Rapport Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark OT72, Skövde kommun 2015-11-05 Upprättad av: Helena Olsman Takner Kvalitetsgranskad av: Ellen Samuelsson
Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Områdesbeskrivning... 3 2.1 Geologi och hydrogeologi... 4 2.2 Historiska verksamheter... 4 2.3 Rödfyr... 5 2.4 Tidigare undersökningar och saneringsåtgärder... 6 3 Genomförd undersökning... 6 3.1 Provtagningsstrategi... 6 3.2 Fältarbete... 6 3.3 Kemiska analyser... 6 3.4 Riktvärden... 7 4 Resultat... 7 4.1 Fältobservationer... 7 4.2 Kemiska analyser... 8 5 Diskussion... 9 5.1 Föroreningssituation... 9 5.2 Miljö- och hälsorisker... 9 6 Slutsatser och rekommendationer... 10 7 Referenser... 12 Bilagor 1. Fältprotokoll 2. Sammanställning analysresultat 3. Analysrapporter Ritningar M1. Ritning över provpunkternas placering Bild försättsblad: Vy över delar av området för OT72, sett från Ekängsvägen i nordost. Från provtagning 23 juni 2015 (t.v.). Provtagning med borrbandvagn 5 oktober 2015 (t.h.). Foto: Astrid Jansson, Jordnära miljökonsult AB. 2 (12)
1 Bakgrund och syfte Jordnära miljökonsult AB har på uppdrag av Skövde kommun utfört en kompletterande miljöteknisk provtagning av mark inom ett område där en ny transformator, OT72, ska byggas i Skövde. Arbetet har utförts i samarbete med BG & M AB. En tidigare översiktlig miljöteknisk undersökning (Jordnära miljökonsult 2015) har visat på förhöjda metallhalter (bl.a. arsenik) i området och mönstret av metallhalter föranleder en misstanke om förekomst av rödfyr på området. Provtagningen har därför syftat till att utreda förekomst och utbredning av metallförorening i området med särskilt avseende på förekomst av rödfyr. Syftet har även varit att tydliggöra hur eventuella överskottsmassor som uppkommer i samband med planerat schaktarbete ska hanteras samt bedömning av lämplig hantering av föroreningarna inom området utifrån planerna på byggnation av en transformator. 2 Områdesbeskrivning Området som omfattas av denna undersökning är cirka 3000 m 2 stort och beläget direkt väster om den planskilda korsningen mellan Vadsbovägen och Ekängsvägen i Skövde, se figur 1 nedan. Undersökningsområdet utgörs av en grönyta. Södra delen av området består av öppen, gräsbeväxt yta med ängsflora och enstaka större träd, se figur 2. I norra delen av området växte vid tiden för undersökningen lövträd, bl.a. björk, de äldsta beräknas vara minst 15 år gamla, se figur 2. I övrigt består växtligheten av mycket sly och kraftig markvegetation. Längs Vadsbovägen vid områdets södra gräns går en vältrafikerad cykelväg vid sidan av bilvägen. Sydost om Vadsbovägen tar ett bostadsområde vid. I sydväst finns en kyrkogård. Nordväst om området finns en annan gång- och cykelväg i grönområdet som gränsar till byggnader med bl.a. en vårdcentral ca 100 meter från undersökningsområdet. Ca 50 meter nordost om området på motsatt sida Ekängsvägen finns en förskola. Längre norrut finns bostadsområden varvat med grönområden och dammar. Ca 300 meter väster om undersökningsområdet börjar Billingens branta sluttning. Inga spår av tidigare byggnader kan ses ovan jord inom området. Det aktuella området ägs idag av Skövde kommun men diskussion pågår huruvida Vattenfall AB ska förvärva fastigheten inför byggnationen av en transformator på platsen. Figur 1: Översiktskarta över Skövde. Röd markering visar läge för undersökningsområdet. Källa: eniro.se 2015-07-14. 3 (12)
Figur 2: Exempel på vegetationen i områdets södra del (t.v.) respektive norra del (t.h.). 2.1 Geologi och hydrogeologi Enligt jordartskartan ligger undersökningsområdet i ett område med isälvssediment vid foten av Billingen. Bergarten består av kalksten och alunskiffer, av vilken den sistnämnda innehåller höga halter uran och andra metaller (SGU, 2015). Närmaste recipienter är fyra mindre dammar belägna 50-200m från området i alla väderstreck utom österut. Närmaste vattendrag är en mindre å som rinner utmed Hjovägen ca 1,5km öster om området. Grundvattenströmningen i området är svårbedömd på grund av områdets varierande topografi och utbyggda infrastruktur. 2.2 Historiska verksamheter På länsstyrelsens webb-gis ekonomisk karta från 1960 70-tal syns två större parallella byggnader mitt i undersökningsområdet och på denna plats finns idag resterna av en husgrund. En bit norr om området, ca 50 m, där en förskola nu är belägen, låg förr huvudbyggnaden till en jordbruksfastighet, Käpplunda gård. (Skövde förr och då, 2015). Byggnaderna på den ekonomiska kartan bedöms därför kunna ha utgjort lador eller dylikt tillhörande jordbruket. Någon särskild risk för uppkomst av föroreningar till följd av denna verksamhet bedöms inte förekomma. Inom en radie av 500 meter från undersökningsområdet finns fem objekt registrerade i EBH-stödet. (Länsstyrelsen, 2015). Aktuella verksamheter har varit drivmedelshantering, bilvårdsanläggning, krematorium, plantskola samt Käpplunda gruva med upplag av sulfidmalm och rödfyr, till vilken det gick en järnväg strax norr om undersökningsområdet. Ingen av de angivna verksamheterna var belägna direkt inom undersökningsområdet. 4 (12)
2.3 Rödfyr Till följd av resultaten, med framförallt förhöjda halter av arsenik, från den översiktliga miljötekniska undersökning som utfördes under våren 2015 fanns en misstanke om att den aktuella platsen är förorenad av rödfyr (skifferaska) (Jordnära miljökonsult, 2015). I närheten av det undersökta området finns två identifierade rödfyrshögar som härstammar från verksamheten i Käpplunda gruva som låg vid den nordligaste av dessa högar. För lägena för rödfyrshögarna se figur 3. Käpplunda gruva med kalkbränning och stenhuggeri var i drift från ca 1830 till 1952 (Västergötlands hembygdsförbund, 2015). Vid kalkbränningen användes alunskiffer som bränsle och den uppkomna restprodukten benämns rödfyr p.g.a. av sin tydligt röda färg. Historiska upplag av rödfyr är vanliga kring platåbergen i Västra Götaland och materialet har historiskt använts som utfyllnadsmaterial, vägbeläggning, jordförbättringsmedel, mm. Idag återfinns rödfyr som beläggning på t ex löparbanor (Länsstyrelsen 2014). Figur 3: Översikt över undersökt område (röd markering) samt rödfyrshögarnas position i området (blå markering), (Länsstyrelsen 2015). Rödfyr innehåller samma tungmetaller som mineralet alunskiffer men i koncentrerade, högre halter och det utgörs av ett krossat material, vilket är mer tillgängligt för urlakning. Länsstyrelsen bedömer därför rödfyr som en förorening (Länsstyrelsen, 2014). Rödfyr innehåller främst arsenik, uran, molybden och vanadin, men också andra tungmetallhalter. Höga halter barium är också vanligt. Vid vittring av sulfidmineralerna i rödfyr bildas ett surt, tungmetallhaltigt lakvatten, men p.g.a. förekomsten av buffrande mineraler inom samma område kan områdets ph vara neutralt eller förhöjt i stället för försurat. Urlakningen är hög ur ett 100 1000-årsperspektiv, men inte i närtid. Aktiviteter som t ex grävning och schaktning syresätter massorna och kan påskynda vittring och urlakning (Envipro miljöteknik, 2005; Länsstyrelsen 2014). I hela Skövde-området och kring de andra platåbergen återfinns förutom rena rödfyrshögar även fyllnadsmassor förorenade med rödfyr. Med anledning av den utbredda förekomsten av rödfyr i området har Länsstyrelsen i Västra Götaland tagit fram en vägledning för hur rödfyr och massor förorenat med rödfyr ska hanteras (Länsstyrelsen, 2014). Denna vägledning tillämpas av tillsynsmyndigheten Miljösamverkan Skaraborg (MÖS) och har även använts i riskbedömningar i föreliggande rapport. Kopplat till vägledningen finns även en miljömedicinsk bedömning framtagen av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum, 2014). 5 (12)
2.4 Tidigare undersökningar och saneringsåtgärder Under våren 2015 genomförde Jordnära miljökonsult AB en översiktlig miljöteknisk undersökning i området på uppdrag av Vattenfall AB. I övrigt tyder information från tillsynsmyndigheten och nuvarande fastighetsägare på att det tidigare inte utförts några miljötekniska markundersökningar eller saneringar i det nu undersökta området (Jordnära miljökonsult, 2015). 3 Genomförd undersökning 3.1 Provtagningsstrategi Syftet med den kompletterande provtagningen har varit att utreda förekomst och sammansättning av metallföroreningar i marken i det område där den nya transformatorn, OT72, kommer att byggas, samt att tydliggöra hur eventuella överskottsmassor som uppkommer i samband med planerat schaktarbete ska hanteras. Provtagningen syftar också till att utreda om de påvisade halterna av arsenik och andra metaller kan kopplas till förekomsten av rödfyr i marken. Analys har endast utförts med avseende på metaller, då den tidigare översiktliga undersökningen inte indikerade några andra typer av förorenande ämnen (Jordnära miljökonsult 2015). Kompletterande analys med avseende på två extra metaller, uran och molybden, har gjorts på fyra prover från den tidigare, översiktliga undersökningen i syfte att klargöra om de förhöjda metallföroreningarna kan kopplas till förekomst av rödfyr. Någon provtagning av grundvatten var inte planerat inom ramen för detta uppdrag, då det bedömdes som troligt att grundvattennivån låg relativt djupt och inte skulle komma att påverkas av den planerade byggnationen. Eftersom byggnationen är en teknisk installation bedöms heller inte att information om grundvattensituationen krävs för att kunna göra en relevant riskbedömning. 3.2 Fältarbete Den kompletterande provtagningen av marken inom fastigheten utfördes den 5 oktober 2015. Provtagningen utfördes med hjälp av borrbandvagn försedd med skruvprovtagare. Provtagning har utförts i nio olika provpunkter i området ner till ca 3 m djup, i enstaka punkter ner till 5 m. Samtliga nio provpunkter, med beteckning 1521-1529, placerades ut inom området för de planerade byggnaderna. Vid placering av provpunkterna har hänsyn tagits till de fyra provpunkterna, benämnda 1501-1504, från den tidigare undersökningen (Jordnära miljökonsult 2015). För provpunkternas placering se ritning M1. Jordprover togs ut som samlingsprov från respektive nivå. Provtagningsnivåerna har anpassats till förändringar i jordart och materialets färg. Fältprotokoll från markprovtagningen återfinns i bilaga 1. Här återfinns information om jordart samt eventuella lukt- och synintryck. 3.3 Kemiska analyser Ett stort antal av de uttagna jordproverna (44 st) har analyserats med avseende på metaller. Fyra stycken jordprover från tidigare undersökning har också analyserats med avseende på två extra metaller, uran och molybden. Analyserna utfördes av det Eurofins Environment AB (ackrediterat enligt SS17025). För samtliga metaller utom molybden gjordes uppslutningen innan analys med 7M HNO 3 enligt standardmetod SS28150. Molybden har upplösts med kungsvatten enligt ISO 11466/EN13346 (NV 2008). 6 (12)
3.4 Riktvärden Resultaten av de kemiska analyserna har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2009) för mindre känslig markanvändning (MKM) som bedöms som tillämpliga för den aktuella markanvändningen i området (kontor och industri). Som jämförelse redovisas även motsvarande riktvärden för känslig markanvändning (KM, bostadsmiljö och park), samt haltnivåer för vad som anses utgöra mindre än ringa risk (MÄRR) vid återanvändning av massor i anläggningsarbeten. De sistnämnda kan sägas motsvara generella bakgrundsnivåer och anger när återanvändning av massor kan ske utan ett anmälningsförfarande enligt miljöbalken. Samtliga dessa riktvärden återfinns i analyssammanställningen i bilaga 2. 4 Resultat 4.1 Fältobservationer Marken i samtliga provpunkter var beväxt med gräs och/eller nässlor och andra örter. Jordlagren består av mycket heterogena massor som domineras av sand och/eller silt med tydliga men varierande inslag av mull, skiffer, rödfyr, lera, sten och grus, se fältprotokoll i bilaga 1. I de sydöstligaste punkterna närmast Vadsbovägen (punkterna 1525-1528), domineras jordarten av sand, med ljus- eller mörkbrun färg, med enstaka inslag av skiffer och rödfyr ner till ca 3 m djup. I provpunkt 1527 där provtagning utförts ända ner till 5 m återfinns ett ljust, smuligt mineral samt inslag av ett rött kletigt material på ca 3,6 m djup, det sistnämnda troligen bestående av rödfyr. I de nordvästliga provpunkterna (1521, 1522, 1523, 1529) förekommer mer silt och ett generellt större inslag av skiffer och rödfyr, ner till 1,0 2,0 m, och i punkt 1522 ända ner till 3,0 m. Vad som antas vara rödfyr förekommer både som ett tegelliknande inslag samt som ett rött kletigt inslag, i olika provpunkter och på olika djup. I provpunkt 1521 och 1529 består jordlagret på 1,6 3,0 m djup av förmultnad torv. Provpunkt 1524 är belägen intill vad som antas vara en gammal husgrund från en jordbruksfastighet. I denna punkt fanns mycket skiffer ner till 0,5 m djup. Provpunkten fick därför flyttas 1,5 m västerut pga stenblock på ca 2 m djup och där fanns relativt mycket skiffer på 2,0 3,0 m djup. Här kunde en även en organisk lukt kännas från jorden. Det har inte återfunnits någon tydligt naturligt lagrad jordmån, förutom torv (1,6 3,0 m djup) i provpunkterna längst åt nordväst (1521 och 1529). I de två punkter där provtagning skett ner till 5 m djup har inte rödfyr eller skiffer noterats. Grundvatten påträffades i punkt 1522 på ca 3,5 m djup samt i punkt 1526 på ca 4 m. 7 (12)
Figur 4: Exempel på rödfyr i markprofilen från provpunkt 1521 (t.v.). Rödfyren i området förekommer som röda inslag av skiffer (ovan t.h., provpunkt 1521) och som siltigt leriga, röda inslag (nedan t.h., provpunkt 1522). 4.2 Kemiska analyser Sammantaget har 48 prover från 13 st provpunkter analyserats. Samtliga resultat från laboratorieanalyserna återfinns i en sammanställning i bilaga 2 och analysrapporterna i sin helhet i bilaga 3. Arsenik förekommer i förhöjda halter i samtliga provpunkter. I alla provpunkter utom 1525 är överskrids riktvärdet för MKM (25 mg/kg ts) på ett eller flera djup. Även ner på de djupast undersökta nivåerna (5 m) påträffas förhöjda halter av arsenik. Generellt innehåller ytliga massor (0-0,5 m) något lägre halter, under riktvärdet för MKM. Medelhalten av arsenik för alla nivåer och provpunkter ligger på 30 mg/kg ts och 90-percentilen av uppmätta halter är 61,4 mg/kg ts. Den uppmätta maxhalten 88 mg/kg ts uppmättes på 3,6 4,0 m djup i provpunkt 1522. Resultaten från provpunkt 1522 tillsammans med de närliggande provpunkterna 1502, 1524, 1526 och 1527 visar på att den centrala delen av området är den mest förorenade. Kadmium förekommer i förhöjda halter mellan riktvärdet för KM och MKM (0,5-15 mg/kg ts) över hela området, i samtliga punkter och i stort sett alla djup, utom i provpunkt 1525 där halterna ligger mellan MÄRR och KM. Kobolt, koppar, nickel, vanadin och har påvisats i förhöjda halter under riktvärdena för MKM. I fyra av provpunkterna (1522, 1524, 1526, 1527) är halterna för dessa metaller generellt över riktvärdena för KM. I de övriga fem provpunkterna (1521, 1523, 1525, 1528, 1529) är halterna under riktvärdena för KM och ofta även under haltgränserna för MÄRR. Kvicksilver och zink förekommer i vissa provpunkter med förhöjda halter i jämförelse med MÄRR. Förekomsten av zink är inte så utbredd i jämförelse med övriga metaller. Krom har endast påvisats i låga halter motsvarande bakgrundsnivå (< MÄRR). 8 (12)
Molybden och uran analyserades på fyra prover från den översiktliga undersökningen (Jordnära miljökonsult, 2015). Tre av fyra prover innehöll molybden över riktvärdet för KM (40 mg/kg ts). Uranhalten i de fyra proverna var 6,5 12 mg/kg ts. För uran finns inga riktvärden motsvarande MÄRR och KM/MKM, men halterna kan jämföras med bakgrundshalter där halten i svensk alunskiffer är 50-400 mg/kg ts och i vissa delar av Billingeområdet 200(-300) mg/kg ts. Uranförande granit har en jämförelsehalt på 15-40 mg/kg ts. Uppmätta halter är såldes lägre än för den rena alunskiffern. Valet av kemisk uppslutning före analys för uran kan ge ett något lägre halt i denna studie, jämfört med den analysmetod som använts för bakgrundshalterna i angiven referens. De analyserade proverna består heller inte av ren alunskiffer eller rödfyr, utan är uppblandade med grus, sand, och silt. 5 Diskussion 5.1 Föroreningssituation Höga halter av arsenik förekommer inom hela undersökningsområdet. Halterna överskrider generella bakgrundshalter och marken bedöms därmed vara förorenad. Medelhalten för de analyserade proverna (32 mg/kg ts) och 90-percentilen (62 mg/kg ts) överskrider riktvärdet (MKM, 25 mg/kg ts)) som tillämpas för arsenik i området. I 37 av 48 analyserade prover har arsenik konstaterats i förhöjda halter (>MÄRR). De högsta arsenikhalterna (maxhalt 88 mg/kg ts) är i nivå med den halt som uppmätts i rödfyr i Skaraborg (70-130 mg/kg ts) (Länsstyrelsen, 2014) och finns i hela det undersökta djupet i markprofilen i de provpunkter (1522, 1524 och 1526) där mycket skiffer och rödfyr påträffats. I dessa provpunkter återfinns också högst halter av de andra metallföroreningarna. Förutom arsenik förekommer halter av kadmium, kobolt, koppar, nickel, vanadin över riktvärdena för KM. De olika metallföroreningarna är tydligt kopplade till varandra och samvarierar i olika provpunkter och på olika djup, vilket tyder på att de alla härrör från samma föroreningskälla. Vid en jämförande viktning av de olika metallhalterna i prover från området och litteraturdata på rödfyr (Envipro, 2005; Länsstyrelsen, 2014) överensstämmer mönstret väl. Området består till största delen av fyllnadsmassor med olika grad av inblandning av rödfyr i olika lager. Undersökta metallhalter varierar i stort med observationer av rödfyr och/eller skiffer, men höga halter av metaller förekommer även i prov där inte rödfyr eller skiffer noterats i fält. Det går därför inte att förutsäga föroreningsgraden geografiskt eller okulärt, och på så sätt avgöra vilka massor inom det undersökta området som är mindre förorenade än andra. Endast i 2av 48 analyserade prov har samtliga metallhalter uppmätts under normala bakgrundsvärden, d.v.s. haltgränserna för MÄRR. Den torv som påträffades innehöll relativt låga halter av metaller, men tre av fyra torvprover innehöll ändå förhöjda halter av arsenik och kadmium. 5.2 Miljö- och hälsorisker För ett område med rödfyr bedöms intag av dricksvatten vara den exponeringsväg som innebär störst risk för människor boende i området, till följd av exponering för höga halter av uran och/eller arsenik. Andra viktiga exponeringsvägar att beakta är inandning av damm eller oralt intag av rödfyr/jord. För att undvika onödig exponering av framförallt barn rekommenderas generellt att rödfyr tas bort vid lekplatser och andra områden där barn vistas och ersätts med rent material, och man avråder från odling på mark innehållande rödfyr (Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2014; Länsstyrelsen 2014). I det nu undersökta området finns idag inget eller planeras inget uttag av dricksvatten. Exponering via inandning av damm eller intag av jord som innehåller rödfyr bedöms i detta område vara begränsad då människor normalt inte alls vistas i området. De förorenade marklagren är dessutom 9 (12)
inte exponerade och jorden är bunden av vegetation. Den planerade byggnationen av en transformator kommer dessutom snarare att minska möjligheterna till tillträde till området, genom att området inhägnas. Under byggnation med tillhörande markarbeten kommer dock en viss exponering att ske. Den lokala geologin spelar stor roll för hur föroreningarna från rödfyr lakas ut och sprids. Generellt sker en större fastläggning av metallerna vid en verksamhet med kalkbränning och kalkrik rödfyr, som vid Käpplunda, jämfört med alunbruken. Över ett mycket långt tidsperspektiv lakar metallerna från rödfyr ut i miljön och dessa områden har en förhöjd bakgrundshalt av metaller. Vid schaktning där nya ytor av rödfyr blottläggs och kan oxidera kan man förvänta sig en ökad vittring och därmed påskyndad utlakning till yt- och grundvatten (Envipro 2005). 6 Slutsatser och rekommendationer Baserat på uppmätta föroreningshalter, intryck från fältarbetet och Länsstyrelsens vägledning gör Jordnära miljökonsult AB följande bedömning: Höga metallhalter har påträffats i hela undersökningsområdet och området anses därför vara förorenat. De höga halterna bedöms vara orsakade av förekomst av rödfyr, vilket är vanligt förekommande inom hela Skövde-området. Någon avgränsning av förorenade massor inom undersökningsområdet har inte kunnat göras. Risken för negativa hälsoeffekter eller miljöpåverkan kopplat till metallföroreningarna från rödfyr i området bedöms som låg, både utifrån den nuvarande markanvändningen och den som nu diskuteras, d.v.s. vid byggnation av en transformator. Då föroreningarna med stor sannolikhet är en följd av förekomst av rödfyr bedöms inte någon sanering till följd av uppmätta föroreningshalter krävas. Schaktning eller liknande verksamhet bedöms kunna förvärra urlakning och spridning av föroreningarna, varför schakt i samband med markarbeten i området bedöms vara en anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Anmälan för schakt i undersökningsområdet ska i god tid (6 veckor) innan eventuellt arbete påbörjas skickas in till tillsynsmyndigheten, d v s Miljösamverkan i Östra Skaraborg (MÖS). Eventuellt uppkomna överskottmassor från området skall betraktas som förorenade då föroreningshalter har påträffats över nivån för vad som kan anses utgöra mindre än ringa risk. En anmälan enligt 29 14 Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) (C90.140) ska därför göras till tillsynsmyndigheten innan återanvändning av överskottsmassor sker på annan plats än den aktuella. Alternativet till återanvändning av massorna är deponering. Överskottsmassor som innehåller rödfyr klassas som icke-farligt avfall med avfallskod 01 04 08. (Länsstyrelsen, 2014). Lämpliga deponier för omhändertagande av rödfyrsavfall i närområdet är Rödjorna, Skara eller Kartåsen, Lidköping. Före mottagning av rödfyr till en deponi bör verksamhetsutövaren kontakta tillsynsmyndigheten för den aktuella deponin för bedömning av om anmälan enligt miljöbalken krävs. Inför deponering ska en karaktärisering av avfallet utföras. 10 (12)
Enligt miljöbalken skall den som äger eller brukar en fastighet oavsett om området tidigare ansetts förorenat underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Vi rekommenderar därför att denna rapport lämnas in till tillsynsmyndigheten, Miljösamverkan i Östra Skaraborg (MÖS). Denna provtagning har varit översiktlig och urvalet av analysparametrar baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar. Det kan inte uteslutas att det finns föroreningar i delar av områden som inte har undersökts, eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. I samband med schaktarbeten i området rekommenderas därför att entreprenören är uppmärksam på eventuellt avvikande massor och att kontakt då tas med Miljöskyddskontoret. Lidköping, 2015-11-05 Helena Olsman Takner Ellen Samuelsson 11 (12)
7 Referenser Envipro miljöteknik AB, 2005. Geokemiska undersökningar av rödfyr vid Knivinge, Linköping. Envipro miljöteknik AB, Linköping. Jordnära miljökonsult, 2015. Miljöteknisk provtagning av mark OT72, Skövde kommun. Rapport 2015-08-17. Länsstyrelsen, 2014. Områden med rödfyr: Vägledning 2014-06-24. Länsstyrelsen Västra Götaland. Länsstyrelsen, 2015. Länsstyrelsens informationskarta, WebbGIS, http://extwebbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan, 2015-07-14. Länsstyrelsen Västra Götaland. Naturvårdsverket, 2009. Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning, Naturvårdsverkets rapport 5976. Naturvårdsverket, 2010. Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Naturvårdsverket handbok 2010:1 SGU, 2015a. Jordartskartan i kartvisaren, www.sgu.se Sveriges geologiska undersökning. SGU, 2015b. Uran. http://www.sgu.se/samhallsplanering/energi/uran/, hämtad 2015-10-26. Sveriges geologiska undersökning. Skövde förr och då, 2015. http://vykort.panatet.se/p772836, hämtad 2015-07-14. Västergötlands hembygdsförbund, 2015. Västgötabygden, Nr 1, årgång 70. Tidskrift för hembygdsarbete, natur- och kulturminnesvård utgiven av Västergötlands Hembygdsförbund Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, 2014. Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. 12 (12)