ötesplats S - anslag 2:4 Krisberedskap 22 mars 2017
ervärdet med anslag 2:4 Förstärkning över viss tid, utöver ordinarie finansiering Smörjmedel för ökad förmåga inom särskilt viktiga eller eftersatta områden Täcker upp för behov som delas av flera nvändas till åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga händelser och kriser skapa eller vidmakthålla grundläggande civil försvarsförmåga Särskilda villkor
Så här beskriver regeringen det.. Under vissa förutsättningar kan medel från anslaget 2:4 Krisberedskap beviljas under en begränsad period för att förstärka krisberedskapen. Detta kan ske genom åtgärder som inbegriper flera aktörer eller större tillfälliga åtgärder hos en aktör eller sektor som är av väsentlig betydelse för krisberedskapen. (R. 2014/15:1)
angeläget att utveckla stödet till Försvarsmakten och säkerställa samhällsviktig verksamhet vid höjd beredskap Några ord om resultatet 2016 Totalt 1 037 mnkr som fördelats till Några slutsatser statliga myndigheter, landsting, kommuner, frivilliga försvarsorganisationer och forskningsutförare nslaget har använts till en rad förebyggande och förberedande åtgärder, inom flera områden och sektorer samverkan har fördjupats och breddats i ex finansiella sektorn, livsmedelssektorn och transporter fortsatt behov av dokumentering och genomgörande av gemensamma analyser av risker och sårbarheter, snarare än kunskapshöjning
Fortsatta utvecklingsbehov ed fokus på anslag 2:4 och centrala myndigheter Långsiktigheten i arbetet med samhällets beredskap behöver öka I högre grad uppnå bestående effekter och resultat i samhället nslaget behöver kunna finansiera särskilda satsningar inom området civilt försvar
Vad gäller för 2:4-inriktningen 2018 (centrala myndigheter) Några viktiga planeringsförutsättningar för att omorientera anslaget mot åtgärder kopplat till höjd beredskap: SB och F samlade bedömning av F behov av stöd och de bevakningsansvariga myndigheternas möjligheter att tillhandahålla det (10-juni regeringsuppdraget) Nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB), som nu inkluderar höjd beredskap S planeringsmöten med NRFB som grund för myndigheternas inventering, samordning och prioritering av åtgärder Sammantaget gör det att 2:4-inriktningen senareläggs till juni
laneringsmöte ötesplats S rdföranderåd rbetsgrupper (tvärsektoriella) STEG 3 Konkretisera åtgärder KT JN ÅR 1 JULI RIL STEG 1 Uppföljning och uppstart Samlade bilder (SB) STEG 2 Identifiera behov STEG 3 Konkretisera åtgärder KT JN ÅR 2 JULI RIL STEG 1 Uppföljning och uppstart Samlade bilder (SB) STEG 2 Identifiera behov
ndra nyheter med koppling till anslag 2:4 Krisberedskap Regeringens avisering om ökat anslag innevarande år till länsstyrelsernas samt kommunerna och landstingens arbete med civilt försvar (15 resp 60 mnkr) Förstärkning till SB:s arbete med informationspåverkan samt informations- och cybersäkerhet innevarande år (10 mnkr) Regeringsuppdrag på gång för att konkretisera kommunernas och landstingens arbete med civilt försvar Regeringsuppdraget att öka människors kunskap om hur de kan förbereda sig för kris och krig SB:s förslag i senaste budgetunderlaget om ökat bidrag 2018 och framåt till frivilliga försvarsorganisationer (6 mnkr)
vslutande kommentarer Den återupptagna planeringen för höjd beredskap ställer ett antal krav på finansiering: En större del av nuvarande 2:4-anslag kommer att behöva finansiera åtgärder kopplat till höjd beredskap Ännu större krav på prioriteringar inom ramen för nuvarande 2:4- anslag. Det finns ett behov av att tydliggöra vad 2:4 ska finansiera i förhållande till andra sätt att finansiera de behov och brister som identifieras. yndigheterna behöver i ökad utsträckning finansiera arbetet med krisberedskap och civilt försvar med egna anslag