Hushållens matkostnader

Konsumentverket/KO PM 2003:25 Hushållens matkostnader En undersökning av hur valet av butik påverkar hushållens matkostnader, tillgång till service, ekologiskt utbud och miljöinformation

Innehåll Sammanfattning...4 Resultat...5 Viktigt att veta om de presenterade resultaten...6 Ekologiska livsmedel...6 Miljöinformation i butikerna...7 1. Hushållens matkostnader...8 1.1 Bakgrund och syfte...8 1.2 Viktigt att veta om de presenterade resultaten...8 2. Hur går undersökningarna till?...9 2.1.1 Mat för två veckor i två hushåll Matkorgen...9 2.1.2 Den lägsta kostnaden för Matkorgen i butikerna...10 2.1.3 Utbud av ekologiska varor och positiva miljöexempel...10 2.1.4 ernas service, butikstyp och transportkostnad...10 2.1.5 Presentation i kommunerna och centralt...11 2.2 Variant av undersökningen helt fokuserad på ekologisk mat...11 2.3 Förändringar jämfört med tidigare matkostnadsundersökningar...11 3 Är maten dyr? Vad får man för pengarna?...12 3.1 Att välja butik och att välja varor...13 3.2 Kan debatter göra konsumentnytta?...14 4 Resultat...14 4.1 Prisskillnader inom orter...15 4.2 Prisskillnader inom kedjor och respektive butikstyp...17 4.2.1 Matkorgar i ICA-butiker...17 4.2.2 Matkorgar i konsumentkooperationens butiker...19 4.2.3 Matkorgar i butiker med anknytning till Axfood...21 4.2.4 Övriga butiker i undersökningen...23 5 Analys av resultaten...23 5.1 Prisskillnader mellan butiker, orter och regioner...23 5.2 Regionala skillnader...24 5.3 Prisskillnader inom och mellan butikstyper...25 5.4 er med lågprisprofil erbjuder låga priser men har få eller inga ekologiska varor...27 6 Att åka långt lönar sig inte alltid...28 7 ens service...29 7.1 Total servicepoäng i de tre kedjornas butiker...29 7.1.1 Manuella diskar...29 7.1.2 Tillgänglighet...29 7.1.3 Prisinformation...29 Konsumentverket/KO PM 2003:25 2 (42)

8 Ekologiskt utbud som kvalitetsaspekt på butikerna...30 8.1.1 Var tredje butik ger många ekologiska val...30 8.1.2 På större orter är det lätt att finna det ekologiska...31 8.1.3 Mer kaffe med mjölk än köttbullssmörgåsar för ekokonsumenten...32 8.2 Pris och utbud av ekologiska matvaror Särskild ekologisk matkostnadsundersökning 2003 (Eko 03)...33 9 Miljöinformationen i butikerna...38 9.1 Resultat...39 9.1.1 Är butiken miljöcertifierad?...39 9.2 Slutsatser och kommentarer miljöinformationen i butikerna...42 Bilagor 1. Matsedlar (barnfamilj och ensamstående yngre man) 2. Informationsblankett till handlare 3. Enkät Miljöinformation i butik 4. Serviceblankett 5. styper 6. Transportkostnader 7. Lokala presentationer Hushållens matkostnader 8. Lokala presentationer Pris och utbud av ekologisk mat 9. Exempel på pressklipp om de lokala presentationerna 10. NUTS-regioner Hushållens matkostnader Undersökningar av matpris, service och möjlighet att välja ekologiska varor PM 2003:25 ISBN 91-7398-852-9 Konsumentverket 2003 Konsumentverket/KO PM 2003:25 3 (42)

Sammanfattning Konsumenternas möjligheter att köpa den mat man önskar och behöver inom de ramar som hushållet lever med, påverkas starkt av vilka butiker som finns tillgängliga. Pris måste sättas i relation till vad konsumenten får för pengarna, det lägsta priset är inte alltid det mest prisvärda. Hushållens matkostnader är en undersökning av matpriser, service och utbud av ekologiska livsmedel i olika butiker. Konsumentverket har genomfört lokala matkostnadsundersökningar sedan 1993. Verket står för metod, stöd och samordning av de lokala insatserna, medan konsumentvägledarna har det lokala ansvaret för undersökningarna. Undersökningarna görs på regeringens uppdrag 1. Matkorgen avspeglar valet hos en konsument som gör rationella val i den meningen att hon för vissa varor väger jämförpriset mot uppgifter om produktens innehåll med hjälp av ingredienslistan på förpackningen och för andra varor utgår från vissa varumärken. I vår undersökning jämförs korgar med det billigaste alternativet av butikens varor inom bestämda kriterier för kvalitet och förpackningsstorlek. Undersökningen visar alltså var en aktiv konsument kan spara genom att jämföra priser mellan butiker. Under veckorna 42-44 hösten 2003 har 39 kommuner deltagit i undersökningen som omfattar 210 butiker. Dessutom har 8 kommuner genomfört en helt ekologiskt variant där 69 butiker undersökts. Varefter kommunerna har färdigställt resultaten har lokala presentationer skett, ofta på en presskonferens. I den här rapporten har Konsumentverket sammanställt och bearbetat de lokala resultaten. Modellens omfattning har förändrats vid två tillfällen och varulistan revideras mer eller mindre inför varje undersökningsperiod. Grunden är dock densamma. Vi utgår från en matsedel med vanlig, näringsriktig mat. I den nu aktuella versionen baseras varulistan på en tvåveckorsmatsedel exklusive luncher på vardagarna. Vi redovisar nu resultatet för två typer av hushåll, en barnfamilj (man, kvinna och två barn 5 och 7 år) samt ett ensamhushåll bestående av en yngre man. I butiken väljer vi liksom tidigare det billigaste alternativet inom en bestämd kvalitetsram eller av vissa märken. Efter butiksbesöket tar vi med hjälp av ett dataprogram fram vad det kostar att handla mat för en tvåveckorsperiod i de olika butikerna. De olika hushållens förbrukning av olika varor ligger till grund för beräkningen. Resultatet visar hur mycket en prismedveten konsument kan spara genom att välja butik vid sitt inköp av en matkorg. Detta kan sättas i relation till butikernas service och till möjligheten att välja ekologiska alternativ. Syftet är att öka konsumenternas medvetenhet och förmåga att väga matens värde för hushållet mot dess pris. 1 Regleringsbrev för budgetår 2003 avseende Konsumentverket (regeringsbeslut 93). Konsumentverket/KO PM 2003:25 4 (42)

Resultat Resultaten ger ögonblicksbilder av konsumenters vardagsval och kan tjäna som ett, av många, inlägg i en debatt om matpriser, butiksstruktur och konsumenters olika inköpsmöjligheter på orter med olika förutsättningar. Redovisningen kan och ska inte ses som en prisnivåundersökning av orter och regioner. I Skillingaryd, där den gemensamma matkorgen kostade drygt 1 900 kr fanns knappt någon skillnad mellan butikerna medan den gemensamma matkorgen i Vänersborg kostade mellan 1 407 och 2062 kronor, d v s en skillnad på 655 kronor eller 47 procent utan hänsyn till reskostnader. I åtta kommuner skiljer det mindre än 10 procent mellan billigast och dyrast matkorg och då är det två eller tre butiker som jämförts. Gemensamt för de tretton kommuner med ett prisspann på över 30 procent var att minst en butik var lågprisprofilerad, minst fem butiker ingick i undersökningen och befolkningen är större än 35 000 invånare. Precis som kunnat förväntas ökar prisskillnaderna mellan billigast och dyrast matkorg när det ingår fler och mer olika butiker i jämförelsen. När resultaten från de lokala undersökningarna ställs samman så att samma butikstyp inom respektive affärskedja jämförs, varierade kostnaden för matkorgen i olika butiker mellan 16 och 35 procent, tabell 2-10. När butiker med än mer likartade koncept jämfördes var skillnaderna mindre. En matkorg för ICAs stormarknader varierade med 29 procent, men om enbart Maxibutiker jämförs var skillnaden knappt 8 procent. I Axfoods Willysbutiker varierade kostnaden för matkorgen mindre än 100 kronor (cirka 6 procent) och i 19 av konsumentkooperationens 24 stormarknader låg kostnaden för matkorgen inom ett intervall på 200 kronor eller knappt 12 procent. Inom kategorin ICAs allivsbutiker, som utgör drygt en femtedel av samtliga butiker i undersökningen, varierade priset på matkorgen med 315 kronor d v s 25 procent. Men i 35 av de 47 butikerna låg matkorgens pris inom ett intervall på 200 kronor, vilket motsvarar en skillnad på 14 procent. I de lokala jämförelserna ses ett mönster där stormarknader och/eller lågprisprofilerade butiker ofta haft den billigaste matkorgen på orten. Stormarknader ingick i 28 av de 39 lokala undersökningarna och i 18 av kommunerna var matkorgen också billigast i en sådan butik. Men i tio kommuner var det inte stormarknaden utan en allivsbutik som hade ortens lägsta kostnad för matkorgen. Cirka hälften av dessa allivsbutiker hade en lågprisprofil. De allra flesta butiker med lågprisprofil som undersökts har samtidigt kategoriserats som stormarknader. ernas service redovisas som antal manuella diskar och några aspekter av tillgänglighet och prisinformation. Det högsta poäng en butik kunde få för service var 12 poäng och fördelar sig på manuella diskar (maximalt 4 poäng), tillgänglighetsfaktorer (maximalt 6 poäng) och prisinformation (maximalt två poäng). Konsumentverket/KO PM 2003:25 5 (42)

Inom gruppen allivsbutiker/supermarket fanns störst andel, 49 procent, butiker med nio eller fler poäng. Bland stormarknader/storbutiker var andelen något lägre, 43 procent medan det bara var en av tjugosex närbutiker som fick nio servicepoäng. Två tredjedelar av allivsbutikerna hade ett visst utbud av manuella diskar. Få butiker hade maximala poäng för tillgänglighet 14 procent av allivsbutikerna, 9 procent av stormarknaderna och 8 procent av närbutikerna. I fyra av tio närbutiker saknas både kundvåg och pristerminal d v s konsumenten är hänvisad till kassan för att få veta vad en påse frukt eller potatis i lösvikt kommer att kosta eller för att få en oklar prisuppgift kontrollerad. Det är inte alltid det lönar sig att åka långt för att handla. Transportkostnaden för att ta sig till butiken kanske "äter upp" hela skillnaden i matkostnaden mellan den billigare och dyrare butiken. Dessutom belastas miljön. För att kunna ge information om transportkostnader har vi tagit fram ett underlag för att beräkna detta, se bilaga 6. Vid den lokala presentationen kan konsumentvägledarna ta med uppgifter som är relevanta för orten. Viktigt att veta om de presenterade resultaten Undersökningen speglar inte alla typer av konsumentbeteenden eller butikernas alla starka respektive svaga sidor. Den ger information om kostnaden för matkorgen i respektive butik, men inte om butikens totala prisnivå. På motsvarande sätt jämförs några serviceaspekter och ett visst ekologiskt utbud i butikerna vid en viss tidpunkt. Jämförelser kan göras mellan de butiker som ingår i respektive tabell men redovisningen omfattar inte uppgifter om skillnader mellan regionala, eller ortstypsspecifika prisnivåskillnader. Observera att alla jämförelser av kostnader mellan butiker utgår från en matkorg med de varor som noterades i samtliga tabellens butiker. Varor som saknades i en eller fler av butikerna har fallit bort. Det är därför inte möjligt att jämföra kostnader för matkorgar mellan olika tabeller. Ekologiska livsmedel Utbudet av ekologiska livsmedel är en, av flera, kvalitetsaspekter på butiker. 2 Den ingår som en del i den ordinarie matkostnadsundersökningen (HMK 03) och utgör en bas i den mer renodlat ekologiskt inriktade undersökningen (Eko 03). Kedjetillhörighet och butiksprofil är avgörande för butikens ekologiska utbud. De flesta butiker inom konsumentkooperationen hade åtminstone hälften av de 22 ekologiska varor som ingår i den ordinarie matkostnadsundersökningen. Flertalet Hemköpbutiker (inom Axfood) hade också minst 11 varor medan det i övriga Axfoodbutiker (Spar, Willys, Tempo, Vivo) endast fanns ett fåtal ekologiska varor. ICA-butikernas utbud varierade stort, från enstaka produkter till alla varor på den ekologiska listan. 2 Konsumentverket har under en treårsperiod, 2002-2004, ett särskilt uppdrag att främja ekologisk konsumtion, bland annat uttryckt i Regleringsbrev för budgetår 2002. Konsumentverket/KO PM 2003:25 6 (42)

Olofström var den enda mindre kommun som hade en butik där det var möjligt att köpa 20 av de 22 ekologiska varorna, något som fanns på alla orter med över 100 000 invånare. I åtta kommuner genomfördes mer renodlat ekologiska matkostnadsundersökningar (Eko 03) där 67 livsmedel ingick. De vanligaste produkterna var mellanmjölk, kaffe och knäckebröd. Djupfrysta hamburgare var den vanligaste köttprodukten och morötter, potatis, lök och bananer kunde köpas ekologiskt i många butiker. Kostnaden för att välja ett ekologiskt alternativ i stället för en standardvara varierade mycket mellan olika livsmedel. Fem av de 67 varorna kostade mindre än 10 procent extra medan tre ekologiska varor var dubbelt så dyra som den ordinära standardvaran. Tjugoåtta av de ekologiska produkterna kunde köpas i minst hälften av butikerna. Barnfamiljens matkorg med ekologiska alternativ av dessa varor för en tvåveckorsperiod kostade i genomsnitt 649 kronor i konsumentkooperationens butiker och då innebar det ekologiska valet 162 kr mer än en ordinär korg. I ICA-butikerna var kostnaden något högre, 661 kronor och 184 kr utgjorde merkostnad för att välja ekologiskt. Den bäst sorterade butiken på orten hörde i de flesta fall till Konsumentkooperationen och hade mellan 55 60 av de 67 ekologiska varorna. Undantagen var Karlstad där Hemköp med 47 produkter hade det största ekologiska utbudet och Vårgårda, den minsta kommunen i den renodlat ekologiska undersökningen där Matmagasinet hade 31 av 61 3 undersökta varor. Miljöinformation i butikerna Vi har också studerat miljöinformationen i butikerna. Underlaget är hämtat från både den ordinarie och den renodlat ekologiska undersökningen. Granskningen visar att miljöinformation finns i dagligvaruhandeln - men att den tydliga vägledningen om betydelsen av att köpa mer miljöanpassade produkter saknas. Det finns mycket få konkreta, positiva exempel på miljöeffekterna av ett ändrat beteende. Vi fann denna information i 7 procent av butikerna och framför allt i Coop Konsums och Coop Forums butiker samt i några Hemköpbutiker. Däremot finner vi en hel del exempel på enklare miljöinformation i dagligvarubutikerna, t ex miljömärken på hyllkanten och skyltar vid varugruppen. Även broschyrer och liknande informationsmaterial förekommer en hel del i butikerna. Denna information ger oftast inget direkt svar på frågan vilken betydelse ett ändrat beteende från den enskildes sida har, men informationen vägleder kunderna till de miljömärkta varorna och underlättar därmed för de kunder som redan är intresserade/har inhämtat kunskaper på annat håll. De miljöcertifierade butikerna har generellt betydligt mer miljöinformation än icke miljöcertifierade. En mycket stor del av butikerna inom Konsumentkooperationen är miljöcertifierade, nästan alla Hemköps butiker och en majoritet av de ICA-butiker som ingick i undersökningen var så kallade ICA Miljöbutiker. 3 Vårgårda genomförde undersökningen tidigare än övriga kommuner och använde en varulista med 61 varor. Konsumentverket/KO PM 2003:25 7 (42)

1. Hushållens matkostnader Undersökningar av hur valet av butik påverkar hushållens matkostnader, tillgång till service, ekologiskt utbud och miljöinformation 1.1 Bakgrund och syfte Konsumentverket har av regeringen fått uppdrag att genomföra matkostnadsundersökningar med målsättningen att öka hushållens möjligheter att utnyttja sina resurser effektivt och öka konsumenternas kunskaper rörande priser. Verket har samtidigt ett uppdrag att verka för att utveckla konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling 4. Syftet med undersökningarna är att Ge konsumenterna underlag för att välja butik utifrån matkostnad, service och ekologiskt utbud Öka konsumenternas prismedvetenhet och stimulera konkurrensen mellan butiker Stimulera debatt om konsumenters valmöjligheter på orten Matkostnaden är en av de enskilt största posterna i hushållens budget. Det är en kostnad som ofta kan påverkas och där konsumenters val av butik kan få stor betydelse. Det visar de lokala matkostnadsundersökningar som Konsumentverket och kommunernas konsumentvägledare genomfört sedan 1993. Möjligheten att göra många ekologiska val finns bara i vissa butiker, något som beskrivits i Konsumentverkets och konsumentvägledares undersökningar av pris och utbud av ekologiska livsmedel sedan 2000. Service t ex manuella diskar, långa öppettider och möjlighet att komma in och ut ur butiken om man använder rullstol eller rollator är avgörande faktorer för många konsumenters val av butik. För att visa värdet/kostnaden av butikers service ingår uppgifter om detta som en del av Konsumentverkets matkostnadsmodell sedan 1993. 1.2 Viktigt att veta om de presenterade resultaten Undersökningen speglar inte alla typer av konsumentbeteenden eller butikernas alla starka respektive svaga sidor. Den ger information om kostnaden för matkorgen i respektive butik, men inte om butikens totala prisnivå. På motsvarande sätt redovisas några servicefaktorer och ett visst ekologiskt utbud vid tidpunkten för undersökningen. Sammanvägningen av de olika faktorerna lämnas till den enskilda läsaren. 4 Regleringsbrev för budgetår 2003 avseende Konsumentverket (regeringsbeslut 93) Konsumentverket/KO PM 2003:25 8 (42)

Observera att alla jämförelser av kostnader mellan butiker utgår från en matkorg med de varor som noterades i samtliga tabellens butiker. Varor som saknades i en eller fler av butikerna har fallit bort. Det är därför inte möjligt att jämföra kostnaden för matkorgar mellan olika tabeller. Undersökningen är inte heller avsedd att mäta skillnader i prisnivå mellan olika regioner eller olika ortstyper. 2. Hur går undersökningarna till? Hösten 2003 genomfördes två typer av matkostnadsundersökningar. 1. En större undersökning, Hushållens matkostnader 2003 (HMK 03), med tonvikt på matkostnader där även frågor om service, utbud av ekologiska varor och positiva exempel på viss miljöinformation i butiken ingår. Denna genomfördes i sammanlagt 39 kommuner. Kommunerna är spridda över stora delar av landet. Både små och mellanstora orter samt storstäder ingick i undersökningen. 2. En undersökning helt fokuserad på pris och utbud av ekologiska varor, Ekologisk matkostnadsundersökning 2003 (Eko 03) genomfördes i 8 kommuner. Även i dessa kommuner ingick frågor om miljöinformation i butiken. Kommunerna i denna undersökning ligger geografiskt mer samlade med Borlänge som nordligaste och Vårgårda som sydligaste kommun. Konsumentverket har tagit fram metoden som i grunden är densamma för de två undersökningarna. Den helt ekologiska versionens matkorg (Eko 03) består av vissa varor i den ordinarie matkorgens där det finns ekologiska alternativ samt ett par produkter som enbart ingår i varulistan för Eko 03. Undersökningarna genomfördes och presenterades lokalt av den kommunala konsumentverksamheten. 2.1.1 Mat för två veckor i två hushåll Matkorgen Undersökningen visar vad det kostar två olika hushåll att köpa mat till en tvåveckors näringsriktig matsedel, exklusive vardagsluncher, i de butiker som granskas. Totalt ingår i undersökningen 151 varor från de flesta varugrupper. De två hushållen är en barnfamilj (kvinna, man, 2 barn 5 år respektive 7 år) och ett enpersonshushåll (en yngre man). De flesta måltiderna består av relativt lättlagade rätter, hel- och halvfabrikat ingår och kan vara olika i de två hushållen. Barnfamiljen använder t ex något mer barnanpassade livsmedel och lagar fler måltider från råvaror medan den unge mannens matsedel innehåller fler helt färdiglagade rätter och oftare pasta än potatis (se bilaga 1, matsedlar för de två hushållen). Med matsedeln som underlag har en varulista skrivits som motsvarar en inköpslista för de två hushållen. För varje vara på listan finns kriterier för kvalité och förpackningsstorlek. Kriterierna utgår från att varorna ska fylla samma funktion i matsedeln, vara av rimligt Konsumentverket/KO PM 2003:25 9 (42)

likvärdig kvalité och kunna köpas i butiker av olika typ och kedjetillhörighet. Det kan t ex handla om en viss mängd bär i sylt eller en viss mängd rom i smörgåskaviar. För en del produkter är endast ett märke/leverantör med i undersökningen. Förpackningsstorlekar har valts med hänsyn till att hushållen antas ha begränsade förvaringsutrymmen till sitt förfogande. 2.1.2 Den lägsta kostnaden för Matkorgen i butikerna Vid prisinsamlingen noterar vi det billigaste alternativet inom de kvalitetsramar och förpackningsintervall som bestämts i varulistan. Vi noterar det faktiska priset i butiken, även extrapriser och rabattkuponger räknas om de finns i direkt anslutning till varan. Vi tar inte hänsyn till medlemsrabatter och liknande utan beskriver vad maten kostar för en konsument som inte har någon särskild anknytning till butiken. sföreståndaren eller motsvarande har efter besöket möjlighet att gå igenom och lämna synpunkter på de uppgifter vi samlat in. Konsumentvägledaren informerar aldrig i förväg att en undersökning planeras. Däremot presenterar sig alltid de som samlar in uppgifter och handlaren ges information om metoden i samband med butiksbesöket, se bilaga 2. Uppgifter om pris och förpackningsstorlek matas in och bearbetas i ett dataprogram. Kostnaden för varukorgen beräknas utifrån hur mycket hushållen förbrukar av varje livsmedel som ingår i matsedeln. Alla butiker i undersökningen har en omsättning på över 10 miljoner kronor och kan fungera som huvudbutik. På mindre orter ingår ofta samtliga butiker. På större orter görs ett urval av butiker. Ofta ingår en geografiskt avgränsad del som city och/eller vissa bostadsområden kompletterat med viktiga externt belägna stormarknader. 2.1.3 Utbud av ekologiska varor och positiva miljöexempel I den större undersökningen (HMK 03) ingår en särskild del som gäller utbud och pris på 22 ekologiska livsmedel. Dessa omfattar vanliga och ovanliga (men existerande) ekologiska livsmedel, råvaror och förädlade/sammansatta produkter samt både inhemska och importerade livsmedel. I en särskild miljöenkät, bilaga 3, redovisas de konkreta exempel på positiva miljöeffekter som i dagsläget finns i butikerna. Denna enkät ingår också i den rent ekologiskt fokuserade undersökningen. 2.1.4 ernas service, butikstyp och transportkostnad Tre serviceområden - manuella diskar, tillgänglighet och konsumenters möjlighet till priskontroll - undersöktes med ett enkelt formulär, se bilaga 4. Vid presentationerna redovisas vilken butikstyp butiken tillhör och vad som i allmänhet kännetecknar dessa (storbutik/stormarknad, supermarket/allivs- och närbutiker). Indelningen har tagits fram i samarbete med företrädare för handeln, se bilaga 5. Konsumentverket/KO PM 2003:25 10 (42)

Om det lönar sig att åka bil till en affär beror bl a på avståndet. Därför finns det möjligheter att redovisa transportkostnader för inköpen av dagligvaror se bilaga 6. 2.1.5 Presentation i kommunerna och centralt De lokala resultaten presenteras av konsumentvägledarna, ofta på en presskonferens, varefter undersökningarna är slutförda (exempel på tidningsartiklar se bilaga 9). Därefter bearbetar Konsumentverket resultatet och presenterar en central sammanställning. 2.2 Variant av undersökningen helt fokuserad på ekologisk mat Matsedeln för den helt ekologiska undersökningen (Eko 03) är i stort sett densamma som i den större undersökningen (HMK03). Den ekologiska varianten omfattar 67 varor, d v s betydligt färre än ursprungsvariantens 151 varor. Undersökningen visar hur mycket det kostar ett hushåll att byta ut enstaka livsmedel i matsedeln mot ekologiska alternativ. Jämfört med HMK03 har vissa varukriterier ändrats med hänsyn till vilka ekologiska livsmedel som finns i butikerna. Ett par varor har helt bytts ut. Där det i grundmodellen ingår flera varianter av ett livsmedel, t.ex. fyra typer knäckebröd, täcks förbrukningen i Eko 03 av färre produkter. I undersökningen hösten 2003 jämfördes den ekologiska varan med den konventionella förpackningsstorlek som bedömts mest rimlig i de hushåll (familj och yngre man) som vi konstruerat, exempelvis jämförs ekologiskt strösocker i enkilosförpackning med konventionellt strösocker i tvåkilosförpackning. Urvalet av varor i den ekologiska undersökningen har gjorts för att få en god spridning mellan vanliga och ovanliga (men existerande) ekologiska livsmedel, mellan råvaror och förädlade/sammansatta produkter och mellan inhemska och importerade varor. 2.3 Förändringar jämfört med tidigare matkostnadsundersökningar Antalet varor i matkostnadsundersökningen hösten 2003 är något större än under perioden 1993-1998 men betydligt mindre än undersökningarna 1999-2001. För många konsumentvägledare har det varit en förutsättning för att kunna delta att arbetsinsatsen på lokal nivå har begränsats. Antalet hushåll har minskats från tre till två. Från att omfatta all mat hushållen behöver för att under en månad äta näringsriktigt, beräknar vi nu näringsriktig mat för två veckor exklusive vardagsluncher. Konsumentverket/KO PM 2003:25 11 (42)

Skillnader i undersökningen av hushållens matkostnader, HMK, mellan åren 1999-2001 och år 2003. 2003 1999-2001 Hushåll Barnfamilj En person, yngre man Matsedel 2 veckor, exkl. lunch på vardagar Antal varor 151 280-282 Barnfamilj En person, yngre man En person, äldre kvinna 1 månad, samtliga måltider Skillnader i undersökningen av den ekologiska varianten av undersökningen, EKO, mellan åren 2000-2002 och år 2003. 2003 2000-2002 Hushåll Matsedel Antal varor Barnfamilj En person, yngre man 2 veckor, exkl. lunch på vardagar 67 (urval från matsedeln samt några utbyten) Barnfamilj En person, yngre man En person, äldre kvinna 1 månad, samtliga måltider 56-60 (urval från matsedeln) 3 Är maten dyr? Vad får man för pengarna? Frågor om mat och pengar kan ställas från olika utgångspunkter. Beroende på vad som ställs i fokus kommer olika förklaringar och förslag till lösningar på problem att lyftas fram. Sambanden mellan matpriser och exempelvis jordbruks-, miljö-, regional- och konkurrenspolitik är ofta komplexa. Sambanden mellan butikernas utbud och pris och de enskilda hushållens möjlighet att köpa den mat de behöver och önskar kan beskrivas generellt, t ex frågor om pris- och lönenivåer, butiksstrukturer eller mer individuellt som frågor om var och vad hushållet handlar. Vi hoppas att de undersökningar som presenteras här kan bidra till diskussioner med fokus på matpriser och Hushållen hur konsumenter kan få så värdefull mat som möjligt inom de ekonomiska gränser som det egna hushållet lever med Livsmedlen matvarors kvalitet och pris, hur och var livsmedlen produceras och distribueras erna var butiker finns och deras priser, utbud, service med mera Konsumentverkets modell för matkostnadsundersökningar inriktas på det kanske vanligaste val vi gör som konsumenter var vi ska köpa mat till vårt hushåll. Matkostnaden är en av de största posterna i hushållens budget och står för 16 % av utgifterna, en större andel i hushåll med flera barn. 5 Priset på mat betyder mer eller mindre för olika hushåll beroende på vilket utrymme man har i sin ekonomi och 5 Hushållens utgifter 1999-2001, Statistiska Centralbyrån (SCB). Konsumentverket/KO PM 2003:25 12 (42)

hur mycket av hushållets resurser i form av pengar, tid, kunskap och uppmärksamhet som går att lägga på maten. Det är en svår konst att väga varors pris mot varors värde. Sedan mer än ett halvsekel är konsumenter i Sverige vana vid att själva välja mellan olika varor i dagligvarubutiken. Priser ska anges tydligt. 6 Viktig information finns på förpackningarna. Uppgifter om ingredienser, näringsvärde och hållbarhet mm regleras inom livsmedelslagstiftningen 7. Kvalitén kan exempelvis jämföras med hjälp av uppgifter om hur mycket bär som finns i olika varianter av sylt och varifrån nötköttet och potatisen kommer. Under senare år har också ekologiska och rättvisemärkta produkter blivit en del av de vanliga butikernas sortiment. För många spelar det stor roll hur snabbt maten kan sättas på bordet. Raden av egenskaper som ger maten dess värde i olika hushåll är lång. Konsumenter som aktivt väger värde mot pris får lättare ut mesta möjliga av sina matpengar men det kostar en del tid och uppmärksamhet av den som handlar. 3.1 Att välja butik och att välja varor er har olika sortiment och service. Eftersom nästan fyra av fem konsumenter inte skriver inköpslista utan bestämmer vad de ska köpa när de väl är i butiken 8 spelar det en avgörande roll vilken butik konsumenten befinner sig i för vilka varor som kommer att vägas mot varandra. Eller annorlunda uttryckt, när konsumenten väl har kommit till en butik så är det denna butiks utbjudna varor som kan jämföras. Saknas exempelvis ekologiska eller utpräglade lågprisvaror kommer de inte med i bedömningen av hur matpengarna ska brukas på bästa sätt. Kosttillskott, godis, dessertostar, kex och kakor är varor som det är särskilt lätt att få med sig i kundvagnen trots att de inte fanns med i planeringen tidigare 9. För butiken är spontana köp av några extra varor en god affär för konsumenter som själva vill ha kontroll över sitt matkonto är en inköpslista ofta en god hjälp. Med den i handen, eller kanske i huvudet, är det lättare att pröva butikernas erbjudanden mot en egen aktiv bedömning av vad hushållet har störst glädje av. Konsumentverket har tidigare gjort en mindre undersökning 10 av hur stor skillnaden kan vara mellan den dyraste och billigaste versionen av en likartad, om än inte helt likvärdig, varukorg i en och samma butik. I stormarknaden hade den billiga korgen 25 % lägre pris än den dyraste. I närbutiken kunde den konsument som inriktade sig på lågt pris betala ca 17 % mindre än den som valde det dyraste alternativet och i allivsbutikerna låg skillnaden på mellan 16 och 23 %. Ingen klart lågprisprofilerad butik undersöktes. Det kan kanske vara enkelt att jämföra priset på enskilda varor i och mellan butiker. Men det är nästan omöjligt för konsumenterna att få en bild av hur hushållets 6 Se Prisinformationslagen, SFS:1991:601. 7 Se Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se 8 Shoppingvanor i nya banor, Movement shopper watch, 2002. 9 Som ovan 10 Se www.konsumentverket.se Använd jämförpriser spara pengar. Konsumentverket/KO PM 2003:25 13 (42)

matkostnader i kronor och ören för en vecka eller en månad varierar mellan olika butiker. Vi vill på ett konkret sätt visa hur mycket vanlig mat för två veckor kan kosta beroende på vilken butik man handlar i. Undersökningen visar vad den billigaste varianten av en kvalitetsbestämd matkorg kostar i de butiker som jämförs. Den ger alltså ett exempel på hur mycket en prismedveten konsument kan spara genom att välja butik. För att konsumenterna ska få möjlighet att sätta priset i relation till andra viktiga faktorer ger vi information om vilken butikstyp butikerna tillhör, då de ofta skiljer sig åt i fråga om avstånd från bostaden, utbud och service. Vi redovisar utbud och pris på ekologiska varor liksom ytterligare några servicefaktorer. Dessutom kan eventuella inköpsresor enkelt tas med när kostnaden för en matkorg i olika butiker jämförs 11. ens läge har stor betydelse för konsumenter 12. När undersökningarna presenteras lokalt är de flesta butikerna kända och konsumenterna kan lägga sina egna erfarenheter i vågskålen. För många har faktorer som varornas kvalitet, om butiken är ren och fräsch liksom dess sortiment betydelse vid valet av livsmedelsbutik. 13 3.2 Kan debatter göra konsumentnytta? Både handlare och konsumenter upplever att prismedvetenheten ökar när olika typer av prisundersökningar publiceras 14. Redovisningen av de lokala resultaten bidrar förhoppningsvis till en större medvetenhet om vilka val konsumenterna faktiskt kan göra, något som kan leda till ökad konkurrens i flera dimensioner mellan butikerna. Konkurrensverket beskriver effekterna av om fler konsumenter skulle göra aktiva val som att priser skulle pressas, kvalitéer höjas och servicen förbättras i dagligvaruhandeln. 15 4 Resultat För den enskilde konsumenten som ska välja butik är kanske jämförelser mellan ortens butiker mest intressant. Kostnaden för en matkorg kan sättas i relation till butikernas egenskaper i övrigt och andra faktorer, exempelvis reskostnader. Under veckorna 42-44 2003 genomfördes matkostnadsundersökningar enligt Konsumentverkets modell i 210 butiker i 39 kommuner. Se bilaga 7 för en kommunvis redovisning av resultaten. Dessa ger ögonblicksbilder av konsumenters vardagsval och kan tjäna som ett, av många, inlägg i en debatt om matpriser, butiksstruktur och konsumenters olika inköpsmöjligheter på orter med olika förutsättningar. För att underlätta en sådan diskussion presenteras också resultaten sammanställda ur några olika synvinklar. Under rubriken Prisskillnader inom orter redovisas spannet mellan dyrast och billigast matkorg i de lokala undersökningarna. Matkorgar för butiker inom samma kedja och butikstyp/profil jämförs i tabellerna 4-12. Skillnader i servicefaktorer, utbud av ekologiska livsmedel liksom tillgång till praktisk miljöinformation i butikerna redovisas var för sig. 11 Konsumentverkets beräkning av bilkostnader, se bilaga 6. 12 Shoppingvanor i nya banor, Movement shopper watch, 2002. 13 Utvärdering av Konsumentverkets matkostnadsundersökningar, Konsumentverket, 2002. 14 Som ovan 15 Varför är byggvaror dyra i Skåne och maten billig i Västsverige?, Konkurrensverket, 2002. Konsumentverket/KO PM 2003:25 14 (42)

Hösten 2003 genomfördes också rent ekologiska matkostnadsundersökningar i 69 butiker i 8 kommuner. Resultaten presenteras i avsnitt 8.2 och kommunvis redovisning ges i bilaga 8. 4.1 Prisskillnader inom orter Skillnaden mellan den billigaste och dyraste matkorgen varierar i de lokala undersökningarna. Tabell 1 visar hur mycket en konsument maximalt kunde spara genom att köpa matkorgen där den var som billigast på orten. I Skillingaryd (Vaggeryds kommun) noterades inte någon nämnvärd skillnad mellan ortens två butiker. Medan man i Vänersborgs kommun redovisade ett spann på 655 kronor, eller 47 procent, mellan billigast och dyrast matkorg för barnfamiljen. Tabellen visar som förväntat att skillnaden är större i kommuner där flera butiker och butiker av olika typ jämförs. Där matkorgens kostnad varierar med över 30 % finns det minst en lågprisprofilerad butik på orten. Det är samtidigt kommuner med större befolkning. I Hudiksvall, som med en befolkning på 37 000 hör till de medelstora orterna i undersökningen, har tre butiker valts ut som särskilt intressanta i en lokal jämförelse. Prisspannet för matkorgen låg under 10 % och kan tyda på att dessa butiker också i någon mån priskonkurrerar med varandra. Västervik och Vänersborg har ungefär lika många invånare, i Vänersborgs fall på betydligt mindre yta. I dessa kommuner redovisas skillnader på 40 respektive 47 procent och då ingår små närbutiker i mindre samhällen, centralt belägna butiker och externetableringar med lågprisprofil i jämförelsen. På de mindre orterna Mullsjö, Knivsta och Olofström var skillnaden i matkorgens pris relativt stor. Nynäshamn är också en mindre kommun där en relativt stor skillnad noterades. I de båda senare kommunerna finns lågprisprofilerade butiker. Tabellen redovisar skillnader inom en kommun. Många konsumenter kan handla i mer än en kommun och i flera lokala presentationer sker också en regional samordning. Så har skett i Uppsala-Knivsta; Jönköping-Skillingaryd-Habo-Mullsjö; Vänersborg-Trollhättan; Hälsingland (Ljusdal, Nordanstig, Bollnäs, Ovanåker, Söderhamn, Sollefteå) och i Västra Värmland (Kristinehamn, Filipstad, Storfors samt Hällefors). Kostnaden för matkorgen varierar generellt sett något mindre för ensamhushållet än för familjen. Konsumentverket/KO PM 2003:25 15 (42)

Tabell 1. Skillnad i matkorgens pris mellan billigaste och den dyraste butiken på orten. (Observera att jämförelsen gäller lokala matkorgar som varierar något mellan orterna. Samma skillnad i kronor räknat kan därför leda till olika procentuella skillnader.) Huvudort eller kommun Antal butiker som ingår i undersökningen Skillnad mellan billigaste och dyraste butiken på orten för familjen i kronor Skillnad i procent för familjen Skillingaryd 2 7 0,5 A, N Storfors 2 28 2 A, N Ljusdal 2 76 4 S, A Nordanstig 2 109 6 A, N Gnosjö 3 137 7 A, N Bollnäs 3 149 8 S, A Gällivare 3 163 9 S, A Hudiksvall 3 165 9 S, A Timrå 4 218 12 S, A Filipstad 3 229 14 S, A Ovanåker 2 236 14 A, N Hällefors 3 243 13 S, A Habo 3 259 15 A, N Söderhamn 3 262 14 S, A Sollefteå 6 268 16 A, N Oskarshamn 5 272 16 S, A Kristinehamn 4 281 20 S, A, N Olofström 3 338 21 S, A Härnösand 7 365 24 S, A, N Skellefteå 7 366 25 S, A Mullsjö 2 401 24 A, N Knivsta 2 402 21 A Gotland 8 409 28 S, A Trollhättan 6 414 33 S, A Kungsbacka 5 422 28 S, A Hässelby/Vällingby 11 435 27 A, N Nynäshamn 4 441 28 S, A Uppsala 12 469 31 S, A Luleå 11 482 33 S, A, N Huddinge 6 484 35 S, A Falun 7 515 37 S, A Borås 6 541 42 S, A Västerås 8 549 38 S, A Göteborg 9 587 42 S, A Västervik 9 595 40 S, A, N Jönköping 6 596 41 S, A, N Sundsvall 11 601 42 S, A, N Östersund 6 619 48 S, A Vänersborg 9 655 47 S, A, N styper som ingår i undersökningen S=Stormarknad A=Allivsbutik N=Närbutik Konsumentverket/KO PM 2003:25 16 (42)

4.2 Prisskillnader inom kedjor och respektive butikstyp I avsnittet nedan jämförs kostnaden för en matkorg i butiker som hör till samma kedja och butikstyp. Observera att det inte är möjligt att jämföra kostnaden för en varukorg mellan de olika tabellerna. Varor som saknas i minst en av butikerna i en tabell faller bort ur den redovisade matkorgen. Därför innehåller matkorgarna för de olika butikskedjorna och butikstyperna inte samma antal varor. Barnfamiljens matkorg innehåller maximalt 135 varor och enpersonshushållets korg består som mest av 107 varor. 4.2.1 Matkorgar i ICA-butiker I tabell 2 redovisas matkostnaden för den undersökta varukorgen i ICAs stormarknader/storbutiker i olika delar av landet. Här jämförs 127 av de 136 varorna i familjens varukorg. Prisskillnaden mellan korgen i den billigaste och dyraste butiken var 29 procent. Om enbart Maxi-butiker jämförs var skillnaden knappt 8 procent medan motsvarande jämförelse inom Kvantum-butikerna visade 20 procent. Enpersonshushållet matkorg varierade något mindre, 25 procent mellan billigast och dyrast butik. er i Borås, Göteborg, Västerås och Filipstad erbjöd den undersökta varukorgen till lägst kostnad. Där det finns flera ICA stormarknader på samma ort varierade ofta korgens pris märkbart mellan butikerna. Andelen norrländska Kvantumbutiker ökar i den dyrare halvan av tabellen. Men Kvantum i Hudiksvall och Söderhamn som hör till de butiker där ICAs stormarknadskorg kostade som mest var samtidigt den butik i ortsjämförelsen där matkorgen kostade minst. I den dyraste gruppen fanns också butiker i Vänersborg och Oskarshamn, liksom stormarknaden i Nynäshamn som räknas till Stockholmsområdet. Tabell 2. Kostnad för den undersökta varukorgen för familjen hos ICAs 25 stormarknader/storbutiker. 127 av 136 varor ingår i jämförelsen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1350-1449 ICA City Sparköp (Borås), ICA Maxi Mölndal (Göteborg), ICA Maxi (Västerås), ICA Kvantum (Filipstad) 1450-1549 ICA Kvantum (Borås), ICA Matpiraten (Östersund), ICA Maxi (Kristinehamn), ICA Maxi (Olofström), ICA Maxi (Uppsala), ICA Direkt (Trollhättan), ICA Kvantum Gränby (Uppsala) 1550-1649 ICA Maxi (Jönköping), ICA Kvantum (Västervik) ICA Kvantum (Skellefteå), ICA Kvantum Bydalen (Sundsvall), ICA Kvantum (Luleå), ICA Kvantum (Kungsbacka) Konsumentverket/KO PM 2003:25 17 (42)

1650-1749 ICA Kvantum (Vänersborg), ICA Kvantum (Söderhamn), ICA Kvantum (Oskarshamn), ICA Kvantum Kvissleby (Sundsvall), ICA Kvantum (Hudiksvall), ICA Kvantum (Härnösand), ICA Kvantum (Nynäshamn), ICA Kvantum Nacksta (Sundsvall) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 29 % I tabell 3 redovisas matkorgen i ICAs 47 allivsbutiker med 110 av 136 varor. Skillnaden mellan den billigaste och dyraste butiken var 25 procent för familjen och något mindre, 22 procent, för enpersonshushållet. Prisspannet kan tyckas stort men i 35 av de totalt 47 butikerna varierade priset på familjekorgen mindre än 200 kr, eller 14 procent. I denna den största gruppen av butiker i undersökningen ser vi att två av tre västsvenska butiker återfinns i den billigare halvan av tabellen medan fyra av fem butiker i stockholmsregionen ligger i den dyrare delen. Men tabellen visar också att matkorgens pris varierar mellan butiker av samma kedja och typ på samma ort. Tabell 3. Kostnad för den undersökta varukorgen för familjen hos ICAs 47 allivsbutiker/supermarkets. 110 av 136 varor ingår i jämförelsen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1250-1349 ICA Matmagasinet (Falun), ICA köpet Sandared (Borås), ICA Supermarket (Mullsjö), ICA Supermarket (Oskarshamn), ICA Supermarket (Västervik), ICA Supermarket Älandsbro (Härnösand) 1350-1449 ICA Matmagasinet (Visby), ICA Supermarket Länsmanstorget (Göteborg), ICA Supermarket Morön (Skellefteå), ICA Supermarket Kyrkgatan (Östersund), ICA Supermarket (Timrå), ICA Supermarket Remsle (Sollefteå), ICA Atterdags (Visby), ICA Bingebyhallen (Visby), ICA Magneten Gottsunda (Uppsala), ICA Supermarket Gammelstad (Luleå), ICA Supermarket Sävja (Uppsala), ICA Supermarket Porsön (Luleå), ICA Supermarket Bäckby (Västerås), ICA Årstahallen (Uppsala), ICA Supermarket Sörberge (Timrå), ICA Supermarket Ösmo (Nynäshamn) 1450-1549 ICA Solen Storvreta (Uppsala), ICA Supermarket Hertsötorget (Luleå), ICA Supermarket Gamleby (Västervik), ICA Supermarket Svärdsjö (Falun), ICA Supermarket (Gällivare), ICA Supermarket (Hällefors), ICA Supermarket (Habo), ICA Supermarket Torget (Skellefteå), ICA Kniven (Knivsta), ICA Esplanad (Sundsvall), ICA Grytan (Västerås), ICA Supermarket (Edsbyn), ICA Matmagasinet (Bollnäs), ICA Supermarket Starks Harmånger (Nordanstig), ICA Rödsta (Sollefteå), ICA Luthagens livs (Uppsala), ICA Delins Matmarknad (Ljusdal), ICA Supermarket Kungsgatan (Trollhättan), ICA Supermarket Skogås (Huddinge), ICA Supermarket Drivbänksvägen (Hässelby/vällingby) Konsumentverket/KO PM 2003:25 18 (42)

1550-1649 ICA Supermarket Kristineberg (Oskarshamn), ICA Supermarket Hässelby torg (Hässelby/Vällingby), ICA Supermarket Falugatan (Falun), ICA Supermarket Trollet (Sollefteå), ICA Supermarket Trångsund (Huddinge) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 25 % Varukorgen som jämfördes i ICAs närbutiker, tabell 4, innehåller 114 av familjens totala 136 varor. Kostnaden varierar med 23 procent mellan den billigaste och den dyraste butiken för familjen. För ensamhushållet är skillnaden 18 procent. Tabell 4. Kostnad för den undersökta varukorgen för familjen i ICAs 15 närbutiker. 114 av 136 varor ingår i jämförelsen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1450-1549 ICA Nära (Storfors), ICA Nära Rädisvägen (Hässelby/Vällingby) 1550-1649 ICA Jouren (Hällefors), ICA Älgen Vargön (Vänersborg), ICA Träffen Långsele (Sollefteå), ICA Norrhallen (Härnösand), ICA Lagahallen (Skillingaryd) 1650-1749 ICA Bergsjöhallen Bergsjö (Nordanstig), ICA Nära Kaxholmen Huskvarna (Jönköping), ICA Nyckeln Hillerstorp (Gnosjö), ICA Handelsboden Råneå (Luleå), ICA Ankaret Ankarsrum (Västervik), ICA Cypressen Brålanda (Vänersborg) 1750-1849 ICA Söderberga (Hässelby/Vällingby), ICA Ettan Granloholm (Sundsvall) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 23 % 4.2.2 Matkorgar i konsumentkooperationens butiker Varukorgen för familjen i konsumentkooperationens stormarknader/storbutiker innehåller 123 av 136 varor och redovisas i tabell 5. Den lägsta kostnaden noterades i OBS! Stormarknad i Skellefteå. en i Luleå hamnar också i gruppen med lägre pris på korgen tillsammans med stormarknader i Väst- och Mellansverige. Dyrast var varukorgen i butiker i Timrå, Visby, Oskarshamn och i Ljusdal. Skillnaden mellan den billigaste och den dyraste butiken var 35 procent för familjen och 28 procent för ensamhushållet. I 19 av 24 stormarknader varierar dock matkorgens pris inom ett spann på 200 kr, det vill säga mindre än 10 procent. Tabell 5. Kostnad för varukorgen för familjen i konsumentkooperationens 24 stormarknader/storbutiker. 123 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1350-1449 OBS! Stormarknad (Skellefteå) 1450-1549 Konsumentverket/KO PM 2003:25 19 (42)

1550-1649 OBS! Stormarknad (Luleå), COOP Forum Bäckebol (Göteborg), Konsum Stormarknad (Kristinehamn), COOP Forum (Borås), COOP Forum (Jönköping), Konsum (Filipstad), COOP Forum Gränby (Uppsala), OBS! Stormarknad (Trollhättan) 1650-1749 COOP Forum (Västerås), COOP Forum Norra vägen (Sundsvall), Konsum Extra Skotten (Västervik), OBS! Stormarknad (Härnösand), Prix (Bollnäs), OBS! Stormarknad (Visby), Prix (Hudiksvall), Robin Hood (Gällivare), COOP Forum (Falun), COOP Forum (Söderhamn), Konsum Extra Nacksta (Sundsvall) 1750-1849 Domus (Timrå), Konsum Extra (Visby), Domus (Oskarshamn), Prix (Ljusdal) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 35 % I Konsumentkooperationens 28 allivsbutiker jämfördes en matkorg med 117 av 136 varor, se tabell 6. Lägst kostnad hade korgen i butiker i Skellefteå och Storfors och den kostade mest i två butiker i stockholmsstadsdelen Hässelby/Vällingby. Matkorgens pris varierade tydligt mellan olika butiker i stockholmsregionen, dit även Huddinge och Nynäshamn räknas. Skillnaden mellan billigast och dyrast butik var 27 resp. 26 procent för familjen resp. enpersonshushållet. Tabell 6. Kostnad för varukorgen för familjen hos Konsumentkooperationens 28 allivsbutiker. 117 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1450-1549 Konsum Erikslid (Skellefteå), Konsum (Storfors), Konsum Moröbacke (Skellefteå) 1550-1649 Konsum Granngården (Trollhättan), Konsum Örnäset (Luleå), Konsum Extra (Sollefteå), Konsum Söråker (Timrå), Konsum Björkskatan (Luleå), Konsum Marknad (Olofström), Konsum Smedjan (Luleå) 1650-1749 Konsum (Gnosjö), Konsum Extra (Jönköping), Konsum (Nynäshamn), Konsum Gamleby (Västervik), Konsum Skogås (Huddinge), Domus (Gällivare), Konsum Långsele (Sollefteå), Konsum Råneå (Luleå), Konsum (Hällefors) 1750-1849 Konsum Ringgatan (Uppsala), Konsum Lövkojsgränd (Hässelby/Vällingby), Konsum City (Västerås), Konsum Storvreta (Uppsala), Konsum Wieselgrensplatsen (Göteborg), Konsum (Knivsta), Domus (Östersund) 1850-1949 Konsum Basgränd (Hässelby/Vällingby), Konsum Hässelby torg (Hässelby/Vällingby) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 27 % Tabell 7 visar konsumentkooperationens närbutiker där 116 av 136 varor ingick i den undersökta varukorgen. Skillnaden mellan butiken i Edsbyn, där korgen hade högst kostnad och Kristinehamnsbutiken med den lägsta kostnaden var 21 % för familjen. Motsvarande siffra för ensamhushållet var 22 %. Konsumentverket/KO PM 2003:25 20 (42)

Tabell 7. Kostnad för varukorgen för familjen hos Konsumentkooperationens närbutiker. 116 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1350-1449 Konsum Villastaden (Kristinehamn) 1450-1549 Konsum Bergsåker (Sundsvall), Konsum Vargön (Vänersborg) 1550-1649 Konsum (Mullsjö), Konsum Hovslätt (Jönköping), Konsum Högö (Västervik), Konsum (Habo) 1650-1749 Konsum (Edsbyn) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 21 % 4.2.3 Matkorgar i butiker med anknytning till Axfood Indelningen efter butikstyp förefaller mindre ändamålsenlig för att beskriva de olika butiker som är mer eller mindre starkt knutna till Axfood. Istället jämförs matkorgar för Willys (och Matex), Hemköp (inkl Billhälls), respektive övriga butiker (Spar, Vivo och Tempo). De flesta Willysbutikerna är stormarknader men det ingår också en del som kategoriserats som allivsbutiker samt två Willys Hemma. I Hemköpsgruppen är de flesta allivsbutiker men ett par stormarknader ingår. Den tredje gruppen, Övriga, består av allivs- och närbutiker. Både Willys och Matex framhåller låga priser som en profilfråga och dessa butiker redovisas i en gemensam tabell 8. Totalt ingår 105 av 136 varor i Willys/Matexbutikernas matkorg och priset varierar med 16 procent mellan billigast och dyrast butik. För enpersonshushållet är skillnaden något större, 20 procent. Matexbutikerna och Willys Hemma bidrar påtagligt till bredden på prisspannet. Om enbart butiker under namnet Willys jämförs varierar priset på Matkorgen inom ett hundrakronorsspann, vilket motsvarar 6 procent. Willys Hemma har ett betydligt smalare sortiment, 2 300 jämfört med 7 000 produkter och butikerna ligger i regel i ett bostadsområde. Tabell 8. Kostnad för varukorgen för familjen hos Axfoods 21 Willys/Matexbutiker. 105 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1050-1149 Willys (Kungsbacka), Willys Mölndalsvägen (Göteborg), Willys (Falun), Willys (Östersund), Willys Österängen (Jönköping), Willys (Västervik), Willys Länna (Huddinge), Willys Birsta (Sundsvall), Willys Erikslund (Västerås), Willys (Luleå), Willys (Nynäshamn), Willys (Borås), Willys Hemma (Trollhättan), Willys Ortviken (Sundsvall), Willys (Vänersborg) 1150-1249 Willys (Visby), Willys (Skellefteå), Willys Hemma Viksäng (Västerås), Matex (Olofström), Willys Hemma Sten Sturegatan (Göteborg) 1250-1349 Matex (Härnösand) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 16 % Konsumentverket/KO PM 2003:25 21 (42)

Skillnaden i kostnad mellan den billigaste och den dyraste Hemköpskorgen i undersökningen är 21 procent för familjen, se tabell 9. I den ingår 122 av 136 varor och korgen kostade minst i butiker i Kungsbacka och Göteborg. De Göteborgsbaserade Billhällsbutikerna ingår nu i Hemköp. Tabell 9. Kostnad för varukorgen för familjen i Axfoods 21 st. Hemköpbutiker (inkl Billhälls) 122 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1450-1549 Hemköp (Kungsbacka), Billhälls Stigbergsgatan (Göteborg) 1550-1649 Billhälls Kungsporten (Kungsbacka), Billhälls Centrum (Kungsbacka) 1650-1749 Hemköp Stenstan (Sundsvall), Hemköp (Oskarshamn), Hemköp (Västervik), Hemköp (Visby), Hemköp Park (Västerås), Hemköp Svalan (Falun), Hemköp Frölunda (Göteborg), Hemköp Kålhagsgatan (Hudiksvall) 1750-1849 Hemköp Långgatan (Bollnäs), Hemköp Vällingby (Hässelby/Vällingby), Hemköp (Härnösand), Hemköp City (Falun), Hemköp Nordstan (Göteborg), Hemköp (Uppsala), Hemköp (Söderhamn), Hemköp (Östersund) 1850-1949 Hemköp Storsjön (Östersund) Skillnad mellan lägsta och högsta kostnad för varukorgen för familjen: 21 % I gruppen övriga butiker med Axfood-anknytning, tabell 10, ingår tre butiksnamn Spar, Tempo och Vivo. Matkorgen i dessa butiker innehåller 112 av 136 varor och skillnaden mellan billigast och dyrast butik var 26 procent. I Spar-butikerna varierade matkorgens pris som mest 10 procent. Fyra av de 14 butikerna ligger i Vänersborg där också de två butikerna med Tempo-profil ligger. Kostnaden för matkorgen i de senare butikerna kunde jämföras med Vivo-butiker i stockholmsförorten Hässelby/Vällingby. Tabell 10. Kostnad för varukorgen för familjen i Axfoods 14 övriga butiker. 112 av 136 varor ingår i undersökningen. Kostnad för den (ort/kommun) undersökta matkorgen i kronor 1450-1549 Spar Torpa (Vänersborg), Spar (Gnosjö), Spar (Visby), Spar (Habo), Spar Samuelssons (Skillingaryd), Spar Centrum (Vänersborg) 1550-1649 Spar Viskafors (Borås), Spar Kungsgatan (Trollhättan), Spar (Härnösand) 1650-1749 Vivo Björnboda (Hässelby/Vällingby), Tempo Brålanda (Vänersborg) Konsumentverket/KO PM 2003:25 22 (42)