Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Relevanta dokument
BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Möjlighet till fortsatta studier

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Klimatanpassning bland stora företag

Senaste trenderna från testforskningen: Passar de industrin? Robert Feldt,

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

FINNS DET SAMBAND MELLAN BRUNIFIERINGEN AV VÅRA VATTEN OCH SKOGSBESTÅNDET?

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Klimat och hydrologi

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Observationer Förlängda tidsserier

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Vad gör klimatförändringarna med fiskproduktionen

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Det här är 5 grader! Temperatur på Grönland under och efter den senaste istiden

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

FaR-nätverk VC. 9 oktober

A QUEST FOR MISSING PULSARS

Bara naturlig försurning. Bilaga 10. Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem

Brunifiering av Öjaren

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Hur fungerar växthuseffekten?

Påverkar människan klimatet?

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Solar eclipse (Friday)

1

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Simulering av möjliga klimatförändringar

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Transkript:

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics

Vad orsakar brunifieringen förbruningen av svenska vatten detta vet vi idag

Vad är orsakerna till förbruningen? Vad är förbruningen orsak till?

Varför blir vattnen brunare? Vad gör förbruningen med vattnen?

De flesta sjöar är små och starkt påverkade av organiskt material från land, huvudsakligen i löst form

DC (4-31 mg/l)

bacterial enzymes LMW labile organic C C 2 photons and photochemically produced reactive oxygen species H H H CH HC HC H H H. N H H H H H CH. Fe 2+ CH H N H - N H N H N H C H 2 C H 2 N H 2 - H C H 3 N H H C H N H 3 H H N H N H 2 2 CH 2 H H N H 2 - CH H H H 3 C H 3 H N H 2 CH 2 H N H K + H Fe 2+ H 2 H C H - H 3 Si H CH N N H C H 2 N H N H C H 2 N H - H H H C H Si 2 C N H C C H 2 C H 2 C H 2 C H 2 C H 2 H H H H H N N H H H H C H 2 C H 2 H N N Al Al + Fe H N 2 3 C CH H H - N H 2 H H N C H C H 2 H H H CH 2 H Si Fe 2+ CH Fe 2+ H - H H C H H 3 - H H H 3 C H - H H H N H H 2 H C H H H 3 CH H 3 C N H H 2 H CH 2 H H H H H. H N H C H H C H 2 H 2 N C H 2 C H 2 H N 2 H H 2 N H H 3 C H H CH 2 H H CH 2 H

Ökande nettoutflöde av koldioxid Ökande andel av produktionen i sjön grundas på energi från landväxter Sjöns metabolism drivs av växtplankton Sjöns metabolism drivs av humus från omlandet

Sediment som kolsänka Boreal landscape (Finland): Areal C storage higher in lake sediments than in forest (Kortelainen et al. 2004)

Flockulering av löst organiskt material utgör den största delen av det kol som begravs i sedimenten Light C 2 100% C C DC PC C 2 C 2 Plankton ~ 50 % von Wachenfeldt and Tranvik Ecosystems 2008, L& 2008, 2009

1.4 Land 2.9 Inland waters 0.9 cean 0.6 Gigatons per year Tranvik et al. Limnol. ceanogr. 2009

The Global Carbon Cycle, IPCC 2013 IPCC 5th Assessment Report, 2013, WG I, The Physical Science Basis

Ökande DC i hela Norden De Wit et al. 2016. ES&T

Some suggested causes for increasing DC related to environmental change caused by humans Drier climate (e.g. Freeman et al. Nature 2001a) Warmer climate (e.g. Freeman et al. Nature 2001b) Wetter climate (many authors, e.g. Tranvik and Jansson Nature 2002) Elevated C2 (Freeman et al. Nature 2004) Decreased acidification/s4 deposition (Monteith et al. Nature 2007) Atmospheric N deposition (e.g. Bragazza et al. PNAS 2006) Increasing proportion of spruce in watersheds (Kritzberg)

Monteith et al. 2007

Större minskning i sulfathalt i vattnen => större ökning i DC Monteith et al. 2007

Sjöar med högre halt av DC => snabbare ökning Absolute values Relative increase De Wit et al. 2016. ES&T

Ökningen i DC avtar med ökande nederbörd: Utspädningseffekt, eller urlakningseffekt De Wit et al. 2016. ES&T

Framtida ändrad nederbörd kommer att leda till ytterligare förbruning - men inte i de blötaste delarna av Norge. De Wit et al. 2016. ES&T

Areas which are already subject to lake browning correspond to areas which are expected to get increasing precipitation From Monteith et al. Nature 2007

Mängden DC kan alltså förväntas fortsätta öka.. men hur är det med den kemiska sammansättningen av det organiska materialet?

DC bryts ner under med en halveringstid på några år Ju längre uppehållstid på sjöarna, desto mer nedbrytning Vattenfärgen försvinner ungefär dubbelt så fort som det organiska materialet Alltså är humus mer labilt än DC som helhet! Weyhenmeyer et al. 2012

Mälaren, förser 1.5 miljoner människor med dricksvatten: mest vatten kommer in i väster ökande uppehållstid för vattnet österut Köhler et al. PloSne 2013

Mälaren: Vattenfärgen ökar snabbare i väster Österut buffrar nedbrytning under den längre upehållstiden Köhler et al. PloSne 2013

Longer retention time -> slower decay

Data in previous slide vs marine sediments pen symbols: Marine sediment C decay (Middelburg 1989) The same general pattern of slower decay extends over 10 order of magnitude Catalán et al. 2016

Literature review of C decay in different systems Inland waters are hot spots of C decay, half life 2.5 years Catalán et al. 2016

Global distribution of change in C decay rates based on the runoff changes scenario for a 2 o C increase in temperature Catalán et al. 2016

Med längre omsättningstid på vattnet leder selektiv nedbrytning till att DC blir mindre humöst Kellerman 2015

Summary How will the inland water C cycle respond to climate change? Warmer and wetter climate Warmer and drier climate Land Inland waters cean More import Shorter retention time Smaller fraction lost in-lake More export More outgassing of C2 and CH4 More humic More sediment storage Less import Longer retention time Larger fraction lost in-lake Less export Less outgassing of C2 and CH4 Less humic, clear water Less sediment storage

Tack! Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics