Framtidens Energisystem. Forskning för en uthållig generation

Framtidens Energisystem Forskning för en uthållig generation

FRAMTIDENS ENERGISYSTEM Program Energisystem 2007 Redaktör: Anne Laquist Text: Program Energisystem och redaktören Grafisk Form: Form&Fakta AB Tryckeri: LiU-tryck Omslagsbild: Peter Modin Enkätbilder: Peter Modin (om inget annat anges) Program Energisystem och redaktören ISBN: 978-91-85895-63-2 ISSN: 1403-8307

Förord Tio år av samarbete inom Program Energisystem. Vi har i samarbete utvecklat en forskarutbildning. Vi har samarbetat i forskningsprojekt och i handledning av doktorander. Vi har samarbetat i kontakter med finansiärer och i kontakter med industri, energiföretag, kommuner och organisationer. De ingående institutionerna vid fyra universitet har var och en starka kompetenser som Program Energisystem byggt vidare på med ledstjärnorna tvärvetenskap och systemsyn. Detta arbete måste ständigt förnyas vi har insett att det är en pågående mognadsprocess. Redan när Program Energisystem startade 1997 var behovet stort av kunskapsutveckling på energiområdet som kunde lyfta blicken och se sambanden mellan aktörer, organisationer, teknik och ekonomi. Den utveckling som följt med ett kraftigt ökat medvetande om energianvändningens betydelse för vår livsmiljö, den ökade sårbarheten i energisystemen och avregleringen av energimarknaderna visar att behovet av sådan kunskap ökat. Den kunskap doktoranderna utvecklat i sina forskningsprojekt har kommit omvärlden till del direkt till intressenter i projekten, via seminarier i våra tre forskningskonsortier och via publicering av resultat i vetenskapliga tidskrifter. Det viktigaste resultatet av verksamheten är nog trots allt de examinerade personerna. Vi har nu drygt trettio examinerade som har goda positioner i myndigheter, organisationer, näringsliv och akademi. Från sin tid i Program Energisystem har de med sig ett nätverk mellan varandra och utgör dessutom ett nätverk som är till nytta för dem som nu är mitt uppe i sina forskarstudier. EU har en målsättning att effektivisera energianvändningen med 20 procent, att minska koldioxidutsläppen med 20 procent och att öka andelen förnybar energi till 20 procent, allt detta till år 2020. Bortom 2020 har EU ännu högre mål. Det senaste året har vi sett flera rapporter från den internationella klimatpanelen, IPCC, som ytterligare pekar på nödvändigheten att mänskligheten agerar. I Sternrapporten från förra året studerades kostnaderna för att minska klimathotet. En av slutsatserna där var att ju snabbare världens länder agerar, desto lägre blir kostnaden; det kan också ligga affärsmöjligheter i att vara tidigt ute. Det finns ett fortsatt behov av kunskapsutveckling på energiområdet. Tvärvetenskap och systemsyn är nödvändigare nu än för tio år sedan. Behovet att förstå komplicerade samband och processer och hur dessa kan påverkas ökar. Program Energisystem behövs mer än någonsin! I denna lilla bok medverkar många i och utanför Program Energisystem. Tack för insatsen! Sammanhållande för hela boken har en erfaren skribent, Anne Laquist, varit. Utan henne hade det inte blivit någon bok. Tack till Anne för ett mycket gott arbete! Utan Energimyndigheten som finansiär hade Program Energisystem inte funnits. Vi tackar för detta och också för givande möten med många av Energimyndighetens medarbetare genom åren. Vi hoppas att vi med denna skrift väcker intresse för Program Energisystems resultat och planer för framtiden och att du som läsare hör av dig! Mats Söderström, programdirektör, Linköpings universitet Framtidens Energisystem

Innehåll Får vi lov att presentera 6 Rätt i tiden 6 En vecka på jobbet 7 Målet är uthållighet 8 Tvärvetenskaplig systemsyn 8 Samarbete med tre profiler 9 Energisamarbete en kärlekshistoria 13 Samverkan över gränserna 14 Hörnen hänger ihop 15 Tio år av förvärvade insikter 16 Joakim var först ut 16 Vi har uträttat en del 18 Vi har dragit slutsatser 18 Nya aspekter kompletterade bilden 20 Vem har gjort vad? 22 Första kullen satte avtryck 35 Milstolpar utmed vägen 36 Vi blickar framåt 38 Patrik fortsätter forska 38 Vi har visioner 39 Hjälp att välja rätt väg 44 Efterfrågan på systemsyn ökar 45 Läget här och nu 46 Kristina träffade mitt i prick 46 Pågående projekt 47 Uthållig relation med omvärlden 47 Avlagda examina inom Program Energisystem 52 Doktorander 53 Programstyrelse 54 Programledning 54 Vetenskaplig ledningsgrupp 54 Framtidens Energisystem

Får vi lov att presentera FOTO: PETER MODIN Rätt i tiden Vi tänkte långt för tio år sedan. Men vi kunde inte föreställa oss den utveckling som skulle följa. Utvecklingen har överträffat och mer än bekräftat våra bedömningar. Energifrågan är viktigare än någonsin. Året var 1997. Program Energisystem tillkom i en tid då energisystemet befann sig i snabb omvandling. Avreglering av nationella elmarknader och en ökande internationalisering har förändrat förutsättningarna under de tio år som gått sedan dess. Ägarmönstren i energisektorn ser annorlunda ut i dag än då. Svenska företag ägs också i ökande utsträckning av utländska och vice versa. Det europeiska elsystemet integreras alltmer när de nationella elnäten länkas samman. Gasleveranser blir mer och mer en internationell angelägenhet. Gamla systemgränser har luckrats upp. Under de senaste tio åren har energifrågorna fått allt större utrymme i samhällsdebatten, dels för att kostnaderna för energi ökat, dels för att kopplingen till miljöpåverkan artikulerats tydligare. Det gäller framför allt hur utsläpp av växthusgaser vid förbränning av fossila bränslen påverkar klimatet. Den globala uppvärmningen har blivit vår tids ödesfråga. Vi har fått Kyotoprotokollet och inom EU har ett system för handel med utsläppsrätter införts. Unionen har beslutat om att begränsa koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 och diskussioner har förts på ministernivå om minskningar på 60-80 procent till 2050. I ett antal rapporter har FN:s klimatforskarpanel presenterat alarmerande framtidsscenarion. Här hemma har politiska beslut tagits om att ställa om energisystemet. Med hjälp av elcertifikat och andra styrmedel ska beroendet av fossila bränslen avvecklas. Energieffektivisering har tagit plats på den politiska agendan liksom i industrin, fastighetsbolagen och hos enskilda husägare. Nya drivmedel, nya tekniker för att generera energi, nya applikationer och nya former för organisation utvecklas och prövas. Ny kunskap behöver tas fram för att beslutsfattare i olika sammanhang och på olika nivåer ska ha ett gediget underlag när avgöranden för framtiden ska fattas. För energiforskningen finns mycket att göra. Inom Program Energisystem har vi kommit långt. Det vill vi visa med den här skriften. 6 Framtidens Energisystem

< Får vi lov att presentera > En vecka på jobbet Peter Sandberg, energikonsult på Vattenfall Power Consultant och energisystemdoktor nr 14 öppnar dagboken: MÅNDAG Tog morgontåget från Göteborg till Stockholm. Under tågresan förberedde jag uppstartsmöte avseende projekt Vindkraft i framtiden, t.ex. upprättande av budget, uppföljningsmall och detaljerad projektplanering. Projektet är ett uppdrag jag leder för Vindforsk. Vi är deltagare från tre arbetsområden på Vattenfall Power Consultant, och dessutom är konsultföretaget Profu med i projektet. Fortsatte något med planeringen även då jag kom fram till kontoret i Råcksta. Deltog på avdelningsmöte där vi bl.a. diskuterade läget avseende semestrar, vilka nya uppdrag som var på gång och hur beläggningen ser ut efter sommaren. Hade efter mötet ytterligare en liten överläggning med en kollega om möjliga nya uppdrag. Tog också en kort diskussion om ett uppdrag avseende kunskapshantering inom Vattenfall Vattenkraft, där vi bestämde att ta upp frågan igen till hösten. TISDAG Diskuterade med Vattenfalls FoU-ansvarige för användarfrågor avseende möjligheten att agera som stöd till programmet. Utifrån den diskussionen och ett snack med min chef arbetade jag på ett anbud, vilket huvudsakligen skulle bestå i att stödja och driva FoUprojekt inom Vattenfalls olika Business Units. Arbetade med att upprätta s.k. Abatement Cards inom byggnadssektorn för Vattenfalls samarbetsprojekt med McKinsey avseende klimatkartan, dvs. vilken potential som finns för att reducera koldioxidutsläppen i världen. Detta är ett mycket omfattande arbete som griper över hela världen och alla relevanta sektorer. Ett Abatement Card beskriver en åtgärd, exempelvis principer för hur volym och kostnader är beräknade och vilka referenser som använts. Fortsatte dagen med att ta fram ett anbud avseende avropsavtal till Vattenfalls energieffektiviseringsprogram för konsultuppdrag under hösten. Åkte hem till Göteborg. FOTO: MARGARETA GUNNARSSON ONSDAG Hade avstämningsmöte via telefon med den tekniskt ansvarige (som sitter i Tyskland) avseende ett informationssäkerhetsprojekt som pågår inom Vattenfall och handlar om att ta fram säkerhetslösningar för de områden som ansetts särskilt viktiga att förbättra. Diskuterade främst den kravbild som ska sättas generellt och specifikt för respektive område samt vad som ska vara klart till efter semestrarna. Agerar som projektledare för projektet. Inte helt lätt alltid med koncernövergripande projekt med i detta fall deltagare från Norden, Tyskland och Polen då semestrarna ligger utspridda över en lång period. Höll i uppstartsmöte avseende projektet Vindkraft i Framtiden för att diskutera oss samman i projektet. Vi presenterade upplägg med tidsplan och ansvarsområden: GIS-metodik för att ta fram teknisk (ekonomisk) potential, Profu presenterade MARKAL. Vi diskuterade en del hur vi ska integrera resultaten från GIS-beräkningarna i MARKAL-modellen, samt lite grann hur vi ska lägga upp det fortsatta arbetet. Vi diskuterade även vad vi behöver ta fram till referensgruppmötet, vilket i huvudsak är att beskriva metodiken och de indata som kommer att användas. Framtidens Energisystem 7

< Får vi lov att presentera > TORSDAG Utarbetade anbud i diskussion med kolleger avseende det fortsatta arbetet med Vattenfalls klimatkarta, som kommer att vidareutvecklas under hösten till ett Abatement Competence and Calculation Centre, som är arbetsnamnet för tillfället. Tanken är att vi i större utsträckning ska bidra med stöd. Fortsatte med att även fastställa ytterligare något Abatement Card. Sammanfattade mötesanteckningarna från uppstartsmötet i vindkraftsprojektet och gjorde ett utskick till projektdeltagarna. FREDAG Slutbearbetade och skickade anbudet på projektet där jag ska agera som stöd till Vattenfall med att driva utvecklingsarbete inom olika Business Units inom Vattenfallkoncernen. Gick igenom de krav som ställts på verktygen i informationsäkerhetsprojektet. Hade en diskussion med en kollega om vad som kan hända i fortsättningen avseende det uppdrag som vi genomförde för Naturvårdsverket avseende utvärdering av möjligheterna att använda riktmärken som tilldelningsprincip för utsläppsrätter. Målet är uthållighet Hur energins tillförsel- och användningssystem utformas är avgörande i processen att skapa ett uthålligt samhälle. Program Energisystem har som övergripande mål att ta fram och sprida mångsidig kunskap som underlättar etableringen av uthålliga och resurssnåla energisystem. Programmets uppgifter är att utbilda doktorer och producera forskningsresultat inom energisystemområdet. Tvärvetenskaplig systemsyn All forskning inom Program Energisystem bedrivs med systemperspektiv. Att definiera ett system och dess systemgränser är därför centrala frågor inom programmet. Men att tillämpa en systemsyn handlar inte om att använda en eller flera metoder. Det är ett angreppssätt, ett sätt att tänka på det totala systemet och delarna som ingår i det. Litteraturen kring systemanalyser ger många olika definitioner på vad ett system är. Med en bred definition kan ett system sägas vara en grupp av objekt som samverkar. I sin bok System att tänka över samhälle och teknik betonar Lars Ingelstam, professor emeritus och tidigare vetenskaplig ledare för programmet, att ett system består av någon form av komponenter och förbindelsen dem emellan. Ett system är med andra ord en helhet som kan ha helt andra egenskaper än vad de enskilda delarna i systemet har. Utgångspunkten för hela programmets forskning är det starka samspel som finns mellan själva tekniken och hur den organiseras och används för energiändamål. De tekniska och sociala aspekterna samverkar. Energisystemet kan därför analyseras som ett stort sociotekniskt system. Tekniska egenskaper påverkar givetvis hur ett tekniskt system utformas, men det gör även organisatoriska, ekonomiska, politiska och institutionella faktorer. Alla är de så nära länkade med varandra att det inte är meningsfullt att försöka skilja dem åt. Vad betyder tvärvetenskap för dig? anders hansson, tema teknik och social förändring, linköpings universitet: Det är att angripa samma problem från flera olika perspektiv; att närma sig ett problem med olika ögon utan att vara begränsad av disciplinär bakgrund. Får jag frågan vilken disciplin jag jobbar inom kan jag inte svara. Jag känner mig mer tvärvetenskaplig än vetenskaplig! 8 Framtidens Energisystem

< Får vi lov att presentera > Samarbete med tre profiler Fem forskargrupper vid fyra universitet och högskolor samarbetar inom programmet: Energisystem, Linköpings universitet, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet, Energiprocesser, Kungliga Tekniska högskolan, Teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola. Forskningen är organiserad i tre konsortier med olika fokus: Regionala och kommunala energisystem, Industriella energisystem, Byggnaders energisystem. Varje konsortium består av professorer, seniorforskare och doktorander från flera forskargrupper för att stimulera till tvärvetenskapligt utbyte. Regionala och kommunala energisystem Hur kan lokala och regionala energisystem förändras i riktning mot ökad uthållighet? Vilka strategier bidrar till att förändra lokala och regionala energisystem i riktning mot större effektivitet och uthållighet? Det är huvudfrågorna för konsortiet Regionala och kommunala energisystem. I en omställning till ett långsiktigt ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energisystem har aktörer och processer på den regionala och lokala nivån en nyckelroll. Det regionala och lokala konsortiets forskning handlar om hur energisystemets komplexitet hanteras när energisystem som är effektiva och samtidigt socialt och miljömässigt uthålliga ska byggas upp lokalt och regionalt. Energisystem formas och utvecklas delvis olika i olika regioner och kommuner utifrån de möjligheter och förutsättningar som finns på varje plats att agera på energiområdet. Olika regioner och kommuner utvecklar olika kulturer eller tillvägagångssätt för att bygga upp uthålliga energisystem. I vår analys sätter vi de olika lokalt anpassade lösningar som uppstår i systemen i relation till ett större nationellt och internationellt system oavsett om det är koldioxidutsläpp, maktutövning eller energieffektivisering som är föremål för vår forskning. På så sätt kan vi förstå hur olika lösningar bidrar till att skapa ekologiskt uthålliga energisystem. För att energisystemet ska kunna förändras, krävs förståelse av såväl ekonomiskt-tekniska faktorer som de samhälleliga processer som omger all teknisk förändring. Den insikten utgör grunden och utgångspunkten för konsortiets forskning. Det interdisciplinära inslaget i konsortiet är starkt. Genom att analysera aktörers agerande och politiska processer liksom tekniska, ekonomiska och institutionella villkor utnyttjar vi den unika tvärvetenskapliga kompetens som finns inom konsortiet. Avancerad teknisk-ekonomisk analys i form av bl.a. modellering kan exempelvis utnyttjas som utgångspunkt för att identifiera resurseffektiva och uthålliga alternativ, även med hänsyn till de sociala och politiska sammanhang i vilka systemen ska genomföras. Samhällsvetenskaplig kunskap kan tillämpas för att analysera aktörers agerande, politiska och institutionella villkor samt sociala mönster som har betydelse för utsikterna att genomföra olika strategier eller uppnå vissa mål. FOTO: PER WESTERGÅRD Framtidens Energisystem 9

< Får vi lov att presentera > Gemensamt kompetensbyggande inom konsortiet har pågått aktivt sedan Program Energisystem startade 1997 och den tvärvetenskapliga kompetensen utvecklas ständigt genom samarbetet mellan konsortiets tekniska och samhällsvetenskapliga forskare. Vi menar att sådan systemorienterad, flerdisciplinär forskning är en värdefull resurs för både kommuner, myndigheter, energiföretag, intresseorganisationer och medborgare i deras arbete med att utveckla effektiva och uthålliga lokala och regionala energisystem. Återkopplingen till användare av vår forskning är något vi eftersträvar i alla projekt. Industriella energisystem Forskningen inom det industriella konsortiet omfattar tekniska, ekonomiska och sociotekniska aspekter på industriella energisystem. Den strävar efter att öka kunskapen om hur framtida industriella energisystem kan göras hållbara, identifiera robusta åtgärder, dvs. åtgärder som är rationella vid flera olika scenarion för framtida förutsättningar, öka kvaliteten på beslutsunderlaget för långsiktiga, strategiska beslut i industrin, skapa bättre förståelse för konsekvenserna för framtida industriella energisystem av statliga och överstatliga avtal, styrmedel, etc., öka förståelsen för hur sociotekniska och organisationsrelaterade frågeställningar kan bidra till att nya lösningar införs och till bättre framtida industriella energisystem. Industriella energisystem svarar för närmare 40 procent (153 TWh 2006) av Sveriges totala och slutliga energianvändning. Bland annat används mer än 55 TWh biobränsle i industrin, speciellt i massaoch pappersindustrin. Massa- och pappersindustrin är Sveriges största basindustri. Modern utrustning, konkurrensskäl och ett medvetet miljö- och effektiviseringstänkande har lett till stora minskningar av den specifika energianvändningen. I icke energiintensiv industri har energianvändningen också effektiviserats. Studier har dock visat att FOTO: PER WESTERGÅRD 10 Framtidens Energisystem

< Får vi lov att presentera > elanvändningen i viss del av denna industri är högre än motsvarande på kontinenten, medan bränsleanvändningen är lägre. Orsaken är de historiskt låga elpriserna i Sverige. De ökande svenska elpriserna kommer att skapa ett behov av relativt genomgripande förändringar av energisystemet, t.ex. i verkstadsindustri. Även om den specifika energianvändningen i svensk industri är låg, både generellt och internationellt sett, är potentialen för energieffektivisering och mer rationell energitillförsel stor. Forskning har visat att bränslebesparingar på upp till 40 procent skulle kunna uppnås i kemiska massabruk på 15-20 års sikt. Kraftproduktionen inom massa- och pappersindustrin skulle kunna mer än fördubblas, ja kanske till och med femdubblas! Sammantaget skulle detta innebära en minskning av Sveriges totala utsläpp av koldioxid med åtminstone 8 procent. Trots det genomförs bara ett fåtal av de möjligheter som står till buds. Orsaken är bland annat osäkerhet i fråga om tekniska, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av mer genomgripande åtgärder. Framtida förutsättningar är svårbedömda. Men om svensk industri kan energieffektivisera i den storleksordning som antytts, skulle det kunna stärka dess framtida konkurrenskraft avsevärt liksom möjligheterna att skapa en framtida mer uthållig industri. Det har visat sig att utsläppen av koldioxid från industrin i många fall kan minskas på ett mer kostnadseffektivt sätt än från andra samhällssektorer. Detta gäller inte bara i Sverige utan även internationellt. Resultat från svensk forskning kan därför få betydelse för en minskning av koldioxidutsläpp även i andra länder. Energimyndigheten har också bedömt industriella energisystem som ett högt prioriterat område. FOTO: PER WESTERGÅRD Vad betyder tvärvetenskap för dig? maria hall, näringsdepartementet, energisystemdoktor nr 11: Rent praktiskt innebär det att vara öppen för influenser från andra håll. PES är världsbäst på samarbete! I tvärprojektet har jag lärt mig metoder från andra discipliner och programmet har gett mig ett värdefullt kontaktnätverk. Det har jag nytta av i mitt yrkesliv. Framtidens Energisystem 11

< Får vi lov att presentera > FOTO: BENGT ZETTERDAHL Byggnaders energisystem Energianvändningen i byggnader beror på vilken energiteknik som väljs, men också på hur tekniken brukas. På papperet kan det se ut som en bra teknisk lösning. Men om hänsyn inte tas till de professionella aktörernas kunskaper och ansträngningar att nå uppsatta mål eller till hushållens behov och möjligheter att hantera det tekniska systemet, riskerar tekniken att inte fungera som det var tänkt. För att studera och analysera de komplexa systemen av aktörer och teknik som berör byggnadens energianvändning, måste angreppssättet vara tvärvetenskapligt. Konsortiets forskning om byggnaden som ett sociotekniskt energisystem utgår dels från brukarnas behov, rutiner och vanor, dels från de krafter och motiv som driver de professionella aktörerna som uppför och förvaltar byggnader. Ett av konsortiets mål är att utveckla och förbättra tvärvetenskapliga metoder för sådana studier. Forskning om energianvändning i byggnader begränsas oftast till själva byggnaden eller en grupp byggnader. Energitillförsel blir ett randvillkor till byggnaden som system. Studerar man enbart energieffektivisering och energihushållning från ett företags eller hushålls ekonomiskt kortsiktiga perspektiv, är de snävare systemgränserna oftast tillräckliga. Om avsikten i stället är att med miljömässig uthållighet och samhällsekonomisk långsiktighet som utgångspunkter studera i vilken mån energiförsörjningen är säker och tillförlitlig och hur den påverkar miljön, måste systemgränserna vidgas. Varje byggnad måste då betraktas som en del av det regionala, nationella eller internationella energisystemet. När vi undersöker vilken effekt de professionella aktörernas val av energitekniska lösningar har för utsläppen av växthusgaser, måste energiomvandlingsprocesser och distribution utanför byggnaden tas med i systemet. När vi studerar hur biobränslen som resurs kan användas bäst för att minska utsläpp av växthusgaser, måste även de andra användarsektorerna transporter och industri ingå i systemet. När vi studerar hushållens elanvändning måste det nordeuropeiska sammankopplade elnätet ingå i systemet. Beroende på den aktuella frågeställningen använder vi inom konsortiet olika systemgränser för att studera olika aktörer i deras val av energitekniska lösningar och de konsekvenser som dessa val får för resursutnyttjande, miljö och klimat. 12 Framtidens Energisystem

< Får vi lov att presentera > FOTO: MAGNUS KRISTENSON Energisamarbete en kärlekshistoria Doktoranderna Johanna Jönsson, Mikael Ottosson och Inger-Lise Svensson i det industriella konsortiet har just haft ett möte med sina handledare om den fortsatta inriktningen på sin forskning. Erfarenheterna från deras gemensamma tvärprojekt var så positiva att de ville fortsätta samarbetet i samma anda. Tillsammans undersökte Johanna, Mikael och Inger-Lise sociotekniska aspekter på olika användningsområden för överskottsvärme från kemiska avsalubruk. Arbetet bestod dels av en teknisk studie baserad på ett typbruk, dels en intervjustudie i vilken relevanta personer på två kemiska avsalubruk och två energibolag intervjuades. Det blev ett samarbete som gav mycket mer än att var och en bidrog med sin del till helheten. Vi har gemensamma erfarenheter på olika plan och beröringspunkter som är överbryggande. Det har verkligen varit dynamiskt, säger Johanna Jönsson. Samarbetet har gagnat oss alla tre. Vi har fått ut mycket mer än om vi jobbat var för sig. Vi har stor användning av tvärprojektet även fortsättningsvis. Det fungerar som en förstudie. Mycket arbete är gjort som vi kan gå vidare på, fyller Mikael Ottosson i. Vi har faktiskt lyckats övertyga våra handledare om att vi ska hålla fast vid samarbetet i vår fortsatta forskning. Och även om vi inte skriver allt tillsammans refererar vi till varandra. Dessutom trivs vi och fungerar bra ihop, säger Inger-Lise Svensson. Upplägget av utbildningen inom forskarskolan underlättade möjligheterna att samarbeta, menar de tre doktoranderna. Program Energisystems utbildningsplan skiljer sig från många andra doktorandutbildningar genom att alla nya doktorander på programmet inleder med att enbart läsa kurser på en gemensam grundutbildning innan de börjar forska. På så sätt lär de känna varandra och får goda möjligheter att knyta personliga kontakter. Man upptäcker vilka personer man trivs mer eller mindre med. Det är bra, tycker de tre som hittade varandra genom den inledande socialiseringsprocessen. Förutom att vara forskarkolleger är de i dag även vänner. Johanna och Inger-Lise har båda teknikbas i egenskap av civilingenjörer, fast med olika inriktning. Samhällsvetaren Mikael har kunskaper i ekonomi gemensamt med Johanna som läst industriell ekonomi. Det var framför allt systemaspekterna som lockade de två civilingenjörerna att söka till forskarutbildningen medan den tvärvetenskapliga betoningen tilltalade samhällsvetaren. Och medan Johanna och Inger-Lise var starkt fokuserade på energi och miljö när de startade doktorandprojektet, var Mikael den av de tre som hade minst intresse för energifrågor. Slumpens skördar mer än något annat gjorde att han hamnade på just Program Energisystem. I dag är han den som kanske är mest passionerad inför ämnesområdet, enligt kollegerna. Det har blivit en kärlekshistoria, erkänner han själv. Framtidens Energisystem 13

< Får vi lov att presentera > Samverkan över gränserna Ett sätt att kombinera olika kunskapsområden är de tvärprojekt som initieras i Program Energisystems gemensamma utbildning. I dessa projekt blandas olika ämnesområden och forskningstraditioner och vart och ett av projekten genomförs på olika sätt. Detta bidrar samtidigt till viktiga erfarenheter om hur tvärvetenskapligt arbete kan bedrivas. I tvärprojekten samarbetar två eller fler doktorander från olika avdelningar i forskarskolan under tio veckor med ett gemensamt projekt och skriver en gemensam rapport. Syftet är att skapa ett tvärvetenskapligt synsätt på en problemställning och bygga en grund för fortsatt tvärsamarbete under doktorandtiden. Exemplen på att doktorander valt att samarbeta vidare efter tvärprojektet kring t.ex. gemensamma artiklar, konferensbidrag och forskningsprojekt är flera. Forskningssamarbetet stannar inte inom programmet. Med betoning på samhällsnytta söker programmet samarbeten med industrin och andra aktörer i samhället, nationellt och internationellt. FOTO: PETER MODIN 14 Framtidens Energisystem

< Får vi lov att presentera > Hörnen hänger ihop Energisystemet kan beskrivas i form av en tetraeder, i vilken olika egenskaper utgör hörnen i en sammanhållen kropp. Infrastrukturella förutsättningar, kunskap, normer och värderingar, relationer och statliga styrmedel är de hörn som formar energisystemet. Tetraedern som används i Program Energisystems baskurs, är en vidareutveckling av den symbol som utvecklades inom ett tvärprojekt på det lokala och regionala konsortiet. Per Gyberg, Jenny Palm, Jörgen Sjödin och Bertil Wahlund granskade Borlänges energisystem. De genomförde en kartläggning av energi- och exergiflöden, analyserade energiskatter som styrmedel i kraftvärme- och fjärrvärmesektorn och diskuterade kommunens handlingsutrymme på energiområdet. ANVÄNDARE: Kunskap, normer och beteenden TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FORMELLA OCH INFORMELLA REGLER POLITIK/EKONOMI: Aktörer, drivkrafter Tekniken måste förstås i sitt sammanhang och att den utvecklas i samspel med en mängd olika faktorer. Vilka faktorer som är relevanta för en viss teknik är en empirisk fråga (det kan alltså variera) men det är ytterst sällan en fråga om enskilda isolerade händelser. FOTO: PER WESTERGÅRD FOTO: PER WESTERGÅRD Framtidens Energisystem 15

Tio år av förvärvade insikter Joakim var först ut Det var i november 2001. Han blev första doktorn på Program Energisystem. Men i dag arbetar Joakim Amorim inte längre med energifrågor. Att utbildningen inte tillämpas inom det område den avser händer i alla forskarskolor och behöver inte nödvändigtvis vara negativt, tycker han själv. Att ta med sig erfarenheter från ett område till ett annat kan i stället leda till korsbefruktning. Joakim Amorim var med från starten och ingick i den allra första kullen doktorander på Program Energisystem. Att han hamnade där var en kombination av vilja och slump. Intresset för u-landsfrågor ledde till att han gjorde examensarbetet på KTH:s civilingenjörsutbildning i Peru. Professorn som ordnade jobbet i Lima hette C G Granqvist, hemmahörande på institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet och en av Program Energisystems grundare. När Joakim som nybakad civilingenjör, och på den tiden med efternamnet Karlsson, stod inför vägvalet att gå ut på arbetsmarknaden eller läsa vidare, fanns ännu inte Program Energisystem. Men kontakten med Uppsala var redan etablerad. På forskarskolan AME, där forskningen inriktar sig på rymd, medicin och elektronik, började Joakim tillverka syntetiska diamanter för mikromekaniska system. Energi hade stått på hans tre-i-topp-lista när han sökte forskarutbildningar. Så när forskarskolan Energisystem startade bytte Joakim diamanterna mot energieffektiva fönster på avdelningen för fasta tillståndets fysik. Förutom de rent vetenskapliga landvinningarna i form av flertalet publicerade artiklar, m.m., försökte Joakim även att få ut sina resultat till slutanvändare. Ett steg i detta var att delta i olika möten om energieffektiva byggnader för energirådgivare, fönstertillverkare och andra intressenter. Ett annat var att utveckla ett användarvänligt program för att snabbt och enkelt få fram hur pass mycket energi/pengar man kan spara genom att byta fönster i olika typer av byggnader, klimat och väderstreck. Datorprogrammet WinSel kan laddas ner från Internet även om Joakim numer endast uppdaterar det sporadiskt. Jag är jättenöjd med att ha genomgått forskarutbildningen på Program Energisystem och väldigt nöjd och stolt över min avhandling. Energifrågorna är helt klart bland de största frågorna som mänskligheten står inför och jag följer dem fortfarande, säger han. Men det är inte de frågorna han har att tackla som sin dagliga arbetsuppgift. I dag finns Joakim Amorim på Stiftelsen för strategisk forskning och jobbar som vetenskaplig handläggare och systemansvarig. Att vara vetenskaplig handläggare innebär att jag i alla fall har en fot kvar i forskarvärlden i och med att jag ansvarar för stiftelsens insatser inom det material- FOTO: MAGNUS KRISTENSON 16 Framtidens Energisystem

< Tio år av förvärvade insikter > vetenskapliga området och inom elektronik/fotonik. Jag följer därmed forskningsfronten inom dessa områden och det är en brett och intressant jobb, tycker Joakim. Som systemansvarig har han överinseende över de administrativa system som sköter hela organisationens processflöde. Just det arbetet handlar bara lite om att vara expert på det tekniska och mycket om hur vi ska hantera våra sökande, våra externa sakkunniga och hur det ska kunna styras smidigt av kollegerna på stiftelsen. Fokus ligger på funktionaliteten och människorna i systemet, inte på själva tekniken, säger Joakim Amorim. Det är oerhört viktigt att kunna hantera människor och kunder, att hålla ihop projekt. Är man intresserad av sociotekniska system kanske det väger tyngre än att arbeta med energifrågorna som sådana, menar han. När Joakim Amorim som nydisputerad i början av 2000-talet gick ut och sökte jobb, befann sig Sverige i konjunkturens dalgång. Intresset från myndigheter och näringsliv var högst måttligt. Doktorsexamen uppfattades absolut inte som en självklar merit. Det kändes tråkigt att de inte var mer intresserade. Marknadsföringen av forskningsprogrammet hade kanske också kunnat vara bättre. Å andra sidan var jag den första som kom ut från utbildningen, säger han. Samtidigt reser detta en strategisk fråga om hur stort Program Energisystem bör vara, framhåller Joakim. Är det för många doktorer som kommer ut från programmet? Hur många doktorer kan Sverige svälja och vilken inriktning bör de ha? Utan att lämna några svar på det pekar Joakim Amorim på nyttan och värdet av en doktorandutbildning: Du måste driva dig själv, definiera ett projekt och komma till resultat. Vill du göra karriär och tjäna pengar är det inte bästa vägen att doktorera. Men vill du göra något du är intresserad av och vill kunna påverka din egen arbetssituation är det en bra grund att stå på. Vad betyder tvärvetenskap för dig? joakim amorim, stiftelsen för strategisk forskning, energisystemdoktor nr 1: Det är när man tänker utanför boxen man är utbildad inom. Ämnesmässigt hierarkiska strukturer byggs upp inom den akademiska världen. Tvärvetenskap är ett sätt att koppla sidledes över dessa mönster. Genom att göra det kan man hitta gemensamma nämnare, få ett vidgat synsätt och hitta oväntade lösningar på problem. Samarbetsprojekt över gränser kräver ödmjukhet och är väldigt allmänbildande. Bra vetenskap behöver både djup och bredd. Framtidens Energisystem 17

< Tio år av förvärvade insikter > FOTO: PER WESTERGÅRD Vi har uträttat en del Vid halvårsskiftet 2007 hade verksamheten inom Program Energisystem resulterat i 29 doktorsavhandlingar, tre licentiatavhandlingar, ett stort antal tvärvetenskapliga rapporter och vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter samt ett antal vetenskapliga rapporter inom energipolitiska program i Sverige. Vi har dragit slutsatser Slutsatser som framkommit i forskningen kring regionala och kommunala energisystem är bland annat att aktörer förespråkar teknik som passar deras syften och aktivt konstruerar vetenskapliga fakta under beslutsprocessernas gång. Det är dock aktörer på energisystemets tillförselsida som ofta kan utöva makt över hur energisystemets problem och lösningar formuleras och framställs. Andra aktörer med delvis andra kunskaper och erfarenheter har haft svårare att utöva makt över energisystemet. Agenda 21-samordnare eller medborgare med god lokalkännedom om den plats där till exempel en energianläggning ska byggas är exempel på sådana aktörer. 18 Framtidens Energisystem

< Tio år av förvärvade insikter > Vi har i vår forskning även sett betydelsen av att analysera utformningen av lokala energisystem och koldioxidutsläpp i ett internationellt perspektiv. Då tydliggörs t.ex. att svensk industri använder mer el än sina motsvarigheter i Europa och att det finns stora effektiviseringsvinster att göra. Vi har också kunnat visa på vinsterna exempelvis vid samarbete mellan industrier och energibolag. Industriella energisystem Systemperspektivet har visat sig avgörande i bedömningar av hur biomassa kan användas mest effektivt, inte minst för att begränsa utsläppen av koldioxid. I forskningen inom det industriella konsortiet har en rad slutsatser kunnat dras i fråga om avskiljning och lagring av koldioxid. Det skulle t.ex. kunna ge Sverige möjligheter till omfattande åtaganden. Men det är också viktigt att beräkningar av utsläpp görs på rätt sätt. Betydelsen av olika utformningar av styrmedel har belysts i ett flertal projekt. Sådana kommer att kraftigt påverka industrins intresse av att göra omfattande investeringar i exempelvis energieffektiviseringar, koldioxidavskiljning, bioraffinaderier. När strategiska beslut ska fattas i ett komplext industriellt energisystem behövs ett gediget beslutsunderlag. Inom konsortiet har analysverktyg tagits fram som underlättar överblicken. För bedömningen av det strategiska värdet av olika åtgärder med ökad processintegrering i kemisk massa- och pappersindustri var ett doktorandsamarbete mellan Linköpings tekniska högskola och Chalmers i Göteborg av stort värde. Parallella studier på olika systemnivåer genomfördes vid Skoghalls bruk. Det bidrog till att avsevärt förbättra beslutsunderlaget för brukets investeringsstrategi. I studier av hinder och drivkrafter för energirelaterade samarbeten framkommer bland annat betydelsen av enskilda individers engagemang, vilket anknyter till nedanstående avsnitt. Byggnaders energisystem Energifrågornas samband med klimat och miljö blir allt tydligare. Fler professionella aktörer inom bebyggelsesektorn är mer medvetna om energifrågor än tidigare och kan hantera dem bättre. Men det krävs individer som är starka bärare av en vision och någon som drivs av en okuvlig vilja att genomföra byggprojekt som ställer högre krav än vanligt på byggprocesserna från planering och projektering till uppförande för att de mål som satts upp ska realiseras. Det framgår tydligt i avhandlingar och tvärprojektrapporter inom byggnadskonsortiet. Konsortiet har följt utvecklingen över tid mellan åren 1998 och 2004, från projekten Gårdsten i Göteborg och Ringdansen i Norrköping via Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö till Lindås Park i Göteborg och Anneberg i Stockholm. Resultaten från Ringdansen, Hammarby sjöstad och Västra hamnen visar på svårigheter att energieffektivisera i flerbostadshus, där mängden aktörer med olika agendor försvårar styrning och uppföljning. Studierna i dessa områden bekräftar tidigare studiers resultat att utvecklingen mot lägre energianvändning stagnerat och att byggherrarnas intresse att driva den utvecklingen var begränsat, eftersom det skulle innebära eget ekonomiskt risktagande. De valde därför konventionell teknik och därmed billigare och sett till energieffektivitet sämre lösningar. Emellertid visar senare forskning också att det är möjligt att nå goda resultat när det gäller energieffektivitet och energisparande i byggnader. När enskilda, professionella aktörer dessutom är eldsjälar och ställer upp tydliga miljö- och energimål går det, som Lindåsfallet utgör exempel på, att nå målen. Lindås demonstrerar att det är möjligt att bygga energieffektivt, att använda solenergiteknik i större omfattning och att de boende kan finna sig väl tillrätta i hus som byggts enligt ett miljökoncept. Erfarenheterna från Hammarby sjöstad och Västra hamnen visar att det går att sätta in och använda lokal, förnybar energiteknik som solceller och solfångare, men i dessa projekt är energimängden marginell. Avsikten med installationen var snarast att bidra till att ge områdena en synbar miljöprofil. Forskningsresultaten från Ringdansen pekar på vikten av att sätta rätt systemgränser. Det är av stor betydelse att veta hur byggnaderna ingår i det omgivande energisystemet och utifrån en sådan systemanalys föreslå åtgärder. Forskningen visar att det lokala systemet avgränsat av byggnaden/bostadsområdet sparar energi med energieffektiva fönster och solvärmesystem. Dessa investeringar är kostnadseffektiva i ett system där husen värms med direktverkande el men inte när de finns i fjärrvärmenätet. Framtidens Energisystem 19

< Tio år av förvärvade insikter > FOTO: HANS EEK Nya aspekter kompletterade bilden I Lindås i Göteborg uppfördes 2000-2001 de numera omtalade lågenergihusen utan värmesystem. Planeringen och en utvärdering efter uppförandet gjordes inom ramen för ett Formasfinansierat forskningsprojekt. Arkitekten Hans Eek samlade både de professionella aktörerna i uppförandefasen och forskarna som deltagit i planering och utvärdering. Bygget Lindås Park är ett spektakulärt projekt. Husen är de första som byggdes enligt svensk passivhusstandard. Kan man verkligen bygga hus utan traditionellt värmesystem i Sverige och samtidigt uppfylla höga krav på inomhusklimat och komfort? Lindås Park visar att det går. Det har sex forskare på Program Energisystem dokumenterat. Hans Eek är initiativtagare till att bygga svenska passivhus. Vid ett tillfälle var han inbjuden att tala om Lindås Park på ett seminarium anordnat av Program Energisystem. I auditoriet satt dåvarande doktoranden Wiktoria Glad tillsammans med en doktorandkollega. Intressant forskningsprojekt, tänkte de två unga forskarna. Ingen har ju dokumenterat erfarenheterna från denna pionjärsatsning! Min kollega gick till våra professorer och föreslog att Lindåshusen skulle bli föremål för ett tvärprojekt inom byggnadskonsortiet, berättar Wiktoria. Så blev det också. Hela doktorandgruppen som börjat i byggnadskonsortiet på programmet 2001 samlades kring ett gemensamt tvärprojekt om Lindås Park. Projektet genomfördes i samarbete med Hans Eek och övriga forskare som deltog i utvärderingen. Det kompletterade och fördjupade deras tekniska 20 Framtidens Energisystem

< Tio år av förvärvade insikter > utvärdering samt tillförde två samhällsvetenskapliga studier kring byggprocessen och boendet. Det var ett tacksamt projekt att arbeta med tvärvetenskapligt till sin karaktär med så många olika aspekter att ta tag i, framhåller Wiktoria. Utmaningarna var av flera slag. Gruppen runt Hans Eek var väl sammanhållen med klara idéer om mål. Och så kom ett gäng doktorander in med nya idéer och ställde begrepp på ända! Hur använder människor sitt hus? Byggsektorn har mest ägnat sig åt egna teknik- och processfrågor och inte tänkt så mycket på beteende- och boendefrågor. Ett revolutionerande projekt som Lindås Park behöver kanske lite mer än de traditionellt inblandade. Vi tillförde de extra resurserna, säger Wiktoria Glad. Lindås Park skulle få ytterligare genomlysning: Flera av oss snävade in på Lindåshusen i våra avhandlingar mer än vi tänkt från början. Vi fick en bra grund i tvärprojektet, berättar Wiktoria, vars doktorsavhandling helt kom att handla om byggprocessen kring svenska passivhus. hans eek, arkitekt och projektledare för byggande av lågenergihus och passivhus, passivhuscentrum, alingsås: Samarbetet med Program Energisystem kring Lindås Park gav oss en möjlighet att få en extra utvärdering vi inte hade fått annars. Vissa saker som vi visste om fick vi nu vetenskapligt bekräftade och kontroll på, t.ex. fönstrens funktion och solvärmesystemets verkningsgrad. Och den sociotekniska undersökningen var en skänk från ovan! Att få en systematisk kartläggning av Vad betyder tvärvetenskap för dig? wiktoria glad, institute for sustainable futures, university of technology, sydney, energisystemdoktor nr 22: Tvärvetenskap är en självklar utgångspunkt för forskning. På Tema T och inom Program Energisystem har jag fått lära mig att bedriva sådan forskning på egen hand, och jag är tacksam för att jag har fått chansen att bli en tvärvetenskaplig forskare. de boendes erfarenheter var särskilt värdefullt i ett projekt som detta. De erfarenheterna utgör värdefull vägledning för framtida projekt, inte minst när 300 lägenheter i Brogården i Alingsås nu står på tur att renoveras. Den kunskap som byggts upp kring Lindås Park gör att man tryggt vågar gå vidare med andra passivhusprojekt. Doktoranderna var kompetenta och arbetade mycket självständigt. Det är en väldig skillnad jämfört med att ta in någon som ska göra ett examensarbete och måste ha handledning. Jag kan absolut tänka mig fler samarbeten. Det finns mycket man skulle vilja titta närmare på. FOTO: MIKAEL HAGMAN FOTO: GUSTAV EEK Framtidens Energisystem 21

< Tio år av förvärvade insikter > Vem har gjort vad? Inom det regionala och kommunala konsortiet har fallstudier gjorts inom en rad områden. Avhandlingar som skrivits inom konsortiet har belyst politiska processer, aktörsnätverk och värderingsfrågor, nationell och internationell styrning och reglering, kunskap och lärande samt utformandet av framtida uthålliga energisystem. Förutom avhandlingar som skrivs individuellt, har regionala och kommunala konsortiet också genomfört tvärvetenskapliga projekt som inkluderar flera forskare. maria alm I Maria Alms avhandling kring byggandet av likströmslänken SwePol Link mellan Sverige och Polen står bland annat politiska beslutsprocesser i fokus. Maria Alm analyserar de sammanhang där olika aktörers synsätt står i konflikt med varandra genom att belysa hur aktörer agerat och argumenterat för att påverka processen till sin egen fördel. Vetenskapliga och juridiska argument liksom förankring är viktiga för både förespråkare och kritiker av länken under processens gång. Dessutom visar studien hur konflikten efter hand fördjupas då aktörernas misstro mot varandra stegras. Detta tar sig bland annat uttryck i att förespråkare och kritiker misstänkliggör och ifrågasätter varandra. Blekinge Läns Tidning var en viktig aktör i processen och verkade förstärkande i den konflikt som utvecklades mellan lokala önskemål och nationella krav. En konflikt rörde vad ett hållbart energisystem innebär. Ett centralt systembyggarmönster mötte ett perifert systemkritikermönster. Båda utsagorna byggdes upp med miljöargument. robert hrelja Även Robert Hrelja har studerat beslutsprocesser. Han analyserar två konflikter kring att etablera en avfallsförbränningsanläggning i Skövde under 1980- respektive 2000-talet. Hrelja beskriver och förklarar vilka strategier aktörer använder för att påverka existensen och utformningen av en framtida produktionsanläggning. I fokus står olika aktörers resurser, förhandlingar, samröre och tolkningar i planerings- och beslutsprocesser. Konflikterna har fallit ut olika. De inblandade har använt sig av olika tekniska, politiska, juridiska och kunskapsmässiga omständigheter för att nå sina mål. Vetenskapliga fakta och användbar teknik är något som förhandlas fram. Under miljökonflikter konstruerar aktörer aktivt vetenskapliga fakta och förordar teknik på grundval av detta, argumenterar Robert Hrelja. jenny palm Maktutövning mellan aktörer inom energisystemen analyseras i Jenny Palms avhandling, där energisystemet i Norrköping och Linköping står i fokus. Energisystemet i kommunerna var uppdelat på tre olika områden som styrdes av olika policyer och delvis engagerade olika aktörer. Ett policyområde hanterade energitillförsel, ett energihushållning. Ett tredje hanterade miljöfrågor och var kopplat till Agenda 21 och Agenda 21-planens visioner om ett ekologiskt uthålligt energisystem. De tre policyområdena hanterades ofta vart och ett för sig. Dels var de organisatoriskt åtskilda, dels byggde de på olika kunskapsbaser och hade delvis olika målsättningar och tidsperspektiv. Olika systemgränser och olika visioner om energisystemets inriktning bidrog ytterligare till uppdelningen. Den dominerande policyn i båda kommunerna var tillförselpolicyn. Detta syntes bland annat på att tillförselmål realiserades medan det sällan var fallet med Agenda 21-mål och hushållningsmål. En förklaring till tillförselpolicyns starka position i kommunerna är att de kommunägda energiföretagen hade aktiva företrädare som ofta lyckades mobilisera andra aktörers stöd för sina intressen. henrik bolin Henrik Bolin anlägger en historisk ansats och studerar kommunal och industriell samverkan i Helsingborg och Gävle under åren 1945-1983. Ett antal svenska kommuner fick efter 1945 nya roller och hanterade en rad komplexa kontakter och konkurrerande försörjningsalternativ. I konflikt med andra aktörer på både lokal och nationell nivå bestämde sig några kommunala företrädare i Helsingborg och Gävle tidigt för att försöka etablera kraftvärme. Först 1983 invigdes, efter många diskussioner och förhandlingar, ett kraftvärmeverk i Helsingborg. I Gävle byggdes inget kraftvärmeverk; kommunen förlitade sig istället på separata kraftoch värmeleveranser. Bohlin beskriver i sin avhandling förloppen när Helsingborg och Gävle valde energisystem. 22 Framtidens Energisystem

< Tio år av förvärvade insikter > per gyberg Per Gyberg analyserar i sin avhandling hur kunskapsområdet energi behandlas i skolans årskurs 9 och på gymnasieskolans samhälls- och naturvetarprogram. Via t.ex. gratismaterial och Internet vill betydande särintressen utanför skolan påverka hur energi behandlas i undervisningen. I avhandlingen ses skolan som en arena där skolans intressen möter särintressen och där skolan som institution sätter ramarna för hur energibegreppet ska tolkas. Per Gyberg identifierar ett antal samtalslinjer, diskurser, inom vilka energi som kunskapsområde tar form. Den mest dominerande diskursen definierar energi som ett tillförselproblem. Men även andra diskurser identifieras inom vilka mer civilisationskritiska tankegångar ryms. Analysen visar dock att dessa yttringar inte får stöd som giltig kunskap i skolan utan kan sägas leva på nåder i sammanhang där dominerande diskurser inte hotas. FOTO: MAGNUS KRISTENSON jörgen sjödin De lokala systemens internationella kopplingar syns bland annat i Jörgen Sjödins avhandling. I sin avhandling undersöker Jörgen Sjödin dels möjligheterna att minska utsläppen av koldioxid på en avreglerad europeisk elmarknad, dels identifierar han de systemfel som finns på marknaden, t.ex. prissättning av fjärrvärme som baseras på konsumentens betalningsförmåga i stället för producentens marginalkostnader. Jörgen Sjödin visar hur kraftvärme i Sverige är ett sätt att minska de globala utsläppen av koldioxid och öka resurshushållningen. Biobränslebaserad kraftvärme kan ersätta utsläpp av koldioxid från annan kraftproduktion, eftersom förbränning av biobränsle inte anses ge något bidrag av koldioxid till atmosfären, argumenterar han. Vad betyder tvärvetenskap för dig? erik lindfeldt, energiprocesser, kungliga tekniska högskolan: Det är när helheten blir större än summan av delarna. Olika delar berikar varandra. Dessutom är det roligt att få göra något som inte ingår i den traditionella utbildningen. Framtidens Energisystem 23

< Tio år av förvärvade insikter > FOTO: ANDRÉ DE LOISTED louise trygg Även Louise Trygg pekar i sin avhandling på kopplingarna mellan det lokala och det kontinentala. Hon argumenterar att en gemensam elmarknad inom Europa med största sannolikhet kommer att leda till att elpriserna jämnas ut. Det innebär högre och dygnsvarierade elpriser för svenska konsumenter. Louise Trygg studerar samspelet mellan användare och producenter och analyserar vilka åtgärder som kommer att bli lönsamma för svenska industrier och energibolag på en avreglerad europeisk elmarknad med högre elpriser. Avhandlingen visar hur åtgärder som förändrad energianvändning, samarbete om värme, investeringar i avfallsbaserad kraftvärme och i värmedrivna kylmaskiner (absorptionskylmaskiner) är åtgärder som leder till både minskade systemkostnaderna och möjligheter att kraftigt sänka de globala utsläppen av koldioxid. De ekonomiska och miljömässiga vinsterna ökar med högre europeiska elpriser enligt Louise Trygg. susanne lindmark Susanne Lindmark analyserar i sin licentiatavhandling absorptionskylans påverkan på två olika typer av energisystem. De energisystem som studerats är dels fjärrvärmesystem drivna med avfall och biobränsle, dels mindre närvärmesystem drivna av naturgaseldade motorer. Resultaten visar att absorptionskyla kan öka lönsamheten i systemet och minska de globala utsläppen av koldioxid i system med kraftvärmeproduktion där spillvärmen är gratis. Exempel på detta är system där avfall och biobränsle används för kraftvärmeproduktion. Susannne Lindmark visar att lönsamheten i system med biobränsle är beroende av att priset på elcertifikat inte sjunker. Hon pekar också på att produktionen av koldioxidfri el kan öka i samtliga undersökta system. Detta tack vare att absorptionskyla ökar värmeunderlaget för kraftvärmeproduktion och att el kan sparas då konventionell kylteknik inte används. kristina holmgren Fjärrvärmesystemet är i fokus också i Kristina Holmgrens avhandling. Hon undersöker hur ekonomi och miljö främst med avseende på koldioxidutsläpp påverkas när fjärrvärmesystem ökar användningen av avfall som bränsle. Avhandlingen belyser kopplingen mellan avfallshanteringen och energisystemet och hur olika politiska styrmedel påverkar systemen, exempelvis införandet av förbud mot deponi av brännbart avfall. Kristina Holmgren visar att det är ekonomiskt fördelaktigt att använda avfall som bränsle inom energisektorn där regleringar av avfallshanteringen och skatter på fossila bränslen stödjer detta. 24 Framtidens Energisystem