta ett helhetsgrepp för Järle kvarn med en lösning som gynnar naturvården och samtidigt inte får alltför stor påverkan på kulturmiljön. Visserligen har tillämpningen av lagen skärpts men varför kan man inte gå fram med ett lite mer putsat alternativ och argumentera för det och försöka utmana uttolkaren av lagen lite? Det här är ett unikt område och det är inte säkert att gamla domar från andra områden i Sverige med andra förutsättningar är till 100 procent tillämpbara i Järle kvarn. Gå fram med ett eget förslag som värnar kulturområdet, dammen och kvarnen och argumentera för det. Varför måste man genomföra en åtgärd som är så perfekt? Kan man inte dra en alternativ bana för fisken, okej att man inte får upp 100 procent av fiskarna högre upp i å-systemet, men det kanske är bra om 60 procent av fiskarna hittar den nygjorda vandringsvägen. Varför dessa höga mål?

NATURVÅRDSVERKET 5(8) o Naturvårdsverket har i uppdrag att verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen, såväl som internationella åtaganden och mål genom Ramdirektivet för vatten och Natura 2000 uppfylls. o Särskild tyngd i det här sammanhanget har det faktum att detta är ett Natura 2000 område där bevarandemålen inte uppfylls idag och att åtgärder därför krävs. o Den nu förfallna fiskvägen i den södra fåran har aldrig fungerat. Vilket antyder att fisk har svårt att hitta denna lilla fåra vid sidan av. Detta är ett generellt problem vid fiskvägar som ligger avsides. Fisk vandrar i huvudfåran där merparten av vattnet går. Naturvårdsverkets och experters bedömning, som är involverade i projektet, är att endast en bråkdel av fisken skulle hitta fiskvägen i den lilla södra fåran. Varför kan inte Naturvårdsverket ansöka om tillstånd för kvarnen och klara ut allt krångligt tillståndsarbete och SEDAN sälja? Vad har Naturvårdsverket för intresse, egentligen, att äga en kvarn? Varför kan Naturvårdsverket inte bara sälja dammen? Varför kan inte Peder Fries, nuvarande hyresgäst, få köpa kvarnen? Vad kommer att hända med kvarnen på sikt? Hur blir det med skötsel och underhåll? Dammen kommer inte att sköta sig själv även om man tar bort dammluckorna. o Att söka tillstånd för fortsatt drift av vattenkraftverket i det här värdefulla området är inte aktuellt av skäl som angetts ovan i texten. o Att en myndighet skulle sälja en damm för att slippa dammansvaret är inte en utväg som Naturvårdsverket överväger. o Naturvårdsverket har idag dammansvaret, och kommer även i fortsättningen att ta ansvar för kvarvarande anläggningar mm som de är ägare till. o Naturvårdsverket välkomnar ett samarbete kring hur området ska utvecklas i fortsättningen, och ser gärna att det sker med kommunen och berörda i området. Det fortsatta arbetet Naturvårdsverket deklarerade avslutningsvis att man har för avsikt att gå fram med sitt förslag till mark- och miljödomstolen. Man konstaterade också att

NATURVÅRDSVERKET 6(8) Naturvårdsverket och mötesdeltagarna fortfarande står en bit från varandra i frågan. Peder Eriksson, Länsstyrelsen Örebro län, avslutade mötet med att redogöra för den vidare processen i detta ärende. För vattenverksamhet, vilket Alternativ 1 med ombyggnad av dammen innebär, krävs det tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen. En tillståndsprocess för vattenverksamheter kan sammanfattas i följande delar: 1. Ett samrådsunderlag tas fram av den sökande, dvs Naturvårdsverket. (påbörjas under 2017) 2. Samråd hålls med utgångspunkt från underlaget. Syftet är att ta in synpunkter från berörda. Synpunkterna antecknas och är en del av tillståndsansökan. Det är den sökande som genomför samrådet. 3. En tillståndsansökan upprättas och lämnas in till domstolen. I den ingår en miljökonsekvensbeskrivning som ska beskriva de indirekta och direkta effekter som åtgärden medför, en juridisk del med förslag till villkor för verksamheten, samt en teknisk beskrivning med hur verksamheten och åtgärderna ska genomföras. 4. Tillståndsprövning i mark- och miljödomstolen. Sakägare, intresseorganisationer och myndigheter ges möjlighet att yttra sig formellt till domstolen över ansökan. Sökande ges möjlighet att bemöta dessa yttranden. Skriftväxlingen leds av domstolen och kan pågå genom flera vändor. Därefter kallar domstolen som regel till huvudförhandling. Då möts parterna och får framföra sina anspråk och synpunkter muntligt till domstolen. Domstolen fattar sedan beslut i målet genom en dom. Domen ger antingen tillstånd till verksamheten med vissa villkor, eller så meddelar domstolen att verksamheten inte får genomföras. 5. Överklagande. Sakägare, intresseorganisationer och myndigheter kan överklaga mark- och miljödomstolens dom inom tre veckor och begära att mark- och miljööverdomstolen prövar frågan.

NATURVÅRDSVERKET 7(8) Sändlista: Jan Larsson och Monica Aune Jan Olsson och Ulrika Landström Hans-Eric Johansson Peder Fries Ulla Roseen Moa Rudebert och Keith Stephens Rickard och Susann Arnell Mikael Johansson Kristina Haglund Hans Teimert Johan Lund, Hagby kraft AB Bo Lindgren Jan Norlund, Nora kommun Isabella Lohse, Bergslagens miljö- och byggförvaltning Arne Tschentscher, Bergslagens kommunalteknik Margareta Lindkvist, Bergslagens miljö- och byggförvaltning Hilkka Sievert, Bergslagens miljö- och byggförvaltning Åsa Wistrand, Hopajola Inger och Kjell Fallberg Kjell Käller Emma Jansson och Niklas Brolin Solveig Oskarsson Katarina Eliasson John och Kerstin Wagner Lars-Eric Andersson Jesper Nordstedt Marcus Holmberg Sami Välimäki och Paula Wahlsten Margita Larsson Johan och Liida Rönning Liselotte Nordqvist Lincoln Eriksson och Maria Andreasson Agnes Törnvall Ann-Christine Willenius Caroline Jönsson Daniel Ehrt, Nora Bergslags Veteran-Jernväg Lars Carlsson, Järle Byalag Region Örebro län Nora Turistbyrå Nora Gyttorps fiskeklubb Hammarby Bygdegård Örebro kommun Lindesbergs kommun

NATURVÅRDSVERKET 8(8) Ture Österberg, Göthlinska gården Noraskogs Hembygdsförening Birgitta Johansen, Örebro län museum Björn Holmberg