Version: 2013-05-16 Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet 1. Introduktion 1.1. Mål Målet med den vetenskapliga strimman inom Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet är att: - öka studenternas medvetenhet om aktuell och relevant vetenskap, - skapa förståelse för evidensbaserad vård, - ge studenten insyn i svensk optometrisk forskning, - stimulera till diskussioner om vad fakta är, vad bestämmer hur vi arbetar, vilka metoder väljer vi och varför, samt hur sambandet mellan vård och vetenskap ser ut, - träna studenterna i att skriva vetenskaplig text och på ett vetenskapligt sett analysera och reflektera kring val av metoder och inhämtade resultat, - se till att studenterna tillägnar sig kunskap om områdets vetenskapliga grund och får kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskaper om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, samt - ge studenterna förmågan att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar och därmed bidra till utvecklingen av ämnesområdet. I relation till högskoleförordningen innebär detta att strimman säkerställer måluppfyllelse vad avser följande mål: - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, - förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, - förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens,
- kunskap och förståelse inom optometri, inbegripet kunskap om optometrins vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor, - förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - förmågan att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, - förmåga att inom det optometriska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 1.2. Strimman ingår i följande kurser: T1: Grundläggande optometri 1 (GRO 1) T2: Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 (ÖAFS 1) T2: Grundläggande optometri 2 (GRO 2) T3: Optometrisk refraktion 1 (OR 1) T3: Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2 (ÖAFS 2) T4: Optometrisk refraktion 2 (OR 2) T4: Perception T4: Synsvagsteknik (SST) T4: Kontaktlinser och Kemi (KLK) T4: Klinisk optometri 1 (KlinOpt 1) T5: Statistik och vetenskapsmetodik T5: Klinisk optometri 2 (KlinOpt 2) T5/6: Kontaktlinser (KL) T5/6: Examensarbete T6: Arbetsplatsoptometri (AO) T6: Klinisk optometri 3 (KlinOpt 3) 2
1.3. Om den vetenskapliga strimman ur Utbildningsplanen för optikerprogrammet Genom hela utbildningen löper en vetenskaplig strimma som tränar förmågan att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Strimman läses under flertalet terminer med ökande fördjupningsgrad parallellt med fördjupningen inom huvudområdet. Under de första terminerna får studenten börja kritiskt granska vetenskapliga artiklar samt starta och utveckla skrivprocessen. Fördjupade kunskaper ges sedan i forskningsmetodik i form av bl.a. sammanfattningar av vetenskaplig litteratur och utarbetande av projektplan för det individuella examensarbetet inom huvudområdet. Syftet med den vetenskapliga strimman är framförallt att förbereda studenterna för ett livslångt lärande och för att ge dem verktyg för kritiskt tänkande och analys. 1.4. Definitioner 1 Som grund för den vetenskapliga strimman ligger begreppen vetenskap och vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa begrepp definieras lite olika beroende på vem man frågar, men enligt Nationalencyklopedin är definitionen: 1.4.1. Vetenskap (lågtyska wetenskap, eg. 'kännedom', 'kunskap'), organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. En av vetenskapens, särskilt naturvetenskapens, huvuduppgifter brukar sägas vara att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser. Inom humanvetenskaperna vill man snarare förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer. 1.4.2. Vetenskap och beprövad erfarenhet, term som är officiellt giltig inom hälso- och sjukvården och som används även inom andra samhällssektorer. Patientsäkerhetslagen (2010:659) anger att hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Termen nämns också i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Med "vetenskap" avses kunskap som härrör från biomedicinsk grundvetenskap och från regelrätta publicerade prövningar av diagnos- och behandlingsmetoder. Sistnämnda information sammanställs och analyseras dels av akademiska 1 Text hämtad från Nationalencyklopedin samt från http://www.ne.se/vetenskap-och-beprövad-erfarenhet, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-10 3
organisationer, dels av nationella myndigheter; de senare utfärdar ibland rekommendationer eller riktlinjer baserade på resultaten. Inriktningen att arbeta efter bästa möjliga tillgängliga information benämns evidensbaserad medicin. Uttrycket "beprövad erfarenhet" har ingen legal eller allmänt accepterad definition men ger uttryck för följande faktiska förhållanden. Vissa metoder som är i bruk inom sjukvården har inte blivit formellt prövade, vilket kan bero på att metoden är av gammalt datum eller på att den med framgång används i situationer som är akut livshotande. Vidare gäller kunskap från kliniska prövningar i regel personer som har endast den sjukdom som är aktuell, medan sjukvård i många fall gäller personer med två eller fler samtidiga sjukdomar, en situation som är vanlig i industriländerna med deras stora andel medborgare i hög ålder. En ytterligare omständighet av vikt är att allt handlande inom sjukvården måste anpassas efter patientens önskemål, vilket kan kräva avsteg från vad som enligt vetenskapen är förstahandsalternativet. Handlande som styrs av beprövad erfarenhet kan baseras på den enskilda läkarens personliga yrkeserfarenhet, men i många fall kan denna kompletteras av information som ges av mer erfarna kolleger eller som är publicerad i facklitteraturen. För varje medicinsk frågeställning gäller att man fortlöpande, efter hand som ny information blir tillgänglig, måste ompröva vad som ingår i vetenskaplig evidens och vad beprövad erfarenhet kan anses innefatta. 4
2. Vetenskaplig kommunikation 2 En första generell introduktion till Vetenskaplig kommunikation ges i kursen Grundläggande optometri 1 (Gro 1). I denna kurs evalueras studenternas förståelse av vad vetenskaplig kommunikation via dugga. Vetenskaplig kommunikation som eget ämne inom strimman tas sedan upp en mer detaljerad nivå fortlöpande under strimman. Texten nedan är menat som ett underlag för det som ska tas upp under strimman. 2.1. Syfte med vetenskaplig kommunikation Syftet med vetenskapliga publikationer är att sprida forskningsresultat till kollegor inom forskningsfältet, för att på sikt generera ny forskning. Det finns olika traditioner för hur forskningen kommuniceras. Inom medicin, naturvetenskap och ingenjörsvetenskaperna publicerar sig forskarna främst i vetenskapliga tidskrifter, medan forskarna inom samhällsvetenskap och humaniora oftast publicerar sig i böcker. En och samma forskare kan naturligtvis också sprida sin forskning i flera olika publikationstyper. 2.2. Publikationstyper Forskare använder sig av olika publiceringstyper för att nå ut med sina forskningsresultat. Olika publikationstyper har olika vetenskaplig tyngd. Välj källor med omsorg. Publikationer som genomgått någon form av granskning eller kontroll innan de publiceras har högst vetenskapligt värde. Därför ger sådana källor texten större trovärdighet. De olika publikationstyperna nedan vänder sig i första hand till andra forskare med undantag av "Bok eller bokkapitel" som har en bredare målgrupp och innefattar även studenter och allmänhet. 2.2.1. Vetenskaplig tidskriftsartikel Vetenskapliga tidskriftsartiklar föregås av granskning (peer review) innan publicering. Granskningen utförs av experter inom ämnesområdet, för att säkerställa att artikeln håller hög vetenskaplig kvalitet. Inom medicin och teknik har den vetenskapliga artikeln en särställning och anses vara den viktigaste publikationstypen. 2.2.2. Doktorsavhandling Efter forskarutbildning redovisar forskaren sitt arbete i form av en avhandling. Om avhandlingen blir godkänd vid disputationen utgör den en del av en doktorsexamen. 2.2.3. Licentiatavhandling En licentiatavhandling eller licentiatuppsats kan sägas vara en "mellanexamen" 2 En stor del av texten är hämtad från biblioteket vid Göteborgs Universitet (http://www.ub.gu.se/skriva/vetenskaplighet/ 5
uppnådd av en forskare under forskarutbildning. En del forskare går vidare med en doktorsavhandling medan andra avslutar sin examen med en licentiatavhandling. Denna avhandling godkänns av handledare och diskuteras inte vid en disputation. 2.2.4. Rapport Rapporter ingår ofta i en serie och är en "avrapportering" av forskarens avklarade eller pågående forskning. 2.2.5. Konferensbidrag (conference proceedings på engelska) När forskare medverkar på konferenser och föreläser om sin forskning resulterar detta ofta i en kortare artikel som ingår i en konferenspublikation. 2.2.6. Bok eller bokkapitel Forskare kan publicera sin forskning i en bok (monografi) eller i enstaka kapitel i ett samlingsverk (antologi). 2.3. Vetenskapliga tidskrifter Vetenskapliga tidskrifter finns inom alla ämnesområden och innehåller ett urval vetenskapliga artiklar. Den vetenskapliga artikeln föregås av granskning innan eventuell publicering. Granskningen (peer review) utförs av experter inom det specifika ämnet. Dessa experter fäller ett utlåtande om artikeln håller för publicering. Vissa artiklar går direkt till publicering medan andra förkastas helt och hållet. I en del fall kan författaren få en lista på saker som måste ändras innan publicering blir aktuell. Denna granskning borgar för att artikeln håller en hög vetenskaplig kvalitet och kan alltså ses som en säkerhetsåtgärd. Vetenskapliga tidskrifter kan innehålla olika typer av artiklar: 2.3.1. Originalartiklar (primärpublikationer) beskriver resultatet av ett forskningsarbete (i form av empiriska studier) för första gången. 2.3.2. Översiktsartiklar (review articles) är kritiska utvärderingar av flera sedan tidigare publicerade studier. Här ingår även metaanalyser där man utifrån resultaten i ett antal studier belyser till exempel värdet av en behandling vid en viss sjukdom. 2.3.3. Teoretiska artiklar syftar till att utveckla nya teorier utifrån redan existerande forskning. 2.4. Hur känner man igen en vetenskaplig artikel? Uppbyggnad och struktur av vetenskapliga artiklar varierar mellan olika ämnesområden. När det gäller originalartiklar ska de vara uppbyggda på så sätt att forskningsprocessen går att följa. Ofta rekommenderas strukturen IMRAD -Introduction, Materials & methods, Results and Discussion). Följande delar brukar finnas med i vetenskapliga artiklar: 6
2.4.1. Artikeltitel Titeln är mycket viktig i en vetenskaplig artikel, och den är utformad för att ge en klar bild av vad artikeln handlar om. 2.4.2. Författare Som författare till artikeln anges de som på olika sätt aktivt bidragit till forskningsprojektet. Ordningsföljden mellan namnen är ofta sådan att den som gjort mest anges först och den som är gruppens ansvarige (och aktive) ledare nämns sist. Det är viktigt att ge rätt person meritvärdet för rättvis fördelning av framtida forskningsresurser. 2.4.3. Institutionstillhörighet Författarens institutionsadress eller annan tillhörighet (affiliation) anges tydligt. 2.4.4. Abstract Kort sammanfattning skriven av artikelförfattaren. 2.4.5. Introduktion Bakgrund, frågeställningar, avgränsningar och syftesbeskrivning. 2.4.6. Material och metod Detaljerad beskrivning av hur studien gjordes, vilken metod och vilket material som användes. 2.4.7. Resultat Redogörelse för forskningsresultaten, ibland presenterade i tabeller eller diagram. 2.4.8. Diskussion Analys, värdering och slutsatser baserade på resultatet. 2.4.9. Litteraturlista (källförteckning, referenslista) Förteckning över de källor som använts i artikeln. Exempel på vetenskaplig tidskrift: Ophthalmic and Physilogical Optics 2.5. Populärvetenskap Forskare publicerar sig inte bara för forskningsvärlden, utan vänder sig också till det omgivande samhället. Det kan handla om artiklar i dagspress som är riktade till allmänheten, läroböcker för studenter och skolelever, eller artiklar för en intresserad allmänhet i olika facktidskrifter. Den här typen av publikationer brukar något förenklat kallas för populärvetenskap. De har gemensamt att de är sekundärkällor, och att målgruppen är en annan än forskarkollegor. Innehållet kan vara forskningsbaserat, men tilltalet är enklare, med ett lättförståeligt språk och få facktermer. Om facktermer används följs de ofta av en förklaring. Referenser och litteraturlistor är inte är någon självklarhet i de flesta populärvetenskapliga texter. Exempel på populärvetenskaplig tidskrift: National Geographic 7
3. Genomförande på kursnivå Nedan följer en beskrivning av strimman på kursnivå. 3.1. Grundläggande optometri 1 (GRO1) Artikel: Refractive trends in Swedish Military recruits Uhlin et al. 2009 En första introduktion till vetenskaplig kommunikation ges i denna kurs, sa avsnitt 2. Frågeställningar: Vem har skrivit artikeln? Vad var studiens syfte? Hur många försökspersoner ingick? Varför valdes just dessa försökspersoner ut, är de representativa för en hel population (diskutera skillnaden mellan stickprov och population)? Vad var det huvudsakliga resultatet av studien, dvs. hur många var närsynta? Hade alla samma synfel eller var det spridning i gruppen? På vilket sätt var resultatet viktigt i ett större sammanhang, jämför studiens resultat med tidigare studiers resultat? Cykloplegisk refraktion innebär att slå ut ackommodationen det har man inte gjort i denna studie. Kan det ha påverkat resultatet? Lärandefokus: Kunskap om spridningen och förekomsten av synfel i befolkningen. Myopi har blivit allt vanligare, är det ett problem? Förståelse för väsentliga begrepp såsom stickprov och population. Hur tar man reda på vem som skrivit, hur vet man att det är en bra tidskrift. Vad innebär cykloplegisk refraktion och hur kan ackommodationen inverka vid synundersökning av unga individer? Hur hade resultatet sett ut om man valt en annan metod, t.ex. cykloplegisk refraktion? Genomförande: Föreläsningen inleds med att diskutera vad fakta innebär. Är allt som är skrivet sant? Vad kommer det som kan anses vara fakta ifrån? Vad är en vetenskapligt granskad artikel, och vem skriver och publicerar sådana? Artikeln delas sedan ut och studenterna får tid på sig att läsa tyst. Därefter får man diskutera i smågrupper kring frågorna. Det avslutas med diskussion i helklass. Beräknad tidsåtgång 80 min. Examination: Aktivt deltagande i obligatorisk diskussion samt vid skriftlig examination. - förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå, - insikt om vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga, och - förmåga att identifiera och redogöra för relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar. 8
3.2. Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar del 1 (ÖAFS 1) Artikel: Cataract Surgery with Implantation of an Artificial Lens Kohnen et al. 2009 Frågeställningar: Vem, vilka har skrivit artikeln? Vad var studiens syfte? Hur många försökspersoner ingick? Varför valdes just dessa försökspersoner ut, är de representativa för en hel population (diskutera skillnaden mellan stickprov och population)? Hur bedömer du deras trovärdighet inom ämnet? Vad är katarakt? Hur vanligt är det? Vilka är symptomen och vad kan man göra åt det? Det finns olika typer av katarakt, vilket är vanligast förekommande. Vad är fakoemulsifikation? Varför anger man i artikeln att det är viktigt att titta i ögonbotten innan operation? Vad är en intra-okulär lins (intra ocular lens - IOL)? Varför är flexibla IOL populära? Vilka komplikationer förekommer vid/efter kataraktkirurgi? Vad är en kontsgjord lins (artificial lens). Artikeln är en s.k. review artikel vad innebär det? Vad är skillnaden mellan en vetenskaplig artikel och en review artikel? Presenterar artikeln något nytt som inte tidigare publicerats? Lärandefokus: Att kunna hämta information och fakta. Fundera över vem/vilka som skrivit artikeln. Katarakt är en mycket vanligt förekommande, det är viktigt att studenterna får kunskap om tillståndet och har också möjlighet att själva studera linsen med hjälp av biomikroskopering i kursen. Förstå begrepp som vetenskapligt granskad artikel i förhållande till fritt skrivna artiklar. Förstå vad en review artikel är, dvs. att studiens resultat bygger på andras forskning och sammanställer all/stor del av litteraturen inom området för att ge en helhetsbild av forskningsläget inom ämnet. Genomförande: Studenterna bör tilldelas artikeln efter föreläsningen om katarakt. Då diskuteras det i helklass vad en review artikel är till skillnad från andra typer av artiklar. Frågorna besvaras som gruppuppgift, lämnas in i samband med helklassgenomgång. Beräknad tidsåtgång 45 min + 90 min. Examination: Aktivt deltagande i obligatorisk helklassgenomgång, inlämningsuppgift, samt vid skriftlig examination. - förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå, - beskriva olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund, - förmåga att urskilja och kombinera relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och - förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 9
3.3. Grundläggande optometri 2 (GRO 2) Artikel: Diffrences in visual acuity between the eyes: determination of normal limits in a clinical population. Brown and Yap (1995) Frågeställningar: Vad var studiens syfte? Är det normalt att synskärpan är olika i höger och vänster öga och vilket brukar i så fall vara bäst? Hur stor skillnad är normalt? Vad kom de fram till för resultat i studien och hur förklarar de skillnaderna mellan grupperna där alla var friska? Synskärpan anges med olika värden i studien hur motsvarar de olika skolorna varandra? Ofta anges 1.0 som normal synskärpa, finns det stöd för det i artikeln? I flera andra studier har man kunnat visa att synskärpan sjunker med stigande ålder, hur såg det ut i denna studie och varför? I studien talar man om amblyopi och hur det bör definieras, vad kommer man fram till? I diskussionen argumenterar man för varför det är viktigt att tröskeltesta synskärpan vad menas med det och varför är det viktigt? Kan du själv komma på något skäl till varför det är viktigt under refraktionering? Lärandefokus: Reflektion och analys av studiens resultat både utifrån läroböcker, artikelns diskussion och egna tankar. Få kunskap om normalvärden för synskärpa i olika populationer och varför det skiljer sig åt. Förstå att normal synskärpa är högre än 1.0 och att det snarare är ett undre gränsvärde när det gäller unga friska personer. Förståelse för att det är viktigt att testa synskärpan längre än 1.0, annars kan det bli fel i refraktionen, dessutom kan man missa tidiga förändringar som beror på sjukdom om man inte har ett riktigt base-line värde. Genomförande: Föreläsningen inleds med att diskutera vad tröskelvärde innebär. Artikeln delas sedan ut och studenterna får tid på sig att läsa tyst. Därefter får man diskutera i smågrupper kring frågorna. Det avslutas med diskussion i helklass. Beräknad tidsåtgång 90 min. Examination: Aktivt deltagande i obligatoriska diskussioner samt vid skriftlig examination. - förmåga att granska kunskap på vetenskaplig nivå, - insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund, - förmåga att jämföra och sätta ihop relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och - förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 10
3.4. Optometrisk refraktion 1 (OR 1) Strimman innehåller två delar i denna kurs: (1) Artikeldel och (2) Skrivdel 3.4.1. Artikeldel Artikel: Brown,Brian and Yap,Maurice: Differences in visual acuity between the eyes: determination of normal limits in a clinical population. 1995 - Samma artikel som i GRO 2 men denna gång ligger fokus på binokulär avstämning. - Vid refraktionering har du lärt dig att du ska ta fram en refraktion som ger bästa möjliga visus. (Starkaste plus svagaste minus till högsta visus.) - Det finns andra synsätt inom den optometriska värden som inte resonerar på detta sätt utan ger det glas som ger högst visus 1,0. - Med ledning av vad ovanstående artikel kommer fram till ska du resonera kring vad detta senare synsätt kan ha för konsekvenser. Frågeställningar: Blir refraktionsresultatet lika vid de två ovanstående metoderna? Utveckla svaret och resonera kring utfallet på hyperopen och myopen! Vilket var normalvärdet för visus i studien? Innebär det någon komplikation om du stannar på visus 1,0 vid din refraktions bestämning? Hur påverkas binokulärseendet av amblyopi? Finns det någon visusgräns H/V för att klassas som amblyopi? Vilka komplikationer vid refraktionsbestämningen kan du se om patienten har en refraktionsvisus som överstiger 1,0 men H/V har något olika optimal visus? Hjälpmedel: Google Wikipedia Word web (tas fritt hem och läggs på datorn) Tyda.se (ordförklaring) Lärandefokus: Att relatera artikelns resultat till din och andras undersökningsmetodik och hur det påverkar korrektionen. Genomförande: Svaren lämnas in tillsammans med resultaten från en undersökning där du gör på de två olika sätten. Avslutas med gruppdiskussion (90 min). 3.4.2. Skrivdel Tema: Introduktion Lärandefokus: Att tränas i att skriva en introduktion på ett vetenskapligt sätt. 11
Uppgift: Omkring 5 artiklar finns tillgängliga om ämnet synfel. Ett syfte till en studie är definierad. Arbetsuppgiften är att skriva en introduktion. Skrivs direkt i mallen för examensarbete. Genomförande: Föreläsning om vad en introduktion och vad ett syfte är och vad man bör tänka på när man skriver den för att bygga upp den gentemot syftet. Lämnas in individuellt. 3.4.3. Examination: Aktivt deltagande i obligatoriska diskussioner, skriftlig inlämningsuppgift, samt i samband skriftlig examination. 3.4.4. Mål i relation till strimman enligt kursplanen Efter kursen ska studenten kunna visa: - förmåga att resonera och bedöma kunskap på vetenskaplig nivå, - insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund, - förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, - förmåga att jämföra och reflektera över relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och - förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text. 3.5. Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2 (ÖAFS 2) Strimman innehåller två delar i denna kurs: (1) Artikeldel och (2) Skrivdel 3.5.1. Artikeldel Artikel: Increased visual acuity will not necessarily equal an increased reading ability in patients with subfoveal neovascular macular degeneration. Källmark et al. 2011. Frågeställningar: Vad innebär subfoveal neovasculär maculadegeneration? Vad är Lucentis och hur fungerar det? Varför är synskärpa i sig självt inte ett tillräckligt sätt att utvärdera behandlingseffekten av t.ex. Lucentis? Hur kan man mäta läsögonrörelser, hur har det gjorts förr och vad erbjuder dagens tekniker? Vilken teknik har forskarna i artikeln använt och hur 12
fungerar den? Hitta ytterligare en artikel där man använt samma apparatur vid läsning före och efter behandling av AMD, jämför resultaten med varandra och diskutera detta. Vilka typer av läsögonrörelser finns det? Varför blev det inte så mycket bättre läsning som man förväntats sig jämfört med förbättringen av visus på avstånd? Lärandefokus: Att kunna hämta information och fakta. Att kunna extrahera och diskutera information som inhämtats ur artikeln, men också att kunna jämföra resultat från en artikel med en annan för att diskutera likheter och olikheter. Målet är även att ge studenten förståelse för synfunktionens komplexitet, att vår möjlighet att se bra avgörs av en mängd olika faktorer som också inverkar olika på såväl avståndsseende som närseende. Genomförande: Förutom att läsa den givna artikeln och besvara frågorna, ska studenten hitta ytterligare en artikel där undersökning av läsögonrörelser vid AMD gjorts. Redovisning och diskussion av artiklarna sker i tvär- och helgruppsredovisning. Åtgång ca 80 min. 3.5.2. Skrivdel Tema: Material och metod Uppgift. Skriva en material- och metoddel till arbetet som påbörjades i OR1. Skrivs direkt i mallen för examensarbete. Genomförande: Föreläsning om vad en metod- och materialdel är och vad man bör tänka på när man skriver den. Grupperna som kommer att ingå i studien är klassen och redan publicerat data. 3.5.3. Examination: Aktivt deltagande i obligatoriska diskussioner, skriftlig inlämningsuppgift, samt i samband skriftlig examination. 3.5.4. Mål i relation till strimman enligt kursplanen Efter kursen ska studenten kunna visa: - kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, - förmåga att söka, samla, och beskriva information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - förmågan att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, och - förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text. 13
3.6. Optometrisk refraktion 2 (OR 2) Strimman innehåller två delar i denna kurs: (1) Artikeldel och (2) Skrivdel 3.6.1. Artikeldelen Frågeställningar: Sök upp så många artiklar du kan där minst en av författarna är någon av de optiker som arbetar på Karolinska Institutet. Skriv sedan en regelrätt referenslista. Beskriv kortfattat inom vilka områden du funnit artiklar. Lärandefokus: Referenshantering och artikelsökning utifrån författare och universitetstillhörighet. Genomförande: Smågruppsarbete, redovisas som inlämningsuppgift och skrivs som en referenslista enligt examensarbetesmallen. 3.6.2. Skrivdel: Tema: Referenslista Uppgift: Skriva en referenslista till arbetet som påbörjades i OR1. Skrivs direkt i mallen för examensarbete. Genomförande: Föreläsning om referenser och referenssystem. 3.6.3. Examination: Inlämningsuppgift, samt i samband skriftlig examination. 3.6.4. Mål i relation till strimman enligt kursplanen Efter kursen ska studenten kunna visa: - förmåga att söka, samla och värdera information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - förmågan att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, och - förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text. 3.7. Perception Strimman innehåller två delar i denna kurs: (1) Artikeldel och (2) Skrivdel 3.7.1. Artikeldelen Artikel: Exempel. An introduction to the work of David Hubel and Torsten Wiesel. Kandel 2009 14
Frågeställningar: Vilken svensk forskare tog emot nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina banbrytande resultat kring hur synintryck behandlas i hjärnbarken? Ta fram minst en artikel som beskriver upptäckterna och berätta om hur studien genomfördes, den kan vara skriven av den aktuella personen eller någon annan. Beskriv pristagarens bakgrund och karriär. Hur fann du artikeln? Argumentera för hur du valde ut artikeln. Lärandefokus: Att söka vetenskaplig litteratur utifrån angivna kriterier. Sätta sig in i ett ämne som är relevant och grundläggande men för studenten nytt. Genomförande: Studenten för själv leta upp en artikel utifrån angivna kriterier i frågeställningen. Argumentera för sitt urval och referera artikeln sammanfattningsvis i 5-7 minuter. Redovisningen görs i mindre grupper. Tidsåtgång ca 40-80 minuter beroende på gruppernas storlek. 3.7.2. Skrivdel: Tema: Resultat Uppgift. Skriva en resultatdel till arbetet som påbörjades i OR1. Skrivs direkt i mallen för examensarbete. Genomförande: Föreläsning om resultatdelen. Resultaten analyseras i samband med föreläsningen. 3.7.3. Examination: Inlämningsuppgift, samt i samband skriftlig examination. 3.7.4. Mål i relation till strimman enligt kursplanen Efter kursen ska studenten kunna visa: - bred kunskap om områdets vetenskapliga grund, - bred kunskap och förståelse inom optometri, inbegripet kunskap om optometrins vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor, - förmåga att söka, samla och reflektera över information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, och - förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text. 15
3.8. Synsvagsteknik (SST) Artiklar: Global data on visual impairment in the year 2002. Resnikoff et al. 2004 Global data on blindness Thylefors et al. 1995 Frågeställningar: Vilka är de främsta orsakerna till synnedsättning i olika delar av världen? Hur många författare har citerat artikeln du valt att hämta dina uppgifter från? Är siffrorna som artikeln baseras på gammal eller ny data? Är det artikelns författare som själva tagit fram resultaten eller har de haft hjälp av andra? Hitta ytterligare en artikel i samma ämne som presenteras av andra forskare och jämför resultaten. Kommer de fram till samma sak, vilka skillnader finns? Hur många är blinda och hur många är synskadade i världen? Rangordna de vanligaste orsakerna. Hur tänker du kring att katarakt är en av de vanligaste orsakerna till funktionell synnedsättning? Gäller det även i Sverige? Vad är skillnaden mellan att vara blind och funktionellt synnedsatt? Vilka svårigheter finns när det gäller att sammanställa data över hela jordens befolkning? Lärandefokus: Studenten ska söka fakta och få kunskap om vilka de vanligaste orsakerna till synsvaghet är i olika delar av världen. De ska kunna söka informationen på egen hand. De ska kunna göra en skriftlig sammanställning av studierna samt resonera kring hur de förhåller sig till varandra. Genomförande: Studenterna får frågorna i samband med upprop (+ artiklar). Vid tentan får man på ny artiklarna och får frågor utifrån dem. Examination: I samband med skriftlig examination. - god förmåga att värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - god förmåga att inom det synsvagsoptometri göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 3.9. Kontaktlinser och kemi (KLK) Artikel: Corneal and conjunctival epithelial staining in hydrogel contact lens wearers Brautaset et al. 2008 Frågeställningar: Hitta den artikel från 2008 som visat att 32,5% av kontaklinsbärare har konjunktival staining. Vem har skrivit artikeln? Vilka andra fynd visar studien? Hitta två andra artiklar inom området och diskutera en tänkbar förklaring till att de funnit annan förekomst av konjunktival staining. 16
Lärandefokus: Att kunna söka fram redan publicerade vetenskapliga resultat inom ett område. Vid skrivande av vetenskaplig text måste man kunna visa vad andra har hittat. Det är därför viktigt att man kan söka fram tidigare publicerade resultat så att man har underlag för att kunna diskutera ett ämne, t.ex., förekomsten av konjunktival staining. Genomförande: Studenterna får själva leta upp den specifikt angivna artikeln ovan samt två andra artiklar inom samma område. Artiklarna ska sedan vara studentens underlag för att skriva en text där man diskuterar varför förekomsten av konjunktival staining varierar bland publicerad data och bland populationer. Examination: I samband med skriftlig inlämningsuppgift. - god förmåga att värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - förståelse för vikten av att följa kunskapsutvecklingen, - förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, - god förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, - förmågan att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information. 3.10. Klinisk optometri 1 (KlinOpt 1) Tema: Diskussion Uppgift. Skriva en diskussion till arbetet som påbörjades i OR1. Skrivs direkt i mallen för examensarbete. Genomförande: Föreläsning om diskussionsdelen. Lämnas in för feedback. Examination: I samband med skriftlig inlämningsuppgift. - stor förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - stor förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, och 17
- kunskap och förståelse inom optometri, inbegripen kunskap om optometrins vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 3.11. Statistik och vetenskapsmetodik 3 Tema: Granska egen text enligt bedömningskriterier för examensarbete Uppgift. Det egna arbetet om Synfel som påbörjades i OR1 och färdigställdes i KlinOpt 1 ska granskas med hjälp av KIs kriterier för examensarbete (http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=20077&a=60164&l=sv). Examination: I samband med skriftlig inlämningsuppgift. - värdera kunskap på vetenskaplig nivå. 3.12. Klinisk optometri 2 (KlinOpt 2) Artiklar: 1) Accommodation Insufficiency in Children: Are Exercises Better than Reading Glasses? 2) Treatment of Accommodative Insufficiency with Plus Lens Reading Addition: is +1.00 D Better than +2.00 D? 3) Effects of Orthoptic Treatment on the CA/C and AC/A Ratios in Convergence Insufficiency 4) Vergence Adaptation in Subjects with Convergence Excess Lärandefokus: Målet med artikelseminarium är att lära sig hur man läser och tolkar vetenskapliga artiklar samt hur man kritiskt bör granska och reflektera resultaten. Reflektion och analys av studiernas resultat ska ske både utifrån läroböcker, artikelns diskussion och egna tankar. Målet är också att få kunskap om normalvärden inom ortoptiken och varför det kan skilja mellan individer och vad som kan förorsaka binokulära problem. Förstå vilka värden som är statiska och vilka delar i synsystemet som kan påverkas med hjälpmedel eller träning och vilka metoder som då kan användas. Genomförande: Seminarier samt stöddokument. Att göra inför seminariet: Läs artikeln med hjälp av mallarna och reflektera över frågorna. 3 Efter kursen Statistik och vetenskapsmetodik påbörjas kursen Examensarbete. 18
Seminariet är uppdelat i två delar, en diskussionsdel samt en redovisningsdel. Del. 1 Diskussion: Diskussionen sker tillsammans med studenterna som tilldelats samma artikel. Här är det viktigt att studenterna är väl förberedda och redan har läst och reflekterat över artikeln för att det ska vara en givande diskussion. Här diskuteras artikelns innehåll, struktur och kliniska relevans Del. 2 Redovisning: Här redovisas artiklarna individuellt i tvärgrupper. Examination: I samband obligatoriska moment och skriftlig tentamen. - mycket stor förmåga att tolka vetenskapliga artiklar samt hur man kritiskt granskar och reflekterar över resultatens betydelse. - stor förmåga att reflektera över ny vetenskaplig data i relation till tidigare publicerada data. 3.13. Kontaktlinser (KL) Artiklar: 1) Contact lens correction of presbyopia Morgan Efron. (Gemensam) 2) Visual comparisison of multifocal CL to monovision Gupta N, Naroo SA, Wolffsohn JS. 3) Utility of short-term evaluation of presbyopic contact lens performance Papas. 4) Early symptomatic presbyopes what correction modality works best Woods Woods Fonn. 5) Stereoacuity with balanced presbyopic contact lenses Ferrer-Blasco Madrid-Costa. Lärandefokus: Målet med artikelseminarium är att lära sig hur man läser och tolkar vetenskapliga artiklar samt hur man kritiskt bör granska och reflektera resultaten. Reflektion och analys av studiernas resultat ska ske både utifrån läroböcker, artikelns diskussion och egna tankar. Målet är också att få ökad kunskap om presbyopitillpassning och vilka parametrar man bör ta hänsyn till vid presbyopitillpassning. Förstå olika linsers design och därmed olika användningsområden. Genomförande: Seminariets form där alla läser en gemensam artikel om tillpassning av multifokala linser samt en av de fyra övriga. Samtliga artiklar avhandlar kontaklinser som finns på den svenska marknaden och som används under utbildningen. 19
Allmänna diskussionsfrågor: Hur många procent presbyopitillpassningar? Hur stor andel av presbyopitillpassningarna är: Multifokala linser? Monovision? Annat? Egen artikel: Vilka linser har använts? Vilka övriga alternativ har använts? Hur länge har korrektionen använts? Hur har det utvärderats? (Vilka parametrar har mätts?) Om man jämför studierna: Vilken lins är bäst? Examination: I samband obligatoriska moment. - mycket stor förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - stor förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - god kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - stor förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, - god insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 3.14. Examensarbete Artiklar: 1) Statistics in medical journals: Developments in the 1980s Altman 1991 2) Toward Evidence-Based Medical Statistics.1 Goodman 1999 Frågeställningar: Det sägs att de första medicinska rapporterna som applicerade statistik publicerades i engelska och kanadensiska tidsskrifter på 1930-talet. Sedan dess är det givet att medicinska studier använder sig av statistiska metoder för att dra slutsatser om betydelsen av de resultat som framkommit. D. Altman är en guru inom statistik och har själv tagit fram statistiska metoder för att säkerställa att resultat inte feltolkas I sin artikel skriver han om hur statistik inom medicinsk forskning har utvecklats under senare år. Hur tolkar du sista meningen han skrivit i sin sammanfattning - Despite some notable successes, the misuse of statistics in medical papers remains common? Läs stycke 4.1, där återges en uppskattning av hur stor andel av publicerade artiklar som anses vara korrekt genomförda. Hur många är det? Förutom att vald statistisk metod är viktig vid analys av resultat framhävs ytterligare en avgörande parameter, vilken? Om resultaten av denna rapport anses vara riktig, vad har den då för klinisk betydelse tror du? Goodman skriver om evidensbaserad medicinsk statistik och diskuterar betydelsen av P-värde. I slutet av stycket The P value skriver han om stora stickprov och små skillnader samt små stickprov och stora skillnader. 20
Hur kan dessa både situationer visa samma p-värde? Återberätta det författaren beskriver i stycket An Example of the Problem. Lärandefokus: Syftet är att belysa vikten av riktigt metodval för att resultaten ska vara pålitliga och vikten av att analysera resultaten. Hur ska vi annars värdera slutsatserna som dragits av studierna? Om det är så att hälften av alla medicinska artiklar kan anses vara genomförda på felaktigt sätt eller de valda statistiska metoderna är felaktiga, kan detta lett fram till felaktiga tolkningar och föreställningar om exempelvis behandlingsformer eller riskfaktorer för vissa sjukdomstillstånd? Kan vi då påstå att vården är evidensbaserad? Om inte, hur beslutar vi om bästa behandlingsalternativ och hur informerar vi om förebyggande åtgärder? Hur påverkar detta vården, patienthälsan i stort? Vidare bör p-värdets betydelse belysas. Säger p-värdet allt? Har ett statistiskt signifikant resultat alltid klinisk relevans? Utifrån stycket An Example of the Problem bör man även diskutera vad som är statistiskt signifikant och finns begreppet nästan statistiskt signifikant och hur ska det tolkas när p är strax över/under eller lika med 0.05? Genomförande: Artikeln delas ut vid uppropet. Studenterna får tid på sig att läsa igenom artikeln och därefter diskutera frågorna i grupper. Examination: Examensarbetet i sin helhet bedöms i relation till Karolinska Institutets kriterier för examensarbete. - mycket hög förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - stor förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - mycket god kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete, - mycket hög förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, - stor förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, - mycket stor förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - stor förmågan att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - stor förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 21
3.15. Klinisk optometri 3 (KlinOpt 3) Artikel: Studenterna får själva välja ut två artiklar som de refererat till i sitt examensarbete. Lärandefokus: Att kunna värdera information från två artiklar inom samma område och beskriva vad resultaten från dem totalt sett bidrar med inom ämnesområdet. Syftet med genomförandet är även att studenterna sprider kunskap till varandra inom de områden de specialiserat sig inom. På så vis får studenterna ta del av mycket ämnesrelevant information inom flera ämnesgrenar. Genomförande: Redovisning, varje student får 5-10 minuter på sig att redogöra iför helklass. Beräknad tid för genomförande 80 min exklusive individuellt förarbete. Examination: I samband obligatoriska moment. - mycket stor förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - mycket stor förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - mycket hög kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - mycket stor förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, och - mycket stor insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 3.16. Arbetsplatsoptometri (AO) En bra förutsättning för optimerad visuell funktion är nödvändig för att arbetstagarna skall kunna prestera optimalt på jobbet. En optimerad visuell miljö undviker visuell ansträngning och relaterad muskuloskeletal belastning. Faktorer som, om otillräcklig, kan begränsa synfunktionen är artificiell belysning, dagsljus, visuell korrigering, visuell vinkel och avstånd, oskärpa, flimmer, kontrast, arbetets-objektets storlek etc. De flesta av dessa faktorer verkar interagera. Starka kopplingar finns mellan visuell ansträngning och muskuloskeletal belastning. Artikel: Uppgift att söka på angivna key words (visual discomfort, lighting conditions, VDU (Visual Display Unit) work, glare, muskulosceletal disorders, binocular vision, progressive lenses) med angivna författare (Helland, Horgen, Glimne). Frågeställning: Är bildskärmsarbete och dess visuella problematik korrelerat till muskuloskeletal påverkan? Påverkas binokulärseendet av bländning? 22
Lärandefokus: Visuell ansträngning och musuloskeletal belastning i samband med bildskärmsarbete. Korrelation. Sätta fenomenet i praktisk tillämpbarhet då en bildskärmsarbetsplats utvärderas och rekommendationer till arbetstagare ska ges. Genomförande: Studenterna ska redogöra för problematiken kring bildskärmsarbete med fokus på de visuella förutsättningarna, visuell ansträngning och dess korrelation till muskuloskeletal påverkan. Sökträffar kommer att kunna ge den specifika information som eftersöks. Artiklarna har begränsats i mängd därför har förste författare angivits. Artikelseminarium syftar till att studenterna i halvklass (à 80 min), indelade i mindre grupper, ska gemensamt förbereda sig för att redovisa en av artiklarna som man i början av seminariet sammanställt (sökta träffar) och man gemensamt kommit fram till att vara relevanta efter allmän diskussion. I samband med seminariet kommer ytterligare sökning på träffar göras för att verifiera korrelationen. Examination: I samband obligatoriska moment och skriftlig tentamen. - mycket stor förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - mycket hög förmåga att följa kunskapsutvecklingen, - god kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - god förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, - mycket stor insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 23