Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 4 2003. ÅRGÅNG 73 4 ATT BYGGA UPP SKOGEN PÅ NYTT RESTAURERINGSÅTGÄRDER PÅ SKYDDSOMRÅDEN KOMMER ATT ÖKA AVSEVÄRT. 6 KVALITET I SKOGSVÅRDSARBETEN SKOGSÄGAREN INNEHAR EN NYCKELPOSITION NÄR DET HANDLAR OM KVALITET I SKOGSVÅRDSARBETEN. 14 TÄCKROTSPLANTAN PÅ FRAMMARSCH 16 MASURBJÖRK SOM HOBBY 20 EXTRA PENGAR MED KOTTPLOCKNING 24 SKYDD MOT ROTRÖTA FRÅN FRÖGRONING 26 28 VILKEN SLAGS PLANTA SOM VÄLJS BEROR PÅ FLERA OLIKA FAKTORER. ATT ODLA MASURBJÖRK KRÄVER STÄNDIG SKÖTSEL OCH ETT VERKLIGT INTRESSE. BÅDE VUXNA OCH BARN PLOCKAR TALLKOTTAR FÖR 75 CENT/LITER. PERGAMENTSVAMP INYMPAD I ROTKLUMPEN SKYDDAR PLANTRÖTTER MOT ROTRÖTA. HALM VIKTIG RÅVARA I KINESISKT PAPPER HALM ÄR EN BILLIG RÅVARA VID PAPPERSTILLVERKNING. EN KLASSIKER I TRÄDGÅRDEN ROSORNA BRUKAR FÅ HEDERSPLATSEN I TRÄDGÅRDEN. PÅ OMSLAGET: LÄS MER OM KVALITET I SKOGSVÅRDSARBETEN PÅ SIDORNA 6 11. FOTO: SAKARI PÖNNIÖ 2
Skogsbruket Ledaren 10.4.2003 Tänk kvalitet Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn: (09) 156 21 fax: (09) 156 2433 Sampo: 800013 577591 Aktia Bank: 405554 52359354 FöreningsSparb. Sverige 5036 7119 Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: 09-156 2420 tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: 09-156 2295 marianne.palmgren@tapio.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: 09-156 2419 gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn: 050-560 6639 anne.manner@agrolink.fi Christian Hildén tfn: 050-571 8115 christian.hilden@kolumbus.fi Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström (09) 156 2422 marianne.grundstrom@tapio.fi Birgit Korsström (09) 156 2216 Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen 160 10160 Nylands Degerby tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 30 i Finland, i Sverige 280 SEK och i övriga länder 37. Halvår (6 nummer) kostar 17 i Finland, i Sverige 159 SEK och i övriga länder 21. ISSN 0037 6434 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003 Sedan mitten av 1990-talet har kvalitet och kvalitetssystem varit en ständigt återkommande fråga både inom och utanför företag. Många företag stoltserar med certifikat utfärdade av olika revisorer vars arbete är att revidera och kontrollera att företag verkligen följer det de utlovat. Revisionen ger besked om företag gör det som de lovat sig själva och sina kunder samt förbundit sin personal till. Kvalitetssystem och certifiering av företag känns dock ganska avlägset för en enskild skogsägare, som kanske bor långt borta från sin skog och inte har möjligheter att följa upp det arbete som utförs i skogen, men det oaktat vill ha god kvalitet på det som görs i skogen. Skogsvårdsföreningarna utvecklar sitt tjänsteutbud och kan vanligen erbjuda tjänster som följer upp det som exempelvis skogsbolag gör i skogen. Det kan också gälla försäljningen av rotskogar där föreningen kan sköta hela ruljansen från anbudsbegäran till godkännande av slutmätning. När det gäller skogsvårdföreningar och revir är sitsen sådan att det inte finns någon annan kvalitetsgranskare än kunden själv, dvs. skogsägaren. Den enda organisation som varit neutral är skogscentralem, men inte heller den är helt neutral när det gäller dikning och vägbyggnad, eftersom skogscentralen numera sköter dessa arbeten åtminstone i princip enligt företagsekonomiska principer. Plantskolorna har sedan länge bolagiserats. Det är inget under att en enskild skogsägare kan känna sig utelämnad till den stora skaran av specialiserade serviceproducenter. Ett kvalitetssystem för skogsbruk kostar som alla andra kvalitetssystem och är kanske mest ett visitkort för god verksamhet, men hjälper inte en enskild skogsägare som försöker bilda sig en uppfattning om kvaliteten på de tjänster som han köper. Även företag med kvalitetscertifikat kan göra dåliga produkter. Därför är det av stor vikt att skogsägare som har ett klart intresse för att bilda sig en uppfattning om skogliga varors och tjänsters kvalitet och skaffar sig grundläggande kunskaper om hurudant slutresultatet borde vara. Den som behöver råd skall helst vända sig till någon som vet, förutsatt att det inte är densamme vars arbete skall bedömas. Det debattinlägg som fanns i förra numret visar klart att det finns betydande skillnader i kvalitet på skogliga tjänster och att det i hög grad är en personfråga. Därför kan man också med gott skäl säga att skogliga tjänster ofta är en förtroendefråga som beror både på organisation men också i mycket hög grad person. Nivån på drivningsskador kan inte heller med lätthet bedömas i jämförelse med genomssnittet. Tack vare riksomfattande inventeringar vet vi dock att skadefrekvensen ligger på en rimlig nivå och att de sämsta drivningarna beror på att man gallrat under fel årstid eller väderleksförhållanden. Köp av skogliga tjänster kan inte jämföras med torghandel eller med restaurangservice. Skogsägarkåren är i dag en all mer heterogen grupp där olika personer värdesätter helt olika saker i sin skog. Det kan vara värt ett försök att själv bedöma kvaliteten. Ta en närmare titt inne i tidningen. 3
Att bygga upp skogen på nytt ATT RESTAURERA SKOG ÄR INTE SKOGSVÅRD, UTAN EN METOD SOM ANVÄNDS INOM NATURSKYDD. REDAN I ÅR KOMMER RESTAURERINGSPROJEKT PÅ SKYDDSOMRÅDEN ATT ÖKA AVSE- VÄRT. Metso-arbetsgruppen lämnade på hösten in sitt betänkande, där de föreslår olika åtgärder för att främja skyddet av skogarna i södra Finland. Nu är betänkande inne i verkställighetsfasen och kallas biodiversitetsprogrammet för södra Finland. Biodiversitetsprogrammet ledde bland annat till att andelen restaureringsåtgärder på naturskyddsområden kommer att öka redan i år. Inom nästa tioårsperiod kommer upp till 33 000 hektar skyddad skog i södra Finland och Österbotten att restaureras. Inte nytt påhitt Restaureringsåtgärder är inte skogsvård utan en åtgärd som utförs på naturskyddsområden. Som åtgärd är restaurering inte något nytt påhitt. Restaurering på naturskyddsområden har utförts sedan slutet av 1980-talet. Genom att restaurera skogen, alltså återställa skogen, försöker man på konstgjord väg påskynda processen när ekonomiskogen återgår till en naturskog. Skillnad mellan ekonomiskog och naturskog formas av skogsbränder, stormar, snö, översvämningar, sjukdomar och skadegörare. Naturskogen är inte jämnårig, utan döda träd, skadade träd och fröträd finns placerade ensamma och i grupper. Foto: Erkki Virolainen Över 400 år gamla furor samsas bland nya spirande plantor. Finns inte tid kvar Det finns så gott som ingen naturskog kvar i södra Finland. Överlag för ordet naturskyddsområde felaktigt tankarna till en urskog med flera århundraden på nacken. De naturskyddsområden som har bildats under de senaste årtiondena är i regel före detta ekonomiskogar och de är inte speciellt gamla. Det tar ett par århundraden för dylika ekonomiskogar att återgå till naturskog. Och forskningsresultaten börjar allt mer ge vid handen att de hotade arterna inte har ett par hundra år på sig att vänta. Nya projekt påbörjas I slutet av år 2002 hade Forststyrelsen återställt totalt 7 700 hektar torvmark och 1 370 hektar skogsmark. Under nästa tioårsperiod Typiska drag för en ekonomiskog är att den är ensidigt uppbyggd: Åldersstrukturen är jämn, ett trädslag dominerar, lövträd saknas i de flesta fall, och murket virke finns det mycket sparsamt av. I en naturskog sker inget virkesuttag. Skogen förnyas och GENOM ATT BRÄNNA UPP SKOGEN BILDAS SNABBT DÖD VED. PÅ BILDEN BRINNER SKOG I PINKJÄRVI VID EURA Å. 4
skall Forststyrelsen restaurera upp till 33 000 hektar i södra Finland och Österbotten. I år kommer mellan 40 nya restaureringsprojekt att påbörjas och en del av dem avslutas först år 2004, konstaterar Erkki Virolainen, regionchef på Forststyrelsen. Restaurering av skog är speciellt omfattande i Finland jämfört med övriga nordiska länder. Det beror på att man i Finland effektivt har utnyttjat skogarna i ekonomiskt syfte. Mera jobb Det finns många olika sätt att återställa naturskyddsområden. Man fyller till exempel igen diken och bränner upp före detta odlingsskogar. Genom att ringbarka växande träd bildas också snabbt död ved i skogen. Man kan också göra så kallade luckor i skogen. När man fäller trädbeståndet och lämnar kvar det på marken bildas död ved och lövträden får rum att växa. Det är inte alltid så motiverande för skogsfackmän att under det ena halvåret utföra skogsvårdsarbeten och de resterande sex månaderna återställa naturskyddsområden: Fylla igen diken, fälla växande skog och se hur hundratals kubikmeter försvinner upp i rök. Skogsarbetarna är specialutbildade för arbetet. Det behövs till exempel specialkunskap om olika växtarter och för motivationens skull måste de också förstå varför arbetet utförs, säger Virolainen. Hittills har skogsarbetarna varit positivt inställda. Restaureringsåtgärderna utförs i regel på vintern vilket leder till att skogsarbetarna också är sysselsatta under vinterhalvåret. Död ved behövs snabbt Förbättrar dessa konstgjorda åtgärder skogens mångfald? Idag har ett flertal av varandra oberoende forskningsresultat visat att bristen på död ved i skogen är uppenbar. Brist på död ved har en negativ inverkan på skogens flora och fauna, säger Virolainen. När andelen död ved ökas i skogen, ökas också mångfalden relativt snabbt: Till exempel efter en brand har inte träden alltid ens hunnit svalna när insekterna redan har hittat till brandytan. Insekterna för med sig att det nästa år finns mat åt fåglarna. Det har visat sig att bland annat hackspettarna söker sin föda på brandytan redan ett år efter branden. Andra arter kan vara mer krävande. Till exempel många tickor kommer till ytan först om 10 15 år. Därför att dessa tickor förutsätter att minst 2 3 arter har använt träden först. Tar i med hårda tag I en naturskog fanns det mellan 30 100 kubikmeter död ved per hektar. På många av dagens skyddsområden är andelen död ved mellan 1 5 kubikmeter per hektar. Genom restaureringsåtgärder ökas andelen död ved inom en 10 till 15-års period med ungefär 30 kubikmeter död ved per hektar, säger Virolainen. Vissa arter kräver mellan 50 till 100 kubikmeter död ved per hektar för att överleva. Det är i dessa fall som restaureringsåtgärderna blir extra radikala. Antingen bränns skogen upp eller så efterliknar man en storm: alla träd fälls omkull på en relativt stor yta och träden lämnas kvar att ruttna. Inte mer skyddsområden Det har kostat en hel del att grunda våra nuvarande naturskyddsområden. Om man istället för restaureringsåtgärder inte gör någonting utan låter naturskyddsområdena till sin struktur fortsättningsvis ser ut som ekonomiskogar, leder det till att alltfler arter rödlistas när MED HJÄLP AV MOTORSÅGEN HAR MAN GJORT TVÅ STYCKEN 2 TILL 3 CENTIMETER DJUPA SNITT RUNT STAMMEN. DÄRMED STOPPAS VÄTSKE- FLÖDET OCH OM 2 TILL 5 ÅR HAR GRANEN DÖTT. RINGBARKNING ÄR DEN VANLIGASTE METODEN ATT PRODUCERA DÖD VED. de inte hittar en naturskog att leva i. Detta åter leder till att man igen börjar diskutera behovet av att grunda fler skyddsområden. Därför måste de nuvarande naturskyddsområdena skötas så effektivt som möjligt, avslutar Virolainen. TEXT: MARIANNE PALMGREN Planteringsaggregat Lännen FP-160 monteras på lastare planteringshastighet 200 300 plantor/tim Lännen Tehtaat Oyj, Lännen Plant Systems PL 170, 27801 Säkylä, Puh.(02) 8397 4726 paivi.aaltonen@lannen.fi, www.lannenplantsystems.com Foto: Erkki Virolainen 5
Skogsvård Pengar växer DET LÖNAR SIG ATT KOLLA ATT DET FINNS KVAR TILLRÄCKLIGT MED TRÄD EFTER GALLRINGEN. FÖR DEN UPPGIFTEN BEHÖVS ETT RELASKOP, EN MÄTSTICKA OCH TABELLER. Det är med hjälp av grundytan och gallringsmallar som man kontrollerar att det finns kvar tillräckligt med träd efter gallringen. Gallringsmallarna finns att tillgå till exempel i skogsvårdsrekommendationerna. Det finns skilda gallringsmal- lar för gran, tall, björk och lärk på olika skogstyper. Mallarnas övre kurva anger eftersträvad grundyta före gallring, och den nedre kurvan visar åter den lämliga grundytan efter gallring. Ett relaskop kan man antingen göra själv eller köpa. Kvalitet i skogsvårdsarbeten SKOGSÄGAREN INNEHAR EN NYCKELPOSITION NÄR DET HANDLAR OM KVALITET I SKOGSVÅRDEN. Vi har på sidorna 6 11 samlat ihop ett antal inte allför komplicerade metoder med vilkas hjälp du kan kolla upp skogsvårdsarbetets kvalitet. I fall du känner dig missnöjd med arbeten som du låtit utföra i din skog lönar det sig i första skedet att kontakta arbetsledningen. Med kvalitet menas att arbetet utförs enligt vissa krav, till exempel låg skadenivå och låga kostnader. Som kvalitet räknas också förmågan att uppfylla skogsägarens behov och förväntningar. Det kan till exempel vara bra information innan arbetet påbörjas samt rådgivning om lämpliga framtida åtgärder. Trots allt lönar det sig att hålla i minnet att man har och göra med ett skogsekosystem. Även om jobbet har utförts hur bra som helst kan ändå något gå snett, till exempel kan sorkarna mot alla odds tugga i sig plantorna. Naturen fungerar inte alltid som man har planerat. TEXT: MARIANNE PALMGREN RÄKNA DE TRÄD SOM FYLLER UT HELA ÖPPNINGEN PÅ RELASKOPET MEDAN DU VRIDER DIG ETT HELT VARV RUNT. DE STAMMAR SOM INTE FYLLER SIKT- ÖPPNINGEN UTESLUTS. DÅ STAMMEN VERKAR VARA LIKA GROV SOM SIKT- ÖPPNINGEN NOTERAS VARTANNAT SOM GRÄNSFALL. Foto: Marianne Palmgren 6
Skogsvård på träd Till exempel från Uittokalusto kan man beställa relaskop och kuberingstabell för 8,82 euro. Ett relaskop med kedja+ kuberingstabell kostar åter hos Tarmet 8,50 euro. Även skogsvårdsföreningar och reviret förmedlar skogsmaterial. Många har sannolikt också ett bortglömt relaskop någonstans i byrålådan eftersom bankerna i tiderna delade ut gratisexemplar på mässor och liknande tillfällen. Mät grundytan Efter att relaskopet är införskaffat är det bara att gå ut i skogen och mäta grundytan: 1. Stanna på en slumpmässigt vald plats i beståndet. Stamtätheten skall vara så representativ som möjligt för beståndet. 2. Sikta med relaskopet i brösthöjd (alltså 1.3 m från marken) på träden. 3. Räkna de träd som fyller ut hela öppningen på relaskopet medan du vrider dig ett helt varv runt. Antal räknade träd är det samma som antal kvadratmeter per ha. De stammar som inte fyller siktöppningen utesluts. Då stammen verkar vara lika grov som siktöppningen noteras vartannat som gränsfall. Mät höjden Efter att grundytan är uträknad uppskattar man trädens höjd. En vanlig 1 meter lång käpp fungerar alldeles utmärkt som mätsticka. Käppen vänds lodrät och därefter backar man bakåt ända tills man hittar den plats där trädet verkar vara lika långt som käppen. Avståndet till trädet kan man mäta med stegpar eller måttband. Käpp-metoden är bekant från tidigare bland annat för dem som deltar i skogsfärdighetstävlingar. En annan metod är att så att säga fälla trädet med blicken och stega upp till platsen där toppen fallit. När man har räknat ut trädens höjd och grundytan kan man ur gallringsmallarna kolla upp att gallringen har utförts enligt gällande normer. Felmarginal existerar Som amatör får man dock räkna med en viss felmarginal i mätresultatet. Som tumregel lönar det sig att hålla i minnet att felmarginalen blir större om man räknar grundytan fel, än om man missar aningen på trädets höjd. Relaskopmätning fodrar en hel del träning. Det är svårt att kolla upp att gränsträden hör till ytan, och att arbeta i lutande terräng gör inte arbetet precis enklare. Skymd sikt ger också problem. Till exempel i skogsfärdighetstävlingar kan man öva upp sig. Om man avverkar själv kan man åter öva sig på att mäta trädets höjd. Man mäter trädet innan det fälls, och kollar efter att trädet fällts hur pass noggrant höjdmätningen lyckades. Med tiden lär man sig att relativt exakt uppskatta trädets höjd utan käpp-metoden. Kolla virkesförrådet En annan intressant uppgift är att kolla upp beståndets virkesförråd. När man vet beståndets medelhöjd samt grundyta går det enkelt att ur kuberingstabeller utläsa virkesförrådet per hektar. Det finns skilda tabeller för tall, gran och björk. Om exempelvis tallbeståndets grundyta är 16, och medellängden är 18 meter, kan man ur tabellen utläsa att beståndet har 138 m 3 /ha. Att uppskatta andelen timmer och massaved i stående träd är däremot en mycket svårare uppgift. Tabellerna beaktar inte kvalitetsfel och därför kan det hända att man överskattar timmerandelen. TEXT: MARIANNE PALMGREN Käppmetoden Relaskopet Relaskopskaftet görs av en fyrkantig hyvlad ribba (till exempel 15x15 mm), eller motsvarande färdigköpt ribba. I ändan av skaftet skruvar man fast en skiva, gjord av 5 mm tjock vattenfast faner. I skivan skär man en siktöppning. Skaftet används då man uppskattar trädens höjd. Det är av avgörande betydelse för mätnoggrannheten att relaskopets siktöppning är exakt 20 mm bred och skaftet 100 cm långt. Källa: Skogskultur 1. Håll käppen så att den klenare ändan (a) är strax intill ögat. Ta ett stadigt grepp om käppen med tummen och pekfingret och med rak arm. Håll kvar greppet (b) under hela mätningen. 2. Vänd käppen i lodrät riktning med den klenare ändan uppåt. Men håll kvar greppet och armen rak. 3. Gå bakåt från trädet tills du kommer till den plats där trädet är lika långt som käppen. 4. Mät avståndet till trädet. Avståndet är det samma som trädets höjd. Källa: Med klassen i skogsbrukets skog 7
Skogsvård Känn igen en frisk planta BARREN PÅ EN FRISK BARRTRÄDSPLANTA HAR EN JÄMNGRÖN FÄRG OCH BARREN SITTER ORDENTLIGT FAST I STAMMEN. Plantor som plantskolor levererar på våren har antingen tillbringat vintern utomhus under snön eller i kyllager. Skadade plantor är mindre stresståliga. Antingen dör de efter utplanteringen eller så för de en tvinande tillvaro under några år, då tillväxten är starkt nedsatt. Några sjukdomar på trädplantor är svåra att upptäcka på våren innan plantornas tillväxt startat. Granska planteringar efter 2 3 veckor Risto Rikala på skogsforskningsinstitutet uppger att det är viktigt att skogsägarna granskar plantornas kondition. Det här bör skogsägare göra genast när de får sina plantor och 2 3 veckor efter utplanteringen. Om skogsägaren misstänker att plantorna inte är friska, ska han genast kontakta den som levererat plantorna. När skadan upptäckts i ett tidigt skede är det lättare att bevisa att plantorna var skadade, i nedsatt kondition, redan när de levererades, framhåller Risto Rikala. När det hinner gå en längre tid är det svårare att utesluta andra orsaker, som t.ex. att plantornas rotklump torkat innan de kommit ned i jorden, dvs. de har inte vattnats. Ute på planteringsytan är gulskiftande och bruna barr samt barrförluster det första tecknet på att plantor inte mår bra. Skogsägaren kan be en skogsfackman komma och granska plantorna eller själv rycka upp en skadad planta och skicka den till plantskolan för undersökning. Vid höstplantering är det oftast först nästa vår som eventuella skador på plantor uppdagas. Hösten är fuktig och t.ex. ett skadat rotsystem på plantor ger sig sällan tillkänna. Det är först nästa vår som skadorna framträder exempelvis i form av bruna barr som följd av vårtorka. Ofarlig violett färg Ettåriga tallplantor kan på hösten ändra färg från grönt till starkt rödviolett. Färgen uppkommer då antocyanfärgerna i barren ökar på hösten som följd av att temperaturen sjunker och dagarna blir kortare. Färgen på plantor i samma låda kan variera från helt gröna till starkt violettröda. Fenomenet är helt ofarligt för plantorna. Inom två till fyra veckor efter utplantering i maj återfår plantorna sin normala gröna färg. Ju varmare väder desto snabbare sker återgången till normal färg. Bruna barr av vårtorka Förutom svampsjukdomar och insekter kan även köld och vårtorka leda till att barr blir bruna. Vårtorka drabbar speciellt granplantor. Skadorna uppkommer när snön smälter och plantorna utsätts för starkt solljus samtidigt som marken i plantskolan är frusen. Rötterna kan inte ta upp vatten ur den frusna marken för att ersätta det vatten som avdunstar från barren. Om mer än en fjärdedel av barren på en ettårig täckrotsplanta av barrträd är bruna, Foto: Risto Rikala ETTÅRIGA TÄCKROTS- PLANTOR AV TALL KAN PÅ HÖSTEN BLI RÖDVIOLETTA. 8
Skogsvård har ofta även toppknoppen torkat. En sidoknopp utvecklas till ny topp. Om över hälften av barren är bruna ökar risken för att plantan ska dö. Längdtillväxten blir också starkt nedsatt. Djupfrysta plantor upptinas Täckrotsplantor av barrträd förvaras under vintern antingen utomhus under ett snötäckte eller i kyllager. Kyllagrade, s.k. djupfrysta plantor, ska vara upptinade innan de utplanteras. En djupfryst täckrotsplanta torkar eftersom den inte kan ta upp vatten så länge rotklumpen är frusen. De färskaste forskningsrönen anger att djupfrysta plantor ska upptinas på 1 3 dygn i mörker eller i oöppnade förpackningar i en jämn temperatur på 6 15 grader. För täckrotsplantor som lagras utomhus är det livsviktigt att plantorna är täckta av snö. Många plantskolor har tagit i bruk konstsnö för att gardera sig mot tidig snösmältning på våren. Barrotsplantor får vanligen övervintra i odlingsbänkar och lyfts upp på våren strax innan de levereras. De kan planteras genast. Ersättning för skadade plantor ETTÅRIGA TÄCKROTSPLANTOR AV GRAN SOM DRABBATS AV VÅRTORKA. PÅ PLANTORNA MED MEST BRUNA BARR (LÄNGST TILL HÖGER) HAR ÄVEN KNOPPARNA DÖTT. När en skogsägare observerar skador på plantor ska han omedelbart meddela plantleverantören. Plantleverantören är vanligtvis skogsvårdsföreningen, men det kan också vara skogsbolag, skogsserviceföretagare, entreprenörer eller någon annan. Det är ovanligt att skogsägare köper sina plantor direkt från en plantskola. Efter att plantleverantören och skogsägaren tillsammans konstaterat att skadan inte beror av slarv från skogsägarens sida, förhandlar de om ersättningsgrunder. Enligt Kari Leinonen på Kontrollcentralen för växtproduktion kan ersättningen bestå av en rabatt, om skadan är liten, nya plantor om skadan är omfattande och ersättning för arbetskostnader. Om parterna inte kommer överens förs ärendet till tingsrätten. Plantleverantören kan i sin tur söka ersättning av plantskolan. Skogsvårdsföreningen klassas som plantleverantör Enligt lagen om handel med skogsodlingsmaterial är leverantör av skogsodlingsmaterial en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt producerar, marknadsför eller importerar skogsodlingsmaterial. I det här innefattas förmedling av skogsodlingsmaterial till tredje part. Enligt Leinonen är det här en ny situation för skogsvårdsföreningarna. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Källa: Metsäntutkimuslaitoksen tiedonantoja 881/2002. Lagring av plantor En omsorgsfull hantering av plantorna från det att de skickats från plantskolan tills de är planterade ger en lyckad etablering av plantorna. Det optimala är att kunna plantera dem genast, men ofta är det nödvändigt att korttidslagra plantorna. Några enkla råd för lagring: Täckrotsplantor Plantlådans lock öppnas på glänt och i sidorna på plantlådan gör man hål. Lådorna placeras på en skuggig plats, men inte i mörker. Plantorna vattnas regelbundet, helst dagligen. Före utplanteringen vattnas plantorna så att rotklumpen blir dyblöt. Det ska droppa vatten ur rotklumpen vid en lätt kramning. Barrotsplantor Säckarna öppnas och ställs i skugga på en sval plats. Plantorna kan förvaras några dagar i plastsäckar, 1 2 veckor i papperssäckar. Om plantorna ska förvaras längre ska de jordslås och vattnas 2 3 gånger i veckan. Låt plantorna stå och dra i en hink med vatten några timmar före utplantering. Större mängder vattnas ordentligt ett halvt dygn före planteringen. Foto: Risto Rikala 9
Skogsvård Kolla röjningsstyrkan MED HJÄLP AV EN FYRA METER LÅNG KÄPP OCH LITE MATEMATIK KAN MAN ENKELT KONTROLLERA RÖJNINGSSTYRKAN I PLANT- BESTÅNDET. När 4 8 meter höga bestånd röjs avlägsnas plantor av andra trädslag och vid behov utglesas också plantor av huvudträdslaget. Det gäller att å ena sidan inte glesa ut beståndet med för hård hand eller att å andra sidan lämna beståndet med för högt stamantal. Ett övertätt bestånd är inte att rekommendera eftersom det leder till att risken för skogsskador och stormskador i beståndet ökar avsevärt. När träden växer för tätt blir de långa och klena med liten krona. Dessutom uteblir diametertillväxten. Gissa inte mät istället Med hjälp av en fyra meter lång käpp (till exempel ett metspö) och lite matematik kan man lätt räkna ut stamantalet per hektar: Snurra runt med käppen ett varv i beståndet och räkna hur många stammar som käppen når till. Multiplicera därefter stamantalet med 200 och så har du räknat ut antalet stammar per hektar. Sedan är det bara att kolla att stamtätheten i plantbeståndet stämmer överens med de rekommenderade antalet stammar per hektar efter skötselåtgärden. Om skador sannolika I bland kan det dock vara skäl att lämna plantbeståndet tätare än normalt. Detta gäller till exempel plantskogar som vuxit mycket tätt och i områden där risken för älg- eller snöskador, eller annan förödelse i naturen är uppenbar. Det kvarstående beståndets täthet får vara högst 3000 st/ha. Första gallring Efter en utförd första gallring kan man kolla upp stamantalet per hektar på samma sätt som när man kontrollerar röjningsstyrkan. Efter en utförd första gallring skall det finnas kvar cirka 1 000 stammar per hektar. I en första gallring räknar man inte ut grundytan eftersom stamantalet i första gallring har större riktgivande betydelse än grundytan. TEXT: MARIANNE PALMGREN Stamantal efter skötselåtgärden Plantskogsskötsel ETT ÖVERTÄTT BESTÅND ÄR INTE ATT REKOMMENDERA. NÄR TRÄDEN VÄXER FÖR TÄTT BLIR DE LÅNGA OCH KLENA OCH DIAMETERTILLVÄXTEN UTEBLIR. Foto: Anne Manner Huvudträdslag Höjd, m Stamantal per hektar Tall 5 8 1800 2000 Gran 4 5 1800 Vårtbjörk 5 8 1600 Glasbjörk 5 8 2000 Lärk 4 7 1300 Asp 6 8 1600 2000 10
Skogsvård Skador på stammar och marken VID AVVERKNING OCH UTTRANSPORT AV VIRKE FRÅN SKOGEN KAN MARKEN OCH KVARSTÅENDE TRÄD SKADAS. SKADOR PÅ STAMMAR OCH RÖTTER KAN ORSAKA RÖTA OCH NEDSÄTTA TILLVÄXTEN. SKADOR STÖRRE ÄN EN TÄNDSTICKSASK RÄCKER FÖR ATT RÖTA SKA FÅ FOTFÄSTE. Regniga höstar och tjälfria vintrar är speciellt problemfyllda. Ju våtare mark desto större risk för skador på mark och kvarstående träd. Skador på träd Ett träd är skadat som följd av avverkningen då trädets bark på ett eller flera ställen på stammen eller rötterna är sönder så att den underliggande veden syns. Den skadade ytan ska samman- lagt vara större än 2/3 av en tändsticksask, över 12 cm 2, för att betraktas som skada. För rötternas del beaktas enbart skador på rötter som är 2 cm eller grövre och som finns inom en radie på högst en meter från stammen. Antalet skadade träd i förhållande till det sammanlagda trädantalet ger skadeprocenten. Skadeprocenten bör vara under 5 för att vara på en acceptabel nivå. ANTALET SKADADE TRÄD BÖR VARA UNDER FEM PROCENT. LÄNGDEN KÖRSTRÅK MED 10 CM ELLER DJUPARE HJULSPÅR BÖR VARA UNDER FEM PROCENT. Markskador Skog på mark med dålig bärighet bör avverkas under vintrar med tjäle i marken. Djupa hjulspår i marken kan orsaka rotskador med risk för svampangrepp. Träden kan dessutom bli vindkänsliga. Som spårbildning betraktas spår av traktordäck som är 10 cm eller djupare. Längden körstråk som är 10 cm eller djupare i förhållande till den sammanlagda längden körstråk ger spårbildningsprocenten. Procenten bör bara under 5 för att vara på en acceptabel nivå. Åk ut och titta på olika gallringar Som skogsägare gäller det att vara observant när det gallras och inte godta stamskador på kvarstående träd. Det kan löna sig att åka ut och titta på olika gallringar och utifrån gallringsresultatet välja virkesköpare eller avverkare. Maskinförarna är de som utför jobber och de är därför i en nyckelställning. Ryktet om ett dåligt jobb går snabbt. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 11
Enorm lagringsplats för kol SKOGENS ROLL SOM LAGRINGPLATS FÖR KOL BLIR ALLT VIKTI- GARE. DEN VÄXANDE SKOGEN BINDER KOL OCH MOTVERKAR VÄXTHUSEFFEKTEN. Koldioxid är en gas med den kemiska formeln CO2. Alltså gasatomerna består av en atom kol och två atomer syre. På naturlig väg bildas koldioxid genom organismernas andning samt vid förbränning. Förbränning av torv, kol, gas och olja ökar mängden koldioxid i atmosfären. En ökad mängd koldioxid i atmosfären hindrar utstrålningen från jorden. Med ökande koldioxidhalt förväntas den globala temperaturen stiga. Det uppstår en så kallad växthuseffekt. Växthuseffekten kan föra med sig att temperaturen höjs med 1 3 grader. Koldioxiden står för 50 procent av växthuseffekten. Freoner, ozon, metangas med mera står för resten. Länge diskuterats Om temperaturen stiger betyder det stora problem för redan torra och varma regioner. Havsytans nivå kan stiga med 1 2 meter. Om temperaturen höjs ytterligare börjar glaciärerna smälta. De hotbilder som växthuseffekten resulterar i, har debatterats i allmänheten sedan början av 1990-talet och väderrelaterade katastrofer håller frågan fortsättningsvis aktuell. Bland annat den allmänna debatten i Finland resulterade i att man i början av nittiotalet startade stora forskningsprojekt för att reda ut problemet. I samband med forskningen märkte man hur viktig skogen är i samspelet mellan jordens klimat och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. 12 Evigt kretslopp Kolet är inte förevigt bundet i skogen utan det kretsar mellan skogen och luften. Växterna binder kol vid assimilationen. Kolet frigörs tillbaka till luften då växterna bryts ner. Kol frigörs också vid skogsbrand och då produkter som har producerats av trä vittrar sönder på avstjälpningsplatsen. VARJE KUBIKMETER STAMVED INNEHÅLLER UNGEFÄR 200 KG RENT KOL. NÄR MAN LÄGGER TILL RÖTTER OCH GRENAR HAR TRÄDET TAGIT UPP 300 KG KOL FRÅN LUFTEN. Foto: Skogsbrukets bildarkiv Det finns två begrepp förknippat till skog och koldioxid: kolkälla och kolsänka. En kolkälla är en del eller en process i biosfären, ekosystemet eller jordskorpan varifrån det frigörs kol till atmosfären. En kolkälla ökar mängden koldioxid i atmosfären till exempel genom att ekosystemets kolförråd minskar eller genom att lagret av fossilt bundet kol minskar. Det här sker under förbränning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas. En kolsänka är åter den process eller del i biosfären, ekosystemet eller jordskorpan som binder kol ur atmosfären och ackumulerar detta långvarigt. Långvarigt betyder mer än ett år. En kolsänka minskar alltså mängden koldioxid i atmosfären till exempel genom fotosyntes. Kolbudgeten Den globala kolbudgeten har länge förbryllat vetenskapsmän. När man summerar utsläpp och upptag av koldioxid erhålls en obalanserad budget. Obalansen har lett till begreppet den saknande sänkan. Alltså någonstans på jorden tas det upp mer koldioxid än vad beräkningarna visar. Vid det här laget är helhetsbilden av den globala kolbudgeten under kontroll. Vi vet att det huvudsakligen någonstans söder om Finland tas upp mer koldioxid än man har räknat med, berättar forskare Tuomas Laurila på Meteorologiska institutet. Det är detaljerna som fortfarande förbryllar: Att skogen tar upp och lagrar stora mängder kol, mer än man har beräknat, står nu klart. Men det är fortsättningsvis oklart hurudana de speci-
Foto: Skogsbrukets bildarkiv DET HAR VISAT SIG ATT ÅKERBESKOGADE OMRÅDEN BINDER EXCEPTIONELLT MYCKET KOL. fika förhållandena är mellan olika vegetationstyper, konstaterar Laurila. 300 kg kol Enligt SkogForsk nummer 13 innehåller i en växande skog varje kubikmeter stamved ungefär 200 kg rent kol. Till detta kan man räkna till 70 till 120 kg i grenar och rötter. Så totalt har trädet tagit upp ungefär 300 kg kol från luften. Ett halvkubikmeters träd innehåller alltså cirka 150 kg kol. Även de produkter som innehåller trä fungerar som kolsänka eftersom de en längre tid förbinder kol. Skogsprodukter innehåller dock bara lite kol jämfört med skogens kollagringar. Kolet sparas bäst i sågvara och byggnadsmaterial. Det tar 80 år innan kolet frigörs från dessa produkter. Från papper och kartong frigörs däremot kolet på 2 år. Vid uppeldning frigörs kolet genast. Gigantiskt kollager Skogar är med andra ord ett gigantiskt kollager. Om inte skogarna skulle binda den massiva mängden kol skulle kolets andel i luften öka upp till 70 procent snabbare än det gör för tillfället. I Finland binder skogen och jordmånen upp till 10 000 miljoner ton kol. Hur mycket kol som binds till skogen varierar mellan skogens olika utvecklingsklasser. Gallringsskogar binder mest kol. I äldre skogar binds det så gott som lika mycket kol som det frigörs. Då skogen inte avverkas minskar mängden kol eftersom kolet genom nedbrytning frigörs till atmosfären. Vid en större skogsbrand eller skogskada frigörs också mera kol till atmosfären än normalt. Genom att avverka gamla skogar och genom plantering binder man kol i skogen. I skogen fungerar förutom träden också den övriga växtligheten och marken som kolets lagringsplats. Växthusavtal År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under. Kyotoprotokollet är det avtal som reglerar hur mycket koldioxid olika länder får släppa ut. Vid klimatförhandlingarna åtog sig världens industriländer att i genomsnitt minska utsläppen av koldioxid med 5,2 procent jämfört med 1990. Det skulle enligt avtalet i första hand ske genom minskad användning av fossila bränslen. I framtiden kommer skogen roll som lagringsplats för kol enbart att förstärkas: Kyotoprotokollet förbinder länderna att upprätthålla kolsänkor och de får en kompensation för sin uppoffring. Skogspolitiken kan i framtiden baseras till en del med tanke på klimatet, säger Laurila. Laurila tillägger att skogsvårdsåtgärderna kan anpassas att maximalt öka skogens möjligheter att binda kol: Markberedningen får exempelvis inte resultera i att det frigörs stora mängder kol. En annan intressant frågeställning är till exempel hur dikningen kan inverka på den lagrade kolmängden. Å ena sidan frigör dikningen kol, men å andra sidan växer träden bättre och binder därmed mera kol. TEXT: MARIANNE PALMGREN 13
Skogsvård Täckrotsplantan på frammarsch TÄCKROT ELLER BARROT? VILKEN SLAGS PLANTA SOM VÄLJS BEROR PÅ MÅNGA FAKTORER. BÖRDIGHET, RISK FÖR SNYT- BAGGEANGREPP, MARKBEREDNINGSMETOD OCH ERFARENHETER AVGÖR VALET. Täckrotsplantan har stadigt vunnit terräng sedan den kom ut på marknaden. I Österbotten används nästan enbart täckrotsplantor idag. Vid sydkusten varierar användningen från ort till ort. På en del håll används upp till 90 % täckrotsplantor, medan fördelningen är fifty-fifty på en del orter. Utvecklingen har ändå gått till täckrotsplantans favör. Tidsstudie med stor täckrot Det är på de bördiga markerna som barrotsplantan fortfarande används. Den har ändå under senare tid börjat få konkurrens även där av en stor granplanta med täckrot. Plantan går under benämningen XL och är speciellt framtagen för åkerbeskogning och kompletteringsplantering. Den klarar svår konkurrens. Rolf Wickström på Södra skogsreviret i Sibbo har 18 års erfarenhet av att använda täckrotsplantor. I vår gör han en tidsstudie över arbetet med den stora täckrotsgranen. Jag vill prova själv innan jag börjar föra ut någonting till skogsägarna. Jag planterar därför 2000 stora täckrotsplantor av gran som test. Han har goda resultat med både täckrots- och barrotsplantor. Rätt utfört arbete och metoder ger bra resultat. Kostnadsjakt Det är kostnader Wickström jagar i sin tidsstudie. Den stora täckrotsgranen är nämligen något dyrare i inköp än barrotsgranen. Däremot är täckrotsplantan lättare att plantera och minskar på så sätt lönekostnaden. Enda nackdelen med täckrotsplantorna är, att man får mindre mängder med sig till skogen. De tar mer plats än barrotsplantorna. Det är klart, att plantor inklusive medhavd matsäck tar mer plats och väger mer än bara plantor. Ju större kruka plantorna har, desto ineffektivare är transporten över hela linjen. Jag kör ut plantorna från lager till skog med terrängbil, och från vägkant blir det att bära, säger Wickström. Barrot vanlig vid åkerbeskogning Många menar, att barrotsplantan är det enda verkliga alternativet på bördiga skogsmarker, likaså vid åkerbeskogningar. Barrotsplantan är fyraårig och både stor och kraftig. Den har goda förutsättningar att klara svår konkurrens om livsutrymme. En stor planta har också större chans än en liten att klara livhanken efter att snytbaggen satt sina tänder i barken. På en liten planta är risken stor, att barken gnags av runt hela plantan. Just nu beskogas inga åkrar. Det röjs istället upp mer skogsmark till åker. Men med jämna mellanrum genom historien har åkerbeskogningen dykt upp. Där behövs barrotsplantan, säger Johan Sjöström på Södra skogsreviret i Lovisa. Täckrotsplantor har de facto använts även på åkrar, med varierande resultat. Det gäller att använda stora plantor. Förarbetet på åkrarna är synnerligen avgörande. Misslyckas gräsbekämpningen blir konkurrensen om överlevnad hård. En ordentlig markbearbetning är också av nöden. EN BÖRDIGARE MARK KRÄVER STÖRRE PLANTOR. GRÄSKONKURRENS FINNS NÄSTAN ÖVERALLT. 14
Det finns inga lätta förnyelsemetoder på bördiga marker. Barroten riskerar att stampa Något som talar emot barrotsplantan är att den riskerar stampa några år innan den kommer igång med tillväxten. Wickström ser en skillnad beroende på ursprung. Barrotsgranen med baltiskt ursprung stampar inte. Jag önskar att täckrotsplantor ska gå att få av samma ursprung. Det baltiska ursprunget fördröjer vårstarten och vi klarar då vårfrosten bättre. Markberedning som grundarbete På sydkustens bördiga marker är markberedningen synnerligen betydelsefull i kombination med täckrotsplantor. Johan Sjöström menar, att det är missriktad sparsamhet att inte markbereda. För att nå bra resultat krävs rätt planta och rätt metod på rätt skogsmark. Barrotsplantan behövs fortsättningsvis, men markberedningen är något som vi skogsfackmän måste arbeta ännu hårdare för. Samma resonemang är tydligt i Österbotten. Markerna är kargare, och traditionen med barrotsplantor har fått ge vika. Där markberedning utförs, är det en liten täckrotsplanta som används. Den kombinationen blir till och med billigare än plantering av en större planta på omarkberett område. Plantans pris och ett effektivare arbete hjälps åt att minimera kostnaden. I våra trakter rekommenderar jag barrotsplantering på omarkberedda ytor, säger Wickström. Han talar till största delen om gran. På hans område odlas 70 % gran, 20 % björk och resten tall. Barrotsplantering av tall kräver en så fulländad yrkesskicklighet om kvalitetsvirke ska fås fram, att det inte är att tänka på. Också björken har täckrot. Wikström menar, att klumpen på den är för stor. Den mindre täckrotsbjörken finns att få under sommaren, men då är plantan känsligare än på våren. En mindre björkplanta efterlyses! Täckrot förlänger säsongen I och med täckrotsplantans intåg på marknaden har skogsodlingssäsongen förlängts. I landets södra regioner är det fortfarande vårplantering som gäller, medan också hösten utnyttjas flitigt för plantering i Österbotten. Vi har så stor andel uppfrysningsmarker, så någon höstplantering att tala om har vi inte, säger Wickström. Däremot har vårsäsongen nog förlängts. De fryslagrade täckrotsplantorna kommer väl till pass och fördröjer skottskjutningen. Täckrotsplantan är tåligare under vägen från plantskola till skog. Alla plantor är ändå levande material, så några överdrifter i lagringstid är inte att tänka på. Alla plantor förlorar i kondition ju längre de sparas. Självverksamma föredrar täckrot Varken Sjöström eller Wickström har några problem att få ut alla plantor satta om vårarna. Reviret har anställt folk som byter uppgifter med säsong, säger Sjöström. De arbetsgivare inom skogsbranschen som är hänvisade till tillfällig arbetskraft under planteringssäsongen har däremot på många håll bekymmer. Dagens abiturienter är heller inte att räkna med. De är vana med lättare arbete, säger Sjöström. På Wickströms arbetsområde är det självverksamheten som klarar skivan till stor del. Skogsägarna planterar själv mer än hälften av den årliga mängden, förutsatt att de får täckrotsplantor. Största bekymret är att få planteringsrören att räcka till. MARKBEREDNING I KOMBINATION MED EN MINDRE PLANTA HÅLLER KOSTNA- DEN I SCHACK. I Österbotten har planteringsspett varit ett vanligt redskap vid täckrotsplantering. Spett används fortfarande med fördel på omarkberedda ytor. Med hjälp av spettet kommer plantan tillräckligt djupt ner i jorden, trots det lager som markberedningen annars skulle skalat undan. Täckrotsplantan i kombination med rörplantering har gjort planteringsarbetet lättare och roligare. Sedan röret introducerats vänder de flesta bort blicken när andra redskap kommer på tal. Kortare odlingstid ger snabb reaktion Vid Mellanå Plant Ab i Dagsmark, Österbotten, drivs endast täckrotsplantor upp. Mellanå äger idag även Sydplant, där barrotsplantor produceras. Ett byte av plantor har tillgodosett alla Svenskfinlands behov. Efterfrågan på barrot minskar, så det är nog täckrotsplantan som har framtiden för sig, säger Marja Lindqvist, vd för Mellanå Plant. Hon menar, att även om täckrotsplantan kräver dyrare investeringar för produktionen, har den många fördelar. Med en odlingstid på ett och ett halvt år kan man reagera snabbt på förändringar i efterfrågan. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 15
Skogsvård Masurbjörk som hobby ATT ODLA MASURBJÖRK KRÄVER STÄNDIG SKÖTSEL OCH ETT VERKLIGT INTRESSE. LÖN FÖR MÖDAN GER DET VACKRA, VÄRDEFULLA VIRKET. KLONADE PLANTOR SÄLJS JÄMSIDES MED PLANTOR AV FRÖ. Plantor av masurbjörk finns att få som klonade, men plantor av frö drivs också upp. Dagens bästa frömaterial ger masur i upp till 70% av plantorna. Ralf Holmberg har 1000 plantor av masurbjörk alldeles intill sin sommarstuga utanför Vasa. Plantorna är satta i tre olika omgångar. De äldsta plantorna har tio somrars tillväxt på nacken vid det här laget. Den senaste satsen planterade han ifjol. De klonade plantorna borde ju bli likadana. Det blir de inte. Jag vet inte alla orsaker till att det är så, men redan på tio år ser jag att naturen har en hel del att säga till om. Det är tydligt, att det inte bara är de ärftliga egenskaperna som bestämmer slutresultatet för hur ett träd växer och ser ut. Fortfarande på försöksstadiet Det finns idag en hel del information om masurbjörk. DÄR ÄR EN KVIST SOM MÅSTE BORT, ANNARS HAR JAG EN FÖRGRE- NING AV STAMMEN, SÄGER RALF HOLMBERG. Egentlig forskning och odling har pågått i Finland sedan 1930-talet. Som i all verksamhet inom skogsbruket är tiden lång mellan start och slutresultat. Vi som odlar masurbjörk nu är nog fortfarande försökskaniner. Det finns en del rekommendationer, men för min del är det praktiken som får avgöra till exempel gallringstidpunkt. Först när jag kan konstatera vilka stammar som utvecklat masur kommer jag att gallra. Masurutvecklingen kan vara svår att konstatera. I Holmbergs odling syns tydliga, tjockare kransar på en del stammar. Krokighet och en tendens till stamlutning förekommer också. Lutningen är typisk för masurbjörken, som gärna sträcker sig mot ljuset. Lutande stammar har Holmberg stöttat med hjälp av spännband. Kräver ständigt pysslande Holmberg betecknar sig själv som hobbyodlare. För sina intressen har man alltid tid, menar han. Det behövs. Det är inget latmansgöra att odla masurbjörk med vackert och dyrbart snickerivirke som mål. Det är tack vare att masurodlingen finns så nära till hands, som den kan skötas. Ett ofrånkomligt krav är nog, att en masurodling sätts i närheten av hemmet eller sommarstugan. Man måste helt enkelt pyssla om den. Skötsel per distans fungerar inte. Masurbjörken är ljuskrävande, som alla björkar. Någon livlig konkurrens om ljus och utrymme vill den inte ha. Så gäller det för odlaren att ta sin röjkniv med på en runda nu och då. Arbetet passar bra med min vistelse här om somrarna. Det går bra att varva skogsskötsel med simturer. Märkning a och o Alla Holmbergs plantor är märkta. De längre hunna plantorna är märkta med blå eller röd färg. De blå är klonade individer, medan de rödmärkta är plantor från frö. Märkningen är a och o i masurodlingen. Redan från första början måste man märka plantorna, annars är man av med dem. Det är svårt att urskilja masurplantorna bland uppstickande naturbjörkar. Det är lätt hänt att göra misstag i en slyröjning och avlägsna fel stammar. Förut använde jag märkband när jag planterat masur, men ifjol använde jag för första gången ett plantskydd i form av pappskiva. Skivan skyddar från gräskonkurrens och sorkangrepp. Den går till och med bra att anteckna på, om man så vill. Så fort plantorna vuxit till sig lite, är det färg på stammen som gäller. Kvistning av två skäl Det mest tidsödande arbetet är kvistningen. Enligt rekommendationerna ska den påbörjas två till tre år efter planteringen. Holmberg kvistar varje år så fort saven stiger om våren. Han kontrollerar också ett ytterligt kvistningsbehov tidigt på hösten. Det handlar dels om regelrätt stamkvistning, med kvistfritt virke som mål. För masurbjörkens del gäller det dessutom att hindra förgreningar. En miss i kvistningsarbetet betyder snabbt 16
men den växer ihop och överlever. Någon katastrof är heller inte rötan i stammen. Masurvirke för svarvning köps i minst 72 centimeters bitar. Det rötskadade stället kapar man helt enkelt bort. På en illa bruten stam stöttar Holmberg upp en kvist, som får ta över den ordinarie toppens funktion. derträd som ger det bästa resultatet på respektive växtplats är fortfarande en gåta. Holmberg har valt på basen av information om ursprung m.m. Det är ändå inte bara masurbjörken som fångat hans intresse. Ett experiment med masurrönn är på gång, och nästa projekt är att testa al med sikte på masurbildning. Visaseura som kunskapsbank Satsning som ger betalt att en kvist får för sig att bilda egen stam med en tudelad trädindivid som följd. Kvistningen betyder en balansgång med tillväxten. Kronan kan inte tillåtas vara alltför liten, men måste samtidigt tuktas för att koncentrera tillväxten till huvudstammen. Trots en hård ansning växer Holmbergs masurplantor riktigt väl. Åtta meters höjd på tio år har överträffat odlarens förväntningar. Älgen är största problemet ÄLGEN STÄLLER TILL MED PROBLEM, MEN STAMMARNA GÅR ATT SPJÄLA. minskar älgens lust att trampa mitt genom området. Vid planteringen använde jag ett medel, som sprutades på plantorna. Det hade verkan bara första säsongen. Upphängda dofttvålar visade sig vara det effektivaste medlet mot älgskador. Holmberg köpte tvålar, plastmuggar och snören och fick på så sätt en skyddande holk för varje tvålbit. En kontinuerlig kontroll och utbyte av förstörda tvålar gav rätt lång verkan. SKOGSBRUKET får ta på sig skulden alternativ äran för Holmbergs hobby. Det var en notis som väckte hans intresse för masurodling. I jakten på information kom han att ansluta sig till Visaseura ry, en förening med masurbjörkens väl och ve på menyn. Visaseura har bistått med mycket information och gett många kontakter. Det finns mycket att informera om. Utvecklingen har för masurodlingens del varit kraftig under de senaste 15 åren. Bland annat finns olika kloningar att tillgå. Vilket mo- Tanken med masurodling är, att få fram ett värdefullare virke än det traditionella. Förekomsten av masur är den avgörande faktorn vid stamval i en gallring. De dyrare plantorna ger flerfalt igen. Klonade plantor kostar dryga euron i inköp, medan plantor av frö säljs för ungefär halva det priset. I gengäld är intäkten tiodubbel jämfört med traditionell virkesproduktion. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Det största problemet för masurodlingen är älgen. Den både smaskar i sig de nyplanterade masurbjörkarna och bryter av de längre hunna. Höstarna är värst. Då kommer älgarna efter ett stråk och drar fram genom planteringen. Holmberg har gjort sitt yttersta för att undvika älgskador. Han har inte lyckats eliminera skaderisken, men nog dämpa den. Området med plantorna är ingärdat av ett gult band, som i viss mån Spjälar brutna stammar Någon tanke på att ge upp hoppet för en bruten björk har Holmberg inte. Finns det liv finns det hopp, heter det. Så fogar Holmberg helt enkelt ihop den avbrutna stammen igen och spjälar den. Åtgärden förutsätter att stammen sitter ihop åtminstone lite, så transporten av vatten och näring i stammen inte är helt avskuren. Visst blir björken angripen av röta där den är skadad, RESULTAT EFTER SPJÄLNING. RÖTSKADAD MEN VID LIV. 17
Träenergi Pellets i medvind NÄR OLJAN BLEV FÖR DYR BYTTE BROR TILL PELLETS. I DEN EGNA ANVÄNDNINGENS KÖLVATTEN VÄXTE ETT NÄTVERK FRAM. Intresset för pelletsanvändning ökar lavinartat. I vinter har försäljare av både pellets och brännare kunnat se ett enormt intresse. Tiden är mogen, konstaterar Bror Långkvist i Malax. Han säljer och levererar pellets samt eldar själv. Han menar, att vetskapen om pellets nu har sjunkit in hos den breda allmänheten. Orsaken till det stora intresset är i första hand ändå ekonomiska. Höga oljeräkningar har fått många att börja utreda olika alternativ. Oljan blev för dyr För egen del har Långkvist använt pellets sedan 1999. Det var också för honom det stigande oljepriset som var orsa- ken till bytet. Att värma upp både hus och garage blev för dyrt. Garaget hyser företagets lastbilar och är en riktig storslukare av värme. Garagets 280 kvadratmeter kyls ofta ner av vidöppna dörrar och hemkomna, iskalla bilar. Steget från tanke till handling var inte långt. På självständighetsdagen 1999 tittade jag lite halvhjärtat på pelletsbrännare i en verkstad i närheten. En vecka senare kom verkstadsägaren Bengt Wahlroos, på goda vänners vis, knallande med en brännare. Långkvist är nöjd med sitt val, både ekonomiskt och tekniskt. Investeringen är för garagets del betald inom ett och ett halvt år, och i huset på tre år. Användningen per år är totalt 20 000 kg pellets, varav 13 000 går åt i garaget. Medan oljepriset har gått upp och ner, och mest upp, har priset på pellets varit väldigt stabilt. Sanningen gäller över lag för de inhemska bränslena. Från konsument till försäljare Idag kompletterar Långkvist företagsverksamheten med pelletsförsäljning. Att det blev så beror på ren och pur efterfrågan. Eftersom jag är en så pass stor konsument, köpte jag pellets per långtradarlass. Det är både enklast och billigast så. Rätt snart började folk runt omkring fråga om de fick köpa i mindre partier av mig. Och visst fick de det. Under den senaste vintern har Långkvist sålt 200 ton pellets. Ökningen är enorm. Det första året sålde jag kanske 15 20 ton och den andra vintern steg efterfrågan till 30. Snabb leverans Försäljningen passade Långkvist bra. Till vardags sköter hans och broderns företag foder- och djurtransporter, men om lördagarna är det pellets som står i tur. Försäljningsverksamheten krävde på så sätt inga investeringar i maskinparken. Verksamheten var enkel att involvera i företaget. Största kundunderlaget finns i närområdet, men speciellt söderut kan körsträckorna bli ett hundratal kilometer. Under veckans lopp ringer folk och beställer och på lördag kör vi ut. Undantag görs förstås vid brådskande efterfrågan. Vi kan ju inte låta någon bli utan material. Själv beställer Långkvist pellets med två veckors varsel. Pellets finns, bara jag beställer i tid. Materialet kommer i praktiken från både Vörå och Parkano. Arbetssättet gynnar hela kedjan. Pelletsproducenten är givetvis glad åt att kunna sälja större partier till en fast köpare. Transportkostnaderna minimeras på så sätt. Genom en samordning av den här arten kan även mindre användare dra nytta av inbesparingarna och slipper köpa till högsta pris. Snabb leverans i nejden är ytterligare en vinning för den enskilda konsumenten. Kontakt över hela landet PELLETS I SÄCKAR VÄNTAR PÅ TRANSPORT. BROR LÅNGKVIST ÅKER UT OM LÖRDAGARNA. Idag kan man gott tala om ett nätverk i pelletsbranschen. Rent lokalt har Långkvist ett gott samarbete med sin vän verkstadsägaren, som säljer brännare. Vi talar varmt för varandra, mer invecklat än så är det inte. 18
Biowatti har som pelletstillverkare och leverantör en klar plats i kontakten. Dessutom har Långkvist och hans närmaste samarbetspartner god kontakt till folk över hela Finland som är involverade i pelletsbranschen på något sätt. En ständig uppföljning av vad som händer i landets olika delar hjälper all verksamhet. Samarbete för gott med sig. Fem års prövotid Långkvist var långt ifrån säker på en fortsättning vid försäljningsstarten. När vi startade det här projektet kom vi överens om att hålla ut i fem år. Har ingenting hänt inom den tiden, skulle vi lägga ner verksamheten. Det behöver de inte göra. Förutom en klart ökande användning visar allt på en fortsatt utveckling. I vintras hade vi öppet hus vid Wahlroos verkstad. Vi räknade med ett tjugotal besökare. 150 personer kom och tittade på brännare, pelletssäckar och kaminer. Miljöaspekten viktig En växande miljömedvetenhet gynnar användningen av bioenergi i alla dess former. Med pellets månar vi om miljön. Det framhåller de flesta med intresse för pelletsanvändning. När folk dessutom ser hur enkelt det är att använda pellets, är valet inte svårt. Säkerheten är också fullgod idag. Med dagens teknik finns ingen risk för tillbakabrand. Allt stannar vid driftsstörningar. Långkvist framhåller, att pelletseldningen är lika enkel som användningen av olja. Något nämnvärt merarbete har han inte behövt lägga tid på. Jag sotar pannan en gång i månaden, ibland med lite längre mellanrum. Själv lagrar jag pellets i silon. Den vid garaget rymmer tre kubikmeter och den vid gården drar 500 kg. För garagets del fyller jag på en gång per månad och för husets behov med två veckors mellanrum vid normal vintertemperatur. Långkvist talar varmt för systemet med silon. Det underlättar hanteringen. Idag säljer jag enbart 1000 kg: s säckar, men efterfrågan på pellets i lösvikt ökar. Det är enkelt att fylla på en silo direkt. Försök och misstag När Långkvist började använda pellets visste han egentligen inte mycket om saken. Inte var pellets något vidare beprövat bränsle i nejden heller. Det blev att lära sig av försök och misstag. Under det första halvåret hade jag en del bekymmer. Fast jag rådde själv för dem. Jag var alltför aktiv, helt enkelt. Bland annat resulterade hans intensiva effektivitetsjakt i en besvärlig sotning. Lite avgaser måste man släppa ut, har jag märkt. Det går inte att strypa för hårt. Med tiden har Långkvist lärt sig att ta det med ro och har en störningsfri uppvärmning som belöning. En del knep har han också kommit på. Jag har en lång skruv, som matar in pellets. Om skruven börjar gå tungt, smörjer jag med potatismjöl. Det är halt och fungerar bra som smörjning. Enkel, komprimerad, tyst TITT I PANNRUMMET. HÄR KRÄVS VARKEN STORA UTRYMMEN ELLER HÖRSEL- SKYDD. Det är knappast någon som bestrider att pellets seglar i medvind. Långkvist tror definitivt på framtiden för pelletsanvändningens del. Han får hela tiden ta emot intresserade personer på sin gård. Många förvånas en del över hur enkel och tyst pelletsanvändningen är. Det enda som hörs är små knäppanden när pelletskornen matas genom röret in i pannan. Med ypperlig hörsel och med koncentration på ljudet hör man det kanske genom en stängd pannrumsdörr. Goda råd finns idag Alla är barn i början, sägs det. Idag finns gott om utbud av pelletsbrännare och en gedigen kunskap i branschen. Tiden när alla måste lära av försök och misstag är förbi. De Tips! projektmedarbetare som försöker öka användningen av bioenergi kan ge råd till alla och envar. Facit på hand visar på både lönsamhet, god funktion och framsteg för miljön. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER Det finns mycket information om pellets på nätet! Genom sökordet pellets hittar du svensk information. Det mesta materialet är rikssvenskt. Med hjälp av sökordet pelletti hittar du inhemskt faktamaterial, så gott som enbart på finska. Träenergi forum har en alldeles egen pelletspärm, som du hittar genom adressen www.traenergiforum.net Du kan också bekanta dig med pelletspriser samt beställa pellets via nätet. Biowatti erbjuder den möjligheten samt bistår med information på adressen www.biowatti.fi 19
Extra pengar med kottplockning VÄDJAN TILL DEN STORA ALLMÄNHETEN ATT PLOCKA TALLKOT- TAR FÖR ATT FÅ FRÖLAGREN FYLLDA HAR LETT TILL AKTIVITET I SKOGARNA. BÅDE VUXNA OCH BARN HAR PLOCKAT TALLKOT- TAR SOM DE SÅLT FÖR 75 CENT/LITER. Lagren av tallfrö har minskat till nästan ingenting som en följd av att sådd blivit en allt vanligare förnyelsemetod i stället för plantering. Målet är att få ihop minst en miljon liter kottar. Flickorna förtjänar egna pengar I Sibbo har Kim Arolas döttrar Pernilla (12), Petra (10) och Linn (8) plockat tallkottar från en förnyelseyta som finns ett stenkast från huset. Enligt Kim var det farfar som kastade fram idén på en födelsedagsfest. Flickorna blev intresserade av att förtjäna en slant och sedan började mormor, Inger Skogberg, utreda hur det skulle gå till. Per telefon fick vi instruktioner av Niklas Furu på skogsreviret, berättar Kim Arola. Minimistorleken på kottarna var 3 cm. Åt flickorna gjorde jag en schablon som visade om kotten fyllde måttet. Närmare 150 kottar per liter Ytan som flickorna plockade kottar från är en tallförnyelse. Träden har avverkats maskinellt och det gör plockningen besvärligare eftersom kvistarna vid maskinell avverkning samlas i högar. Som plockningsobjekt duger alla avverkningsobjekt med undantag av förstagallringar om träden är av normal kvalitet, dvs. inte onormalt kvistiga eller krokiga. Det behövs närmare 150 kottar för att få ihop en liter, berättar Pernilla Arola. För en liter får vi 75 cent. Det är skattefritt har pappa sagt. Det är roligt när vi hittar toppar och kvistar som är fulla med kottar. Då får vi snabbt ihop en liter. Kottarna sitter rätt hårt fast på kvistarna och är ibland lite kådiga. Flickorna brukar vara i skogen och plocka kottar ett par timmar efter skoldagens slut. På veckoslut har det blivit lite längre pass. Dagsförtjänsten 60 euro I västra Nyland har Marja Tolonen tre kottplockare. Det är personer som tagit kontakt och erbjudit sig att plocka kottar. Det är inte skogsägare som plockar i egen skog utan privatpersoner som frågat lov av skogsägaren. Det blir säkert närmare 7.000 liter som jag kommer att skicka iväg till Tapios fröcentral i Oitti, säger Marja Tolonen. Plockarna har uppgett att de i bästa fall får tiotals liter från en enda stam. Dagsprestationen är 70 80 liter per dag under ett fem timmars arbetspass. Det ger en skatte- PETRA VISAR DEN SCHABLON SOM PAPPA GJORT. DEN ANGER VILKET MÅTT EN KOTT SKA FYLLA FÖR ATT DUGA FÖR KOTTPLOCKNING. 20