Bilagor 1 infrastrukturstrategi FÖR SYDÖSTRA SKÅNE
Innehåll Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial Vägar s. 4 Järnväg s. 4 Kollektivtrafik s. 5 Cykelväg s. 8 Hamnar s. 9 It-infrastruktur s. 11 Biogas s. 11 Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin Genomförande s. 13 Uppföljning och spridning s. 13 Samordning s. 13 Finansiering s. 14 Checklista s. 14 Bilaga 3 Extern finansiering Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program s. 17 Möjligheter till extern finansiering utifrån teman s. 18 SÖSK = Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, kommunalråd och oppositionsråd från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad SÖSK Forum = SÖSK bjuder in kommunernas arbetsutskott (KSAU) 2
Bilaga 1 Statistik och bakgrundsmaterial 3
Övergripande Region Skåne och Trafikverket arbetar med att vidareutveckla och genomföra ett program för Mobility Management för Skåne. Ett koncept för att främja hållbara transporter och bland annat påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. För att minska transportsektorns miljöbelastning krävs till exempel ett synsätt med tidig planering av resor samt minskning av transporter/efterfrågan på transporter. Vägar 14.435 st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut 9.105 pendlar in Trafikflöde fordon per årsmedeldygn - 4.990 fordon väg 11 öster om Tomelilla - 6.320 fordon väg 11 öster om Sjöbo - 9.330 fordon väg 11 väster om Sjöbo - 8.210 fordon väg 19 norr om Ystad - 4.550 fordon väg 13 söder om Sjöbo - 10.200 fordon E65 väster om Ystad Restid med bil - Simrishamn Malmö 1 timme 20 minuter - Tomelilla Malmö 58 minuter - Ystad Malmö 44 minuter - Sjöbo Malmö 43 minuter - Simrishamn Lund 1 timme 18 minuter - Tomelilla Lund 51 minuter - Ystad Lund 49 minuter - Sjöbo Lund 35 minuter Rapport från Vägverket 2010-02-18 Genomsnittlig förbrukning för bensin- och dieseldrivna personbilar, 7,1 l/100 km = 174 g CO2/km = 0,174 g/m. Ex: 0,174 * 10 m * 484607 pers. bilar (2012) = 843,2 kg CO2 /år ~0,8 ton. Järnväg 14.435 st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne pendlar ut 9.105 pendlar in Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn Gärsnäs Smedstorp Lunnarp Tomelilla Köpingebro Ystad Svarte 4
OBS ENDAST ARBETSDOKUMENT 2013-11-26 Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 2013-12-05 och gäller tills vidare. Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn, Gärsnäs, Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Köpingebro, OBS ENDAST Ystad ARBETSDOKUMENT och Svarte 2013-11-26 Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 2013-12-05 och gäller tills vidare. Kollektivtrafik Vi Kollektivtrafik är så här många som pendlar ut: Köpingebro, 14.435 Ystad och 40 Svarte % av nattbefolkningen pendlar ut 14 435 st 40 procent av nattbefolkningen i sydöstra Skåne 9.105 pendlar in Simrishamn 2.493 Kollektivtrafik Sjöbo 4.459 14.435 Vi är så st här 40 många % av nattbefolkningen som pendlar ut: pendlar ut Tomelilla 9.105 14 435 2.758 pendlar st 40 in % av nattbefolkningen Ystad Simrishamn 4.727-2493 Vi har åtta järnvägsstationer i sydöstra Skåne: Simrishamn, Gärsnäs, Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Vi Sjöbo är så - här 4 459 många som pendlar ut: 14 Tomelilla 435 st - 40 2758 % av nattbefolkningen Så här många pendlar till oss i sydöstra Skåne: Simrishamn Ystad - 4727-2493 9105st Sjöbo - 4 459 Simrishamn Tomelilla Så här många - 2758 1.550 pendlar till oss: Sjöbo Ystad Simrishamn - 1.883 4727-1550 Tomelilla Sjöbo - 1883 1.655 Så här många pendlar till oss: Ystad Tomelilla 4.017-1655 Simrishamn Ystad - 4017-1550 Sjöbo - 1883 Resande på Ystad-Österlenbanan 2011 och 2012. Resandeökningen på banan är den högsta Resande Tomelilla på - 1655 Ystad-Österlenbanan 2011 och 2012. Resandeökningen Ystad på Skånes - 4017 Pågatågslinjer på banan är den högsta på Skånes Pågatågslinjer Station Resande på Ystad-Österlenbanan Hösten 2011 2011 och 2012. Resandeökningen Hösten 2012på banan Procentuell är den högsta ökning Svarte på Skånes Pågatågslinjer 409 528 29,1 Ystad 4.590 4.966 8,2 Köpingebro Station Hösten 2011 311 Hösten 2012461 Procentuell ökning48,2 Tomelilla Svarte 409 858 528 994 29,1 15,9 Ystad 4.590 4.966 8,2 Lunnarp 121 96-20,7 Köpingebro 311 461 48,2 Smedstorp 130 140 7,7 Tomelilla 858 994 15,9 Gärsnäs 237 271 14,3 Lunnarp 121 96-20,7 Simrishamn 965 1.035 7,3 Smedstorp 130 140 7,7 Totalt Gärsnäs SÖSK 7.621 237 271 8.491 14,3 11,4 Simrishamn 965 1.035 7,3 Totalt SÖSK 7.621 8.491 11,4 Antalet resenärer per år 2000-2010 för linje 176 Sjöbo-Malmö, SkE5 Simrishamn-Sjöbo-Lund Antalet resenärer per år 2000 2010 för linje 176 Sjöbo Malmö, Skåne och SkE6 Ystad-Sjöbo-Lund. Resenärerna på linje 176 har ökat 224 % på 10 år, SkE 5 har ökat expressen 5 Simrishamn Sjöbo Lund och SkE6 Ystad Sjöbo Lund. Antalet med 46 resenärer % och SkE per 6 med år 2000-2010 45 % motsvarande för linje 176 tid Sjöbo-Malmö, SkE5 Simrishamn-Sjöbo-Lund Resenärerna och SkE6 Ystad-Sjöbo-Lund. på linje 176 Resenärerna har ökat 224 på linje procent 176 har på ökat tio 224 år, % på Skåneexpressen 10 år, SkE 5 har ökat 5 har Antal ökat bussresenärer med 46 procent per år och linje. Skåneexpressen 6 med 45 procent mot svarande tid. med 46 % och SkE 6 med 45 % motsvarande tid Linje 2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2000-2009- Antal bussresenärer per år och linje. 2010 2010 176 Linje 43 2000 428 43 2002 736 2004 70 232 2006 95 402 2007 103 292 2008 115 649 2009 120 276 2010 140 515 2000-224% 2009-16.8% 2010 2010 SE5 176 168 43 428 595 171 43 736 542 186 70 232 130 95 213402 173 103 208 292 979 115219 649758 120214 276657140246 515037224% 46% 16.8% 14.6% SE6 SE5 168 660595 341 171 696542 538 186 664130 694 213 779173 232 208 891 979 688 219925 758463 214921 657956246960 037427 46% 45% 14.6% 4.2% Sida 2 av 13 SE6 660 341 696 538 664 694 779 232 891 688 925 463 921 956 960 427 45% 4.2% Sida 2 av 13 5
OBS ENDAST ARBETSDOKUMENT 2013-11-26 Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 2013-12-05 och gäller tills vidare. Tillgänglighet med kollektivtrafik till Malmö Tillgänglighet Restiden med för stora kollektivtrafik delar av sydöstra till Malmö. Skåne är över 90 minuter. Ystad ligger Restiden i intervallet för stora 46 60 delar minuter, av SÖSK är Tomelilla över 90 minuter. och Sjöbo Ystad ligger ligger i intervallet i intervallet 61 75 46-60 min, Tomelilla minuter. och Sjöbo ligger i intervallet 61-75 min. Tillgänglighet med kollektivtrafik till Lund. Även Tillgänglighet här har stora delar med av kollektivtrafik SÖSK över 90 min till restid. Lund Ystad och Tomelilla ligger i intervallet 61-75 Även minuter. här har Sjöbo stora ligger delar i intervallet av sydöstra 46-60 Skåne min. över Hela 90 SÖSK minuter har längre restid. restid Ystad med kollektivtrafik och Tomelilla till Lund ligger än vad i intervallet t ex Hässleholm 61 75 minuter. har. Sjöbo ligger i intervallet OBS ENDAST 46 60 ARBETSDOKUMENT minuter. Hela sydöstra 2013-11-26 Skåne har längre restid med kollektivtrafik till Strategin är beslutad Lund än av Sydöstra vad till exempel Skånes Samarbetskommitté Hässleholm har. 2013-12-05 och gäller tills vidare. Sida 3 av 13 6 Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Norra delarna av Simrishamns och Tomelilla kommuner ligger i intervallet 31-45 min. Ystad, Simrishamn och Sjöbo ligger i intervallet 76-90 min och Tomelilla i intervallet 61-75 min.
Tillgänglighet med kollektivtrafik till Kristianstad. Tillgänglighet Norra delarna med kollektivtrafik av Simrishamns till Kristianstad. och Tomelilla kommuner ligger i intervallet delarna 31 45 av minuter. Simrishamns Ystad, och Simrishamn Tomelilla kommuner och Sjöbo ligger ligger i intervallet i intervallet 31-4576 90 min. Ystad, Norra Simrishamn minuter och och Sjöbo Tomelilla ligger i intervallet i 76-90 61 75 min minuter. och Tomelilla i intervallet 61-75 min. Tillgängligheten med kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av SÖSK ligger i intervallet 0-30 min. Sida 4 av 13 OBS ENDAST Tillgängligheten ARBETSDOKUMENT med 2013-11-26 kollektivtrafik till Ystad. Den största delen av sydöstra Skåne ligger i intervallet 0 30 minuter. Strategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 2013-12-05 och gäller tills vidare. Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planerar att byggas tidigast 2017. Vägutredning pågår. 7
Cykelväg Gång- och cykelväg mellan Vitemölla och Haväng planeras att byggas tidigast 2017. Vägutredning pågår. Brösarp Kivik Simrishamn Trelleborg: Delen Brösarp Kivik är prioriterad av Tomelilla och Simrishamns kommuner. Delen Kåseberga Hammar är OBS prioritet ENDASTettARBETSDOKUMENT 2013-11-26 för Ystad och därefter ingår etappen Kåseberga Hammar SkilStrategin är beslutad av Sydöstra Skånes Samarbetskommitté 2013-12-05 och gäller tills vidare. linge på denna sträcka. Hamnar Ystad hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystad hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystad hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95% av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. 8 på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Ystads hamn har en positiv inverkan Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under
Hamnar Ystads hamn är Sveriges tredje största färjepassagerarhamn, den femte största avseende lastfordon och den tionde när det gäller den totala mängden gods. Ystads hamn är den största hamnen i Sverige avseende färjetrafik med Polen. Ystads hamn är en mycket viktig hamn för dansk inrikestrafik med fler än 95 procent av samtliga resenärer som reser till ön med färja, och ett viktigt komplement för godstransporter. Ystads hamn har en positiv inverkan på turismen i Ystad i och med att förbindelserna till Bornholm och Polen finns här. Utvecklingen i Ystads hamn har gått stadigt framåt under många år, även under lågkonjunkturer och andra ekonomiska kriser i vår närhet. Ystads hamn bidrar till att infrastruktursatsningar har kunnat göras i till exempel järnvägen och E65:an. Ystads hamn är utsedd till Comprehensive Port inom EU och är ett av sex logistiklägen i Skåne som Region Skåne utpekar. Utvecklingen för Ystads hamn de närmaste åren ser ut att vara positiv avseende volymutvecklingen. Fler färjor beräknas anlöpa hamnen, ytterligare en tillkom så sent som februari 2013, och med det en stigande volym. Ystads hamn är en av staten utpekad central hamn vilket innebär ett ansvar för staten att tillse att det finns en tillräckligt utvecklad infrastruktur till hamnen, som även klarar en framtida trafikökning. Angående upprustning av E65, Södra Dragongatan: Idag köar hundratals fordon vid bomfällningar och trafikljus vilket skapar långa tider med krypoch tomgångskörning. Ystads kommun har investerat över 300 miljoner kronor sedan 2008, främst i åtgärder som avser att förbättra miljön i hamnen, till exempel världens största landströmsanläggning. Hamnen erbjuder landströmsanslutning till färjor i linjetrafik med hamnliggetid mer än två timmar. Vid en eventuell flytt av hamnverksamheten ut i yttre hamnbassängen skulle en stor miljövinst bli att det går att optimera alla ranger- och körytor så att det blir så kort körsträcka som möjligt för varje fordon. För att minska miljöbelastningen från fordon, framför allt från hamnen, bör man titta på möjligheten att få trafiken att flyta så optimalt som möjligt, det vill säga inte kö vid rödljus och tågbommar då fordonen ofta står på tomgång. 9
körsträcka som möjligt för varje fordon. För att minska miljöbelastningen från fordon, framför allt från hamnen, bör man titta på möjligheten att få trafiken att flyta så optimalt som möjligt, dvs inte kö vid rödljus och tågbommar då fordonen ofta står på tomgång. Volymutveckling Ystads hamn helåret 2012 Volymutveckling Ystad hamn helåret 2012 Totalt Antal Avvikelse procent Gods (ton) 2.944.305-2,4 Järnvägsvagnar 13.529-2,5 Lastbilar 180.933-3,0 Bussar 2.665-2,6 Personbilar 484.607 +3,4 Passagerare 1.792.189 +2,9 Simrishamns hamn är Sveriges största fiskehamn. 3000 trollingfiskare utgår från hamnen Simrishamns hamn är Sveriges största fiskehamn. 3.000 trollingfiskare utgår årligen, framför allt under vinterhalvåret. från hamnen årligen, framför allt under vinterhalvåret. Årligen Årligen kommer kommer 6.000 6000 besökande båtturister till till kommunen, flertalet med med Simrishamns hamn Simrishamns som mål. hamn som mål. Marint centrum finns i Simrishamn och Sida ska 7 vara av 13 den plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen 10
It-infrastruktur Den helt dominerande tekniken för bredband idag är ADSL 2. Via kopparledningar sänds signalen med modem (ADSL) som kan ge bandbredder runt 20 Mbit per sekund. Det ska dock noteras att hastigheten avtar med avståndet från telestationen och sjunker ned till cirka två Mbit per sekund på ett avstånd av sex kilometer. Beroende på hur definitionen av bredband förändras över tiden, förändras täckningsgraden i Skåne. Sedan början av 2000-talet har ett regionalt bredbandsnät, BAS-nätet, byggts ut till alla Skånes tätorter. BAS-nätet är en samlande beteckning på fjorton kommunala stadsnät och ett ortssammanbindande nät som ägs av Tele2. Nätet är byggt fram till telestationen i varje ort, vilket ger majoriteten av skåningarna tillgång till en digital abonnentanslutning i kopparledningar, ADSL. (Ur Skånes bredbandsstrategi) Regeringen har tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dagens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit per sekund (Region Skånes mål är 95 procent täckning). Redan 2015 ska 40 procent av hushållen ha nått det målet. Bredbandsguiden en vägledning för kommuner från SKL Kartdatabas och statistik över bredbandsutbyggnaden har SkåNet arbetat fram tillsammans med marknadens aktörer, stadsnät och Region Skåne. SkåNet har även en roll som rådgivare till kommuner och stadsnät. Biogas Planering pågår för bland annat biogasproduktion öster i sydöstra Skåne. En gödselmängd på 291.000 ton har kartlagts vilket kan ligga till grund för en årlig biogasproduktion motsvarande 55 GWh. 11
Bilaga 2 Aktivitetslista för förverkligande av strategin 12
Genomförande Detta avsnitt fokuserar på Vem som har uppföljningsansvaret för att strategin genomförs? Följande grupper pekas ut för ett särskilt ansvar: Kommunikationsgruppen (KOM) EU-projektanalysgruppen (EPA) Infrastrukturutvecklingsgruppen (INFRA) SÖSK-samordnaren (SAMORD) Att göra lista: uppdateras kontinuerligt. Detta är version 2013-11-26. Uppföljning och spridning Layouta informationsmaterial (KOM)» Strategin» Målen» Temablad Förankra och sprid strategins budskap till anställda i kommunerna i sydöstra Skåne (KOM/INFRA) Ta fram plan för attitydförändringar (KOM)» Kollektivtrafik» ökad kollektiv arbetspendling,» Cykelpendling» Öka arbetspendling med cykel Ta fram plan för kunskapsspridning (KOM)» Simrishamnsbanan» Biogas Följa upp infrastrukturstrategin i SÖSK:s delårsrapport/helårsrapport (SAMORD) Samordning Samordna och stötta upp så att nätverk för cykelvägsansvariga inom SÖSK bildas (SAMORD) Samordna och stötta upp så att samarbete inom folkhälsa för att utveckla skol- och arbetspendling initieras (SAMORD) Samordna och stötta upp utvecklingen av projekt inom vatten och avlopp, it, gång- och cykelleder mellan kommunerna i sydöstra Skåne (INFRA) Samordna och stötta upp så att representanter för kommunernas utveckling av it-infrastruktur kan träffas och se över samordningsmöjligheter och optimering av insatser (SAMORD) Undersöka möjligheten att SkåNet får utökat uppdrag när det gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden (SAMORD) Samordna och stötta upp för att bilda nätverk mellan biogasintressenter i sydöstra Skåne (SAMORD) 13
Finansiering Undersök möjligheter att söka EU-medel för olika projekt, förslag presenteras för infrastrukturgrupp och SÖSK. (EPA) Checklista för hur strategin kan användas i kommunerna Tala med gemensam röst på regionala/nationella möten använd infrastrukturstrategin och dess informationsmaterial för att vara väl förberedd och lyft fram våra gemensamma objekt. Dela gärna ut informationsmaterial. Ta aktivt ställning till om remissvar ska svaras på gemensamt i SÖSK kontakta din kommuns representant i SÖSK:s infrastrukturgrupp eller SÖSK:s samordnare. Beslut kan i vissa fall ske i SÖSK-kommittén. Tänk på att i översikts- och detaljplaner peka ut objekt som är viktiga för den regionala utvecklingen vägar stråk för järnvägar stråk för kollektivtrafik behov av gång- och cykelleder Planera och reservera mark för vägutbyggnader spårutbyggnader och stationer mötesplatser på Ystad- och Österlenbanan kollektivtrafikstråk, stationer samt pendlarparkeringar gång- och cykelleder trafiksäker vardags- och turistcykling trygg cykelmiljö (god belysning, ta bort häckar/buskage) koppla ihop befintliga cykelnät beakta behov av gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken biogasproduktion och tankställen. Ta aktivt ställning till om samverkan med grannkommunerna. Planera enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Beakta Mobility Management för att främja hållbara transporter. 14
Representant från medlemskommunerna i SÖSK bör finnas med på alla möten kring regionala frågor samordna. Exempel på nätverk/grupper Skånepaketet Strukturbild Skåne RTI-möten ESS Simrishamnsbanenätverket. Arbeta för att it-infrastrukturen utvecklas/byggs ut och hålls öppna för alla att använda Prioritera landsbygden Ta tillvara på lokala initiativ Samordna och planera för att vid till exempel grävningsarbete förbereda för att utveckla it-infrastrukturen. Anta klimatsamverkan Skånes upprop om 100 procent fossilbränselfritt Skåne 2020. Information till anställda om tanka biogas/åka kollektivt. Uppmuntra till medverkan i färdplan för biogas 2020. 15
Bilaga 3 Extern finansiering 16
Möjligheter till stöd via EU:s fonder och program Då det gäller satsningar kring infrastruktur kan ofta flera olika programområden användas under ett genomförande. Exempelvis kan en förstudie/projekt inom Regionalfonden kompletteras med Lokalt Lett Utvecklingsprojekt (LLU) och samma sak gäller övriga programområden beroende på insatsernas karaktär. Vissa utvecklingsområden som till exempel öka kollektivåkandet, samverkan buss/tåg, cykelvägar och tillgänglighet, it och fibernät har goda förutsättningar att genomföras inom till exempel Regionalfonden, Landsbygdsprogrammet (inklusive LLU) och Interreg-programmen. Övriga satsningar, som till exempel biogasprojekt, satsningar på vägar, Simrishamnsbanan och hamnar förutsätter sannolikt mer omfattande förberedelser i form av utredningar och projektering. Dessa kan genomföras som förstudier och projekteringsprojekt inom bland annat : Regionalfonden, Horizont 2020, Interreg, Elena och Connecting Europe Facility (Tidigare TEN-T Marco Polo). Nedan följer exempel på några av EU:s program och fonder, hämtat ur SÖSK:s EU-projektanalys för 2013. ELENA ELENA står för European Local Energy Assistance. ELENA täcker kostnader i samband med att förbereda storskaliga investeringsprogram för förnybar energi i städer/kommuner och regioner. Stödet handläggs av Europeiska investeringsbanken. Horisont 2020 Programmet ska bli EU:s flaggskepp då det gäller att stärka Europas konkurrenskraft och får en utökad budget till cirka 80,2 miljarder euro för hela programperioden. Programmet omfattar alla sektorer i EU:s ekonomi som jordbruk, fiske, livsmedel, hälsa, transport, energi särskilt förnybar energi och it. Programmet hanteras av Generaldirektoratet för forskning och innovation i Bryssel. Interreg Europeiska Unionens verktyg för gränsöverskridande samarbete. Skåne deltar i fem Interregprogram i följande geografier: Östersjön (Sekretariat i Rostock), Nordsjön (Sekretariat i Viborg), Öresund-Kattegat-Skagerak (Sekretariat i Köpenhamn), Södra Östersjön (Sekretariat i Gdansk) samt interregionalt samarbete (Sekretariat i Lille, Frankrike). Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att skapa en hållbar utveckling på den skånska landsbygden. Programmet hanteras idag av Länsstyrelsen i Skåne. 17
Lokalt Ledd Utveckling (LLU, tidigare LEADER) Leader är en metod inom landsbygdsutveckling som möjliggör för människor från olika delar av samhället att samarbeta för att utveckla sin hembygd. Det som kännetecknar LEADER-projekt är en stark lokal kännedom och förankring, allt utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ, samt samarbete mellan ideell, privat och offentlig sektor. Programmet kommer framöver troligen att hanteras av Jordbruksverket. Connecting Europe Facility (CEF) Fonden för ett sammanlänkat Europa. (Ersätter: TEN-TEA, Marco-Polo) Stödjer infrastrukturprojekt inom tre områden: Energi, Transport och Kommunikationsteknik (Digitala Agendan). Marco Polo var EU:s stödprogram för att främja utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem, med stöd för att minska trafikstockningar och öka transportsystemets miljöprestanda. Regionalfonden (ERUF) Det övergripande målet med programmet är att bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. Programmet hanteras av Tillväxtverket i Malmö. LIFE+ Programmet Life+ har som syfte att bidra till att genomföra, uppdatera och utveckla EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. Programmet spänner över områden som klimatförändringar, natur och biologisk mångfald, hälsa och livskvalitet samt naturresurser och avfall. Såväl offentliga som privata aktörer kan få stöd av programmet. Programmet fortsätter med en ny omgång 2014 2020 under samma namn. Ansvarig myndighet i Sverige är Naturvårdsverket. Ansvarigt Generaldirektorat i Bryssel: Miljö. Svenska Institutet Svenska Institutet bidrar med utvecklingsmedel för såväl förstudier, som reguljära tre-årsprojekt. Förutsättningen är dock ett partnerskap i Östersjöområdet, projektinnehållet kan variera stort. En förstudie på ett år förväntas som regel leda till ett större EU-projekt. Finansieringen idag ligger på cirka 400.000 kronor för förstudier. Svenska Institutet finansieras av SIDA. 18
Nedan följer mer specifikt fokus på några av de olika temaområdena Möjligheter till extern finansiering vägar Extra medel kan erhållas till väginvesteringar i Skåne om till exempel staten lägger avgifter på godstrafiken som passerar genom Skåne. Möjligheter till extern finansiering hamnar Utveckling av hamnar kan göras inom flera programområden; för mindre hamnar med inriktning på fritid och turism har finansiering till förstudier, projektering och även investeringar i vissa fall kunnat göras inom Interreg Södra Östersjöprogrammet. Större insatser som har betydelse för regiondelens sammanhängande infrastruktur kan eventuelt finansieras via TEN-T och Marco- Polo. Här är det dock viktigt att understryka betydelsen av att det handlar om prioriterade infrastrukturlösningar, som stöds såväl regionalt som nationellt (regeringen). Möjligheter till extern finansiering it-infrastruktur Kommunerna har avsatt medel för arbete med att öka tillgängligheten för kommunernas medborgare att få tillgång till bredband. Ystad Energi har projektet Öppet stadsnät i Ystad, Sjöbo kommun har avtal med Teleservice att bygga fiber till alla deras stationer, samt att banker i Sjöbo kommun ställer upp med lån. Tomelilla har landsbygdssatsningar med pengar från Länsstyrelsen. Formerna för bredbandsstöd ändras kontinuerligt. De stödformer som finns att tillgå på nationell nivå är främst avsedda för utbyggnad på landsbygden, vilket i Skåne definieras som boende utanför tätort (mindre än 200 invånare). De nuvarande stödformerna är: Landsbygdsprogrammets stöd till bredbandsutbyggnad, med Länsstyrelserna i respektive län som ansvarig myndighet medfinansiering från Post och Telestyrelsen som kan komplettera stöd från landsbygdsprogrammet stöd för anläggande av kanalisation, med Region Skåne som ansvarig myndighet. (Ur Skånes bredbandsstrategi) I programperioden 2007 2013 kunde man söka EU-medel inom Regionalfonden, Insatsområde 2, tillgänglighet, för möjligheter till satsningar på kommunens it-tillgänglighet. Möjligheter till extern finansiering biogas Utveckling av biogas är prioriterat i olika EU-program, olika insatser pågår i flera skånska kommuner. Energikontoret Skåne leder flera av dessa. Life + är EU:s stora finansieringsprogram för miljöprojekt under perioden 2007-2013. Beroende på hur projekten inriktas kan även program som Landsbygdsprogrammet och Leader/LLU vara intressanta. Temat förnyelsebara energikällor har en hög prioritet i många program och kommer ännu starkare i nästa programperiod. 19
www.sydostskane.se 20 info@sydostskane.se 0411-57 71 97 SÖSK 5 december 2013