2002-07-23. d:\-files-\webb\katalogen\files\a2\itinfraprogram.doc

2002-07-23 d:\-files-\webb\katalogen\files\a2\itinfraprogram.doc Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan 42 0171-250 00 0171-392 68 7 07 27-3 212000-0282 745 80 ENKÖPING E-post: kommunstyrelsekontor@kommun.enkoping.se

2 (40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 2. Syfte med programmet... 4 3. Sammanfattning och förslag till projekt 2002 2005... 4 4. IT-policy för Enköpings kommun... 5 4.1. Kommunens roller... 6 5. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor... 6 6. Kommunens förutsättningar för IT-infrastruktur... 7 6.0. Allmänt... 7 6.1. Grundfakta... 7 6.2. Behovsbild... 10 7. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur... 15 7.1. Regionala och nationella nät... 15 7.2. Tillgänglighet till befintlig IT-infrastruktur... 17 8. Principerna för villkor för nätens utbredning... 17 8.1. Avvakta marknadens agerande... 18 8.2. Stimulera och initiera utbyggnad... 18 9. Målet för nätens utformning på lång sikt... 19 9.1. Inledning... 19 9.2. Nätutbyggnad... 19 9.3. Nätstruktur... 20 9.4. Öppen nätstruktur... 22 9.5. Prissättning mot slutkund... 23 9.6. Orter, utbyggnad inte bedöms komma till stånd på kommersiella villkor.. 23 9.7. Geografisk utbredning av ortsammanbindande nät... 25 9.8. Geografisk utbredning av områdesnät i kransorterna... 26 9.9. Prioritering av utbyggnad (Etapplan)... 27 9.10. Preliminär tidsplan för utbyggnaden... 28 Hummelsta Nykvarn, Fjärdhundra - Bred... 29 10. Hur monopolisering av näten ska kunna undvikas och hur nätkapacitet ska tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor... 30 10.1. Öppenhet och prissättning principer... 31 10.1.2. Kanalisation... 31 10.1.3. Anslutning av fastighet... 31 10.1.4. Svartfiber... 32 10.1.5. Kapacitet... 32 10.1.6. IP-kommunikation... 33 10.1.7. Tjänster... 33 11. Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete ska ske... 33 12. Hur totalförsvarets krav ska beaktas... 34 13. Ekonomi... 34 13.1 Inledning... 34 13.2 Underlag för beräkningar av investeringar och kostnader... 35 13.3 Investeringar... 38 13.4 Intäkter och Kostnader... 39 14. Bilagor... 40

3 (40) Enköpings kommuns IT-infrastrukturprogram 1. Inledning Detta dokument beskriver Enköpings kommuns IT-infrastrukturprogram för att skapa utveckling och tillväxt i kommunen inom IT-områden. Kommunens ITinfrastrukturprogram ska ses som ett kompletterande dokument till det övergripande dokument Enköping Vision 2010 En strategi för utveckling och tillväxt som beslutades av Kommunfullmäktige 2001-05-31 72 (Se bilaga 1). IT-infrastrukturprogrammet är ett politiskt strategiskt dokument utformat för att ge övergripande riktlinjer för prioritering, utformning och utbyggnad av ITinfrastruktur i kommunen. Kommunen tar i och med framtagandet av IT-infrastrukturprogrammet på sig ett tydligare ansvar för planeringen av IT-infrastrukturutvecklingen i kommunen. IT-infrastrukturprogrammet är en del av kommunens politiska visioner om hur kommunen skall utvecklas. Nätägarna som ska bygga och utveckla IT-infrastrukturen inom kommunen kommer genom IT-infrastrukturprogrammet att ha krav på sig att utbyggnaden följer kommunens policy och harmonierar med kommunens översiktsplanering och detaljplaner. 1.1. Bakgrund Bredbandsutredningen konstaterade i sin första rapport 2000-04-03, att samhällsnyttan av en välutbyggd IT-infrastruktur är mycket stor. Syftet med statens stöd till utbyggnaden av IT-infrastruktur är enligt utredningen att stärka: Kompetensförmedlingen, det livslånga lärandet Konkurrenskraften för näringslivet i hela Sverige Tillgänglighet för en effektiv offentlig service i hela landet. ( Ur Den framtida IT-infrastrukturen SOU 2000:111 sid. 37-38) Utredningen fastställer vidare att staten ska stödja utbyggnaden av IT-infrastruktur inom preciserade områden (dvs. glesbygd) där sådant inte kan tillkomma på helt igenom kommersiella villkor inom en femårsperiod. En bra IT-infrastruktur skapar förutsättningar för en effektiv datakommunikation (bredband 1 ). Ett väl uppbyggt bredbandsnät är ett viktigt konkurrensmedel för kommunen när det gäller företagande och annan verksamhet. 1 Bredband: Ett nät med hög överföringskapacitet både till och från användaren. Överföringskapaciteten ska medge att multimedietjänster kan överföras med god kapacitet (minst 5 Mb/s i båda riktningarna)

4 (40) Data- och telekommunikationernas strategiska betydelse för samhällsutvecklingen förutsätter att infrastrukturen är tillräckligt utbyggd, tillförlitlig och snabb för att möta användarnas både nuvarande och framtida krav. För att marknaden ska erbjuda prisvärda IT-tjänster till näringslivet, medborgare och den offentliga verksamheten krävs tillgång till ett bredbandsnät som når ut till alla grupper i samhället samtidigt som den är öppen för alla tjänsteleverantörer för att trafikeras på lika villkor. 2. Syfte med programmet Genom förordningarna SFS 2000:1469 och SFS 2001:350 ges kommunerna möjlighet att ansöka om statliga bidrag för att planera och initiera utbyggnad och etablering av en infrastruktur för publika kommunnät 2. För att få ta del av det statliga stödet till utbyggnad av IT-infrastruktur ska kommunen upprätta ett IT-infrastrukturprogram i enlighet med förordningen (2001:349). Övriga förordningar som styr stödet till utbyggnaden av ITinfrastrukturen är, SFS 2001:350 - Stöd för anläggande av ortssammanbindande nät och SFS 2000:1469 - Stöd för anläggande av lokala telenät (områdesnät). Statens maximalstöd till Enköpings kommun för bredbandsutbyggnaden har fördelats enligt följande: Ortssammanbindande nät 3 Områdesnät 4 7 224 648 kr 6 115 594 kr Statens stöd för utbyggnad av det ortssammanbindande nätet ska generellt täcka ca 33 % av kostnaderna. Kommunens insats skall vara minst 5 %. För områdesnätet beräknas statens stöd täcka ca 33 % av kostnaderna. Även här måste kommunens insats vara minst 5 %. I 2 förordningen (2001:349) finns definierat 8 punkter som måste utvecklas och beskrivas i IT-infrastrukturprogrammet för att det ska godkännas av länsstyrelsen. En löpande dialog med länsstyrelsen under arbetet med IT-infrastrukturprogrammet är viktig för att undvika tolkningstvister när programmet skall godkännas. 3. Sammanfattning och förslag till projekt 2002 2005 Kommunalt IT-infrastrukturprogram är en förutsättning för att erhålla statligt stöd till utbyggnaden av publika kommunnät. Programmet behandlar till största delen utbyggnaden av kommunnät utanför Enköpings centrala ort. Anledningen till detta är att det statliga stödet omfattar orter och landsbygd med mindre än 3.000 invånare. 2 Publika kommunnät: Bredband som når alla i kommunen 3 Ortsammanbindande nät: Nät mellan orter, förbinder huvudnoder och områdesnoder med varandra 4 Områdesnät: Nät mellan områdesnod och fastigheter i en ort eller ett geografiskt avgränsat område

5 (40) Genomförd nulägeskartläggning visar att de bredbandsnät som finns i Enköping inte uppfyller de krav staten ställer på tillgänglighet och kapacitet. I centrala Enköping, erbjuds idag i olika utsträckning bredbandstjänster till näringsliv, offentlig verksamhet och hushållen. Konkurrensen mellan olika tjänsteleverantörer är begränsad. Möjligheten till bredbandkommunikation utanför centrala orten, d v s i kransorterna och på landsbygden, saknas. Genomförd behovskartläggning visar att det finns ett stort behov för publika kommunnät där företag, offentliga verksamheter, skolor och hushåll kan anslutas den och få tillgång till ett brett och kostnadseffektivt utbud av IT-tjänster inom närmaste tiden. Utbyggnad mot angränsande kommuner är viktigt för att skapa ett regionalt nät. Den lösning som föreslås i programmet följer statens riktlinjer och rekommendationer. Målsättningen är att det fiberoptisktpublika kommunnätet ska förläggas mellan och inom respektive kransort för att knyta ihop kommunen med angränsande kommuner samt för att skapa alternativ och redundans till de nationella nät som ansluter mot kommunen. Antal noder upprättas med strategisk placering. Enligt SCB:s definition finns 7 tätorter och 24 småorter i Enköping. Det publika kommunnätet ska innehålla ett antal områdesnät och ortsammanbindande nät med anslutning till stomnätet. Ortsammanbindande nät ska innehålla avlämningspunkter på utvalda orter i kommunen. Det ska finnas möjlighet till en struktur med hög kapacitet mellan fastighetsnät och en lokal nod i respektive kransort. Målet med det publika kommunnätet är att det på sikt ska utgöra en god plattform för bredbandtjänster. Nätet ska ha möjlighet att nå samtliga användare i kommunen. Tidsplan för utbyggnaden redovisas i detalj i avsnitt 9.10. Utbyggnaden av nätet beräknas pågå under minst 20 år och utbyggnadstakten kommer att variera beroende på efterfrågan. Målet är att samtliga kransorter skall vara förbundna med fiber och utrustade med någon form av områdesnät senast 31/12 2005. 4. IT-policy för Enköpings kommun Enköpings kommuns IT-policy beslutades av Kommunfullmäktige 2001-12-20. Dokumentet i sin helhet finns i bilaga 2. I sin IT-policy anger kommunen bland annat informationsteknikens betydelse för utvecklingen av service, demokrati och näringsliv. Informationsteknik (IT) ska bidra till att skapa ett tryggare, attraktivare och konkurrenskraftigare Enköping : Genom ökad användning av IT i hela verksamheten kan bättre villkor och service för samtliga medborgare åstadkommas. En väl utbyggd teknisk infrastruktur ger bra förutsättningar för centrala och kostnadseffektiva lösningar av verksamhetsövergripande IT-system. En väl utbyggd informationsförsörjning är en strategisk nyckelfaktor.

6 (40) En fortsatt satsning på utbyggnad av publika kommunnät är därför av strategiskt betydelse. (Ur IT-policy sid 1-2) Kommentar: För att uppnå IT-policyns intentioner betonas vikten av utbyggnad av bredband i kommunen. Utbyggnaden av det publika kommunnätet måste komma till stånd så snart som möjligt. 4.1. Kommunens roller Kommunen har flera olika roller när det gäller utbyggnad av IT infrastruktur: Planerar och upphandlar publika kommunnät Förfogar över ett nät för eget bruk ett kommunalt förvaltningsnät Beviljar bygglov till tele- och datakommunikationsanläggningar och master Dokumenterar och samordnar åtgärder enligt ledningsrättslagen Samordnar grävning för olika slags ledningar inklusive tele och datakommunikationsledningar Upplåter egen mark för tele och datakommunikationsanläggningar I översiktsplaneringen beaktar kommunen IT infrastrukturens utbyggnad och integrering med övrig samhällsplanering. 5. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Kommunfullmäktige beslutar om mål, vision, IT-policy och resursramar för hela den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar för IT-frågor av kommun- och verksamhetsövergripande karaktär. I det ingår att besluta om kommunens IT-strategi samt tillhörande regler och riktlinjer för IT-verksamhetens genomförande, ex ITsäkerhet, systemförvaltning och riktlinjer för IT-projekts genomförande. Vidare beslutar kommunstyrelsen om kommunens årliga IT-handlingsplan. IT-strategigruppen, som är sammansatt av ett antal tjänstemän, bevakar för kommunstyrelsens räkning IT-området samt initierar förslag till revideringar av ITpolicy, -strategier och åtgärder med syftet att öka användningen av IT och att effektivisera den kommunala verksamheten. IT-strategigruppen har samordnings och beredningsansvar för kommunens årliga IT-handlingsplan. Gruppen har också ansvar för genomförandet av kommunövergripande IT-projekt såsom ITinfrastrukturprogram. Framtagning av IT-infrastrukturprogrammen har genomförts i samordnad form för kommunerna i Uppsala län. En referensgrupp bestående av företrädelsevis ITchefer eller motsvarande från respektive kommun samt representanter från Landstinget och Länsstyrelsen har bildats. Göran Lundström har medverkat i referensgruppen som sakkunnig konsult. IT cheferna för samtliga kommuner i länet har löpande hållits informerade om arbetet med att skriva IT-infrastrukturprogram. Medverkande i arbetsgruppen för Enköpings kommun har varit representanter från Kommunstyrelsekontoret, Miljö & Stadsbyggnad, Teknikförvaltning.

7 (40) 6. Kommunens förutsättningar för IT-infrastruktur 6.0. Allmänt Enköpings kommun har ett centralt läge mitt i den expansiva Mälardalen, nära Västerås, Uppsala och Stockholm. Sin roll som huvudort i bygden har Enköping haft alltsedan platsen med sitt idealiska läge vid Mälaren blev hamn- och handelsplats i det forntida Fjärdhundraland. Även om Enköpings betydelse som hamnstad så småningom blev mindre, fortsatte orten ända fram till slutet av 1800-talet att vara en av Sveriges mest besökta marknadsplatser. Det geografiska läget är oförändrat fördelaktigt ännu idag. Kommunen genomkorsas av E18, vägarna 55 och 70. Närhet och goda kommunikationer ger möjligheter: motorväg till Stockholm och Västerås, snabbtåg via Mälarbanan samt tillgång till flygplatser vid Arlanda, Bromma och Västerås. Kommunen har totalt 1 185 km 2 areal och med sina ca 37 186 invånare utgör den en av länets mest växande kommun. Örsundsbro, mitt emellan Uppsala och Enköping vid väg 55 har stor befolkningsökning. Även Grillby i söder och Fjärdhundra i norr är attraktiva bostadsorter, liksom Hummelsta vid E18 väster om Enköping. Näringslivet i dagens Enköping domineras av tillverkningsindustri, bl a Sandvik Bahco och ett stort antal små företagare. Bland de stora offentliga arbetsgivarna märks Enköpings Garnison med en modern teleteknisk verksamhet. Lantbruk som är en viktig näringsgren inom kommunen, karakteriseras av stora moderna och rationella enheter främst inriktade på spannmålsproduktion. Kommunen satsar stora resurser på god boendemiljö med bra service. Omfattande satsningar har också gjorts på skolor, barn- och äldreomsorg och fritid. 6.1. Grundfakta 6.1.1. Enköpings befolkningsstruktur Enköpings kommunprognos 2002:1 5. Beräknad 2001-12-28 Ålder 2001 2002 2003 2004 2005 0-6 2893 2868 2904 2910 2963 7-9 1572 1536 1446 1397 1297 10-12 1758 1738 1678 1606 1566 13-15 1586 1666 1746 1784 1761 16-19 1802 1879 1944 2040 2131 20-64 21310 21513 21661 21810 21982 65-79 4327 4372 4413 4480 4560 80- w 1938 1990 2039 2068 2094 SUMMA 37186 37562 37831 38095 38354 5 Källa: Statistiska centralbyrån SCB

8 (40) Befolkningsprognosen för perioden 2002-2005, visar en klar tendens att antalet kommuninvånare kommer att öka årligen med ca 260 personer. Enligt det preliminära utfallet för år 2001 som rapporterats ökade kommuninvånarantalet med 581 personer under året. Det kan också noteras att bruttoinflyttningen uppgår till 1.925 personer enligt de preliminära uppgifterna från SCB. Sammanställning av information i form av antal invånare, företag, skolor och övrig offentliga verksamheter Ort Antal invånare 6 (0112) Antal Företag 7 Antal Skolor Antal kommunala Verksamhete r Total 37186 1518 19 65 11 Centrala ort 24440 1246 13 52 7 Ulunda 41 Landsbygg norr om Enköping Landsbygg söder om Enköping 615 149 Bredsand 86 Kolarvik 92 Hummelsta 1004 1 4 Bred, Spärrsätra 628 Tillinge 768 Enköpingsnäs, Haga 1045 Fjärdhundra 868 95 1 2 1 Fjärdhundra omland Siggesta 48 Gästre 59 Ådalen 73 Korsbacken 55 Torstuna 26 Örsundsbro 1762 105 1 3 2 Hjälsta 138 Övriga offentliga verksamheter 6 Källa: Kommuninvånarregister (KIR) 7 Källa: Företagsfakta www.foretagsfakta.se

9 (40) Säva 57 Grillby 883 72 1 2 1 Grillby omland 776 Lillkyrka 310 1 2 Lillkyrka omland 1829 Veckholm 21 Skolsta 113 1 Skolsta omland 1195 Ekolsund N 78 Ekolsund S 27 Enköpings kommun har 7 tätorter och 24 småorter enligt SCB:s definition. Centrala orten Enköping med sina 24.440 invånare motsvarar 66 % av kommunens invånarantal. Drygt en tredjedel 12.746 (33 % ) bor utanför centrala orten. Därav bor totalt 7.806 invånare (21 %) utanför tätorter. Det gör att kommunen har en mycket utspridd befolkning, fördelad på många orter och med en relativt hög andel som bor på landsbygden. Arbetstillfällena är dock koncentrerade till de större tätorterna. Enligt kommunens beräkning som baserar sig på Folk- och bostadsräkningen (FOB) 1990 och schablonen 2,27, uppgår antalet hushåll i centrala orten Enköping till 10.680. Antalet hushåll som bor utanför centrala orten uppgår till 5.615, därav bor 3.439 hushåll utanför tätorter. Kommentar: Kommunens utspridda befolkningsstruktur visar vikten av den publika kommunnätutbyggnaden i kommunen för att uppnå Enköping Vision 2010 intentioner. 6.1.2. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Enköping år 2001 är enligt följande: 8 Utbildningsnivå Antal personer I % Förgymnasial utbildning < 9 år 3134 12,1 % Förgymnasial utbildning > 9 år 4249 16,26 % Gymnasial utbildning högst 2 år 8406 32.17 % Gymnasial utbildning 3 år 4803 18,38 % Eftergymnasial utbildning > 3 år 2655 10,16 % Eftergymnasial utbildning < 3 år 2485 9,51 % Forskarutbildning 87 0,33 % Uppgift om utbildning saknas 307 1,18 % Utbildningsnivån i kommunen är relativt högt. Dryg 70 % av invånarna över 20 år har minst gymnasial utbildning därav 20 % har eftergymnasial utbildning. 8 SCB Statistiska centralbyrån 2002-04-15

10 (40) 6.1.3. Antalet arbetstillfällen, pendlare Antalet arbetstillfällen i kommunen har minskat från 15.592 år 1990 till 12.902 år 2000. Från år 1999 till år 2000 noteras en svag uppgång med 447 arbetstillfällen. År 2000 var antalet pendlare från Enköping 6.185 jämfört med 2.042 innevånare som pendlade till Enköping. Inpendling motsvarar 16 % av arbetstillfällen i Enköping. Antalet personer som pendlar från Enköping motsvarar 48 % av arbetstillfällen i kommunen. De viktigaste pendlingsorterna är Uppsala, Stockholm, Västerås, Håbo, Upplands- Bro, Järfälla. Antalet personer som pendlar från Enköping har ökat med 1.249 personer dvs 25 % under 1990-talet. Kommentar: Det finns stort underlag för distansarbete från Enköping. Kraftfulla kommunikationsmöjligheter ökar förutsättningarna för att i ökad utsträckning kunna arbeta men även vidareutbilda sig hemifrån. 6.2. Behovsbild 6.2.1. Nuläge I centrala Enköping, erbjuds idag i olika utsträckning bredbandstjänster till näringsliv, medborgare och offentlig verksamhet. Konkurrensen mellan olika tjänsteleverantörer är begränsad. Möjligheten till bredbandkommunikation utanför centrala orten, d v s i kransorterna och på landsbygden, saknas. Framtagning av detta IT-infrastrukturprogram är ett viktigt led i kommunens strategi att förverkliga målet att bygga ut IT-infrastrukturen i hela kommunen. 6.2.2. Näringslivet Det finns ett antal utredningar som visar vilket behov näringslivet generellt har av IT och IT-infrastruktur. I IT-infrastrukturutredningen som genomfördes på statens uppdrag 1998/99, lades stor vikt vid utredning av näringslivets behov. Där konstaterades att utbyggnaden av IT-infrastruktur är avgörande för näringslivets möjlighet att bibehålla sin konkurrenskraft samt som grund för ny företagsverksamhet. Bredbandsutredningen fastslår att staten har ett ansvar för att en fungerande ITinfrastruktur finns tillgänglig i landet. Tillgång till modern informations teknik till konkurrenskraftiga priser ska finnas för att näringslivet i hela landet ska kunna utvecklas så att det bidrar till den ekonomiska tillväxten.

11 (40) Enköping har idag ett rikt differentierat näringsliv där tillverkningsindustrin dominerar tillsammans med olika typer av offentlig förvaltning. Största arbetsgivare År 2000- Enköping Företagsnamn Antal anställda Antal anställda i % Enköpings Kommun 3775 30,6 Enköpings Garnison 1225 9,9 Uppsala Läns Landsting 1125 9,1 Bahco Tools AB 375 3 ABB Ventilation AB 225 1,8 Statens Institutionsstyrelse 125 1 Odal Ekonomisk förening 125 1 Rikspolisstyrelsen 75 0,6 Skattemyndigheten 75 0,6 Enköping Kyrkliga samf 75 0,6 Sparbanken i Enköping 75 0,6 Enköpings-Postens AB 75 0,6 KF Svenska detaljhandel AB 75 0,6 Tidningstjänst AB 75 0,6 Kronans Droghandel AB 75 0,6 Flera stora företag i kommunen är uppkopplade med förhyrd kopparförbindelse från Telia. Som operatör finns Telia, Tele 2 eller andra telekomföretag. Den lokala leverantören LidNet har sedan den 1 januari 1998 ett driftssatt stadsnät. I början av mars 2002 var ca 50 företag anslutna till LidNet. Företagens behov av bredband är än så länge fokuserat på grundläggande kommunikationstjänster, främst Internetanslutning, E-post, Webbserverplats och punkt-till-punkt förbindelser för intern kommunikation. Vid olika möten med kommunens företagare har önskemål framkommit att landsbygden måste få fasta och säkra förbindelser mot Internet Inom en nära framtid troligen kommer det att efterfrågas mer avancerade kommunikationstjänster som kräver högre hastigheter. IP-telefoni, TV och radiosändningar, videokonferenser, Video-on-demand,, mötesdirektsändningar, över Internet, olika styr-, regler- och övervakningssystem är några exempel på tjänster som kommer att efterfrågas av företagarna. De mindre och medelstora företagen som finns i mindre orter och glest bebyggda områden har ofta inte råd att investera i dyrbara anslutningar. Dessutom saknas det idag IT-infrastruktur i företagens närhet om man bortser från de tjänster som kan erbjudas över Telias telenät.

12 (40) Det kan konstateras att en utbyggnad av publika kommunnät är en nödvändighet för företagen. IT-branschen är trots den turbulens som varit under 2001 en av de sektorer som ökat snabbast av alla. Viktiga förutsättningar för att företag inom IT-branschen ska kunna etablera sig och utvecklas i kommunen är att det finns tillgång till välutbildad personal, att kostnadsnivåerna för löner, hyror och kommunikation är rimliga och att boendemiljö och möjligheter till rekreation m m är attraktiva. Genom att föra dialog med företagen i kommunen sker en kartläggning av behovet. Företagen har möjlighet att vädra sina tankar och önskemål om den publika kommunnät utbyggnaden. Den publika kommunnätutbyggnaden i kransorterna kommer att ske efter ortens behov inkl hushållen eller efter annan planering/prioritering som ligger i kommunalt eller näringslivspolitiskt intresse. Kommentar: De åtgärder som skulle underlätta IT-användningen för små och medelstora företag är: En väl utbyggd IT-infrastruktur som når huvuddelen av näringslivet Att skapa förutsättningar för rimliga anslutningskostnader En prissättning av kommunikationen som är avståndsoberoende 6.2.3. Hushållen Antalet personer som använder Internet i Sverige ökar konstant. I slutet av 2001 var det drygt 4,4 miljoner invånare som någon gång var uppkopplade till Internet. Sifo har under våren 1999 gjort en stor undersökning IT-framtider. Enligt denna undersökning fördelar sig Internetanvändningen i Sverige enligt följande: Kön: man 63 % kvinna 37 % Utbildning : hög 38 % medel 41 % låg 21 % Ålder: 15-29 40 % 30-49 42 % 50 + år 18% Bor i: 43 % Storstad 39 % stad med > 10.000 invånare 18 % stad med < 10.000 invånare Källa: Internetworld maj 1999/Sifo Fortfarande kopplar majoriteten av användare upp sig till Internet via modem. Denna teknik har begränsningar i kapaciteten samt är dyr vid långa uppkopplingstider. Trenden går tydlig mot fasta uppkopplingar med högre kapacitet till fast pris, så kallat bredband. Telia erbjuder ISDN och ADSL kopplingar till sina abonnenter i centrala orten, med begränsad hastighet mellan 0,5Mbit/s upp till 2 Mbit/s. Enligt en kartläggning som genomförts av Post och Telestyrelsen har antalet hushåll med bredbandsuppkoppling ökat från cirka 165 000 till cirka 460 000 under det senaste året.

13 (40) Trenden i Enköping är den samma som i övriga landet. Radioundersökningar AB (RUAB) genomförde en undersökning under 1999. Enligt denna är Enköpingsborna näst flitigast i Sverige på att besöka Webbplatser på Internet. Stockholm toppade statistiken. I genomsnitt 17,9 % av Stockholmarna använder Internet varje dygn. Enköping kom tvåa med 17,7 %. Universitetsstäderna Uppsala trea med 16,8 % och Linköping fyra med 16,5 %. Enköpings kommuns publika kommunnät i centrala orten som började byggas i slutet av 2000 har i dagsläget möjlighet att erbjuda samtliga offentliga verksamheter, ca 75 % av hyresbostäder och ca 25 % av villor uppkoppling till Internet. Kommentar: Publika kommunnätuppbyggnaden pågår i centrala orten. Den här satsningen ska fullföljas i kommunens samtliga kransorter och landsbygd enligt principer och prioriteringar som beskrivs i detta dokument. En god boendemiljö, rimliga boendekostnader, goda kommunikationer i kombination med goda möjligheter till bredbandkommunikation skulle bidra till att öka intresset för bosättning i kommunen. 6.2.4. Utbildningsverksamhet Enköpings kommun ansökte i slutet av 1995 om medel hos stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen) för IT-projektet Att implementera kärnområden i en genomtänkt IT-strategi. Syftet med projektet var att med hjälp av IT utveckla framtidens skola inom såväl kompetens, arbetsformer som teknik. När KKstiftelsen i början av 1996 beviljade medel till projektet var detta starten på det största projekt som Enköpings skolor någonsin medverkat i. Under perioden fram till 2000 genomfördes stora kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med en kraftig satsning på teknik som innebar att alla skolor fick tillgång till kommunikation och en likvärdig datortäthet på ca 5 elever per dator. Dessutom gjordes en satsning på support genom en egen teknikerorganisation med ett femtontal tekniker. Denna stora satsning följdes därefter av ITiS som för Enköpings del inneburit ytterligare satsningar på kompetensutveckling och en utveckling av infrastrukturen i form av ett stort FirstClass-system med e-post till alla lärare och elever. Dessutom har samtliga skolor anslutits till bredband och hel switchade nät installerats på alla skolor. En av förutsättningarna för att IT ska bli ett bra och naturligt verktyg för utvecklingen är hög tillgänglighet, god kommunikation och hög driftsäkerhet. Kommentar: Det är nödvändigt att under den kommande perioden (2002-2005) ytterligare öka tillgängligheten i form av ökad bandbredd till skolor och förskolor framför allt till de omkringliggande kransorterna.. Publika kommunnätuppbyggnaden kommer att öka utbildningsverksamhetens möjlighet vad avser tillgänglighet och tillgång till bättre teknik.

14 (40) 6.2.5. Offentlig verksamhet Kommunal verksamhet: Enköpings kommun har närmare 3.800 anställda fördelade på ca 80 olika arbetsställen. Av dem finns ca 20 arbetsställen i kransorterna. Kommunen hade i början av år 2000 behov av ett kommungemensamt förvaltningsnät både för administration och undervisning. Innan dess hade kommunen ett funktionsavtal med TELIA avseende datakommunikation för kommunala verksamheter. De flesta verksamheterna var kopplade till kommunens WAN via hyrda förbindelser. Utöver dessa har kommunen ett antal egna fiberförbindelser som kopplar ett antal kommunala verksamheter till kommunens administrativa nät. Det började byggas under 2000 ett fiberbaserat publika kommunnät i Enköpings centrala ort. Idag har samtliga kommunala verksamheter kopplats eller har möjlighet att koppla sig till det administrativa nätet genom det publika nätet. För att möjliggöra en fortsatt effektivisering för verksamheter utanför centrala orten krävs att dessa kopplas till kommunens WAN med snabbare datakommunikation än vad de har idag. Skolor i kransorterna kopplas idag till kommunens WAN med fast punkt till punkt datakommunikation med 2Mb/s hastighet. Kommunen hyr dessa förbindelser från TELIA. De andra verksamheterna kopplar sig till kommunens WAN genom ADSL-förbindelser. Genom en ändamålsenlig informationshantering kombinerat med tekniska lösningar kommer på sikt grunden att kunna läggas för den s k 24-timmarsmyndigheten. En sådan utveckling kommer att främja kommuninvånarnas möjlighet till snabb och tillförlitlig åtkomst till all information såsom handlingar, ärenden och beslutsunderlag. Genom att få utökade möjligheter kommer kommuninvånarnas deltagande att underlättas i den demokratiska processen. Landstinget: Landstinget har närmare 1.125 anställda fördelade på ca 10 olika arbetsställen. Av dem finns ca 5 arbetsställen i kransorterna. Landstinget liksom Enköpings kommun har stort behov av välfungerande fiberbaserat kommunnät i kransorterna. Vårdsituationen har i många avseenden blivit alltmer komplex. Vården delas numera mellan kommun och landsting. Samtidigt växer antalet privata vårdgivare i samhället. Som ett led i att effektivisera och kvalitetssäkra vården kommer det att ställas ökade krav på informationsutbyte mellan vårdgivare och på sikt mellan vårdgivare och vårdtagare. IT kommer att användas allt mer inom vården. Det finns redan försök där personalen kan läsa patientens journal via handdatorer anslutna till kommunens och landstingets journalsystem via mobiltelefon. Statlig verksamhet Statliga arbetsställen sysselsätter ca 1.575 personer i Enköpings kommun. Arbetsställena är med ett fåtal undantag lokaliserade till centrala orten. Såsom Landstinget har statliga verksamheter som finns placerade i centrala orten möjlighet att koppla sig till stadsnätet.

15 (40) Kommentar: För att tillgodose de offentliga verksamheternas behov som är lokaliserade i kransorterna krävs det att utbyggnaden av publika kommunnät startas omgående. För att på sikt kunna förverkliga 24-timmarsmyndigheten behöver kommunen anpassa sitt kommunikationssystem så att de kan kommunicera med kommuninvånarna genom väl utbyggd IT-infrastruktur 7. Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur 7.1. Regionala och nationella nät Enligt IT-infrastrukturutredningen råder det brist på ledning med hög överföringskapacitet i landet för uthyrning till operatörer. Det finns ett behov av en högre överföringskapacitet i näten på grund av den snabba IT-utvecklingen. I dag är utbudet av sådana nät inte tillräckligt för att möta efterfrågan. Enligt utredningen skulle ett ökat utbud av ledning med bredbandskapacitet kunna pressa priser och öka konkurrensen på marknaden. Sedan betänkandet lämnats till regeringen har marknadssituationen ändrats såtillvida att Skanova nu förklarat sig berett att upplåta ledning i fibernätet alternativt våglängder på fibernät mellan olika orter. Dock medges fortfarande inte tillgång till separata fiberpar. Förfrågningar till Skanova om möjlighet och avgifter för att tillhandahålla såväl svartfiber 9 som kapacitet har emellertid visat att Skanovas utbud är begränsat. Utbudet av ledning ökar för närvarande kraftigt särskilt i de tätbefolkade delarna av landet, dock gäller det i huvudsak på stora stråk i stomnät, medan tillgången fortfarande är mycket begränsad i andra delar av landet (landsbygden). Om utbudet av ledning ökade även i de glest befolkade delarna av landet, skulle priset på ledning kunna pressas vilket i sin tur skulle gynna konkurrens bland operatörerna och därmed också gynna utvecklingen och expansionen av IT-användning. Idag finns det ett antal aktörer på marknaden som erbjuder nät och kapacitet både regionalt och nationellt. De regionala näten är vanligtvis en del av ett nationellt nät och erbjuds för det mesta som kapacitet, men i vissa fall också som svartfiber. De regionala näten knyter ihop olika lokala nät till de nationella. Exempel på aktörer är: Skanova Arrow Head (Vattenfall) Banverket Utfors Stokab Aktörerna i Enköping är av affärsmässiga skäl mycket försiktiga att lämna ut detaljerade uppgifter om kapacitet m m. Nedan redovisas den information som arbetsgruppen har fått direkt och indirekt från aktörerna. 9 Svartfiber = Fiber kabel utan påkopplad endutrustning.

16 (40) Skanova Den infrastruktur som Televerket/Telia byggt upp i hela Sverige disponeras nu av Skanova formellt en bifirma till Telia AB. Skanova hyr normalt ut kapacitet. Svartfiber hyrs endast ut i mån av tillgång. Skanova hyr inte ut kanalisation. I hela kommunen finns Skanovas telenät baserat på koppartråd från slutkund till närmaste telestation. Detta kopparnät är en viktig resurs för att ge tjänster till användare i glesare delar av kommunen såväl på landsbygden som i villaområden i tätorter. Detta gäller även inom Enköpings centrala ort. För att nyttja kopparnätet för att ansluta en användare krävs elektronisk utrustning dels hos användaren och dels i anslutning till den telestation som användaren är ansluten till. Detta gör att telestationerna i kommunen är en viktig strategisk resurs. Skanova disponerar även en fiberstruktur. För att använda denna resurs krävs det en nodpunkt för att det skall vara tekniskt möjligt att ansluta en användare till ett fibernät. Skanovas befintliga optokaplar och accessnoder i Enköping, finns redovisat i bilaga 3. Telias anslutningsnoder och optonät i Uppsala län se bilaga 4. Skanova erbjuder tjänster som är tillgängliga för användare genom ADSL tekniken Asymetric Digital Subscriber Line. Skanova installerar ADSL i telestationer med stort kundunderlag utan att få något marknadsbidrag eller i mindre stationer med bidrag t ex från Telia och/eller en kommun. ADSL kopplingar har begränsad hastighet mellan 0,5 Mbit/s upp till 2 Mbit/s. Idag erbjuds dessa tjänster genom Telia enbart till abonnenter i centrala orten i Enköping. Arrow Head (Vattenfall) Vattenfall kan i dagsläget inte erbjuda befintliga fiberförbindelser. De samarbetar med Svenska Kraftnätet när det gäller utbyggnad av nationellt optofibernät som ska nå fram till varje kommunhuvudort. Vid en eventuell förfrågan är Vattenfall beredd att utreda möjligheterna att medverka till lokala sträckningar i kommunen. Det är tekniskt möjligt att installera fiber i en del av Vattenfalls kraftledningsnät. Banverket Banverket har ett fibernät förlagd längs alla järnvägar i Enköpings kommun. Det är tekniskt möjligt för olika operatörer att erhålla en anslutning till Banverkets fibernät. F n erbjuder Banverket ej s k svart fiberanslutning utan endast anslutningar av typ bandbredd (kapacitet). Banverket har under de senaste åren byggt ett nytt tågradiosystem och för detta byggt master med teknikbodar och fiberanslutning med ca 2 mils mellanrum utmed järnvägarna. Utfors Utfors har förlagt egen infrastruktur dels längs väg 55 dels längs väg E18.Det förekommer en visst samarbete mellan Vattenfall och Utfors. De har samförlagt fiber i samma schakt med en sträckning. Utfors hyr ut kanalisation, svartfiber och kapacitet.

17 (40) Stokab Stockholms fiber AB (Stokab) har på egen räkning byggt fibernät inom Stockholms län, men har även förlagt fiber som sammanbinder spridningsnätet i Stockholm med Uppsala. För att uppnå redundans till Uppsala har man förlagt fiber på sträckan Uppsala Litslena Övergran Kungsängen. Denna sträckning passerar inte Bålsta utan går över vägen mot Sigtuna. Sträckan Litslena Enköping är under byggnation. Ett visst samarbete pågår mellan Stokab och den lokala aktören Lidén Data. Det finns stort intresse att koppla in Enköpings publika kommunnät i den befintliga nätet. Master De master som finns i Enköpings kommun utgör en tänkbar resurs vid utbyggnad av publika kommunnät dels som bärare av sändare för radiobaserade nät och dels eftersom en del av masterna är anslutna till fibernät. Karta över de master som finns i kommunen inkl flyghinder finns kartlagda och presenteras på bilaga 5 7.2. Tillgänglighet till befintlig IT-infrastruktur De befintliga näten inom Enköpings kommun är främst byggda för att passa in i de olika behov som de nätägarna har gällande nationell nätuppbyggnad. Flera av näten passerar i princip rakt igenom kommunen. Det finns inga eller ytterst få avlämningspunkter. Detta gör det svårt eller näst intill omöjligt att åstadkomma nya kopplingspunkter efter befintliga sträckningar i den omfattning som behövs för att kunna ansluta det publika kommunala nätet och dess potentiala kunder på landsbygden. Tillgången på fiberpar är också ofta begränsad i förhållande till det behov som finns för det publika kommunala nätet. Endast i undantagsfall är det möjligt att hyra fiberförbindelser i de befintliga näten för nyttjande inom kommunen, detta är för närvarande relativt dyrt. Vid behov av mer än något enstaka fiberpar, är hyreskostnaderna oftast dyrare än kostnaderna för nyförläggning. Vid nyförläggning finns möjlighet att upprätta ändamålsenliga kopplingspunkter med ett par hundra meters intervall. De befintliga näten dock medger vissa fall möjlighet till att förbinda Enköpings tätort med vissa av kransorterna över enstaka fiberpar. Däremot ger de befintliga näten mycket goda möjligheter till att förbinda Enköping med omvärlden, både nationellt och internationellt. De flesta av nätägarna är eller har anslutningsmöjligheter mot publika kommunala nätet i Enköping. 8. Principerna för villkor för nätens utbredning Kommunen ansvarar genom sitt IT-infrastrukturprogram för samordningen av utbyggnaden av det fungerande publika kommunnätet. Kommunens policy är att inte äga nätet utan låta marknaden tillgodose behovet. Genom kommunens användning av publika kommunnätet skapas underlag för att stimulera satsningen på bred front inklusive landsbygden.

18 (40) För kommunens del finns ett alternativ mellan två olika angreppssätt för att hantera utbyggnad och etablering av en bredbandsinfrastruktur. 8.1. Avvakta marknadens agerande I detta alternativ förhåller sig kommunen passiv till egna bidrag och investeringar i en bredbandsutbyggnad. All aktivitet överlåts till marknaden med den utbyggnad som detta kommer att innebära. Bedömningen är att detta alternativ inte är av intresse med tanke på den landsbygdsstruktur som finns i kommunen. Det kommer att ta mycket lång tid att tillgodose samtliga kommuninvånares behov av bredband. 8.2. Stimulera och initiera utbyggnad Bredbandsatsningen innebär stora investeringar. Ibland finns det risker att effekten av utbyggnaden inte står i proportion till kostnaden. För att minimera dessa risker är det nödvändigt med kommunal kontroll över prioritering och planering av utbyggnaden. Kommunens engagemang styrs till stor del av syftet med bredbandsutbyggnaden, vilket kan sammanfattas enligt följande: Initiera och säkerställa att det inom kommunen kommer att finnas aktörer som har en huvudinriktning att på lång sikt Bygga, vidmakthålla och utveckla infrastruktur med hög kapacitet inom hela kommunen Göra infrastrukturen tillgänglig och neutralt tillhandahålla denna med avseende på leverantörer av tjänster Tillhandahålla transporttjänster Verka för att så många tjänsteleverantörer som möjligt etablerar sig på det nät som byggs ut. För att uppnå ovannämnda bredbandsutbyggnad kommer följande aktiviteter att genomföras: Kommunens IT-infrastrukturprogram används som utgångspunkt. I programmet anges vilka orter som ska omfattas och förslag på hur utbyggnaden genomförs. I programmet anges vilka huvudprioriteringar som ska tillämpas samt övriga krav på publika kommunnätutbyggnaden. Kommunen avsätter en egen finansiering upp till en angiven nivå under utbyggnadsperioden (Kommunens andel se avsnitt 8.3). Nätägarna ges i uppdrag att genomföra utbyggnad av publika kommunnät inkl ortsammanbindande nät och områdesnät enligt programmets prioriteringar.

19 (40) 9. Målet för nätens utformning på lång sikt 9.1. Inledning Kommunens roll i IT-infrastrukturprogrammet ska vara att skapa förutsättningar för utbyggnad av ett tjänsteneutralt publikt kommunnät. Målet med publika kommunnätet är att det ska utgöra på sikt 10 en god plattform för bredbandtjänster Nätet ska ha möjlighet att nå samtliga användare i kommunen.. Utöver offentliga organ ska hushåll, företag och organisationer ha tillgång till bredbandtjänster samt kunna välja bland flera konkurrerande tjänsteoperatörer, dvs. en öppen nätstruktur etableras som når alla i kommunen. Varför fibernät? På lång sikt kommer tjänsterna att kräva kapaciteter som idag inte kan levereras över kopparnät. Även om tekniken för dataöverföring på kopparnätet utvecklas snabbt kommer det inte räcka till överföring av multipla kanaler med rörliga bilder eller tidskritiska överföringar av stora filer. Det är därför strategiskt viktigt att påbörja en utbyggnad av fibernät till slutanvändare i tätare delar av kommunen samtidigt som kopparnätet utnyttjas i de glesare delarna. Publika kommunnätet ska innehålla ett antal områdesnät och ortsammanbindande nät med anslutning till stomnätet. Ortsammanbindande nät innehåller avlämningspunkter på utvalda orter i kommunen. Det ska finnas möjlighet till en struktur med hög kapacitet mellan fastighetsnät och en lokal nod i respektive kransort. 9.2. Nätutbyggnad Följande riktlinjer gäller för kommunens engagemang i uppbyggnaden av det publika kommunnätet: Nätet ska vara en del av kommunens allmänna infrastruktur och allmänt tillgängligt. Publika kommunnätutbyggnaden ska innefatta hela kommunen där det ingår orter med mindre än 3000 invånare och landsbygden. Näten utformas för att på sikt kunna täcka hela kommunens yta. Vid utbyggnad av näten är det viktigt att möjligheterna att utnyttja befintliga infrastrukturen undersöks. Publika kommunnätskonceptet ska präglas av öppenhet och utbyggbarhet efterhand som nya verksamhetskrav och tekniska möjligheter efterfrågas Utöver offentliga organ (kommun, landsting, stat) ska hushåll, företag och organisationer ha tillgång till bredbandtjänster samt kunna välja bland flera konkurrerande tjänsteleverantörer, dvs. en öppen nätstruktur ska etableras (se vidare 9.4). 10 På sikt = Utbyggnaden beräknas att pågå under en 20 års period De bidragsberättigade delarna upp till taknivå måste dock färdigställas senast under 2005.

20 (40) Det ska eftersträvas en prissättning för slutliga kunder som är avståndsoberoende. när det gäller datakommunikationen. Företagen och hushållen i kransorterna och på landsbygden ska inte drabbas av högre kostnader på längre trafikvägar. När det gäller anslutningskostnad till det publika kommunnätet kan en viss skillnad accepteras (se vidare 9.5). Nätet byggs på ett sådant sätt att kvalitet och tillgänglighet hålls på en hög nivå och är anpassad till gällande standards. Nätstrukturen bör vara uppbyggd på ett sådant sätt att alternativa framföringsvägar mellan viktiga noder i nätet kan skapas. Nätet ska kunna anslutas till regionala och nationella nät. Ingående komponenter i nätet ska ha öppna standardiserade gränssnitt och nätet ska vara uppbyggt med beprövad, framtidssäker teknik som medger framtida uppgraderingar och införande av nya bandbreddskrävande tjänster. Planering av utbyggnaden genomförs tillsammans med kommunen. Publika kommunnätet ska i huvudsak vara baserat på fiberoptik. Mobil radiokommunikation och övriga tekniska lösningar ska vara lokala komplement till svåråtkomliga platser i kommunen. Överföringshastigheten i stadsnätet ska vara inom 10 Mbit/s 1 Gbit/s inkl luftburen kommunikation eller andra tekniska lösningar. Publika kommunnätet ska bl a kunna erbjuda följande tjänster: Bredbandtrafik Servertjänster IP-tjänster såsom Internet-access, e-post, webb, IP-telefoni m m Hela nätet bör kunna övervakas och styras från en gemensam driftcentral. 9.3. Nätstruktur Nätstrukturen enligt bredbandutredningen kan beskrivas som bestående av olika noder och nät. Noder kan vara: Nationella noder Huvudnoder Områdesnoder Fastighetsnoder Olika nät kan vara: Nationella stamnät Regionala nät Kommunala nät Områdesnät Fastighetsnät Med kommunala nät avses dels ortsammanbindande nät, som binder ihop olika orter i kommunen och dels områdesnät, som utgör spridningsnät inom orter och ut på landsbygden. Denna uppdelning avspeglar både ett faktiskt sätt att bygga näten och de statliga förordningarna för bredbandsstöd. Det är olika stöd som utgår för de olika typerna av nät och därmed är det viktigt att hänsyn tas till detta vid planering och byggnation av nät.