SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com
Om svenska lungrapporten Våra lungor håller oss vid liv därför är det viktigt att de är friska och fungerar bra. Syftet med Svenska Lungrapporten är att belysa allmänhetens kännedom om lunghälsa, deras erfarenheter av lungbesvär, samt att bidra med viktig kunskap på lungområdet. Pfizer har låtit undersökningsföretaget Novus ställa frågor om lungor och lungsjukdom till 2581 svenska män och kvinnor mellan 40 och 79 år. 2247 intervjuer har gjorts med allmänheten och kompletterande intervjuer har gjorts för att få ett kunskapsunderlag om personer i riskgruppen för lunginflammation och andra lungbesvär. Dessa inkluderar personer med astma/kol (391 intervjuer), diabetes (279 intervjuer) och hjärt-kärlsjukdom (325 intervjuer). Intervjuerna har genomförts i Novus webbpanel under första delen av november 2014. Rapportens upplägg Rapporten innehåller resultat från undersökningen med kommentarer från Pfizer i anslutning till varje fråga. Inledningsvis finns en kort sammanfattning av nyckelresultaten. Som journalist får du fritt använda resultat, fakta och kommentarer för artiklar så länge som du uppger källan. Materialet är medicinskt faktagranskat. Lunginflammation i Sverige Lunginflammation är en livshotande infektion i luftvägarna och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. 1 Det är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. 2, 3 Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation, vilket innebär tiotusentals svenskar. Mellan 20 och 40 procent av dessa behöver sjukhusvård. Med samhällsförvärvad avses att insjuknandet skett utanför sjukhus. I Sverige ökar dessutom sjukhusinläggningar bland äldre på grund av lunginflammation. 4 Risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan från 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. Om Pfizer och pneumokockvaccinet Prevenar 13 Pfizers ambition är att förmedla kunskap inom de områden där vi är verksamma till anställda inom vården, patienter och media. Vi arbetar sedan många år med forskning och utveckling av nya vacciner. Pneumokockvaccinet Prevenar 13 har funnits sedan 2001 och är ett så kallat konjugatvaccin. Det är en vidareutveckling av Prevenar och ger i sin nuvarande form skydd mot 13 varianter av pneumokockbakterien. Prevenar 13 är det mest använda pneumokockvaccinet i världen och är godkänt för att förebygga invasiv sjukdom 5, lunginflammation och öroninflammation orsakad av pneumokocker hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. Pneumokockvaccin ingår sedan 2009 i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Prevenar 13 är också ett godkänt vaccin för att förebygga invasiv sjukdom orsakad av pneumokocker hos vuxna 18 år och äldre. 6 Har du frågor kring rapporten? Kontakta Ulrika Goossens, informationschef Pfizer, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com, eller Lars Nyman, medicinsk rådgivare Pfizer, 0768-89 22 61, lars.nyman@pfizer.com. 2
Sammanfattning nyckelresultat Mer än var tredje svensk har någon gång haft lunginflammation Drygt var tredje svensk (36%) har någon gång haft lunginflammation. I de riskgrupper som ingår i undersökningen har 56% av dem med astma/kol, 42% av dem diabetes och 40% av dem med hjärt-kärlsjukdom någon gång haft lunginflammation. Var fjärde har haft andra problem med lungorna än lunginflammation Var fjärde svensk (26%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än lunginflammation. I riskgrupperna är det 66% av dem med astma/kol, 28% av dem diabetes och 31% av dem med hjärt-kärlsjukdom. Drygt var sjätte oroas ofta eller ibland över sina lungor Drygt var sjätte svensk (17%) oroas över sina lungors funktion ofta eller ibland. Bland de som haft lunginflammation flera gånger eller andra besvär med lungorna flera gånger är 38% respektive 50% oroliga. Ser man till de riskgrupper som följs i undersökningen sticker de med astma/kol ut där 43% är oroliga. Var tionde tror sig vara i riskzonen för lunginflammation Var tionde svensk (10%) tror sig vara i riskzonen för att få lunginflammation. De som haft lunginflammation tidigare svarar oftare ja på denna fråga (21%), framför allt de som haft det flera gånger (54%). Beträffande riskgrupperna märks en tydlig skillnad bland dem med astma/kol som oftare tror att de är i riskzonen (30%), i synnerhet de med KOL (49%). Varannan svensk vet vad pneumokocker är Hälften av svenskarna (52%) vet vad pneumokocker är. Bland dem som har haft besvär med lungorna är det fler som har kännedom (56%), i synnerhet bland dem som har haft lunginflammation flera gånger (68%). men endast tre av tio vet hur pneumokocker smittar och sprids Tre av tio svenskar (31%) känner till hur pneumokocker smittar och sprids. De som har haft lunginflammation flera gånger har en betydligt högre kännedom om hur pneumokocker smittar och sprids (42%). Nästan var tredje svensk kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker Nästan var tredje svensk (32%) kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker. Äldre är mer positiva i gruppen 65+ kan 37% tänka sig att vaccinera sig. Även de som haft lunginflammation flera gånger kan i högre grad tänka sig en vaccination (41%). Fyra av tio kan tänka sig att själva betala för en pneumokockvaccination Fyra av tio (39%) av de som kan tänka sig vaccinera sig mot pneumokocker kan också tänka sig att betala själva. De som vanligen brukar vaccinera sig privat svarar oftare att de kan tänka sig att betala själva (53%). 3
Mer än var tredje svensk har någon gång haft lunginflammation Fråga 1: Har du någon gång haft lunginflammation? Ja, flera gånger 7% Ja, enstaka gång 29% 36% Nej, aldrig 60% Vet ej 4% Drygt var tredje svensk (36%) har någon gång haft lunginflammation. Bland män är siffran 33% och bland kvinnor 39%. I gruppen 65+ är det 40% som någon gång haft lunginflammation. Bland de riskgrupper som ingår i undersökningen så har 56% av dem med astma/kol, 42% av dem med diabetes och 40% av dem med hjärt-kärlsjukdom någon gång haft lunginflammation. Lunginflammation är en mycket vanlig sjukdom. Om man räknar om procentsiffrorna i undersökningen till antal personer i Sverige, så har drygt 1,6 miljoner svenskar i åldern 40-79 år någon gång haft lunginflammation, över 300 000 av dessa har haft lunginflammation flera gånger. 7 Lunginflammation kännetecknas av inflammation i lungorna som gör att lungblåsorna fylls med vätska eller var vilket bland annat kan leda till hosta, feber, frossa och andningssvårigheter. 8, 9 Lunginflammation är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. 10, 11 4
Var fjärde har haft andra problem med lungorna än lunginflammation Fråga 2: Har du någon gång haft andra besvär med dina lungor än lunginflammation? Ja, flera gånger Ja, enstaka gång 10% 16% 26% Nej, aldrig 71% Vet ej 3% Var fjärde svensk (26%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än lunginflammation. Bland män är siffran 23% och bland kvinnor 29%. I gruppen 65+ är det 24% som någon gång haft andra lungbesvär än lunginflammation. Bland de riskgrupper som ingår i undersökningen så har 66% av dem med astma/kol, 28% av dem med diabetes och 31% av dem med hjärt-kärlsjukdom någon gång haft andra besvär med lungorna än lunginflammation. Astma, bronkit, hosta, luftrörskatarr, lungcancer, lungemfysem, lungsäcksinflammation, KOL, sarkoidos, sömnapné och tuberkulos det finns många sjukdomar och besvär förutom lunginflammation som påverkar lungor och luftvägar. Undersökningens resultat visar att många svenskar har erfarenhet av besvär med sina lungor, i synnerhet de med astma och KOL. Astma drabbar en av tio svenskar och beror på kronisk inflammation i luftrören, vilket innebär att man ibland får svårt att andas. 12 KOL som betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor som fortskrider långsamt och som kännetecknas av ökande andfåddhet på grund av svårigheter att ta upp syre vilket leder till ökande trötthet. Var tolfte svensk beräknas lida av KOL. 13 5
Varannan svensk har haft besvär med lungorna Fråga 3: Totalt andel som haft lunginflammation eller andra besvär med lungorna Allmänheten 50% Astma/KOL 83% Hjärtkärlsjukdom 56% Diabetes 55% Bas: Samtliga Varannan svensk (50%) har haft besvär med lungorna. Bland män är siffran 45% och bland kvinnor 55%. I gruppen 65+ är det 51% som haft besvär med lungorna. Bland de riskgrupper som ingår i undersökningen så har 83% av dem med astma/kol, 55% av dem med diabetes och 56% av dem med hjärt-kärlsjukdom någon gång haft besvär med lungorna. Summeringen av fråga 1 (lunginflammation) och fråga 2 (andra besvär i lungorna än lunginflammation) visar att den totala andelen svenskar som har eller har haft besvär med lungorna är omfattande. För dem med en underliggande sjukdom, som astma/kol, är andelen ännu högre. 6
Drygt var sjätte oroas ofta eller ibland över sina lungor Fråga 4: Händer det att du oroas över dina lungors funktion? Ofta Ibland 2% 15% 17% Sällan 33% Aldrig 49% Vet ej 0% Drygt var sjätte svensk (17%) oroar sig över sina lungors funktion, ofta eller ibland. Bland män är siffran 15% och bland kvinnor 18%. I gruppen 65+ är det 18% som oroas över sin lungfunktion. Bland de som haft problem med lungorna någon gång svarar var fjärde att de är oroliga (25%). Bland dem som haft lunginflammation flera gånger eller andra besvär med lungorna flera gånger är ännu fler oroliga (38% respektive 50%). Ser man till de riskgrupper som följs i undersökningen sticker de med astma/kol ut där 43% är oroliga. Trots en mindre bas kan man även konstatera att de med KOL oroas mest över sina lungors funktion (72%). De med hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes svarar ungefär som allmänheten i övrigt. Drygt var sjätte svensk oroar sig över sina lungor med jämna mellanrum. Kanske upplever man andfåddhet eller andnöd, kanske hör man rosslande eller pipande ljud när man andas, kanske får man återkommande infektioner i luftvägarna. Om man känner besvär från lungor och luftvägar som inte har undersökts tidigare, eller man känner igen, bör man vända sig till sin vårdcentral. På Vårdguiden 1177 www.1177.se finns information om sjukdomar i lungor och luftvägar och råd kring när man bör söka vård. 7
Varannan svensk har en anhörig som haft lunginflammation Fråga 5: Har du någon anhörig som har haft lunginflammation? Ja 52% Nej 28% Vet ej 20% Hälften av svenskarna (52%) har en anhörig som haft lunginflammation. Bland män är siffran 46% och bland kvinnor 58%. Undersökningen visar också att om man själv haft något problem med lungorna så har man även oftare anhörig som haft lunginflammation (59%). I gruppen 65+ är det 42% som har en anhörig som haft lunginflammation. Undersökningen visar hur vanligt förekommande lunginflammation är. Varannan svensk har någon anhörig som haft sjukdomen. Sedan tidigare vet man att cirka en procent av den vuxna svenska befolkningen varje år drabbas av samhällsförvärvad lunginflammation, vilket innebär tiotusentals personer. Mellan 20 och 40 procent av dessa behöver sjukhusvård. Samhällsförvärvad infektion är något man smittats med och insjuknat av utanför sjukhus. I Sverige ökar inläggning på sjukhus på grund av lunginflammation bland äldre. 14 8
Var tionde tror sig vara i riskzonen för lunginflammation Fråga 6: Tror du att du själv är i riskzonen för att få lunginflammation (igen)? Ja 10% Nej 66% Vet ej 24% Var tionde svensk (10%) tror sig vara i riskzonen för att få lunginflammation. Siffran är densamma för både kvinnor och män, liksom för personer 65+. Resultaten visar också att de som haft lunginflammation tidigare oftare svarar ja på denna fråga (21%), framför allt de som haft det flera gånger (54%). Beträffande riskgrupperna märks en tydlig skillnad bland dem med astma/kol som oftare tror att de är i riskzonen (30%), i synnerhet de med KOL (49%). Bland dem med diabetes är siffran 15% och för dem med hjärt-kärlsjukdom 17%. Pneumokockinfektioner är särskilt vanligt hos personer med ett försvagat immunförsvar. Små barn, äldre och riskgrupper drabbas oftare av pneumokockinfektioner. Immunförsvarets förmåga att hantera nya smittämnen försämras med åldern 15 och risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan från 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. Till riskgrupperna hör personer med kroniska sjukdomar som diabetes, astma, KOL, hjärtkärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar också risken att drabbas av pneumokockinfektioner. 9
Varannan svensk vet vad pneumokocker är Fråga 7: Vet du vad pneumokocker är? Ja 52% Nej 48% Hälften av svenskarna (52%) vet vad pneumokocker är. Kännedomen är högre bland kvinnor (64%) än bland män (39%). Bland dem som är 65+ är det 53% som vet vad pneumokocker är. Om man studerar hur de som har haft besvär med lungorna totalt sett har svarat (se fråga 3) blir det tydligt att fler har kännedom (56%), framför allt de som har haft lunginflammation flera gånger (68%). Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är bakterier inom släktet streptokocker. Normalt förekommer pneumokocker i näsa och svalg hos barn, men även hos vuxna, utan att orsaka besvär, men de är också vanliga orsaker till olika infektioner. Som exempel är pneumokocker den vanligaste orsaken till lunginflammation men är också en vanlig orsak till svåra livshotande infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Mindre allvarliga sjukdomar, där pneumokocker är den vanligaste orsaken, är öroninflammation och bihåleinflammation. 10
men endast tre av tio vet hur pneumokocker smittar och sprids Fråga 8: Känner du till hur pneumokocker smittar och sprids? Ja 31% Nej 69% Tre av tio svenskar (31%) känner till hur pneumokocker smittar och sprids. Kännedomen om detta är högre bland kvinnor (41%) än bland män (21%). Bland dem som är 65+ känner 28% till hur pneumokocker smittar och sprids. De som har haft lunginflammation flera gånger har en tydligt högre kännedom om hur pneumokocker smittar och sprids (42%). Pneumokocker sprids med luftvägssekret genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär bakterien i näsa och svalg. Pneumokocker tillväxer när det finns god tillgång på luftvägssekret i samband med en virusinfektion, till exempel influensa eller en vanlig förkylning. Det är möjligt att vaccinera sig mot pneumokocker. 11
Nästan var tredje svensk kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker Fråga 9: Skulle du kunna tänka dig att vaccinera dig mot pneumokocker? Ja 32% Nej 26% Jag är redan vaccinerad mot pneumokocker 5% Vet ej 37% Nästan var tredje svensk (32%) kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker. Bland män är det 33% och bland kvinnor 32%. Äldre är mer positiva till vaccination mot pneumokocker. Bland dem som är 65+ kan 37% tänka sig att vaccinera sig och 10% har redan gjort det. De som har haft lunginflammation flera gånger kan i högre grad tänka sig en vaccination (41%). Denna grupp är dessutom oftare redan vaccinerad (17%). Bland riskgrupperna är det främst personer med diabetes som kan tänka sig att vaccinera sig i högre utsträckning än de andra (42%). Resultaten antyder också att det är något vanligare att ha vaccinerat sig om man har hjärt- kärlsjukdom (12%) och KOL (19%). Vanliga orsaker till att man inte vill vaccinera sig är rädsla för biverkningar (49%), och/eller att man inte tror att man kommer att drabbas (44%). Socialstyrelsen rekommenderar att alla riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. 16 Socialstyrelsen föreslår även att alla personer över 65 år överväger att vaccinera sig mot pneumokocker. Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en sådan infektion, till exempel lunginflammation. I dessa fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande. Vaccination är också viktigt för att motverka ökad antibiotikaresistens. 12
Fyra av tio kan tänka sig att själva betala för en pneumokockvaccination Fråga 10: Skulle du kunna tänka dig att själv betala för en [pneumokock-] vaccination om den kostade cirka 700 kronor? Ja 39% Nej 36% Vet ej 25% Bas: Kan tänka sig vaccination (n = 724) Fyra av tio (39%) av de som kan tänka sig vaccinera sig mot pneumokocker kan tänka sig att betala själva. Bland kvinnor är det 40%, bland män är det 38%. I gruppen 65+ är det 32% som kan tänka sig det. De som vanligen brukar vaccinera sig privat svarar oftare att de kan tänka sig att betala själva (53%). Vaccinering mot pneumokocker ingår sedan 2009 i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet för barn. Genom att också erbjuda vaccination till äldre och riskgrupper kan man förebygga sjukdom och dödsfall också i dessa grupper med högre risk att insjukna. Ett vaccin mot pneumokocker, s.k. polysackaridvaccin finns sen mer än 20 år tillbaka i Sverige. 2001 introducerades en ny typ av vaccin, s.k. konjugatvaccin som till skillnad från det tidigare kan användas även till små barn. Detta vaccin ingår sedan 2009 i det allmänna barnvaccinationsprogrammet och ges kostnadsfritt till alla barn i Sverige. Sedan 2010 är konjugatvaccinet även tillgängligt för andra grupper, t.ex. äldre och andra med ökad risk för pneumokocksjukdom, men dessa måste då vanligen bekosta vaccinet själva och det kostar cirka 700 kr på privat vaccinationsmottagning. 13
Mer information Mer information om lunginflammation, pneumokocker och vaccination finns på www.pneumokocker.se. Källor 1 World Health Organization (WHO). Media centre: The top 10 causes of death. Fact sheet N 310. Updaterad maj 2014. http://who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/. Accessed 2014-09-25. 2 World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003. Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120. 3 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013. http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25. 4 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier: J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09. 5 Termen invasiv avser i det här sammanhanget en infektion som tränger in och sprider sig till omkringliggande vävnad. Källa: Fass. http://www.fass.se/ 6 Prevenar 13 produktresumé, http://www.fass.se/ 7 Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 445 323 personer per 31/12 2013. 36 % av dessa blir 1 600 316 personer, 7 % blir 311 172 personer. Accessed 2014-11-13. 8 World Health Organization (WHO). Pneumonia fact sheet. Fact sheet N 331. Uppdaterad november 2013. www.who.int/mediacentre/factsheets/fs331/en/. Accessed 2014-09-25. 9 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumonia can be prevented - vaccines can help. Uppdaterad november 2013. http://www.cdc.gov/features/pneumonia/. Accessed 2014-02-14. 10 World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003. Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120. 11 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013. http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25. 12 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/astma/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed 2014-11-13. 13 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/kol/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed 2014-11-13. 14 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier: J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09. 15 Weinberger B, Herndler-Brandstetter D, Schwanninger A, et al. Biology of immune responses to vaccines in elderly persons. Clin Infect Dis. 2008;46:1078-1084. 16 http://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/vuxna. Accessed 2014-11-13. PRE20141125PSE05 14