En hållbar framtid Handbok för miljöarbete i skolor I skolan arbetar man dagligen för en hållbar framtid. Där lär man sig kunskaper och färdigheter som behövs för en hållbar utveckling. Alla bör ta ansvar för sin omgivning, eftersom varje val och handling har betydelse. En hållbar framtid bygger vi tillsammans. Den här handboken är resultatet av ett samarbete mellan undervisnings-, fastighetsservice-, städ- och kökspersonalen. Handboken är avsedd för alla skolor i Helsingfors stad. I handboken har vi samlat exempel på hur man kan skapa en ansvarstagande miljö genom att spara energi, vatten och naturresurser. Vi berättar om dessa teman ur olika aktörers perspektiv. Miljöns välbefinnande och en hållbar framtid är en gemensam sak för oss alla. Städning Beställ städmedlen en gång om året, om det är möjligt,. Vid behov kan mindre beställningar göras för att fylla på lagren. Tvätta endast fulla tvättmaskiner och enligt rätt temperatur. Använd ljummet eller svalt vatten vid städning. Använd miljömärkta städmedel och undvik på så sätt att belasta miljön. Fastighetsservice Anteckna skolans värme- och elförbrukning månatligen i den elektroniska serviceboken (i Pakki). Jämför månadens förbrukning med förbrukningen de fyra senaste månaderna och med förbrukningen vid samma tidpunkt de tre senaste åren. Ifall det finns skillnader i förbrukningen kan man i skolan fundera på vad det kan bero på. Informera rektorn om förbrukningen och eventuella skillnader i den. Ifall det är fråga om stora skillnader i förbrukningen och ifall man inte kan hitta någon direkt orsak ska lokalcentralens disponenter informeras om situationen. Se till att de tekniska anläggningarna i huset fungerar och att de är rätt inställda. Justera inomhustemperaturen så att den inte överstiger +21 grader. Märk väl att temperaturen i förrådsutrymmen kan vara rejält under +21. Justera ventilationen så att den luft som strömmar in i rummen under uppvärmningsperioden ligger på 19 20 grader. 1
Ställ in ventilationen och belysningen så att den är påslagen då verksamheten pågår i skolhuset, men avstängd under skollov och veckoslut. Elda inte för kråkorna! Kontrollera att utomhusbelysningens skymningsrelä fungerar. Kök Använd apparaterna enligt anvisningarna och under mattiderna. Utnyttja gärna eftervärmen. Använd endast den belysning som är nödvändig. Reglera temperaturen i kylutrymmena enligt anvisningarna. Planera tidpunkten för när maten läggs fram och när man fyller på mat. Sätt inte på serveringsdiskarna (värmedisken och kalldisken) förrän en timme före lunchen. Se över och reparera kyl-, matberednings- och ventilationsanläggningar. Meddela underhålls- och reparationsbehov till Lokalcentralens disponenter eller till skolvärden. Skaffa helst energisnåla apparater och maskiner. Diska inte halvtomma diskmaskiner. Undvik att fördiska under rinnande vatten, innan du sätter i diskmaskinen. Lägg ingrodd disk i blöt före diskningen Håll kupan till diskmaskinen nere när den inte är igång för att undvika att den kallnar i onödan. Stäng av all apparatur och släck all belysning, och om möjligt också ventilationen vid arbetsdagens slut. Undervisning och inlärning Vädra korsdrag i klassrummet snabbt och effektivt, 5 minuter räcker. Skaffa termometrar till klassrum och övriga rum för att lätt kunna följa upp temperaturen i rummet. Se till att det finns tillräckligt med luft och utrymme kring element och termostat så att luften kan cirkulera. Ifall temperaturen varierar, undersök om fönstren är tillräckligt täta. Eleverna och lärarna ska meddela skolvärden om fönstren inte verkar hålla tätt. Inomhustemperaturen regleras med termostat. Notera att det kan ta upp till 10 timmar innan temperaturen är jämn efter att man har justerat den. Stäng av printrar, videoutrustning, högtalare, TV, digiboxar och övrig elektronisk apparatur då den inte används. Beställ automatisk avstängning av datorerna när undervisningen är slut (beställs av itstödet). 2
Använd kopieringsmaskinens energisparfunktion och stäng av maskinen då arbetsdagen är slut, även på veckoslut och skollov ska maskinerna stängas av. Sätt upp anvisningar för hur man kan spara energi i skolan. Släck lamporna i klassrummen och övriga rum då de inte används. Utnyttja dagsljuset under de ljusare månaderna, och låt lampan vara släckt. Ett lyckat miljöarbete består av: 1. Skolans arbetsgrupp för hållbar utveckling; miljögruppen 2. Kartläggning av utgångsläget 3. Planering av programmet 4. Genomförande av tema 5. Avslutande kartläggning Energi All energi som används på jordklotet kommer från solen. Mängden icke-förnybara naturresurser såsom olja, stenkol och naturgas är begränsad. Dessa naturresurser kallas också fossila bränslen. När fossila bränslen utnyttjas som energifrigörs vid förbränningen växthusgaser, såsom koldioxid, i atmosfären. Överskottet av koldioxid i atmosfären har förstärkt det naturliga växthusfenomenet och satt igång en klimatförändring. Att spara energi är viktigt då man försöker stävja klimatförändringen. Näst efter bostadshus finns det flest skolhus i Helsingfors. Skolhusen förbrukar också näst mest energi, ungefär 13 procent av den totala energiförbrukningen i de byggnader som ägs av Helsingfors stad. Mest energi i skolorna går åt till belysning, ventilation och köksapparater. Skolans energiförbrukning har alltså betydelse. En skola med kring 400 elever och lärare producerar årligen koldioxidutsläpp enligt följande - Alla måltider under vardagar 164 ton CO₂-ekv. - Elförbrukning 140 MWh, 32 ton CO₂-ekv. - Värmeförbrukning 818 MWh ca 172 ton CO₂-ekv. Den koldioxidmängd som uppstår på grund av alla måltider under vardagar under ett år motsvarar ungefär 23 varv runt jordklotet med bil. 3
Vatten Vattnet går ständigt i ett kretslopp i naturen. Det är vår uppgift att garantera att vattnets kretslopp hålls rent. Redan nu bor en tredjedel av jordens befolkning i områden där tillgången till rent dricksvatten är begränsad. Helsingfors ligger vid Östersjön och stadens bruksvatten kommer från sjön Päijänne. Människans verksamhet har försämrat Östersjöns tillstånd. Alltför stora utsläpp av näringsämnen har lett till övergödning. Övergödningen syns som ökad algblomning, ansamlingar av trådalger och som syrebrist på bottnen av vattendragen. Alltför stora utsläpp av näringsämnen förändrar till slut hela ekosystemets funktion. Användningen av varmt vatten förbrukar dubbelt så mycket energi jämfört med kallt vatten. En tredjedel av en byggnads värmekostnader går till att värma upp vatten. Helsingfors stads utbildningsverk har antagit Östersjöutmaningen. Inom ramen för Östersjöutmaningen har Helsingfors och Åbo bundit sig till att minska punktbelastningen och den spridda belastningen, förstört sediment samt utsläpp av avloppsvatten från fritidsbåtar och fartygstrafik. Städerna strävar också efter att öka det internationella samarbetet, främja forskningsprojekt och stärka medvetenheten om Östersjöns tillstånd. Det bästa sättet att påverka Östersjöns tillstånd är genom att: - Minska mängden kött som vi äter. - Hellre välja ekologiskt odlad mat. - Se till att inga skadliga ämnen eller annat som inte hör hemma i avloppet hamnar i vattnet. Ytterligare information: Via avloppet hamnar stora mängder olika skadliga ämnen, såsom starka kemikalier och läkemedelsrester i vattendragen. När du använder miljömärkta rengöringsmedel som är så milda som möjligt minskar du mängden kemikalier som hamnar i vattendragen. Av de rengöringsmedel som Palmias städservice använder för underhållsstädning är nästan 90 procent miljömärkta. 4
dag. Naturresurser och materialeffektivitet I länder med hög levnadsstandard, såsom i Finland, har man aldrig någonsin konsumerat lika mycket som i dag. Konsumtionen har aldrig heller ökat så snabbt som i Människorna använder 50 procent mer naturresurser än för 30 år sedan. Ungefär en femtedel av jordens befolkning bor i industrialiserade länder, men vi förbrukar ungefär fyra femtedelar av jordklotets resurser. Effektiv användning av material innebär att man minskar och effektiverar användningen och återanvändningen av material, och då kan man tillverka ett större antal produkter av samma mängd material. Genom att använda material effektivt minskar man också behovet av återvinning, eftersom mängden avfall minskar. Alltför stort utnyttjande av naturresurser har lett till att många naturliga områden har förstörts på jordklotet. När naturresurserna används på rätt sätt, förebygger man att arter blir utrotningshotade och att livsmiljöer förstörs samtidigt som man upprätthåller naturens mångfald. Att minska mängden bioavfall är det mest effektiva miljöarbetet i skolan. Om man i en skola med 400 elever slänger 10 procent mindre mat, minskar skolans koldioxidutsläpp med cirka 14 ton CO₂-ekv./år. Finländarna slänger varje år 107 000 430 000 ton mat. Omräknat i pengar är detta 1,2 1,7 miljarder euro varje år. Enligt beräkning slängs en fjärdedel av all mat som köps i affärerna. Använda textilhandduksrullar är mera naturvänligt än att använda pappershanddukar. Varje gång man torkar händerna på en textilhandduk förbrukar man 3,2 gram material, medan motsvarande siffra för pappershanddukar är 17 gram. En handduksrulle ger upphov till två kilo avfall. Dessa två kilo ger samma antal torkningar som 11 000 pappershanddukar, som ger upphov till 33 72 kilogram avfall. Källa: Lindström Oy 5
både miljön och plånboken. Avfallshantering och källsortering Genom att sortera avfall rätt sparar man naturresurser och minskar mängden avfall som hamnar på soptipparna. Sorterat avfall kan användas för att tillverka nya saker, vilket sparar naturresurser. Osorterat blandavfall belastar Genom att sortera farligt avfall, det vill säga problemavfall, förhindrar man att giftiga ämnen kommer i naturen och jordmånen. Enligt anvisningarna för avfallshantering sorteras papper, kartong, bioavfall och blandavfall i skolorna. Dessutom kan skolorna sortera papp, glas och metall. Av den klimatpåverkan som uppstår på grund av konsumtion utgör maten en ungefär lika stor andel som trafiken och boendet. Till exempel nötproduktionen ger upphov till stora mängder växthusgaser. Genom att äta vegetariskt åtminstone en dag i veckan sparar man mera på miljön än om man äter blandmat varje dag. I en skola med ungefär 400 elever minskar en vegetarisk dag koldioxidutsläppen med ungefär 20 ton CO₂-ekv./år. 90 procent av allt papper i världen tillverkas av trä. Dessa pappersprodukter utgör cirka 10 procent av allt trä som används i världen. Pappersfiber kan återvinnas endast 4 7 gånger. För att producera ett kilogram papper behövs det 3 15 kilogram naturresurser. En finländare förbrukar över 210 kilogram papper om året. I fråga om pappers- och träkonsumtion är finländarnas ekologiska fotavtryck det största i världen. År 2010 använde man i Helsingfors stad 102,5 miljoner A4-pappersark, vilket är 205 000 ris. Om alla dehär pappersris staplades ovanpå varandra så blir högen 10,25 kilometer hög. Användbara länkar: Natur och miljö: www.naturochmiljo.fi/hem/ Grön Flagg: http://naturochmiljo.fi/malgrupper/larare/gron_flagg/ Östersjöutmaningen: http://www.itamerihaaste.net/pa_svenska Hållbar utveckling på Helmi: http://helmi/opev/dagvardochutbildning/projekt/sidor/hallbarutveckling.aspx 6
Ett löfte om en hållbar framtid: I vår skola samarbetar vi kring miljöfrågor. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet och stärker vårt miljökunnande. Vi beaktar miljön i hela vår verksamhet. Vårt mål är att skapa en hållbar framtid och en livsduglig planet för dagens generation och kommande generationer. Illustration: Lena Frölander-Ulf 7